Visa fullständig version : Varför tror folk att andra kan göra en lycklig?
Strangerdanger
2013-10-31, 21:11
när det ändå inte gör en lycklig? Man tror att man blir världens lyckligast tjej när man blir ihop med en snygg kille, men det blir tråkigt efter ett tag. Jag har kommit till insikt att andra människor inte kan göra dig lycklig.
Har vi fått en ny filosof till kolo? :p
Det är ju ett bra första steg att inse det iaf.
There is no way to happiness - happiness is the way!
Man inser att lycka finns inom en och sen väljer man att vara glad. Så ofta man bara kan. Till slut så blir det mer naturligt att vara lycklig.
R Scarpa27
2013-10-31, 21:12
bra omgivning med folk man inte lever med dygnet runt är bäst.
Diomedea exulans
2013-10-31, 21:13
Jag har kommit till insikt om att man inte kan bli lycklig utan andra människor. Bra relationer med andra, samt att hjälpa andra, är viktiga ingredienser för att må bra, anser jag.
Självklart är det så. Man måste ta tag i att hantera andra människor. Inse vilka som är energitjuvar och inse vilka som behandlar en väl. Inse vilket ansvar man har gentemot andra och ffa inse vilket ansvar man inte har mot vissa.
R Scarpa27
2013-10-31, 21:18
Jag har kommit till insikt om att man inte kan bli lycklig utan andra människor. Bra relationer med andra, samt att hjälpa andra, är viktiga ingredienser för att må bra, anser jag.
true... hjälpa andra, och göra meningsfulla saker är att må bra.
Strangerdanger
2013-10-31, 21:19
Jag har kommit till insikt om att man inte kan bli lycklig utan andra människor. Bra relationer med andra, samt att hjälpa andra, är viktiga ingredienser för att må bra, anser jag.
Att vara bland människor ökar vår lycka, men det måste komma ifrån insidan först. Du kommer bli besviken - många gånger - om du tror att lycka endast kommer ifrån att umgås med dem du tycker om.
För att de är dumma i huvudet och har fått för sig att alla problem har jätteenkla lösningar.
när det ändå inte gör en lycklig? Man tror att man blir världens lyckligast tjej när man blir ihop med en snygg kille, men det blir tråkigt efter ett tag. Jag har kommit till insikt att andra människor inte kan göra dig lycklig.
Tycker inte det där stämmer alls, är mycket lyckligare bland andra människor men däremot ska man ju inte tro att andra människor levererar lyckan till dig på ett silverfat det handlar ju om vad du gör av relationerna.
Och självklart kan du hitta en partner där ni gör varandra lyckligare.
Själv blir jag lycklig av att göra andra glada.
Strangerdanger
2013-10-31, 21:22
Tycker inte det där stämmer alls, är mycket lyckligare bland andra människor men däremot ska man ju inte tro att andra människor levererar lyckan till dig på ett silverfat det handlar ju om vad du gör av relationerna.
Och självklart kan du hitta en partner där ni gör varandra lyckligare.
Jag håller med dig till en viss del, men lyckan måste finnas där från början. Hos dig. Du kan inte söka din lycka hos andra människor.
Jag håller med dig till en viss del, men lyckan måste finnas där från början. Hos dig. Du kan inte söka din lycka hos andra människor.
Man måste ha rätt inställning ja och inte förvänta sig att andra människor kan ge dig den inställningen.
Men även rätt människa kan få dig att inse saker om dig själv!
Positiva och glada människor är härliga och det är härligt att göra andra människor positiva och glada, har sett många förvandlingar.
Jag har kommit till insikt om att man inte kan bli lycklig utan andra människor. Bra relationer med andra, samt att hjälpa andra, är viktiga ingredienser för att må bra, anser jag.
Detta.
http://oyvinds.livelyblog.com/files/2012/06/tfw_no_gf.jpg
Precis. Som Strangerdanger sa så kan inte andra människor göra dig lycklig om du är olycklig från början. Att lämpa över ansvaret på någon annan när man i själva verket behöver jobba med sig själv. Sen kanske andra människor kan hjälpa en på traven med att jobba med sin egen lycka. Riktigt bra vänner med andra ord.
Strangerdanger
2013-10-31, 21:29
Jag tror personligen att lycka kommer ifrån att ha en mening med livet, ha något att se fram emot(mål) och något man brinner för. Människor "utsmyckar" ens lycka.
Jag tror att mål i många fall kan hindra folk från att inse att "happiness IS the way". Det är bra med mål, men precis som vissa förväntar sig att andra ska göra en lycklig kan många människor förvänta sig att målet(tm) ska göra dem lyckliga.
Strangerdanger
2013-10-31, 21:36
Jag tror att mål i många fall kan hindra folk från att inse att "happiness IS the way". Det är bra med mål, men precis som vissa förväntar sig att andra ska göra en lycklig kan många människor förvänta sig att målet(tm) ska göra dem lyckliga.
Därför skrev jag "något att se fram emot". Det är inte att nå målet som gör en lycklig, utan processen. Jag håller med dig. Lycka är mer av en inställning, men det kommer inte av sig självt utan man måste jobba för att få den.
Jag tror personligen att lycka kommer ifrån att ha en mening med livet, ha något att se fram emot(mål) och något man brinner för. Människor "utsmyckar" ens lycka.
Kan vara så ibland men behöver inte vara så, ibland kan man vara lycklig i en väldigt lättsam tillvaro med gott sällskap och inga direkta mål.
Tycker sånt går i vågor och är konstant förändrande, man behöver olika saker vid olika tillfällen, känslor och sinnesstämningar är ibland flyktiga.
Strangerdanger
2013-10-31, 21:40
Kan vara så ibland men behöver inte vara så, ibland kan man vara lycklig i en väldigt lättsam tillvaro med gott sällskap och inga direkta mål.
Tycker sånt går i vågor och är konstant förändrande, man behöver olika saker vid olika tillfällen, känslor och sinnesstämningar är ibland flyktiga.
Då är vi väl olika antar jag Jag skulle känna mig väldigt uttråkad om jag varje dag inta hade något att arbeta mot eller någon intresse och bara umgås med människor. Sedan trivs jag inte att vara med människor konstant. Jag behöver lite tid för mig själv.
Om jag bara umgicks med människor så skulle ju den känslan av "lycka" försvinna. Den är väldigt flyktig.
Kan vara så ibland men behöver inte vara så, ibland kan man vara lycklig i en väldigt lättsam tillvaro med gott sällskap och inga direkta mål.
Tycker sånt går i vågor och är konstant förändrande, man behöver olika saker vid olika tillfällen, känslor och sinnesstämningar är ibland flyktiga.
Låter mer som tillfreds, eller nöjd. Det kan vara momentant och flyktigt. För att bli lycklig krävs något mer robust, något som klarar av att tillvaron svänger lite fram och tillbaka.
Diomedea exulans
2013-10-31, 21:42
Jag tror personligen att lycka kommer ifrån att ha en mening med livet, ha något att se fram emot(mål) och något man brinner för. Människor "utsmyckar" ens lycka.
Det tror faktiskt inte jag. Jag tror andra-människor-delen är viktigare. Ganska många "lyckade" karriärmänniskor är ju olyckliga, även om det verkar jobba med något de brinner för, t ex världskända musiker som gjort karriär på sin talang.
Du verkar prata om vikten av självförverkligande. Jag är lite osäker på om det är viktigt för att uppnå maximal lycka.
Låter mer som tillfreds, eller nöjd. Det kan vara momentant och flyktigt. För att bli lycklig krävs något mer robust, något som klarar av att tillvaron svänger lite fram och tillbaka.
Menar väl att man inte är konstakt lycklig, behöver ju inte pendla mellan glad och nere men lyckan är ju inte konstant så att säga även om det ofta är bra. "Man är som lyckligast när..."
Kan vara så ibland men behöver inte vara så, ibland kan man vara lycklig i en väldigt lättsam tillvaro med gott sällskap och inga direkta mål.
Tycker sånt går i vågor och är konstant förändrande, man behöver olika saker vid olika tillfällen, känslor och sinnesstämningar är ibland flyktiga.
Jepp. Och insikten och acceptansen för fluktuationerna kan bidra till att man förblir mestadels lycklig och tillfreds med livet.
Strangerdanger
2013-10-31, 21:46
Det tror faktiskt inte jag. Jag tror andra-människor-delen är viktigare. Ganska många "lyckade" karriärmänniskor är ju olyckliga, även om det verkar jobba med något de brinner för, t ex världskända musiker som gjort karriär på sin talang.
Du verkar prata om vikten av självförverkligande. Jag är lite osäker på om det är viktigt för att uppnå maximal lycka.
Den är viktig, ja men det utgör inte kärnan av lycka. Om du inte är lycklig själv så blir du besviken när du söker lycka hos andra människor. Det är också ganska orättvist att sätta en sådan börda hos en annan människa.
Då är vi väl olika antar jag Jag skulle känna mig väldigt uttråkad om jag varje dag inta hade något att arbeta mot eller någon intresse och bara umgås med människor. Sedan trivs jag inte att vara med människor konstant. Jag behöver lite tid för mig själv.
Om jag bara umgicks med människor så skulle ju den känslan av "lycka" försvinna. Den är väldigt flyktig.
Det här kan bero på vilken personlighetstyp man är. Jag själv kan känna mig lycklig även om jag inte arbetat mot något på 48 timmar. Iaf om långsiktiga mål är itutagna med.
Dock är jag som dig när det gäller att vara med andra människor. Det får gärna vara lite lagom med umgänge.
Jag har kommit fram till att jag inte vet vad som gör andra lyckliga eller olyckliga. Därför skriver jag "jag" istället för "man" när jag kommer med ett påstående!
Strangerdanger
2013-10-31, 21:51
Det här kan bero på vilken personlighetstyp man är. Jag själv kan känna mig lycklig även om jag inte arbetat mot något på 48 timmar. Iaf om långsiktiga mål är itutagna med.
Dock är jag som dig när det gäller att vara med andra människor. Det får gärna vara lite lagom med umgänge.
Ja, vi har väl olika personligheter antar jag. Jag vet att jag skulle känna mig tillfreds utan mål, men jag skulle bli uttråkad och mindre lycklig tror jag.
Precis. Räcker att jag träffar kompisar 1 gång i veckan eller varannan vecka.
Jag behöver också mål. Men jag behöver inte arbeta med dem varje dag var väl min poäng.
Diomedea exulans
2013-10-31, 21:54
Sedan tycker jag det kan vara värt att definiera "lycklig". Jag tycker "lycklig" är en annan känsla än att "vara glad" eller "njuta". "Lycklig" är djupare, och olycklighet kan inte stillas av sinnliga njutningar eller ytliga känslor.
Strangerdanger
2013-10-31, 21:54
Sniggel: Inte jag heller, men känslan av att arbeta mot något som betyder för en. Det känns bra.
sedan tycker jag det kan vara värt att definiera "lycklig". Jag tycker "lycklig" är en annan känsla än att "vara glad" eller "njuta". "lycklig" är djupare, och olycklighet kan inte stillas av sinnliga njutningar eller ytliga känslor.
+1
Sniggel: Inte jag heller, men känslan av att arbeta mot något som betyder för en. Det känns bra.
Det håller jag med om att det gör fast tror inte det är avgörande utan mer bidragande. :)
Strangerdanger
2013-10-31, 21:57
Sedan tycker jag det kan vara värt att definiera "lycklig". Jag tycker "lycklig" är en annan känsla än att "vara glad" eller "njuta". "Lycklig" är djupare, och olycklighet kan inte stillas av sinnliga njutningar eller ytliga känslor.
Min definition är att lycka är att vara tillfreds med livet generellt och med sig själv. Det är en känsla av nästan konstant eufori(alla har sina dåliga dagar dock). Livet känns bra. Jag tror inte att du kan få det om du inte har en mening med livet.
när det ändå inte gör en lycklig? Man tror att man blir världens lyckligast tjej när man blir ihop med en snygg kille, men det blir tråkigt efter ett tag. Jag har kommit till insikt att andra människor inte kan göra dig lycklig.
JA, vad väntade du dig? Utseendet kommer inte direkt på förstaplatsen när det gäller attraktion och så. Är personen tråkig som en sten så spelar det ingen roll om det så är en 10/10 på utseendeskalan.
Mackan58
2013-10-31, 22:15
när det ändå inte gör en lycklig? Man tror att man blir världens lyckligast tjej när man blir ihop med en snygg kille, men det blir tråkigt efter ett tag. Jag har kommit till insikt att andra människor inte kan göra dig lycklig.
Du har fel. Andra människor är grunden till lycka (förutom att ha ett par rejäla gunz och en bra v-form off the kors).
Kolla hur det gick för Gollum när han inte umgicks med någon.
Case closed.
My logic is undeniable.
filmjölk
2013-10-31, 23:18
Jag kan vara olycklig, men så får någon annan mig glad, trots att jag kanske inte borde vara glad för att jag saknar mål i livet (som är receptet på lycka enligt TS). Sådana människor som kan göra mig lycklig är min fru, min son, och Hurril när han är småirriterad och några till.
Så jag tror att andra kan göra mig lycklig, för att de kan just det, göra mig lycklig.
Är det bara jag som gått utvecklingskurs på jobbet om de fyra personlighetstyperna? Lite obekvämt att dela in människor så, men jag köper konceptet till stora delar.
Kort sagt blir vissa mest tillfreds när de får bestämma och har kontroll, vissa när de får underhålla och vissa när de känner att de aktivt hjälper andra. Ytterligare andra blir helt höga på ordning.
Finns väl knappt nån som är ett enda fack till 100%, men jag känenr igen både mig själv och andra i det sättet att prioritera.
Sedan lägger jag stor vikt i livet vid andliga mål också, men det brukar se lite spretigt ut när kolo tar upp den tråden...
Jag har kommit fram till att jag inte vet vad som gör andra lyckliga eller olyckliga. Därför skriver jag "jag" istället för "man" när jag kommer med ett påstående!
Good point. Jag är inte odelat positiv till detta att ondgöra sig över vaaarfööör den mindre upplysta massan gör som den gör när alla med lite insikt (dit man själv förstås hör) vet att det ju är som man själv gör som man "bör" och "skall" göra. (Och ja, ironin i att jag just producerade ett inlägg fullt av odefinierade "man".)
Andra personer kan helt klart göra en lycklig, jag kan vara skitglad bara för att jag är med en person. Däremot så tycker jag det är viktigt att man lär sig vara lycklig själv. Dvs att man inte är beroende av en annan person för att man ska vara glad.
Jag tror personligen att lycka kommer ifrån att ha en mening med livet, ha något att se fram emot(mål) och något man brinner för. Människor "utsmyckar" ens lycka.
Word!
Man blir nog starkare och mer självständig om man hittar en harmoni i sig själv som inte är beroende av andra, socialt umgänge eller whatnot.
Allt det där är bra. Och jag som är beroende av social umgänge vet hur roligare det är med andra och hur mkt kärlek en del nära vänner kan få en att känna.
Men i grund och botten tror jag man mår mest, bäst och stabilast av att finna denna harmoni/kärlek inom sig själv – hur jävla flummigt det än låter.
MAn är sin lyckas egen smed, eller ngt?
Strangerdanger
2013-11-02, 15:32
Ni som är beroende av andra för att göra er lyckliga måste ha varit besvikna många gånger i livet.
Diomedea exulans
2013-11-02, 15:49
Ni som är beroende av andra för att göra er lyckliga måste ha varit besvikna många gånger i livet.
Ja.
Jag skulle vilja säga att alla som är äldre än två år har blivit besvikna många gånger i livet?
WHITEFOLKS
2013-11-02, 15:49
Ni som är beroende av andra för att göra er lyckliga måste ha varit besvikna många gånger i livet.
Nu får du bestämma dig för ett topic här, det är skillnad på att man MÅSTE ha andra för att bli lycklig och att andra KAN göra en lycklig.
Andra människor kanske inte kan göra en lycklig om man inte redan har ett frö av lycka inombords (frågan kanske borde vara om andra kan plantera det där fröet eller inte). Å andra sidan kan man genom att umgås med rätt sorts människor i rätt miljö hitta både känslor och egenskaper hos sig själv som man inte visste att man hade.
Att andra människor inte kan göra en lycklig ser jag som struntprat, däremot måste man inte ha andra för att vara lycklig. Det är nog rätt individuellt, själv har jag inget stort behov av andra människor och jag har ofta kännt mig lycklig även när livet egentligen har varit ganska mediokert. Jag är även bra på att hantera jobbiga situationer utan att deppa ihop. Jag tror att det är bäst om man är stark nog att vara lycklig oavsett, då kan man sedan bli ännu starkare med bra folk runt sig.
Ni som är beroende av andra för att göra er lyckliga måste ha varit besvikna många gånger i livet.
Jag är inte beroende av andra men jag har ändå blivit besviken många gånger i mitt liv, det är svårt att undvika. Att kunna hantera besvikelser ser jag som en förutsättning för långsiktig lycka, samtidigt blir det givetvis lättare att hantera besvikelser om man redan är mestadels lycklig. Kan man inte hantera besvikelser kommer man sannolikt att få problem förr eller senare.
Angående risken att bli besviken om man engagerar sig i människor så är det väl en fråga om avvägning mellan risk och nytta. Är man hemskt rätt för att bli besviken är förmodligen det enda alternativet att bli eremit, då ju allt känslomässigt engagemang för med sig risken att bli besviken. Det skall inte tolkas som att alla människor man känner något för kommer att svika en grovt; besvikelser kommer ju på en bred skala där de flesta nog är jämförelsevis små. Hur kul det är att aldrig göra något, eller engagera sig i något för att inte riskera att det skiter sig kan man dock fråga sig; jag tror inte att det är en väg att rekommendera.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.