Visa fullständig version : Vad är du helst, smart eller snygg?
knuckles
2013-11-14, 22:04
Vad skulle ni helst vara, smart eller snygg? Ni kanske är båda? Vad skulle ge er mest nöje/nytta i livet?
Nu är ju alla åsikter om smarthet och snygghet personliga oftast, men tänk IQ kring 200 och snygghet kring Tom Cruise/Angelina Jolie/Megan Fox. Dum är IQ under 50 och ful använd er fantasi.
Trivs bra i min situation, smart.
Man får mycket gratis om man är snygg. Sen vet jag inte om man blir så lycklig av att vara smart heller. Dum och snygg låter som en klockren kombination!
varför kan man inte ha både och ? :D Men om man måste välja så : Smart.- Kunna dupera sin omgivning och få dem att tycka man är snygg, haha skämt åsido. Men ja smart som sagt.
Hur ful är man om man väljer smart? Vad får man offra?
knuckles
2013-11-14, 22:07
varför kan man inte ha både och ? :D Men om man måste välja så : Smart.- Kunna dupera sin omgivning och få dem att tycka man är snygg, haha skämt åsido. Men ja smart som sagt.
Ja, vissa har ju tur i det genetiska lotteriet och får både och, men antar att båda påverkas av miljön på små sätt.
Man får mycket gratis om man är snygg. Sen vet jag inte om man blir så lycklig av att vara smart heller. Dum och snygg låter som en klockren kombination!
Vad får du gratis?
hur smart är man om man väljer smart?
Vad får du gratis?
Tja, uppmärksamhet och $$$$? (bli modell, tjäna storkovan)
Dock är ju pollen ganska meningslös då vi inte får veta om man är supersmart och superful eller supersnygg och otroligt korkad i huvet.
Ja, vissa har ju tur i det genetiska lotteriet och får både och, men antar att båda påverkas av miljön på små sätt.
Japps :cool:
MackeJuve
2013-11-14, 22:10
Om man får ha kvar sitt nuvarande utseende så väljer jag att bli väldigt smart.
knuckles
2013-11-14, 22:10
hur smart är man om man väljer smart?
Uppdaterade det.
knuckles
2013-11-14, 22:11
Om man får ha kvar sitt nuvarande utseende så väljer jag att bli väldigt smart.
Nej, det är helt från scratch.
Tja, uppmärksamhet och $$$$? (bli modell, tjäna storkovan)
Dock är ju pollen ganska meningslös då vi inte får veta om man är supersmart och superful eller supersnygg och otroligt korkad i huvet.
Knappast någon garanti.
Knappast någon garanti.
Precis, finns väldigt många som "ser bra ut" De personer i min omgivning som lyckats bäst inom modellyrket är inte de som egentligen är "snyggast" Men de har däremot något "speciellt" allihopa :) Uppmärksamhet ? Nej inte mer än någon annan enligt mina observationer Men visst heter du Cindy Crawford eller "Schenken" kanske det är både och :D
Dvs cash n attention !
MackeJuve
2013-11-14, 22:15
Nej, det är helt från scratch.
Oj, svårt. Då kan jag inte välja.
Jag är nog inget av de haha
Sheogorath
2013-11-14, 22:17
Lycka är alltings mening och där tror jag snygghet kommer bättre till pass än smarthet.
Lycka är alltings mening och där tror jag snygghet kommer bättre till pass än smarthet.
Smart sagt. Är man för smart så börjar man lätt grubbla över saker många tar som självklarheter, när man sedan debunkat en enorm "myt" man blivit lärd att tro på så minskar ju intresset för mänskligheten och dess framtid ganska snabbt...
Valde snygg över smart av samma anledning!
Jag håller med här. "En del är för dumma för att ha ångest. Det är smart" måste ju vara det smartaste någon någonsin sagt. Snygg, dum och glad är oslagbart, det skulle jag välja alla dagar i veckan. :D
Tveklöst en bättre kombination! Tyvärr får man ju inte välja... :D
Man får mycket gratis om man är snygg. Sen vet jag inte om man blir så lycklig av att vara smart heller. Dum och snygg låter som en klockren kombination!
Jag håller med här. "En del är för dumma för att ha ångest. Det är smart" måste ju vara det smartaste någon någonsin sagt. Snygg, dum och glad är oslagbart, det skulle jag välja alla dagar i veckan. :D
TranceII
2013-11-14, 22:21
Smart sagt. Är man för smart så börjar man lätt grubbla över saker många tar som självklarheter, när man sedan debunkat en enorm "myt" man blivit lärd att tro på så minskar ju intresset för mänskligheten och dess framtid ganska snabbt...
Jag antar att du pratar om dig själv? Ja, många 17-åringar lär sig vad världen handlar om "på riktigt" och hur korkade alla vuxna är. ;)
knuckles
2013-11-14, 22:21
Smart sagt. Är man för smart så börjar man lätt grubbla över saker många tar som självklarheter, när man sedan debunkat en enorm "myt" man blivit lärd att tro på så minskar ju intresset för mänskligheten och dess framtid ganska snabbt...
Anser Du att det är en högre risk att bli psykiskt sjuk (depressioner m.m)om man är väldigt smart, än om man är dum men snygg?
awesomooo
2013-11-14, 22:22
Beror på hur ful respektive smart man blir. Tjäna miljoner på att se bra ut-snygg eller bli ett riktigt geni som plockar hem alla kategorier inom nobelpriset?
För att välja snygg, så måste det innebära att man är så dum att man inte begriper att man är dum.
Om inte så väljer jag smart. Jag ogillar starkt att känna mig dum.
Beror på hur ful respektive smart man blir. Modell kan tjäna miljoner på att se bra ut-snygg eller bli ett riktigt geni som plockar hem alla kategorier inom nobelpriset?
Sistnämnda och du kommer ändå få modeller i sängen :) Fame n Fortune står högt i kurs ;)
Sheogorath
2013-11-14, 22:25
Anser Du att det är en högre risk att bli psykiskt sjuk (depressioner m.m)om man är väldigt smart, än om man är dum men snygg?
Blir nog lite problematiskt att bunta ihop alla psykiska sjukdomar och sen svara på frågan. Jag skulle t.ex. kunna tänka mig att depression är vanligare hos intelligenta, men inte t.ex. schizofreni.
Tricklew
2013-11-14, 22:25
Röstade fel, men meh, ointressant tråd.
Sheogorath
2013-11-14, 22:27
För att välja snygg, så måste det innebära att man är så dum att man inte begriper att man är dum.
Om inte så väljer jag smart. Jag ogillar starkt att känna mig dum.
Finns ju dock väldigt många som med ett leende på läpparna kan säga "ja jag vet att jag inte är den smartaste skiten precis, men glad är jag!" Om de har högre lyckopoäng än jag så anser jag att dom har vunnit i slutändan. Dom behöver ju inte ens vara snygga. ;)
awesomooo
2013-11-14, 22:28
Sistnämnda och du kommer ändå få modeller i sängen :) Fame n Fortune står högt i kurs ;)
Båda är ju ändå bra, men man kommer lämna bättre avtryck på jorden när man väl dör som geni.
Svårt val, man kan nog tjäna grova pengar i båda alternativen.. Hmm..
Sheogorath
2013-11-14, 22:29
Båda är ju ändå bra, men man kommer lämna bättre avtryck på jorden när man väl dör som geni.
Svårt val, man kan nog tjäna grova pengar i båda alternativen.. Hmm..
Skit i pengarna. Det är bara en stege till lycka. Gå på lyckofrågan direkt. Vad tror du skulle ha bäst chans att göra dig lycklig?
Finns ju dock väldigt många som med ett leende på läpparna kan säga "ja jag vet att jag inte är den smartaste skiten precis, men glad är jag!" Om de har högre lyckopoäng än jag så anser jag att dom har vunnit i slutändan. Dom behöver ju inte ens vara snygga. ;)
Stod valet mellan snygg, smart och glad hade jag lätt valt glad.
awesomooo
2013-11-14, 22:32
Skit i pengarna. Det är bara en stege till lycka. Gå på lyckofrågan direkt. Vad tror du skulle ha bäst chans att göra dig lycklig?
Smart. Då är det bara viljan som bestämmer hur mycket pengar man ska dra in. Med förutsättningarna att man är riktigt jävla smart.
Snygg, helt klart. För om jag är smart vet jag också att jag inte är snygg. Men är jag snygg vet jag inte att jag är smart! :d Därför är jag hellre snygg än smart.
snelhest
2013-11-14, 22:34
Båda är en förutsättning för att leva drägligt i dagens samhälle.
Anser Du att det är en högre risk att bli psykiskt sjuk (depressioner m.m)om man är väldigt smart, än om man är dum men snygg?
Kort svar: ja. Depressioner har man bara om man känner oro, och en vacker och dum person oroar sig knappast mycket eller filosoferar på något djupare plan där svaren på frågor kan leda till känsla av hopplöshet.
Smart. Då är det bara viljan som bestämmer hur mycket pengar man ska dra in. Med förutsättningarna att man är riktigt jävla smart.
Fast är du "riktigt jävla smart" på riktigt så lider du också ofta av asocialitet/asberger eller andra diagnoser. Då minskar också chansen att lyckas ekonomiskt OCH socialt (som också är viktigt) en aning...
Dessutom tog du inte upp problemet med depression som logiskt borde drabba smarta mera (de dumma tänker inte så mycket och kan således inte oroa sig lika lätt/få existentiell ångest lika lätt).
awesomooo
2013-11-14, 22:38
Hmm jag väljer nog snygg ändå. Är man smart och ser ut som alla skräckexempel på google när man googlar "ugly" så vill jag hellre vara snygg. Ingen garanti att man får ligga om man ser ut som en påse skridskor fast man uppfann botemedlet till AIDS och löste alla världens problem.
filmjölk
2013-11-14, 22:39
Jag skulle vilja vara snygg, då hade jag preppat och lyft skrot hela dagarna, och försörjt mig genom att strutta runt naken framför webcam.
Jag hade nog inte orkat vara smart, eller smartare än vad jag är idag (Dvs normal-smart). Det finns inget jobbigare än att vara den smarta hela tiden, och störa sig på hur irriterande det är när folk inte fattar/är dumma. Med 200 i IQ hade man ju inte direkt pratat om snus, bilar och pattar, utan säkert legat mera på nån kärnfysiks-nivå, och hur många personer kan man snacka med sånt om? Och alla som lär kalla en för besserwisser också, och att man alltid ska ha rätt hela tiden, nej tror som sagt bara det blir problem.
Hade hellre varit snygg, riktigt snygg.
Chrillee
2013-11-14, 22:43
De gånger man träffar en attraktiv och smart person så blir man lite "Ditt fanskap, du drog bägge vinstlotterna."
Är förövrigt snyggare än vad jag är smart.
De gånger man träffar en attraktiv och smart person så blir man lite "Ditt fanskap, du drog bägge vinstlotterna."
Är förövrigt snyggare än vad jag är smart.
Har aldrig träffat en sådan person ännu (mycket smart OCH snygg) och det glädjer mig :devil:.
TranceII
2013-11-14, 23:27
De gånger man träffar en attraktiv och smart person så blir man lite "Ditt fanskap, du drog bägge vinstlotterna."
Är förövrigt snyggare än vad jag är smart.
Det roliga är när man dessutom märker att personen är väldigt trevlig mot alla och överlag bara....lyckad.
Rikard Jansson
2013-11-14, 23:29
Varför måste jag välja bort något? :(
100% smart. Utseende är för andra.
Hmm jag väljer nog snygg ändå. Är man smart och ser ut som alla skräckexempel på google när man googlar "ugly" så vill jag hellre vara snygg. Ingen garanti att man får ligga om man ser ut som en påse skridskor fast man uppfann botemedlet till AIDS och löste alla världens problem.
Skaffar du patent på dina uppfinningar/upptäckter så kan ja garantera att du kommer få ligga hej-vilt!(med snyggare donnor än oss andra) När plånboken e tillräckligt fet så spelar inte charm eller utseende någon roll längre.
Älskar att känna mig kapabel och att föra inre dialoger, väljer såklart smart. Som tur är har jag inte behövt välja. *ödmjuk* ;D
Hackenschmidt
2013-11-14, 23:48
Beror på, 50 IQ som originalposten nämnde är ju mental retardation. Med ett sådant handikapp spelar förmodligen inte ens supersnygghet någon större roll. Däremot sådär lagom glad-pantad och svinsnygg låter som upplagt för ett lyckligt liv.
Hög intelligens kan medföra ett antal negativa effekter medan supersnygg nästan bara är positivt.
Sammantaget tror jag att det är svårare att leva lyckligt om man är väldigt smart och väldigt ful.
Sammantaget tror jag att det är svårare att leva lyckligt om man är väldigt smart och väldigt ful.
Tror du har helt fel. Att vara smart är väl inte bara att klara svåra uträkningar och hysa en större medvetenhet om livets komplexitet, de högbegåvade jag känner kanske hyser en stillsam smärta om livets bräcklighet i större grad än andra. Men de har också större vett att inte låta något hindra dem (om det så vore ett utseende som ligger dem i fatet), de är lösningsorienterade men blundar inte för risker, strategiska och arbetar aktivt på sin lycka.
Folk som är korkade tycks oftare vara offer för omständigheterna och inkapabla att som du nämner, kunna förvalta el njuta av sin yta. "Dum och lycklig" tror jag är en viss typ av dumhet; typ när man har skyddsnät och inte är medveten om sin underlägsenhet gentemot andras begåvning. "Smart och olycklig" - ja, hur smart är det att vara olycklig då? Då är man i mitt tycke inte smart.
Skit må hända, men jag har aldrig känt mig så intelligent som när jag i svarta stunder tagit hand om mig och gjort nödvändiga ansträngningar för att skit inte ska bli mer skit.
Ett högt iq borgar månne inte för detta, men hade hursom valt intelligens som jag förmått jobba för mig - ej mot mig. Samma om man skulle råkat få utseendelotten - men om man då hade haft dumheten hade man ju kanske inte haft förmågan att använda det i något konstruktivt syfte. Kanske råkat illa ut.
Hackenschmidt
2013-11-15, 00:01
ja, hur smart är det att vara olycklig då? Då är man i mitt tycke inte smart.
Vi har uppenbarligen olika idéer av vad "smart" innebär.
Håller halvt med Lellan. Att vara smart är bredare än att bara ha hög IQ. Givetvis så har man bättre förutsättningar för att jobba mot en bättre tillvaro som smart, men det är ingen garanti för lycka i sig. Är man olycklig är det inget man har valt.
Håller halvt med Lellan. Att vara smart är bredare än att bara ha hög IQ. Givetvis så har man bättre förutsättningar för att jobba mot en bättre tillvaro som smart, men det är ingen garanti för lycka i sig. Är man olycklig är det inget man har valt.
Skrev klumpigt, givetvis inte.
Men man har större kapacitet att förvalta livet, är jag övertygad om. Att hantera med och motgångar på konstruktiva sätt och insikten att man behöver jobba för lycka, att den kan vara flyktig.. Men ta reda på vilka faktorer man gagnas av att investera i och ha förmågan att göra detta. Och man lär ha det intressant på vägen, till skillnad från att känna sig korkad och som att saker är utanför ens kontroll eller förmåga.
Vi har uppenbarligen olika idéer av vad "smart" innebär.
Det var ju definierat "iq kring 200" och det är väl lite snål definition imo. Tog mig friheten att lägga till förmåga att förvalta intelligensen till ens fördel, ur lyckoaspekt.
För jag tror inte att intelligens el utseende i sig genererar, men om så - intelligens i högre grad utifrån min definition av lycka. Skulle man basera lyckobegreppet på "bekräftelse utifrån" "antal personer som vill lägra en" etc så skulle kanske utseende gå om.
Men frågan gällde ju vad man personligen hade valt; och jag hade valt intelligens - uppskattar mer vad hjärnan än ytan gör för mitt liv. Så vi behöver ju inte snöa in på vad som är "rätt" resp "fel" svar, det är ju avhängigt personlig preferens.
ARMSTARK
2013-11-15, 08:37
Beror på, gäller det från början av livet eller från och med nu?
Supersmart från barnsben skulle med stor sannolikhet leda till en Donald Trumph, Bill Gates, mfl... -karriär. Kolla hur de gubbarna ser ut, de skulle fortfarande vara oskulder om det inte varit för pengarna. Nu kan de ragga upp vilken Playboy brud som helst.
Skulle jag få välja från och med NU blev det helt klart snygg. Inte för att jag tror att jag skulle bli så mycket lyckligare, men det skulle vara rätt praktiskt om man blev singel, hehe. Det är "för sent" att göra karriär nu. Plugga till raketforskare och bli utexaminerad som 70-åring...
Dessutom tycker jag mig se att de som är riktigt djävla korkade verkar vara mycket nöjdare med sina liv.
filmjölk
2013-11-15, 09:34
En iq på tex. 115, tillsammans med en högskoleutbildning i kombination med lite sunt bondförnuft är smartare än vilken 130 IQs Aspis som helst. (Jag tillhör den senare kategorin)
Jag är betydligt smartare än snygg. Förr hade jag nog varit beredd att byta bort 10% iq mot 10% ökad snygghet, men numer är jag nog inte så säker.
Smart -> Komma på nya teorier och/eller uppfinningar -> bli rik -> få alla brudar -> problem?
Det var ju definierat "iq kring 200" och det är väl lite snål definition imo. Tog mig friheten att lägga till förmåga att förvalta intelligensen till ens fördel, ur lyckoaspekt.
För jag tror inte att intelligens el utseende i sig genererar, men om så - intelligens i högre grad utifrån min definition av lycka. Skulle man basera lyckobegreppet på "bekräftelse utifrån" "antal personer som vill lägra en" etc så skulle kanske utseende gå om.
Men frågan gällde ju vad man personligen hade valt; och jag hade valt intelligens - uppskattar mer vad hjärnan än ytan gör för mitt liv. Så vi behöver ju inte snöa in på vad som är "rätt" resp "fel" svar, det är ju avhängigt personlig preferens.
Hade du varit lycklig om du varit smart, sedan tjänat bra med pengar (förutsättning för att få partner, ingen vill ha en ful och halvt-aspie hög IQ kvinna/man till partner) och vetat att din partner bara ligger med dig för pengarna?
Du hade haft mycket svårt att hitta "sann kärlek"...
Smart -> Komma på nya teorier och/eller uppfinningar -> bli rik -> få alla brudar -> problem?
Att vara medveten om att bruden bara är med mig bara p.g.a. mina pengar hade nog knäckt mig ganska fort. *rolleyes*
D-Crawler
2013-11-15, 10:16
Tog snygg då jag antar att alternativet smart medför att man ser ut som ett vulkanutbrott i ansiktet med quasimodoformad kropp. Konsekvensen är ju dock att man antagligen är fruktansvärt korkad.. nåväl, life is hard.
VoDaresVins
2013-11-15, 10:27
Snygg. Drog bättre lott i intelligens än i snygghet. Ändå skulle jag själv inte kunna tänka mig en partner som är ful som stryk. Hade hellre levt forever alone då.
pragmatist
2013-11-15, 10:39
Smart är man under hela livet, snygg under halva i bästa fall.
Egentligen är jag lite kluven. Smart är jag redan och det gör mig rätt ofta deprimerad, så på så vis hade det varit kul att vara snyggare istället. Å andra sidan är det betydligt fler som är "Tom Cruise"-snygga än som har 200 i IQ. Att vara såpass smart hade varit jävligt ballt, så jag tror jag väljer det.
"En del är för dumma för att ha ångest. Det är smart."
+ att snygg => chans att bekanta sig med många vackra damer.
Hackenschmidt
2013-11-15, 14:21
Det var ju definierat "iq kring 200" och det är väl lite snål definition imo. Tog mig friheten att lägga till förmåga att förvalta intelligensen till ens fördel, ur lyckoaspekt.
Men det är väl klart att ifall man inkluderar en förmåga att hux flux göra sig själv lycklig under begreppet "smart" så väljer jag också det. Smart enligt mig är en hög IQ i grunden, en förmåga att använda sin IQ på ett vettigt vis och en hög anpassningsförmåga.
Som jag tolkar frågan är det att i princip bli pånyttfödd som antingen {jättesmart som ser ut som skit} eller {snyggo som är dum som en påse nötter}.
För jag tror inte att intelligens el utseende i sig genererar, men om så - intelligens i högre grad utifrån min definition av lycka. Skulle man basera lyckobegreppet på "bekräftelse utifrån" "antal personer som vill lägra en" etc så skulle kanske utseende gå om.
Men frågan gällde ju vad man personligen hade valt; och jag hade valt intelligens - uppskattar mer vad hjärnan än ytan gör för mitt liv. Så vi behöver ju inte snöa in på vad som är "rätt" resp "fel" svar, det är ju avhängigt personlig preferens.
Mitt lyckobegrepp handlar inte framförallt om bekräftelse utifrån heller. Snarare en kombination av inre känslor och tankar, sociala relationer, predisposition för depression och existentiell ångest med mera.
Jag försöker helt enkelt föreställa mig ett liv för de här två personerna. Jag har (tyvärr?) svårt att tro att den jättesmarta skitfula personen har en större chans att leva ett lyckligt liv jämfört med den jättesnygga blåsta.
Det går helt enkelt inte ihop med min livserfarenhet. Jag har inte sett mer lycka hos mina intelligentare vänner, snarare tvärtom.
Hemingway hade helt klart en poäng när han skrev “Happiness in intelligent people is the rarest thing I know.”
Kombinerar man sedan detta med ett liv som jätteful och allt vad det kan innebära med mobbning, problem att hitta partner o.s.v så ser det mörkt ut.
Om jag däremot idag tvingades välja mellan att förlora halva mitt utseende eller halva min IQ så hade jag tveklöst valt att behålla min IQ.
Om allt ni söker är lycka oavsett, så föreslår jag heroin.
Om allt ni söker är lycka oavsett, så föreslår jag heroin.
Har du testat?
Har du testat?
Lycka är inte allt för mig så nej.
Hur vet du då att man blir lycklig av det?
Hur vet du då att man blir lycklig av det?
Har du ätit bajs?
Point taken.
Orkar inte vara filosofisk mer.
Om allt ni söker är lycka oavsett, så föreslår jag heroin.
Bra idè, men endast om du är rik nog att fortsätta med bruket i all evighet (opiater skadar inte organen eller kroppen men avtändningarna är förjävliga, och överdos efter en lång paus då man tar en dos anpassad för då man hade högre tolerans är vanligt). :d
Min poäng är att det ofta nog inte är pur lycka man söker. Alltså känslan i sin renodlade form utan snarare söker man något annat. Att göra saker som fyller mitt liv med innehåll och mening eller att få uppleva att man gör "rätt saker" kan kännas lyckligt. Där kan man ju naturligtvis käbbla om vilket som är det primära - lyckan eller sakerna och det går att se båda alternativen där. Det är svårt att skilja dem åt.
Diomedea exulans
2013-11-15, 19:26
Jag är redan både och. Men jag hade hellre varit ännu smartare än ännu snyggare.
gratefuldead
2013-11-15, 19:27
Har du ätit bajs?
Blev sjukt bajsnödig av att läsa det där.
Knäppte en öl.
Om allt ni söker är lycka oavsett, så föreslår jag heroin.
Finns det någon som blivit lycklig av det annat än tillfälligt?
Om valet är mellan snygg och IQ 50 (efterbliven) och IQ 200 fuling tar jag smart alla gånger.
Downisar verkar förvisso glada, men det är inte min grej.
Diomedea exulans
2013-11-15, 19:52
Om valet är mellan snygg och IQ 50 (efterbliven) och IQ 200 fuling tar jag smart alla gånger.
Downisar verkar förvisso glada, men det är inte min grej.
Vet du inte att IQ inte har något med intelligens att göra?
mangemani
2013-11-15, 19:57
utseende och snygghet försvinner med åren.
så jag ser nog medelmåttig ut och har ett skyhögt IQ, det kommer man nog mycket mycket längre med.
Vad skulle ni helst vara, smart eller snygg? Ni kanske är båda? Vad skulle ge er mest nöje/nytta i livet?
Nu är ju alla åsikter om smarthet och snygghet personliga oftast, men tänk IQ kring 200 och snygghet kring Tom Cruise/Angelina Jolie/Megan Fox. Dum är IQ under 50 och ful använd er fantasi.
Hade du varit lycklig om du varit smart, sedan tjänat bra med pengar (förutsättning för att få partner, ingen vill ha en ful och halvt-aspie hög IQ kvinna/man till partner) och vetat att din partner bara ligger med dig för pengarna?
Du hade haft mycket svårt att hitta "sann kärlek"...
Det där med aspie la väl filmjölk till, trådstart citerade jag högst upp. Kollar man wiki på "intelligent" =
mental förmåga; förmågan att utifrån givna grunder avsiktligt utveckla sitt tänkande. Till intelligensen räknas vanligen förmågorna att resonera, planera, lösa problem, associera, tänka abstrakt, förstå idéer och språk, komplicerade orsakssammanhang samt förmågan till inlärning.
"Sann kärlek" ÄR väl svårt att hitta, tror inte man lättare blir älskad stendum och snygg - kanske ännu svårare tänker jag mig att någon ska älska en för ens inre om det är ganska.. låg aktivitet/förmåga? Stod ju inget om att man utvecklar andra inre värden - utan bara den yttre.
En intelligent person behöver ju nödvändigtvis inte vara rik? Den kanske sätter andra värden högre. Allt man har mental kapacitet till översätts inte i kronor. Och vore väl än värre att vara älskad för sitt yttre, något så skört.
Men nu kan jag ju tänka "äh, är för smart" när jag aldrig blir kär.. ;P
Men det är väl klart att ifall man inkluderar en förmåga att hux flux göra sig själv lycklig under begreppet "smart" så väljer jag också det. Smart enligt mig är en hög IQ i grunden, en förmåga att använda sin IQ på ett vettigt vis och en hög anpassningsförmåga.
Som jag tolkar frågan är det att i princip bli pånyttfödd som antingen {jättesmart som ser ut som skit} eller {snyggo som är dum som en påse nötter}.
Låter som att vi tolkar frågan och intelligens liknande. Men med större resurser att använda sin mentala förmåga på ett vettigt vis framstår det iaf för mig som ett långt lyckligare liv (inte att blanda ihop med lyckorus som det ges exempel på). Är man dum som en påse nötter måste man ju förlita sig på andra/samhället för att inte fara illa. Och jag har en stor förkärlek för känslan av kapacitet och självständighet.
Mitt lyckobegrepp handlar inte framförallt om bekräftelse utifrån heller. Snarare en kombination av inre känslor och tankar, sociala relationer, predisposition för depression och existentiell ångest med mera.
Jag försöker helt enkelt föreställa mig ett liv för de här två personerna. Jag har (tyvärr?) svårt att tro att den jättesmarta skitfula personen har en större chans att leva ett lyckligt liv jämfört med den jättesnygga blåsta.
Så tänker du. Föreställer att om min personlighet vore intakt men snygg/intelligenskvot är det enda som ändras = smart givetvis det jag vill besitta. Är ganska mkt ensamvarg o lägger lite vikt vid andra människors påverkan på mitt liv mer än nödvändigt (+ förkärleken för att känna mig kapabel o självständig) så trivs jag bättre som smart o ful än intelligent o snygg.
Till viss del håller jag med om risk för psykisk ohälsa - samtidigt så tror jag inte alls att det är oberoende av just mental förmåga. Precis som sin fysiska hälsa hyser jag tilltro att man kan jobba på sin psykiska hälsa och förmåga. Därmed inte sagt att olyckliga inte har "gjort jobbet"; men för att dra en parallell så finns det ju en skillnad mellan någon som röker o en ickerökare när det gäller lungcancer. Precis som det gör för ngn som brukat droger, levt destruktivt och någon som aktivt söker goda förutsättningar för psykisk hälsa.
Det går helt enkelt inte ihop med min livserfarenhet. Jag har inte sett mer lycka hos mina intelligentare vänner, snarare tvärtom.
Hemingway hade helt klart en poäng när han skrev “Happiness in intelligent people is the rarest thing I know.”
Kombinerar man sedan detta med ett liv som jätteful och allt vad det kan innebära med mobbning, problem att hitta partner o.s.v så ser det mörkt ut.
Om jag däremot idag tvingades välja mellan att förlora halva mitt utseende eller halva min IQ så hade jag tveklöst valt att behålla min IQ.
..så slutsatsen blir detsamma ändå. Det är ju inte "konstant känsla av lycka" som är lyckligt liv; utan snarare meningsfullt och därigenom lyckligt liv. Om man saknar mental förmåga att skapa mening tror jag livet blir jobbigt på sätt som är svåra att föreställa sig som normalbegåvad.
Om allt ni söker är lycka oavsett, så föreslår jag heroin.
Tack för tips, fast verkar inte som om ngn var sugen.. :P
Om valet är mellan snygg och IQ 50 (efterbliven) och IQ 200 fuling tar jag smart alla gånger.
Downisar verkar förvisso glada, men det är inte min grej.
Lite detta. Att vara glad är slår inte intressant, inspierarande, utvecklande, mindblowing etc etc. Dvs det finns en mer mångfacetterad och nyanserad inre värld om man är intelligent, man kan förstå och styra vad man upplever, tänker jag.
Tänk vad avskydd man skulle bli som assnygg och råkorkad. Som kvinna tror jag också att man drar till sig fler svin då. Som smart får man respekt och gillande av många om man låter bli att skryta. Jag skulle helst vara strax över medelsnygg och en bra bit över medelsmart. Men jag tror också att intelligenta oftare är deprimerade, har ångest och självtvivel.
Korkade faller dessutom lättare offer för diverse bluffmakare och får sedan skulden själva. Hur många ggr har man inte hört folk säga: "Är man så dum att man....... så får man fan skylla sig själv."
Finns det någon som blivit lycklig av det annat än tillfälligt?
Finns det någon som någonsin blivit lycklig av något längre än tillfälligt? :smash:
Berätta gärna vad som gör en permanent lycklig, det skulle många människor betala mycket för cofffee.
Diomedea exulans
2013-11-17, 10:41
Finns det någon som någonsin blivit lycklig av något längre än tillfälligt? :smash:
Berätta gärna vad som gör en permanent lycklig, det skulle många människor betala mycket för cofffee.
Upplysning.
VoDaresVins
2013-11-17, 11:17
Om valet är mellan snygg och IQ 50 (efterbliven) och IQ 200 fuling tar jag smart alla gånger.
Downisar verkar förvisso glada, men det är inte min grej.
Visst nere på en sån nivå skulle väl ingen egentligen välja snygg trots att motsvarande nivå i utseende måste vara ganska grotesk.
På frågan stark eller snygg säger jag alltid snygg. På den här frågan är jag mer kluven. Är man ful och dessutom riktigt smart kan man ju vara smart nog att kompensera med en riktigt sjyst stil som kompenserar upp ett bristande utseende.. så under den premissen tar jag smart.
Vet faktiskt en riktigt snygg tjej som råkade ut för en olycka så att hennes mentala förmåga hamnade på en väldigt låg nivå. Hon blev fruktansvärt utnyttjad av olika killar sexuellt och lurades att ta droger, dricka osv.
Väldigt sorgligt att se. Så att vara riktigt dum och snygg är nog inte en jättebra kombo.
Att vara smart i den bemärkelsen att man rationellt kan fatta beslut som ökar ens långsiktiga lycka är bra mycket mer användbart än att ha ett snyggt utseende.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.