Visa fullständig version : Någon som haft pneumothorax?
Tog bort mitt dränage i söndags, kändes bra med andning men fortfarande ont av slangen som suttit in i lungsäcken så jag fokuserade mest på det onda den kvällen.
I måndags (igår) kände jag att det är tyngre att andas än vanligt, och jag blev mycket mer andfådd än vanligt när jag gick ut en sväng.
Inget enormt, men helt klart inte normalt.
Jag ringde och de tyckte jag skulle in till akuten, och det blev ännu en lungröntgen, som inte visade någon luft alls utan allt såg jättebra ut.
Så det kunde inte gärna ha något samband med min pneumothorax tyckte läkarna, utan måste vara något annat.
Nu idag, dag två efter jag blev utskriven, är det fortfarande likadant.
Tyngre andas än normalt, och blir lätt andfådd.
Någon här som haft pneumothorax och som känner igen sig, att det liksom tar några dagar kanske innan man är back on track?
För enligt läkarna ska man va frisk som en nötkärna direkt liksom (bortsett från att man inte ska lyfta tungt o.s.v. första veckorna) - får man tungt att andas ska man tillbaks, och det gjorde jag ju igår och röntgen var toppen, så känns onödigt åka in igen för ännu en röntgen, och ta akutläkarnas tid i anspråk.
Gör ju inte ont i bröst/rygg direkt, och har inte den där enorma luftklumpskänslan i halsen, utan bara tungt andas/andfådd.
Lite känning mage/strupe, luftkänning liksom, rapar mer än vanligt, vilket började samma dag lungan kollapsade, men det ska tydligen inte ha något samband för man rapar inte upp luft från lungsäcken enligt läkaren.
Någon?
Kanske bara oro, luftrör/väderlek/whatever, eller något efterspel som vissa kan få (även om läkarna inte sa något sådant utan det ska kännas ok direkt).
snelhest
2013-10-15, 19:32
Varför fick du pneumothorax?
Scratch89
2013-10-15, 19:32
Fick du kontakt med någon sjukgymnast på sjukhuset som instruerade dig inom andningsgymnastik och liknande?
Varför fick du pneumothorax?
Fick spontan pneumothorax, stretchade ryggen på morgonen, så fick jag plötsligt väldigt ont/kramp/håll i bröst och rygg, plus obehaglig "luftklump i halsen" o.s.v. Dagen efter vid datortomografi kom rätt diagnos.
Fick du kontakt med någon sjukgymnast på sjukhuset som instruerade dig inom andningsgymnastik och liknande?
Nix.
Ring in till sjukan, men det har du kanske redan tänkt? Känns vettigast menar jag :)
Ring in till sjukan, men det har du kanske redan tänkt? Känns vettigast menar jag :)
Gjorde ju det igår och kom på akut och röntgen, som inte gav något.
Tänkte höra om jag kan få några andras erfarenheter, som varit i samma sits.
hahavaffan
2013-10-15, 20:04
Om läkarna säger att allt är OK, så kanske det sitter i skallen? Jag hade iaf nojjat skiten ur mig efter en lungkollaps.
Jag har haft det två gånger, en på vardera lunga. Det var dock ex antal år sedan och jag minns tyvärr inte om det kändes "tungt att andas" dagarna efter.
Dock minns jag att läkare rekommenderade mig att börja träna konditionsträning, inte bara styrketräning, för att liksom "återställa lungan" (jag minns inte exakt ordval.) Jag har/hade typ 13% nedsatt kapacitet men upplever iaf att det blev bättre efter att jag kom igång med konditionsträning. Idag kan jag få ont ibland och upplever det även svårt att ta riktigt djupa andetag men jag är också van vid detta.
Jag vet inte hur det är i ditt fall men jag var ofta orolig över lungorna och nojade/inbillade mig saker emellanåt.
Jag har haft det två gånger, en på vardera lunga. Det var dock ex antal år sedan och jag minns tyvärr inte om det kändes "tungt att andas" dagarna efter.
Dock minns jag att läkare rekommenderade mig att börja träna konditionsträning, inte bara styrketräning, för att liksom "återställa lungan" (jag minns inte exakt ordval.) Jag har/hade typ 13% nedsatt kapacitet men upplever iaf att det blev bättre efter att jag kom igång med konditionsträning. Idag kan jag få ont ibland och upplever det även svårt att ta riktigt djupa andetag men jag är också van vid detta.
Jag vet inte hur det är i ditt fall men jag var ofta orolig över lungorna och nojade/inbillade mig saker emellanåt.
Aha, styrketräning? Tunga lyft verkar ju farligt för återfallsrisken, eller?
Hmm, så du har haft en på var sida, men sedan inga återfall av de gamla skadorna liksom? Verkar ju vara 50/50 gällande återfall, inga bra odds direkt.
Men alltså, tror du att de känningar du har nu, som kommer ibland, beror på gamla ingreppen? Eller att du kanske får små läckage ibland som läker av sig självt och kroppen tar hand om, eller hur tänkte du där?
Aha, styrketräning? Tunga lyft verkar ju farligt för återfallsrisken, eller?
Hmm, så du har haft en på var sida, men sedan inga återfall av de gamla skadorna liksom? Verkar ju vara 50/50 gällande återfall, inga bra odds direkt.
Men alltså, tror du att de känningar du har nu, som kommer ibland, beror på gamla ingreppen? Eller att du kanske får små läckage ibland som läker av sig självt och kroppen tar hand om, eller hur tänkte du där?
Jag (personligen) vilade ett bra tag efter andra gången. Vill minnas att läkaren sa något om en viloperiod innan jag kunde köra igång igen med träning. Fick mina två ganska tätt så hann inte träna något emellan direkt. När jag drog igång så var jag superstrikt med att inte känna obehag. Minsta lilla att det kändes illa vid/runt ärret så slutade jag tvärt med just den övningen. Att träna ryggen tex. minns jag som känsligt.
Nej, inga återfall än. Men som du säger så finns alltid risken där. Jag gjorde något test också för att se om kroppen skapade problemet själv (mina lungor kollapsade av blåsor på lungväggen.) Det var dock bara medfött tydligen.
Jag är ganska säker på att det delvis beror på att lungorna numera är fastlimmade och inte "hänger fritt" och även mina ärr. Aldrig tänkt på några läckage men såhär spontant så låter det lite otroligt måste jag säga.
Du ska se att den värsta nojan kommer släppa tids nog. Jag brukade tom. noja då jag fick träningsvärk i ryggen, i tron om att det var pneumothorax igen.
Jag (personligen) vilade ett bra tag efter andra gången. Vill minnas att läkaren sa något om en viloperiod innan jag kunde köra igång igen med träning. Fick mina två ganska tätt så hann inte träna något emellan direkt. När jag drog igång så var jag superstrikt med att inte känna obehag. Minsta lilla att det kändes illa vid/runt ärret så slutade jag tvärt med just den övningen. Att träna ryggen tex. minns jag som känsligt.
Nej, inga återfall än. Men som du säger så finns alltid risken där. Jag gjorde något test också för att se om kroppen skapade problemet själv (mina lungor kollapsade av blåsor på lungväggen.) Det var dock bara medfött tydligen.
Jag är ganska säker på att det delvis beror på att lungorna numera är fastlimmade och inte "hänger fritt" och även mina ärr. Aldrig tänkt på några läckage men såhär spontant så låter det lite otroligt måste jag säga.
Du ska se att den värsta nojan kommer släppa tids nog. Jag brukade tom. noja då jag fick träningsvärk i ryggen, i tron om att det var pneumothorax igen.
Skumt få två så direkt efter varann, på var sida, måste varit en rejäl slump?
Oj fastlimmade? Själv fick jag bara ett dränage (Tru Close) och ingen aktiv åtgärd mot lungorna så att säga. Vet inte vad du råkade ut för?
Antar du fick typ samma känning som jag när det skädde - kramp/håll i bröst/rygg, enorm luftklumpskänsla i "halsen", och tungt att andas?
Skumt få två så direkt efter varann, på var sida, måste varit en rejäl slump?
Oj fastlimmade? Själv fick jag bara ett dränage (Tru Close) och ingen aktiv åtgärd mot lungorna så att säga. Vet inte vad du råkade ut för?
Antar du fick typ samma känning som jag när det skädde - kramp/håll i bröst/rygg, enorm luftklumpskänsla i "halsen", och tungt att andas?
Nu lät det kanske förvisso som att jag fick det nästan samtidigt men det var ett antal månader emellan. Dock fick jag ju det andra gången när det första liksom blivit "bra."
Yes. Läkaren snackade något om att de hade behövt limma fast lungorna i sidan av kroppen liksom. Jag hade som sagt blåsor på lungväggen så lungan kollapsade/punkterades. Fick först drän och sedan fick det bli operation för att få bort blåsorna. Således låg jag på sjukan i en hel vecka med ryggmärgsbedövning, stark medicin, kateter - you name it.
Nja, vettefan. För mig kändes det faktiskt mer som att ena lungan var borta. Ungefär som när man är täppt som fan och bara kan andas ur ena näsborren, det liksom känns som att den andra inte finns alls.
Jag hade iofs då även trånga luftrör (lättare astma typ) så jag var ju ganska van vid att känna typ en klump i halsen.
Aha, det måste ju va ovanligt som fan att man måste operera så rejält.
Det får jag hoppas jag slipper vara med om :)
Dock sa de att en del får detta om och om och om igen, och till slut kan man då få operera bort den dåliga biten av lungan.
Fast då gäller det ju att se vilken bit som är dålig också, det såg man inte på mig tror jag, var själva hålet var alltså.
Aha, det måste ju va ovanligt som fan att man måste operera så rejält.
Det får jag hoppas jag slipper vara med om :)
Dock sa de att en del får detta om och om och om igen, och till slut kan man då få operera bort den dåliga biten av lungan.
Fast då gäller det ju att se vilken bit som är dålig också, det såg man inte på mig tror jag, var själva hålet var alltså.
Det är nog lite olika beroende på vad orsaken bakom är. En kille som jag delade rum med första gången hade då legat inne minst 3månader och skulle ligga ytterliggare. Han hade opererats minst tre gånger och hade tom. dubbeldränage. Tydligen hade han fått lugninflammation och sedan kraschade lungan i samband med det så han märkte inte av det och gick så ett tag.
Åh fan, aldrig hört om det där att man kan få det om och om igen för att någon bit av lungan är dålig. Men jag har inte forskat så mycket i ämnet heller.
Hoppas det löser sig för dig iaf!
Samma idag, tungt andas, blir andfådd av att bara gå runt kvarteret - jag som brukar gå 40-50 minuters promenader varje dag utan att bli direkt andfådd eller trött.
Får se om jag åker till akuten igen idag eller imorgon kanske, måste ju få lite fler svar och veta hur jag ska göra om det inte släpper nångång.
Egentligen skulle man ju ta en datortomografi till, för att verkligen se att allt är ok, inklusive övriga komplikationer som kan tänkas ha råkat uppstå i samma veva, typ propp eller sån där emola eller vad det hette.
Fast stråldosen verkar så hög från sådan röntgen att det kanske inte är så roligt att ta en till ... har ju en sådan och tre vanliga lungröntgens på en vecka nu :(
Åkte in idag igen då jag fortfarande har tyngre än vanligt att andas och sämre kondis.
Denna gång fick jag en mer kompetent läkare tydligen, för han sa att detta är normalt efter dränage, då man haft den där slangen i som retat lungsäcken o.s.v.
Så det kan ta upp till 2 veckor ungefär innan man bör ge sig på någon mer röntgen eller utredning.
Dumt de inte kunde sagt det tydligt i måndags, eller när de tog bort den i söndags.
Fick ändå undersökning med ultraljud, som inte visade på någon luft :)
Han hade kikat på min datortomografi från förra veckan med och letat efter bubblor, men man hade knappt/inte sett några alls, och det var också ett gott tecken :)
Dessutom sa han att styrketräning inte borde vara några bekymmer att återgå till, jag bör kunna träna som vanligt i framtiden och inte behöva tänka på återfall just för det :)
Skönt svag74. Nu kan du slappna av och njuta av helgen.
Är pneumothorax alltså kollapsad lunga? Man lär sig något nytt varje dag. Gör det ont eller är det bara andningen som märks?
Skönt svag74. Nu kan du slappna av och njuta av helgen.
Är pneumothorax alltså kollapsad lunga? Man lär sig något nytt varje dag. Gör det ont eller är det bara andningen som märks?
Jupp får försöka med det :)
Med reservation för eventuella fel :em:
Pneumothorax är när lungan blir skadad så att det läcker ut luft i lungsäcken.
Där ska det vara vakuum som lungan kan expandera i, men när den då fylls med luft istället så får inte lungan plats, utan kollapsar.
Spontant i mitt fall, men kan även ske vid fysiska skador från revben och så.
Man måste då få ut luften, och hålla den borta under några dagar, så läker lungan ihop ganska snabbt.
Återfallsrisk för spontana varianten är dock 50% :(
Olika hur det känns tror jag, jag fick fruktansvärd kramp/håll i bröst/rygg och kunde knappt gå.
Dag #2 fick jag svårt andas, och det var då jag åkte direkt in till datortomografi då det kunde vara just detta, men kunde även varit propp eller embylo och nåt mer, vilket jag antar varit värre.
Coolt, sån här jag hade ju.
http://www.youtube.com/watch?v=HPlvpSTN5Io
Här har vi en riktig operation visst, kul se :)
http://www.youtube.com/watch?v=7_X9PDctWh8
Läst ännu mer på nätet, på forum där folk skriver om sina upplevelser.
Verkar som man kan ha ont ett tag framöver av ärrbildning från ingreppet.
Också rätt stor risk man får återfall första tiden, så bäst va extra försiktig.
Stretching kan tydligen räcka för att orsaka tryckskillnad i lungorna som kan göra att det går upp igen ... jag stretchade ju ryggen när jag fick det!
Även läst att operationerna man kan få göra efter många återfall, som ska hålla upp lungorna eller klistra fast dem i lungsäcken, är extremt smärtsamma, under lång tid dessutom, så får hoppas det aldrig behöver gå så långt, hu :(
Var iofs en del som klagade över rejäl smärta på ingreppet jag gjorde också, och jag tyckte inte det var så hemskt, mest jäkligt obekvämt/opraktiskt med slangen in i bröstet i flera dagar.
Det är ju mesvarianten att bara få ett bebisdränade i bröstkorgen. Jag hade tillhörande trädgårdsslang i sidan också. :d
Skämtåsido: Som jag nämnt tidigare så har jag ju gjort operationen och hela kittet och jag kan tom. fortfarande känna lite vid ärren efter flera år. Men det är inget jag dör utav.
Självklart ska du inte vara vårdslös och oaktsam men tycker inte heller att du behöver rånoja över detta. Ge det lite tid så ska du se att du är tillbaks igen och att det ordnar sig. Jag är ingen gud men jag försöker iaf träna så hårt jag kan, mycket basövningar med styrkefokus, och det har inte förvärrat något för mig.
Det är ju mesvarianten att bara få ett bebisdränade i bröstkorgen. Jag hade tillhörande trädgårdsslang i sidan också. :d
Skämtåsido: Som jag nämnt tidigare så har jag ju gjort operationen och hela kittet och jag kan tom. fortfarande känna lite vid ärren efter flera år. Men det är inget jag dör utav.
Självklart ska du inte vara vårdslös och oaktsam men tycker inte heller att du behöver rånoja över detta. Ge det lite tid så ska du se att du är tillbaks igen och att det ordnar sig. Jag är ingen gud men jag försöker iaf träna så hårt jag kan, mycket basövningar med styrkefokus, och det har inte förvärrat något för mig.
Nej men du har ju opererat lungorna med, så du ska ju vara safe typ?
Fan läser man flashbacktråden om detta så får alla återfall, 2-3 gånger, och sedan åker de på den där enoooormt smärtsamma operationen *cry*
Fast återfallsrisken ska ju vara 50% sa de, så det borde ju vara hyfsad chans att aldrig få fler problem, eller kanske bara små varianter som läker sig själva.
Den där operationen känns som det sista man vill göra, särskilt som det kan bli komplikationer om man har lite otur som verkar obeskrivligt hemska.
"Alfa1 Anti Trypsin" heter tydligen ämnet man kan ha brist på som skapar bubblor i lungorna, ska undersöka detta mer. Fast en del får ju utan bubblor, svag vävnad på annat sätt eller nåt.
Jag har nu bytt livsmål!
Mitt nya mål i livet är att slippa göra den fruktansvärda pleurodes-operationen.
Skit i hård träning, skit i allt annat som är roligt, jag ska akta mina lungor till 100%.
Att ta Flashback till hjälp när det gäller sjukdomar och komplikationer till dem är typ lika givande som att vända sig till Familjeliv. Tusen totalneurotiska personer som alla haft jättejobbigast, jättemest jätteont och jättemest jättekomplicerade komplikationer. Alla verkar lyckas ha haft det värst också, hur nu det går ihop.
Har du frågor eller oroar dig, så hör med de du har gått hos/där du låg inne. De har ju dessutom träffat dig och sett dina lungbilder, så att de har en sportslig chans att kunna prata med dig om sådant som är relevant för just ditt fall.
Det är ganska givet att du inte kan räkna med att gå noll till hundra dagen efter att du dragit ut en slang ur bröstkorgen. Det fungerar inte annorlunda där än vad det gör med t.ex. armar och ben, om du har sönder dem. Det är inte samma sak som att du kommer att vara invalidiserad resten av livet.
Att ta Flashback till hjälp när det gäller sjukdomar och komplikationer till dem är typ lika givande som att vända sig till Familjeliv. Tusen totalneurotiska personer som alla haft jättejobbigast, jättemest jätteont och jättemest jättekomplicerade komplikationer. Alla verkar lyckas ha haft det värst också, hur nu det går ihop.
Har du frågor eller oroar dig, så hör med de du har gått hos/där du låg inne. De har ju dessutom träffat dig och sett dina lungbilder, så att de har en sportslig chans att kunna prata med dig om sådant som är relevant för just ditt fall.
Det är ganska givet att du inte kan räkna med att gå noll till hundra dagen efter att du dragit ut en slang ur bröstkorgen. Det fungerar inte annorlunda där än vad det gör med t.ex. armar och ben, om du har sönder dem. Det är inte samma sak som att du kommer att vara invalidiserad resten av livet.
Nja, fast står överallt, även på läkarsidor, att det är extremt smärtsamt med sådana lungoperationer, för de som har ständigt återkommande pneumothorax.
Så det vill jag fanemig inte ha, aldrig i livet att jag gör en sån plågsam tortyroperation, där man dessutom kan få återkommande smärtor livet ut.
Är ju fan att de inte kan komma på smärtfria sätt att fixa en sån sak.
Fast visst, är väl 50% chans jag aldrig får problem igen, får ta det lugnt och hoppas på det bästa :)
Och ja, jag ska kontakta dem och be få mer personlig feedback utifrån mina röntgens, ska bara avvakta först och se att jag blir återställd från dränaget.
Nu tror jag det blir sängen istället för att läsa mardrömshistorier överallt om dessa operationer som vissa blir tvingade att uthärda *cry*
knuckles
2013-10-23, 23:42
Hur drabbas man i första taget?
Hur drabbas man i första taget?
Spontana varianten drabbar främst de som är långa och smala, alltså de som redan drabbas av all annan olycka och egentligen inte behöver mer skit.
Normala människor verkar inte behöva oroa sig direkt.
snelhest
2013-10-24, 00:15
Spontana varianten drabbar främst de som är långa och smala, alltså de som redan drabbas av all annan olycka och egentligen inte behöver mer skit.
Normala människor verkar inte behöva oroa sig direkt.
Ja, vad synd om dig som är lång.
Nja, fast står överallt, även på läkarsidor, att det är extremt smärtsamt med sådana lungoperationer, för de som har ständigt återkommande pneumothorax.
Så det vill jag fanemig inte ha, aldrig i livet att jag gör en sån plågsam tortyroperation, där man dessutom kan få återkommande smärtor livet ut.
Är ju fan att de inte kan komma på smärtfria sätt att fixa en sån sak.
Jag påstår inte att pleurodes inte gör ont (jag fattar det som att det är pleurodes du läst om och oroar dig för). Själva principen för pleurodes är ju att man medvetet åstadkommer en inflammation i lungsäcken, och det kan man inte göra smärtfritt (å andra sidan är det ingen som begär att man skall överleva det utan smärtlindring heller). Däremot ifrågasätter jag den typen av beskrivningar som finns på t.ex. Flashback och Familjeliv, där det låter som om alla som någonsin haft en åkomma (här pneumthorax) också drabbas av den värsta varianten och måste genomgå de mest plågsamma behandlingar som finns. Så är det ju inte riktigt, men de okomplicerade historierna är ju tråkiga och berättas inte så ofta offentligt. Det är definitivt inte så att alla som någonsin haft pneumothorax måste göra pleurodes, eller för den delen, som du oroade dig för här nedan, att alla som drabbas av pneumothorax har alfa-1-antitrypsinbrist.
Kan du inte hantera skräckhistorier tycker jag inte att du aktivt skall söka upp dem, även om jag vet att det kan vara svårt när Google finns så nära.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.