Vad är teorin bakom McKenziemetoden?

[Frisk]

Finns det några sjukgymnaster här som kan förklara ingående i vad som sker med ryggen när den övningen görs?

Vad fördelarna med att böja ryggen bakåt som det?

[sanoj]

Handlar väl främst om att försöka "trycka tillbaks" den buktande disken och minska trycket på nervroten (vid diskbuktning eller diskbråck), och på så sätt förlägga smärtan från ben till enbart rygg. Enkelt förklarat från en som inte är extremt påläst.

[Sheogorath]

Stämmer som ovanstående skriver. Tänket är att smärtan vid framåtböjning som kommer vid ryggskott/kronisk lumbago med eller utan ischias beror på att disken trycks i framkant och på så vis pressar mer bakåt och trycker ytterligare på durasäcken och/eller en avgående nervrot. Omvänt tänks då gälla: en bakåtböjning trycker ihop disken i bakkant och pressar den framåt, bort från durasäcken och nervrötterna.

Oavsett om teorin stämmer eller inte är det ett oerhört effektivt sätt att behandla lumbago och ibland även diskbråckssmärta.

[Frisk]

Ok så det ska lindra vissa besvär, men det ska inte rätta till problemen som orsakat skadan från början som tex snett bäcken eller skolios osv?

Och det har inte något med att hjälpa stärka muskler, eller stretcha vridningar i ryggrad?

[Sheogorath]

Ok så det ska lindra vissa besvär, men det ska inte rätta till problemen som orsakat skadan från början som tex snett bäcken eller skolios osv?

Och det har inte något med att hjälpa stärka muskler, eller stretcha vridningar i ryggrad?

"Snett bäcken" är en kiropraktordiagnos och ingenting som har någon förankring i traditionell sjukvård i annan bemärkelse än att man kan ha ett snedställt bäcken p.g.a. olika långa ben, vilket i sin tur ger skolios. Ofta ser man också "snett bäcken" i samband med ryggskott då musklerna drar snett p.g.a. muskelspasm.

Om McKenzie trycker tillbaka disken har man behandlat orsaken till smärtan. Om man däremot har någon teori om varför disken började pressa för mycket bakåt från första början får man ju behandla det separat.

[sanoj]

"Snett bäcken" är en kiropraktordiagnos och ingenting som har någon förankring i traditionell sjukvård i annan bemärkelse än att man kan ha ett snedställt bäcken p.g.a. olika långa ben, vilket i sin tur ger skolios. Ofta ser man också "snett bäcken" i samband med ryggskott då musklerna drar snett p.g.a. muskelspasm.

Om McKenzie trycker tillbaka disken har man behandlat orsaken till smärtan. Om man däremot har någon teori om varför disken började pressa för mycket bakåt från första början får man ju behandla det separat.

Gäller detta även rotationsfelställningar på olika vis av bäckenet som en följd av att man exempelvis råkat sparka i luften vid fotbollsspel eller trampat ned i en grop när man sprungit/gått?
Det är nämnligen något vi nyligen lärt oss på sjukgymnastutbildningen (fysioterapi ska man väl säga nu).

[Sheogorath]

Gäller detta även rotationsfelställningar på olika vis av bäckenet som en följd av att man exempelvis råkat sparka i luften vid fotbollsspel eller trampat ned i en grop när man sprungit/gått?
Det är nämnligen något vi nyligen lärt oss på sjukgymnastutbildningen (fysioterapi ska man väl säga nu).

Vad är detta för rotationsfelställning ni lärt om? Vad är roterat i förhållande till vad? En luxation i SI-leden är ett akut tillstånd och man hamnar på akuten. Det är ingenting man går runt med och som ger lite diffusa besvär.

[Ristretto]

Vad är detta för rotationsfelställning ni lärt om? Vad är roterat i förhållande till vad? En luxation i SI-leden är ett akut tillstånd och man hamnar på akuten. Det är ingenting man går runt med och som ger lite diffusa besvär.

Handlade väl mest om mobiliseringar vid hypomobil SIL och att då SIAS kan vara olika mycket framskjutna i sagittalplanet.

[Sheogorath]

Handlade väl mest om mobiliseringar vid hypomobil SIL och att då SIAS kan vara olika mycket framskjutna i sagittalplanet.

Låter awefully mycket som man skapat en diagnos efter en behandlingsmetod. Har man sett kroniska subluxationer i SI-leder röntgenologiskt hos patienter som går runt med värkproblematik?

[nyrjoh]

Stämmer som ovanstående skriver. Tänket är att smärtan vid framåtböjning som kommer vid ryggskott/kronisk lumbago med eller utan ischias beror på att disken trycks i framkant och på så vis pressar mer bakåt och trycker ytterligare på durasäcken och/eller en avgående nervrot. Omvänt tänks då gälla: en bakåtböjning trycker ihop disken i bakkant och pressar den framåt, bort från durasäcken och nervrötterna.

Oavsett om teorin stämmer eller inte är det ett oerhört effektivt sätt att behandla lumbago och ibland även diskbråckssmärta.

Det finns ju rätt mycket forskning som visar att både degenererade och ffa icke degenererade diskar buktar bakåt vid extension. Jag kan tänka mig att om man går i rejäl hyperextension och så att facettlederna går ihop och rotationspunkten flyttas från disken till facettleden så får du möjligen en minskad buktning. Men att McKenze har större effekt i långa loppet ser jag som icke troligt.

Spine (Phila Pa 1976). 2009 Nov 1;34(23):2545-50. doi: 10.1097/BRS.0b013e3181b32998.
Dynamic bulging of intervertebral discs in the degenerative lumbar spine.
Zou J1, Yang H, Miyazaki M, Morishita Y, Wei F, McGovern S, Wang JC.
Author information
Abstract
STUDY DESIGN:
The effect of postural change on degenerative lumbar discs was quantified using novel kinematic magnetic resonance imaging (kMRI).
OBJECTIVE:
The purpose is to describe the bulging of degenerative intervertebral lumbar discs in vivo subjected to different postural loads using a novel kMRI.
SUMMARY OF BACKGROUND DATA:
Symptomatic lumbar disc degeneration is a leading cause of pain and disability throughout the world. Over 70% of US citizens will experience a debilitating episode of low back pain. Earlier reports of degenerative disc changes are cadaver studies or are performed with recumbent MRI that eliminates the functional effects of gravity and muscle power. Little data are available on the behavior of degenerative intervertebral discs in vivo under physiologic loads.
METHODS:
A total of 513 patients obtained kMRI. Disc bulging beyond the intervertebral space was quantified during upright neutral, flexion, and extension imaging. The degree of intervertebral disc degeneration was correlated using the Pfirrmann Classification.
RESULTS:
Moderately degenerated intervertebral discs (grade III and IV) demonstrated greater bulging than mildly degenerated discs (grade II). Severely degenerated discs (grade V) also showed a trend toward greater bulging, but this was not significant. Grade I discs at all levels moved posteriorly in flexion and anteriorly in extension when compared to neutral posture. However, mild to severe (grade II-V) degenerative discs behaved differently in response to postural loads. Extension resulted in significant posterior bulging, while flexion did not demonstrate obvious anterior derangement.
CONCLUSION:
Disc bulging increases with the severity of disc degeneration. Grade I discs demonstrate the expected sagittal migration in response to postural load. However, more degenerative discs behave less predictably, and spine extension may result in significant posterior disc bulging. Degenerative changes in the intervertebral disc significantly affect the kinematic patterns under postural load in vivo. kMRI is a useful tool to quantify the kinematic behavior of degenerative intervertertebral discs.

Vad gäller effektiviteten så är den obetydligt bättre än att få rådet att vara aktiv och få smärtstillande sett över 12 veckor:

The effectiveness of the McKenzie method in addition to first-line care for acute low back pain: a randomized controlled trial
Luciana AC Machado12, Chris G Maher1*, Rob D Herbert1, Helen Clare3 and James H McAuley14

Received: 3 August 2009
Accepted: 26 January 2010
Published: 26 January 2010
© 2010 Machado et al; licensee BioMed Central Ltd.
This is an Open Access article distributed under the terms of the Creative Commons Attribution License (http://creativecommons.org/licenses/by/2.0), which permits unrestricted use, distribution, and reproduction in any medium, provided the original work is properly cited.

Abstract
Background
Low back pain is a highly prevalent and disabling condition worldwide. Clinical guidelines for the management of patients with acute low back pain recommend first-line treatment consisting of advice, reassurance and simple analgesics. Exercise is also commonly prescribed to these patients. The primary aim of this study was to evaluate the short-term effect of adding the McKenzie method to the first-line care of patients with acute low back pain.

Methods
A multi-centre randomized controlled trial with a 3-month follow-up was conducted between September 2005 and June 2008. Patients seeking care for acute non-specific low back pain from primary care medical practices were screened. Eligible participants were assigned to receive a treatment programme based on the McKenzie method and first-line care (advice, reassurance and time-contingent acetaminophen) or first-line care alone, for 3 weeks. Primary outcome measures included pain (0-10 Numeric Rating Scale) over the first seven days, pain at 1 week, pain at 3 weeks and global perceived effect (-5 to 5 scale) at 3 weeks. Treatment effects were estimated using linear mixed models.

Results
One hundred and forty-eight participants were randomized into study groups, of whom 138 (93%) completed the last follow-up. The addition of the McKenzie method to first-line care produced statistically significant but small reductions in pain when compared to first-line care alone: mean of -0.4 points (95% confidence interval, -0.8 to -0.1) at 1 week, -0.7 points (95% confidence interval, -1.2 to -0.1) at 3 weeks, and -0.3 points (95% confidence interval, -0.5 to -0.0) over the first 7 days. Patients receiving the McKenzie method did not show additional effects on global perceived effect, disability, function or on the risk of persistent symptoms. These patients sought less additional health care than those receiving only first-line care (P = 0.002).

Conclusions
When added to the currently recommended first-line care of acute low back pain, a treatment programme based on the McKenzie method does not produce appreciable additional short-term improvements in pain, disability, function or global perceived effect. However, the McKenzie method seems to reduce health utilization although it does not reduce patient's risk of developing persistent symptoms.

OMT omhändertagande, McKenzie metoden är obetydligt bättre än ett besök och få rådet att vara aktiv, randomiserade studie där de följdes över 2 år:

J Rehabil Med. 2008 Nov;40(10):858-63. doi: 10.2340/16501977-0262.
Orthopaedic manual therapy, McKenzie method or advice only for low back pain in working adults: a randomized controlled trial with one year follow-up.
Paatelma M1, Kilpikoski S, Simonen R, Heinonen A, Alen M, Videman T.
Author information
Abstract
OBJECTIVE:
To examine the effects of 2 manual therapy methods compared with one counselling session with a physiotherapist with "advice-only to stay active" for treating low back pain/leg pain and disability.
DESIGN:
A randomized, controlled trial with a 1-year follow-up.
SUBJECTS:
A total of 134 subjects with low back disorders.
METHODS:
Participants with acute to chronic first or recurrent low back pain, excluding those with "red flag" criteria, were assigned randomly to one of the 3 intervention groups: an orthopaedic manual therapy group (n=45), a McKenzie method group (n=52), and an "advice only to be active" group (advice-only) (n=37). Data on leg and low back pain intensity and disability (Roland-Morris Disability questionnaire) were collected at baseline, and at 3-, 6-, and 12-month follow-up points.
RESULTS:
At the 3-month follow-up point, significant improvements had occurred in all groups in leg and low back pain and in the disability index, but with no significant differences between the groups. At the 6-month follow-up, leg pain (-15 mm; 95% confidence interval (CI) -30 to -1), back pain (effect: -15 mm; -27 to -4), and disability index (-4 points; -7 to -1) improved (p < 0.05) more in the McKenzie method group than in the advice-only group. At the 1-year follow-up, the McKenzie method group had (p=0.028) a better disability index (-3 points; -6 to 0) than did the advice-only group. In the orthopaedic manual therapy group at the 6-month and 1-year follow-up visits, improvements in the pain and disability index were somewhat better than in the advice-only group (p=0.067 and 0.068, respectively). No differences emerged between the orthopaedic manual therapy and McKenzie method groups in pain- and disability-score changes at any follow-up.
CONCLUSION:
The orthopaedic manual therapy and McKenzie methods seemed to be only marginally more effective than was one session of assessment and advice-only.

[Ristretto]

Låter awefully mycket som man skapat en diagnos efter en behandlingsmetod. Har man sett kroniska subluxationer i SI-leder röntgenologiskt hos patienter som går runt med värkproblematik?

Jag vet inte. Jag tror väl inte att läraren nämnde något om subluxationer, dock rörelsedysfunktion i leden. Precis som man kan behöva mobilisera ett stelt segment i bröstryggen som inte rör sig som det ska och gör att segmenten närmast kommer att behöva röra sig mer för att kompensera.

Om dessa teorier stämmer har jag ingen aning om och jag har inte sett det i kliniken. Kanske när man kommer ut på riktigt om en stund. :)

[Tolkia]

Vad gäller effektiviteten så är den obetydligt bättre än att få rådet att vara aktiv och få smärtstillande sett över 12 veckor.
Jag tror personligen att mycket av effekten i McKenzieövningarna är effekten av "rörelseträning UNS"; inte minst för att många som får dem ordinerade inte har akut diskbråck utan bara plain ont i ryggen. Jag tycker att de är en smula överreklamerade; kanske mycket för att man bara får höra om hur bra de är och hur många som får effekt av dem, medan man aldrig får höra något om de som inte får någon effekt alls av dem.

Angående subluxationer i SI-leden och "roterade bäcken" så undrar jag hur man ens får dem om man inte antingen har någon bindvävsdefekt typ Ehler Danlos, eller har blivit utsatt för något slags rejält våld mot bäckenet. En normal SI-led är ju liksom inte den rörligaste av leder. Hur vanligt är det med rörelsedysfunktion i området ländrygg-korsrygg-höft som beror på fel i skelett och leder jämfört med sådan som beror på att man har ont och är stel muskulärt? Jag skulle tippa att det senare är mycket, mycket vanligare.

[sanoj]

Jag vet inte. Jag tror väl inte att läraren nämnde något om subluxationer, dock rörelsedysfunktion i leden. Precis som man kan behöva mobilisera ett stelt segment i bröstryggen som inte rör sig som det ska och gör att segmenten närmast kommer att behöva röra sig mer för att kompensera.

Om dessa teorier stämmer har jag ingen aning om och jag har inte sett det i kliniken. Kanske när man kommer ut på riktigt om en stund. :)

Sa hon inget till er om att att trampa ner i en grop eller sparka hål i luften och på så sätt ådra sig en ökad rotation av bäckenet framåt eller bakåt på ena sidan?
Något i den stilen sa hon i alla fall till oss utöver det där om rörelsedysfunktionen där ena sidan kunde vara mer rörlig än den andra.

[exevision]

"Snett bäcken" är en kiropraktordiagnos och ingenting som har någon förankring i traditionell sjukvård i annan bemärkelse än att man kan ha ett snedställt bäcken p.g.a. olika långa ben, vilket i sin tur ger skolios. Ofta ser man också "snett bäcken" i samband med ryggskott då musklerna drar snett p.g.a. muskelspasm.

Om McKenzie trycker tillbaka disken har man behandlat orsaken till smärtan. Om man däremot har någon teori om varför disken började pressa för mycket bakåt från första början får man ju behandla det separat.

Men olika rörlighet hos höftböjarna kan väll rotera bäckenet? Det har du väll själv sagt? Eller var det förskjutet bäcken eller något annat?

[Ristretto]

Sa hon inget till er om att att trampa ner i en grop eller sparka hål i luften och på så sätt ådra sig en ökad rotation av bäckenet framåt eller bakåt på ena sidan?
Något i den stilen sa hon i alla fall till oss utöver det där om rörelsedysfunktionen där ena sidan kunde vara mer rörlig än den andra.

Minns inte. Men vi hade iaf en i klassen som hade lite problem med höften. Minns jag rätt så gled SIPS upp på höger sida vid högersidig höftflexion i stående. Efter mobiliseringen gjorde den inte det och klasskamraten sa att det kändes bättre också.

[Sheogorath]

Men olika rörlighet hos höftböjarna kan väll rotera bäckenet? Det har du väll själv sagt? Eller var det förskjutet bäcken eller något annat?

Tror jag vid något tillfälle pratade om höftsträckarnas rörlighet i bottenläget av en böj. Att bäckenet kan rotera där om man går mot ett ytterläge som "känns" likadant höger/vänster om rörligheten är olika. Men det är ju ett ganska extremt läge, inget som motsvaras av att man står upprätt.

[Tolkia]

Den här diskussionen gör mig förvirrad. Vad menas egentligen med "roterat bäcken"? Mitt intryck är att uttrycket används för att beteckna väldigt olika saker. Att bäckenet ser roterat ut om en person inte har förutsättningar för att stå jämnt i en viss position för att det är något som är konstigt någon annanstans är ju en annan sak än att bäckenet är roterat "inom sig självt" för att man har något fel i någon av de leder där bäckenet ingår, eller något medfött fel på bäckenet. Jag menar, om man har ett ben 5 cm kortare än det andra kommer ju bäckenet givetvis att stå snett, men kan problemet då verkligen beskrivas som "snett bäcken"? Är inte problemet då mer korrekt beskrivet som "benlängdsskillnad"? För att ta ett annat exempel, om man ser ut att ha ett snett bäcken p.g.a. att man är oförmögen att stå rakt p.g.a. ont i ryggen (vanligt, vanligt), är det då verkligen ett "snett bäcken" och inte "smärtskolios"? Att man ser roterad ut i bottenpositionen i böj om man inte har rörlighet nog för det på bägge sidor är ju väldigt långt ifrån att vara en dysfunktion i någon SI-led som togs upp i början av tråden.

[Sheogorath]

+1

[Wormzie]

Stelhet i ena fotleden gav en illusion av att mitt bäcken roterar.. smart som man är diagnostiserade jag mig själv med skolios och benlängdsskillnad direkt ska tilläggas :p

[sanoj]

Den här diskussionen gör mig förvirrad. Vad menas egentligen med "roterat bäcken"? Mitt intryck är att uttrycket används för att beteckna väldigt olika saker. Att bäckenet ser roterat ut om en person inte har förutsättningar för att stå jämnt i en viss position för att det är något som är konstigt någon annanstans är ju en annan sak än att bäckenet är roterat "inom sig självt" för att man har något fel i någon av de leder där bäckenet ingår, eller något medfött fel på bäckenet. Jag menar, om man har ett ben 5 cm kortare än det andra kommer ju bäckenet givetvis att stå snett, men kan problemet då verkligen beskrivas som "snett bäcken"? Är inte problemet då mer korrekt beskrivet som "benlängdsskillnad"? För att ta ett annat exempel, om man ser ut att ha ett snett bäcken p.g.a. att man är oförmögen att stå rakt p.g.a. ont i ryggen (vanligt, vanligt), är det då verkligen ett "snett bäcken" och inte "smärtskolios"? Att man ser roterad ut i bottenpositionen i böj om man inte har rörlighet nog för det på bägge sidor är ju väldigt långt ifrån att vara en dysfunktion i någon SI-led som togs upp i början av tråden.

+1

Det jag pratar om är i alla fall att det ska ha skett något SI-leden. Har även för mig att läraren sa att det inte behöver röra sig om några större skillnader.

[sanoj]

Minns inte. Men vi hade iaf en i klassen som hade lite problem med höften. Minns jag rätt så gled SIPS upp på höger sida vid högersidig höftflexion i stående. Efter mobiliseringen gjorde den inte det och klasskamraten sa att det kändes bättre också.

OK. Då kanske vi pratar om samma sak ändå.

[Tolkia]

OK. Då kanske vi pratar om samma sak ändå.
Inte med den förklaring du gav ovan, tror jag. SI-leden är väl en stramled med väldigt liten egen rörlighet? Om den ena SI-leden är glappare än den andra lär det inte gå att fixa med mobilisering, då det ju måste bero på att ligamenten är uttöjda på den sidan, alternativt att bäckenbenet på något sätt är skadat. Jämför en instabil fotled.

Kan man fixa något med mobilisering skulle jag säga att det är ett muskulärt problem (alternativt en luxation, men det brukar märkar på annat sätt än att man står lite konstigt, typ att det gör extremt ont när man försöker röra i leden). Hos de som har besvär med en SI-led brukar man ju också kunna hitta smärta som tydligt kan hänföras till SI-leden, både när man frågar ut dem om deras besvär och när man undersöker.

Mitt intryck är att SI-lederna beskylls för väldigt mycket som man helt enkelt inte har någon bra förklaring till.

[exevision]

Stelhet i ena fotleden gav en illusion av att mitt bäcken roterar.. smart som man är diagnostiserade jag mig själv med skolios och benlängdsskillnad direkt ska tilläggas :p

Nästan som jag då.. Stelare och skillnad i styrka mellan höger och vänster sida av kroppen efter för mycket datorsittande. Men efter beslutsamhet och målmedveten stretch och träning så är jag BETYDLIGT bättre.

[exevision]

Tror jag vid något tillfälle pratade om höftsträckarnas rörlighet i bottenläget av en böj. Att bäckenet kan rotera där om man går mot ett ytterläge som "känns" likadant höger/vänster om rörligheten är olika. Men det är ju ett ganska extremt läge, inget som motsvaras av att man står upprätt.

Hur påverkas kroppen av olika stramhet och styrka i höftböjare och andra höftmuskler? Upplever en mycket betydande skillnad i bas övningar och när jag promenerar nu när jag fått en bättre jämnhet.

[nyrjoh]

Om man kollar benlängdsskillnad i stående är det väldigt viktigt att jämföra cristakanternas höjd med fötterna ihop, i höftbredd och brett isär. Detta pga stramhet av höftabduktorerna på ena sidan och förlängning på andra sidan kan dra upp bäckenet på ena sidan. Är höftabduktorn stram på vänster sida så dras bäckenets högra sida upp. Det ses då ffa med fötterna ihop och försvinner med fötterna brett isär då man då slackar höftabduktorerna. Är crista kanterna fortfarande olika höga stående med fötterna brett isär och horisontella i sittande så talar det för en riktig benlängdsskillnad.
Studie angående fenomenet med falsk benlängdsskillnad pga stramhet/förlängning av höftabduktorer:
http://icjr.net/article_49_lld_tha.htm#.UycMdz95PFk

[sanoj]

Inte med den förklaring du gav ovan, tror jag.

Nej det stämmer. Helt ogenomtänkt kommentar av mig. Tydligt att det inte handlar om samma sak.

[exevision]

Om man kollar benlängdsskillnad i stående är det väldigt viktigt att jämföra cristakanternas höjd med fötterna ihop, i höftbredd och brett isär. Detta pga stramhet av höftabduktorerna på ena sidan och förlängning på andra sidan kan dra upp bäckenet på ena sidan. Är höftabduktorn stram på vänster sida så dras bäckenets högra sida upp. Det ses då ffa med fötterna ihop och försvinner med fötterna brett isär då man då slackar höftabduktorerna. Är crista kanterna fortfarande olika höga stående med fötterna brett isär och horisontella i sittande så talar det för en riktig benlängdsskillnad.
Studie angående fenomenet med falsk benlängdsskillnad pga stramhet/förlängning av höftabduktorer:
http://icjr.net/article_49_lld_tha.htm#.UycMdz95PFk

Tack, det där var mycket förklarande för mig!