Visa fullständig version : Varför kämpar så många kvinnor med vikten?
bubbaklubba
2014-03-15, 15:10
Det känns som väldigt många kvinnor har kroniska problem med sin vikt. Dom förmår inte att gå ner i vikt. Det händer ingenting trots att de försöker. Gång på gång på gång.
Jag har varit överviktigt. Men det berodde på att jag inte brydde mig speciellt mycket. Men så fort jag har försökt ändra på det så rasar kilona. Jag tycker det är ganska enkelt att gå ner i vikt. Bara räkna kalorierna in. Se till att man äter saker som mättar. Sen rasar vikten. Det som är svårt är att minska fettmängden samtidigt som man behåller muskler. Men att bara bli smal. Det är inte svårt, iaf inte för mig som man.
Kvinnor verkar dock ha ohyggliga problem med det? Har dom en annan ämnesomsättning än män som gör det svårare?
Att du tycker något är lätt, innebär inte att det är lätt för alla. Män verkar ha lika svårt att gå ner som kvinnor tycker jag, minst.
Men ja, kvinnor har generellt sett lägre förbrukning. Men gissningsvis också lägre aptit.
Varför kämpar så många människor med att gå upp i vikt?
Jag tycker att det är ganska enkelt att gå upp i vikt. Se bara till att man äter saker som inte mättar så värst, så skjuter vikten i höjden.
Övervikt är väl vanligare bland män?
bubbaklubba
2014-03-15, 15:14
Jo. Men mitt intryck är att de flesta överviktiga män skiter i sin vikt.
Medans väldigt många kvinnor är kroniska bantare, som hoppar mellan olika bantningsprogram.
Jo. Men mitt intryck är att de flesta överviktiga män skiter i sin vikt.
Medans väldigt många kvinnor är kroniska bantare, som hoppar mellan olika bantningsprogram.
Uppenbarligen bryr de sig inte nog mycket för att hålla sig till dieterna, isåfall.
Jo. Men mitt intryck är att de flesta överviktiga män skiter i sin vikt.
Medans väldigt många kvinnor är kroniska bantare, som hoppar mellan olika bantningsprogram.
Jo, män brukar vara lite nördigare. Antingen skiter de i att var fit eller så satsar de stenhårt på det. Kvinnor är lite mer balanserade. Men bara lite.
bubbaklubba
2014-03-15, 15:18
Jo, män brukar vara lite nördigare. Antingen skiter de i att var fit eller så satsar de stenhårt på det. Kvinnor är lite mer balanserade. Men bara lite.
jo så kanske det är.
Bubblan84
2014-03-15, 15:19
Jag lider själv av hypotyreos (låg ämnesomsättning) och det är fruktansvärt mycket vanligare bland kvinnor. De flesta går odiagnoserade, det kan vara en möjlig orsak till att just kvinnor som försöker hålla vikten har svårt med det. Sen är de ofta lite svagare för choklad än vi män (och glömmer att räkna dessa kalorier) ;)
Känns som att kvinnor småäter mycket mer.
De flesta kan inte ens grunderna i kost och träning, det är problemet. Och att vara överviktig som kvinna är givetvis mycket värre.
Latissimus Dorsi
2014-03-15, 16:11
Du har helt rätt, varför vet jag inte riktigt. Känns som någon sade mer okunskap, typ ''nu vill jag gå ner 2kg så jag slutar äta vitt bröd efter klockan 8''.
Många av mina ex och vänner klagar jämt på att de är feta och inte kan gå ner i vikt. Inte så konstigt i och med att jag varje dag ser uppdateringar på instagram där de tagit kort på sin marabouchoklad, coca cola och godispåse. Det är i princip varje gång vi pratar som deras vikt nämns (av dem) och hur de inte kan gå ner. De verkar dock inte applicera någon lösning på sina problem. Jag tror många försöker gå ner i vikt men har inte tillräcklig med dedikation för att motstå frestelserna.
filmjölk
2014-03-15, 16:28
Vi har en kultur som uppmuntrar kvinnor att äta väldigt lite mat. Små portioner=duktig. De kvinnor som äter så kompenserar ofta med glass, godis, choklad, kakor etc. när ingen ser.
Vi har en kultur som uppmuntrar kvinnor att äta väldigt lite mat. Små portioner=duktig. De kvinnor som äter så kompenserar ofta med glass, godis, choklad, kakor etc. när ingen ser.
Mycket korrekt. Så brukade en kvinna jag gick ut med göra. Hon berättade om hur duktig hon var som inte åt på lunchen och endast 1 macka till frukost. Vad slutade det med? Att hon vräkte i sig mängder med choklad på kvällen.
Många av mina ex och vänner klagar jämt på att de är feta och inte kan gå ner i vikt. Inte så konstigt i och med att jag varje dag ser uppdateringar på instagram där de tagit kort på sin marabouchoklad, coca cola och godispåse. Det är i princip varje gång vi pratar som deras vikt nämns (av dem) och hur de inte kan gå ner. De verkar dock inte applicera någon lösning på sina problem. Jag tror många försöker gå ner i vikt men har inte tillräcklig med dedikation för att motstå frestelserna.
Om du är i den form som du har på din bild kan jag tänka mig att det bidrar till snacket - en känsla av att behöva ursäkta och förklara sin nedgångna kropp.
Sötsuget är nog lite starkare.
Vi har en kultur som uppmuntrar kvinnor att äta väldigt lite mat. Små portioner=duktig. De kvinnor som äter så kompenserar ofta med glass, godis, choklad, kakor etc. när ingen ser.
Precis, en hälsotallrik men väninnorna till lunch med lite salladsblad och några räkor på toppen. Sedan någon timme sedan vrålhunger som kompenseras med det du skriver.
bubbaklubba
2014-03-15, 17:09
Vi har en kultur som uppmuntrar kvinnor att äta väldigt lite mat. Små portioner=duktig. De kvinnor som äter så kompenserar ofta med glass, godis, choklad, kakor etc. när ingen ser.
Där har du nog något.
Och det är ju totalt värdelöst. Om man inte blir mätt när man äter. Tro fan att man då börjar småäta massa skit.
Kött och potatis är guldstandarden för viktnedgång. Sallad är godisdrivande.
Tycker mest det verkar som att väldigt många har extremt dålig koll på kost. Vad saker innehåller och hur mycket man borde äta som en normal vuxen människa.
Att vara små hungrig innebär inte att du är döende i svält och måste slänga i dig ett mellanmål.
Heddaway
2014-03-15, 18:30
Vet själv om man käkat för lite vid de stora målen så känner man direkt av ett lågt blodsocker och känner att man måste kompensera genom att kolla kylskåpet och skafferiet för att dämpa det där obehaget. Man blir lite småsur och låg och så fort chokladen smälter på tungan så känns allt mkt bättre, i 10 min. Sen kommer huvudvärken igen och man tar en bit till för att må lite bättre.
Eller åtminstone var det så det var innan jag fattade att det inte funkar att för mig att hålla på så.
Okunskap tror jag det beror på. Jag vet att det var den biten som var problemet för mig förr. Det och inställning. Tänker man "jag borde nog gå ner" så händer inget. Tänker man "Nej nu räcker det för i helvete, nu tar jag för fan tag i det här punkt.", tittar på godiset i skafferiet, stänger skafferiet och ler lite åt sig själv så kommer man någonstans.
Vet själv om man käkat för lite vid de stora målen så känner man direkt av ett lågt blodsocker och känner att man måste kompensera genom att kolla kylskåpet och skafferiet för att dämpa det där obehaget. Man blir lite småsur och låg och så fort chokladen smälter på tungan så känns allt mkt bättre, i 10 min. Sen kommer huvudvärken igen och man tar en bit till för att må lite bättre.
Eller åtminstone var det så det var innan jag fattade att det inte funkar att för mig att hålla på så.
Konstigt, är de här en tjej grej eller varför har jag själv aldrig upplevt de?
Heddaway
2014-03-15, 18:57
Konstigt, är de här en tjej grej eller varför har jag själv aldrig upplevt de?
Jag tror det är en klassisk tjejgrej jo.. Och lär man sig inte hur man ska käka för att undvika detta så blir man/jag tjock tyvärr.
Edit: Om man inte kör IIFYM då ;)
Sohlsken
2014-03-15, 19:57
[...] Sen är de ofta lite svagare för choklad än vi män (och glömmer att räkna dessa kalorier) ;)
Vaddå glömmer att räkna, va? Choklad har för sjutton inga kalorier när det är över 70% kakao ;)
Vet själv om man käkat för lite vid de stora målen så känner man direkt av ett lågt blodsocker och känner att man måste kompensera genom att kolla kylskåpet och skafferiet för att dämpa det där obehaget. Man blir lite småsur och låg och så fort chokladen smälter på tungan så känns allt mkt bättre, i 10 min. Sen kommer huvudvärken igen och man tar en bit till för att må lite bättre.
Eller åtminstone var det så det var innan jag fattade att det inte funkar att för mig att hålla på så.
Huvudvärk har jag aldrig haft, men i min familj har vi dock gillar efterrätt. Jag vet inte riktigt hur jag fick en så dålig relation till mat, men det var liksom... alla säger att man ska se ut si och så, och så fort jag började ta mig någonvart så blev det självsabotage med att äta mer än jag borde.
Tror mest att det handlar om okunskap kombinerat med en rädsla för att utveckla en ätstörning om man börjar väga sin mat och/eller kolla näringsvärde på allt :)
Jag skulle tippa på småätande och massa fika osv till kaffet.
Känns som de flesta kvinnor äter pyttelite mat och sen massa skit mellan det, istället för att äta ordentligt med mat så man håller sig mätt längre.
Vet inte hur många 40-50plussare jag sett/hört som klagar och gnäller på att dom vill gå ner i vikt och testar massa olika dieter osv men likväl sitter dom sen där med fingrarna i kakburken vid fikat. Då får man skylla sig själv om det inte händer något med den där extravikten för så svårt är det inte att låta bli att äta lite skit och bara försöka röra på sig lite extra.
Det handlar nog även en hel del om hormoner.
Det är mycket mer kcal i mat än vad man tror från början. Utan träning ska jag väl ligga på en 1200kcal om dagen för att gå ner ½kg i veckan. 1200kcal är typ iiiiiiiingenting om man äter tre mål mat om dagen.
Så det är väl en blandning av motionsbrist och mer kcal än vad man tror i det man äter som gör att kvinnor inte lyckas gå ner i vikt.
bubbaklubba
2014-03-15, 22:18
Det är mycket mer kcal i mat än vad man tror från början. Utan träning ska jag väl ligga på en 1200kcal om dagen för att gå ner ½kg i veckan. 1200kcal är typ iiiiiiiingenting om man äter tre mål mat om dagen.
Så det är väl en blandning av motionsbrist och mer kcal än vad man tror i det man äter som gör att kvinnor inte lyckas gå ner i vikt.
Det där är intressant.
Jag är rätt säker på att jag går ner i vikt om jag äter under 2700kcal. Jag är inte riktigt hundra exakt var gränsen går. 2700kcal är jävligt mycket mat om man fokuserar på mat som mättar. Det är verkligen inga problem att hålla sig under det och ändå känna sig mätt.
Men jag förstår att det skulle vara jobbigt om man jag var tvungen att hålla mig till 1200kcal. jag har ju alltid trott att hungern och kcal behovet följde kroppshyddan linjärt.
Men det kanske de inte gör.
Konstigt, är de här en tjej grej eller varför har jag själv aldrig upplevt de?
Alla som haft ätstörningar åt det hållet känner nog igen sig i det personen du citerade skriver. Definitivt ingen "tjej-grej". Män har nog ännu större problem med detta än kvinnor.
Även vi som inte har det känner ju givetvis av hunger och irritation, bara det att det inte är lika starkt och återkommande.
Alltså, ironin i en tråd som denna på ett forum fullt av bantande, bulkande, hetsätande, hetstränande, med sina diverse dieter upprepat misslyckande MÄN.
Latissimus Dorsi
2014-03-15, 22:42
Alltså, ironin i en tråd som denna på ett forum fullt av bantande, bulkande, hetsätande, hetstränande, med sina diverse dieter upprepat misslyckande MÄN.
Dom lyckas ju?
Heddaway
2014-03-15, 22:44
Alla som haft ätstörningar åt det hållet känner nog igen sig i det personen du citerade skriver. Definitivt ingen "tjej-grej". Män har nog ännu större problem med detta än kvinnor.
Även vi som inte har det känner ju givetvis av hunger och irritation, bara det att det inte är lika starkt och återkommande.
Jag vet inte om det såå ofta är ett ätstörningsbeteende då jag sett/känner/känt många som går och småäter, men att det är en tjejgrej kanske inte stämmer nej, bara något jag känner igen mig i och kan koppla många andra tjejer med.
Men att kvinnor har svårt att gå ned i vikt kanske handlar mest om som många säger att man helt enkelt inte orkar/vill på riktigt gå ned i vikt genom att anstränga sig. Det blir för jobbigt helt enkelt. Belöningssystemet i hjärnan går på högvarv och att lugna det är inte alltid så lätt för många.
EDIT: fast när man tänker efter.. handlar det kanske om att kvinnor är mer i fokus när det gäller vikt och form. Finns ju inga "iform" magasin för män direkt. Män får gärna vara lite runda o magen om man jämför med kvinnor.
shadowfire
2014-03-15, 22:49
Vid stress/depression osv så tenderas dock män dras till fett/salt och kvinnor till sött. Finns någon gammal (eller några?) studie(r) på detta som jag inte orkar leta upp. Men det säger sig självt på ett sätt att dragning till sött gör att man får mer sig energi som mättar mindre än dragning till fett/salt, då det oftast innebär sådant som mättar mer.
Jag kan få stopp på cravings med o hyvla loss på en edamerost, medan jag har kvinnliga bekanta som matar på med godis efter godis fram till att botten verkligen är nådd. Energimänden skiljer sig rejält åt innan respektive når "nu känner jag mig nöjd".
Sedan är jag man och känner mig mätt o belåten på sub 1300 kcal/dag, troligtvis för att jag är en ectomorph. Alltid smal, liten, tunn och alltid svårt för att äta mycket. Om det finns något könsrelaterat där, vet ej. Men det skiljer sig enormt, jag har vänner som äter ALLT de ser är ätbart medan jag kan glömma bort o äta och komma på det vid läggdags.
Alltså, ironin i en tråd som denna på ett forum fullt av bantande, bulkande, hetsätande, hetstränande, med sina diverse dieter upprepat misslyckande MÄN.
Hehe ja det är faktiskt väldigt ironiskt, men det finns ungefär femhundra trådar som behandlar det ämnet.
Hehe ja det är faktiskt väldigt ironiskt, men det finns ungefär femhundra trådar som behandlar det ämnet.
Lite ironiskt ja, men i det verkliga livet går det typ 100+ vanliga personer för varje koloit/träningsnarkoman, så kanske inte ändå.
de får ligga ändå ^^
Långt ifrån alla som utgår från den biten när de sätter sina mål dock, känner jag.
Se bara på hur kvinnor tycker att andra kvinnor 'ska' se ut jmf med vad män egentligen gillar.
Alltså, ironin i en tråd som denna på ett forum fullt av bantande, bulkande, hetsätande, hetstränande, med sina diverse dieter upprepat misslyckande MÄN.
Ja för det är 50/50-fördelning på viktväktarna etcetera.
Bubblan84
2014-03-16, 12:55
Vaddå glömmer att räkna, va? Choklad har för sjutton inga kalorier när det är över 70% kakao ;)
Haha, ja det vore rena drömmen det! :)
Ja för det är 50/50-fördelning på viktväktarna etcetera.
Att det är fler kvinnor på VV etc. och att de i regel börjar banta vid lägre BMI än vad genomsnittlig bantande man gör tror jag att göra med att de sociala kraven och sanktionerna för den som inte lyckas leva upp till kraven ser annorlunda ut för kvinnor än för män, vilket ju f.ö. redan har nämnts i denna tråd, och vilket också blir tydligt i varje tråd där tjejers/kvinnors utseende diskuteras.
Det har inget att göra med att kvinnor har "sämre karaktär", generellt är mer benägna att misslyckas med saker eller är mindre benägna att anstränga sig än vad män är, eller är något slags hormonstyrda freaks. F.ö. är ju, vilket också redan nämnts i tråden, övervikt vanligare bland män.
Sedan blir jag lika förvånad varje gång folk i trådar som den här uttalar sig om Kolozzeum och genomsnittskoloiten som om det vore något slags plantskola för elitidrottare. Eller, vilket just nu är aktuellt i kostforumet, när folk blir upprörda över att vi tillåter anorektiker att posta, eller överhvudtaget vara medlemmar (som om de enda med ätstörningar på forumet skulle vara enstaka öppet anorektiska tjejer). Läser folk ens trådarna som postas?
Långt ifrån alla som utgår från den biten när de sätter sina mål dock, känner jag.
Se bara på hur kvinnor tycker att andra kvinnor 'ska' se ut jmf med vad män egentligen gillar.
Kvinnor har högre krav på hur kvinnor ska se ut än vad män har.
Fast så är de väl med muskler och män också. Iaf bland de män som bryr sig om kroppar. De har högre krav än vad kvinnorna har. Så det är väl ett liknande fenomen där.
Kvinnor har högre krav på hur kvinnor ska se ut än vad män har.
Fast så är de väl med muskler och män också. Iaf bland de män som bryr sig om kroppar. De har högre krav än vad kvinnorna har. Så det är väl ett liknande fenomen där.
Det håller jag med om. Tänkte också skriva en rad om det först men sket i det när jag kom ihåg att kvinnor bryr sig mindre om hur män ser ut, än vad män bryr sig om hur kvinnor ser ut. Attraktionen beror ju av lite olika saker där.
Att det är fler kvinnor på VV etc. och att de i regel börjar banta vid lägre BMI än vad genomsnittlig bantande man gör tror jag att göra med att de sociala kraven och sanktionerna för den som inte lyckas leva upp till kraven ser annorlunda ut för kvinnor än för män, vilket ju f.ö. redan har nämnts i denna tråd, och vilket också blir tydligt i varje tråd där tjejers/kvinnors utseende diskuteras.
Det har inget att göra med att kvinnor har "sämre karaktär", generellt är mer benägna att misslyckas med saker eller är mindre benägna att anstränga sig än vad män är, eller är något slags hormonstyrda freaks. F.ö. är ju, vilket också redan nämnts i tråden, övervikt vanligare bland män.
Sedan blir jag lika förvånad varje gång folk i trådar som den här uttalar sig om Kolozzeum och genomsnittskoloiten som om det vore något slags plantskola för elitidrottare. Eller, vilket just nu är aktuellt i kostforumet, när folk blir upprörda över att vi tillåter anorektiker att posta, eller överhvudtaget vara medlemmar (som om de enda med ätstörningar på forumet skulle vara enstaka öppet anorektiska tjejer). Läser folk ens trådarna som postas?
Det här var så vettigt sagt att det förtjänar att synas flera gånger.
Så länge du inte tar första stycken. Att kvinnor börjar banta vid lägre BMI säger ingenting alls pga att män oftast har högre BMI per default och skalan fungerar bättre på personer med låg muskelmassa i förhållande till vikt.
Jag tycker att det på sistone har blivit mer hets över att man vill upp i vikt, tjejer som vångsdricker protein/gainer drinkar och äter mer än de egentligen orkar....
Tycker att mycket i miljö uppmanar till dåliga beslut som i sin tur kanske blir mer fatala om man redan från början har en lägre energiförbrukning. Exempelvis var det på min tidigare arbetsplats alltid kakor och skit framme. Sen att vissa börjar köra med hur det enbart har o göra med disciplin är en sak, men det är orealistiskt att förvänta sig att individer upprätthåller disciplin 24/7 i synnerhet om denna skall utmanas på onödiga sätt hela tiden. Exempelvis är det antagligen en dålig idé att ha massa cigaretter hemma om man försöker sluta röka. Däremot har man kanske inte samma möjlighet att kontrollera för att ens miljö är fri från sämre mat/dryckesval.
När jag jobbade på posten i Köpenhamn stod det alltid gratis öl / coca cola i kylen och kakor framme. Det var givetvis inget tvång att inmundiga detta, men om det för mig personligen hade varit frustrerande vill jag inte ens föreställa mig hur övriga personer reagerat om föreslagit bättre alternativ till dryck och mat. Detta hade inte gått hem med andra ord. Sen är det kanske ingen större fara inom just nämnda yrke då man rör sig väldigt mycket men likväl är det säkerligen frustrerande för en som försöker undvika något att utan kontroll exponeras för detta i stora delar av sin vardag.
Jag tycker att det på sistone har blivit mer hets över att man vill upp i vikt, tjejer som vångsdricker protein/gainer drinkar och äter mer än de egentligen orkar....
Det ger ju också en sned inställning till vikt och mat, bara åt andra hållet.
Sen har vi reklamen att tacka också, har stött på en del tjejer som på allvar tror att t.ex Kellogs innehåller "energi" och inte kalorier...
filmjölk
2014-03-17, 01:30
Jag tycker att det på sistone har blivit mer hets över att man vill upp i vikt, tjejer som vångsdricker protein/gainer drinkar och äter mer än de egentligen orkar....
De vill ha en saftig bakdel, kurvor och muskler. Kom nu inte och klaga på denna fantastiska trend.
Sen har vi reklamen att tacka också, har stött på en del tjejer som på allvar tror att t.ex Kellogs innehåller "energi" och inte kalorier...
Energi är kalorier.
Det känns som väldigt många kvinnor har kroniska problem med sin vikt. Dom förmår inte att gå ner i vikt. Det händer ingenting trots att de försöker. Gång på gång på gång.
Jag har varit överviktigt. Men det berodde på att jag inte brydde mig speciellt mycket. Men så fort jag har försökt ändra på det så rasar kilona. Jag tycker det är ganska enkelt att gå ner i vikt. Bara räkna kalorierna in. Se till att man äter saker som mättar. Sen rasar vikten. Det som är svårt är att minska fettmängden samtidigt som man behåller muskler. Men att bara bli smal. Det är inte svårt, iaf inte för mig som man.
Överviktiga kvinnor tenderar att nämna detta oftare till sin omgivning för att få bekräftelse. Vilken normalt funtat människa säger till en kvinna som är överviktig och beklagar sig över det att denna behöver äta lite mindre? Ingen är mitt svar! Det kanske till och med är så att snäll som man är säger: nja men så farligt är det ju inte (vilket kan vara sant eller inte).
Hur som helst så på något sätt verkar det ligga i kvinnors natur söka bekräftelse hos sin omgivning på ett annat sätt än män, generellt. Efter de ha beklagat sig lite till sin omgivning så lastar de på en semla till på tallriken och äter denna...orsak och verkan, verkar vara något många kvinnor har svårt att förstå.
Bekräftelsen från omgivningen blir självbedrägeri. Genom att beklaga sig till sin omgivning om den aktuella kvinnans fetma, eller påstådda fetma och omgivningens försök till tröst så tror kvinnan att hon inte är fet. Ett fulländat självbedrägeri är när kvinnan sedan försöker banta lite men inget händer, varpå hon försöker övertala sin omgivning om att hon nu minsann inte äter något alls utöver den "diet" eller kcal-mål som hon har satt upp.
Om ni inte tror mig så är det här forumet fullt med nytillkomna överviktiga medlemmar av kvinnligt kön som till och med har gått så långt i sitt självbedrägeri att de skriver här att de minsann inte äter Någonting och Ändå så går de inte ner i vikt! Här brukar de dock få lite motstånd och tankeställare :).
Övervikt är väl vanligare bland män?
Feta män beklagar sig inte lika mycket utan tenderar att göra något åt saken om de är missnöjda!
Sedan kan jag lägga till att det också finns många "spetor" till kvinnor därute vilket inte heller är fint. Balansgången är fin...
Folk lägger tid och engagemang, är disciplinerade, för att åtstadkomma ngt med sin fysik. Oavsett om det är viktökning eller minskning
Varför har det blivit så intressant att diskutera detta fenomen med att man med träning och kost vill se ut på ett vist sätt? Varför har en del tendens att moralisera överdrivet kring detta?
Energi är kalorier.
I know ;), tänk dig då diskussionen då dessa tjejer envetet påstår att "nej det finns inga kalorier i Kellogs, bara energi"...
Scratch89
2014-03-18, 06:51
Att det är fler kvinnor på VV etc. och att de i regel börjar banta vid lägre BMI än vad genomsnittlig bantande man gör tror jag att göra med att de sociala kraven och sanktionerna för den som inte lyckas leva upp till kraven ser annorlunda ut för kvinnor än för män, vilket ju f.ö. redan har nämnts i denna tråd, och vilket också blir tydligt i varje tråd där tjejers/kvinnors utseende diskuteras.
Det har inget att göra med att kvinnor har "sämre karaktär", generellt är mer benägna att misslyckas med saker eller är mindre benägna att anstränga sig än vad män är, eller är något slags hormonstyrda freaks. F.ö. är ju, vilket också redan nämnts i tråden, övervikt vanligare bland män.
Sedan blir jag lika förvånad varje gång folk i trådar som den här uttalar sig om Kolozzeum och genomsnittskoloiten som om det vore något slags plantskola för elitidrottare. Eller, vilket just nu är aktuellt i kostforumet, när folk blir upprörda över att vi tillåter anorektiker att posta, eller överhvudtaget vara medlemmar (som om de enda med ätstörningar på forumet skulle vara enstaka öppet anorektiska tjejer). Läser folk ens trådarna som postas?
Tack. Det är alldeles för mycket "Snillen spekulerar" här.
Om ni inte tror mig så är det här forumet fullt med nytillkomna överviktiga medlemmar av kvinnligt kön som till och med har gått så långt i sitt självbedrägeri att de skriver här att de minsann inte äter Någonting och Ändå så går de inte ner i vikt!
Vore intressant att höra din definition av "fullt".
Feta män beklagar sig inte lika mycket utan tenderar att göra något åt saken om de är missnöjda!
Nej? Om det vore så att män vore mer benägna att göra något åt sin övervikt skulle övervikt inte vara vanligare bland män. Vilket det är.
Sedan kan jag lägga till att det också finns många "spetor" till kvinnor därute vilket inte heller är fint.
OK. Så det var vad alltihop egentligen handlade om.
Jag tycker att det på sistone har blivit mer hets över att man vill upp i vikt, tjejer som vångsdricker protein/gainer drinkar och äter mer än de egentligen orkar....
Vill man gå upp så har man inte så mycket val än att äta mer och innebär det att man äter mer än vad man anser att man orkar, eller väljer dåligt anpassade livsmedel så blir det att man känner sig mätt. Däremot så undrar jag var du sett att det har ökat? Eftersom jag för min hälsas skull inte läser träningsbloggar eller "fitness"bloggar så har jag bara kontakt med folk som tränar och där är inte direkt viktökning något som ses som oproblematiskt oavsett kön.
Minimjölk
2014-03-18, 10:02
Nu är jag man men min vikt tenderar och vara väldigt stabil oavsett träningsmängd och kost, när jag tränade och åt jättemycket (minst dubbelt så mycket som jag numera äter) så tog det ändå lång tid innan jag gick upp i vikt.
Numera har vikten varit väldigt stabil kring de 100. Jag har legat stilla på denna vikten de senaste åren trots vad jag tycker borde vara ett rejält underskott men jag har ju inte gått ned och tror att det berott på överdriven godiskonsumption. Sedan början av Januari har jag skärpt till kosten och helt slutat med alla sötsaker. Det har gått 2,5månad och jag har gått ned ca 1kilo på denna tiden. Jag äter max 2000kcal om dagen och långt mycket mindre än alla i min närhet trots min relativt stora storlek men trots detta så strävar min vikt att vara stilla. Jag ser inte detta som något jätteproblem men det är intressant att min ämnesomsättning varierar så mycket beroende på kosten. Nu är jag relativt stillasittande så det bidrar säkert men när kosten dag in/dag ut ser ut ung enligt följande:
Frukost: 3dl mjölk + 1dl havregryn + 0,5dl proteinpulver (ung varannan dag, andra dagar skippas den)
Middag: en portion "vanlig" men relativt nyttig mat (mellan 500-1000kcal beroende på dag).
kvällsmat: 2ägg/knäckebröd + 1glas mjölk eller liknande
Utöver detta äter jag max en frukt om dagen och hinkar kaffe och vatten. Jag mår bra och känner mig sällan trött eller hungrig. Nu är 2,5månads ändrad kosthållning ganska kort tid men nog trodde jag att jag skulle gå ned mer. Jag kommer dock köra på året ut för att se vad det ger och så klart även kombinera med mer träning, jag är å andra sidan jävligt envis och har ingen brådska. tror nog många skulle varit grymt besvikna på denna ringa viktnedgång.
Min tes är att kvinnor överlag är mindre benägna att snöa in på något än män. Detta i kombination med lägre omsättning och ett i många fall sjukt ideal gör att kvinnor betydligt oftare kämpar för sin vikt än män. Dessutom är det ju som så att några kilos övervikt på en person som är 1.60 syns betydligt tydligare än på någon som är 1.85.
Sen de flesta unga killar på forumet som raljerar över att kvinnor är lata har nog inte kommit över 30sträcket själva heller - då bär det utför och man får verkligen kämpa för att hålla kroppen i styr:)
Bubblan84
2014-03-18, 10:55
Sen de flesta unga killar på forumet som raljerar över att kvinnor är lata har nog inte kommit över 30sträcket själva heller - då bär det utför och man får verkligen kämpa för att hålla kroppen i styr:)
Dålig ursäkt! :) Min ämnesomsättning kraschade i tonåren med allt vad det innebär. Men med vilja och hunger efter kunskap om kost och träning har jag lyckats hålla mig ofet för det allra mesta sen dess :)
Dålig ursäkt! :) Min ämnesomsättning kraschade i tonåren med allt vad det innebär. Men med vilja och hunger efter kunskap om kost och träning har jag lyckats hålla mig ofet för det allra mesta sen dess :)
HAha jo jag är ju inte fet själv, har sexpack osv., men kan definitivt säga att jag får kämpa mer för att behålla det vid 30+ gentemot när jag var 20+
Bubblan84
2014-03-18, 10:59
HAha jo jag är ju inte fet själv, har sexpack osv., men kan definitivt säga att jag får kämpa mer för att behålla det vid 30+ gentemot när jag var 20+
Jo, så är det ju. Jag har ämnesomsättning som en 90-åring men med hjälp av medicin blir det väl som en 50-åring nu :D Man tvingas ha en jävla disciplin för att inte skaffa fladderbuk :D Så jag kan förstå de som har problem att gå ner i vikt.
Nu är jag man men min vikt tenderar och vara väldigt stabil oavsett träningsmängd och kost, när jag tränade och åt jättemycket (minst dubbelt så mycket som jag numera äter) så tog det ändå lång tid innan jag gick upp i vikt.
Numera har vikten varit väldigt stabil kring de 100. Jag har legat stilla på denna vikten de senaste åren trots vad jag tycker borde vara ett rejält underskott men jag har ju inte gått ned och tror att det berott på överdriven godiskonsumption. Sedan början av Januari har jag skärpt till kosten och helt slutat med alla sötsaker. Det har gått 2,5månad och jag har gått ned ca 1kilo på denna tiden. Jag äter max 2000kcal om dagen och långt mycket mindre än alla i min närhet trots min relativt stora storlek men trots detta så strävar min vikt att vara stilla. Jag ser inte detta som något jätteproblem men det är intressant att min ämnesomsättning varierar så mycket beroende på kosten. Nu är jag relativt stillasittande så det bidrar säkert men när kosten dag in/dag ut ser ut ung enligt följande:
Frukost: 3dl mjölk + 1dl havregryn + 0,5dl proteinpulver (ung varannan dag, andra dagar skippas den)
Middag: en portion "vanlig" men relativt nyttig mat (mellan 500-1000kcal beroende på dag).
kvällsmat: 2ägg/knäckebröd + 1glas mjölk eller liknande
Utöver detta äter jag max en frukt om dagen och hinkar kaffe och vatten. Jag mår bra och känner mig sällan trött eller hungrig. Nu är 2,5månads ändrad kosthållning ganska kort tid men nog trodde jag att jag skulle gå ned mer. Jag kommer dock köra på året ut för att se vad det ger och så klart även kombinera med mer träning, jag är å andra sidan jävligt envis och har ingen brådska. tror nog många skulle varit grymt besvikna på denna ringa viktnedgång.
Min tes är att kvinnor överlag är mindre benägna att snöa in på något än män. Detta i kombination med lägre omsättning och ett i många fall sjukt ideal gör att kvinnor betydligt oftare kämpar för sin vikt än män. Dessutom är det ju som så att några kilos övervikt på en person som är 1.60 syns betydligt tydligare än på någon som är 1.85.
Det är väldigt lite mat på 100 pannor
Konstigt att du inte gått ned mer...
Kanske blir inte kosten lika avgörande utan träningsvariabeln i ekvationen? Rent allmänt alltså, ngn som vet?
Min erfarenhet är att kvinnor är mer förebyggande i sitt tänk medans män är mer behandlade. Oftast kommer män till mig när de fått diabetes, eller höga blodfetter, eller en stroke. Eller när frugan tvingar de i förebyggande syfte. Medans kvinnor söker sig hjälp tidigare för att inte bli sjuka.
Kollar vi på senaste siffrorna så ser vi rätt tydligt, att de som borde göra något åt vikten, är de som struntar i det. Övervikt och fetma är vanligare hos män, så det är oftast männen som behöver banta.
http://i.imgur.com/TQmz4Ce.jpg
Vore intressant att höra din definition av "fullt".Överdrift såklart. Kryllar är ett annat bra ord.
Nej? Om det vore så att män vore mer benägna att göra något åt sin övervikt skulle övervikt inte vara vanligare bland män. Vilket det är.Nej det är ju det de inte gör, de skiter i. Det gör även många kvinnor och jag försökte stanna vid de som "kämpar" som tråden handlar om! Jag anser att det finns en del kvinnor som "diskuterar sin övervikt" med omgivningen ideligen vilket kan göra att en del män (TS), uppfattar det som att fler kvinnor kämpar emot en påstådd eller verklig övervikt.
Allt jag försökte förmedla är att Jag anser att kvinnor tenderar vara mer extroverta angående sin vikt än män, rent generellt.
OK. Så det var vad alltihop egentligen handlade om.Va? Förstår inte vad du menar...
Överdrift såklart. Kryllar är ett annat bra ord.
Nej det är ju det de inte gör, de skiter i. Det gör även många kvinnor och jag försökte stanna vid de som "kämpar" som tråden handlar om! Jag anser att det finns en del kvinnor som "diskuterar sin övervikt" med omgivningen ideligen vilket kan göra att en del män (TS), uppfattar det som att fler kvinnor kämpar emot en påstådd eller verklig övervikt.
Allt jag försökte förmedla är att Jag anser att kvinnor tenderar vara mer extroverta angående sin vikt än män, rent generellt.
Va? Förstår inte vad du menar...
Jag skulle säga att kvinnor gör mer åt sin ohälsa än män, män tuffar på tills det smäller medans kvinnor arbetar för att undvika det. Och det är det som gör att de syns och hörs mer.
Jag tror det är vanligare bland kvinnor mellan 30-50 att klaga öppet på sin vikt och att de gärna vill banta osv, medan män överlag nog inte pratar speciellt öppet om sitt missnöje med sin kropp och vikt. Men jag tror nog det egentligen är minst lika många män som kvinnor som vill gå ner i vikt.
ARMSTARK
2014-03-20, 08:44
Med risk för att stoppa in huvudet i ett lejongap; är det bara jag som har observerat att det bara varit en enda smal person i TV-programmet lyxfällan? ( mig veterligen, har bara sett 90% av programmen )
Min hemsnickrade teori är att det är samma fenomen som råder, dvs. brist på självdiciplin / impulskontroll. Och en stor skopa självömkan.
Missförstå mig rätt, det här är inget föraktfullt inlägg utan ett kallt konstaterande.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.