Allt vanligare att kategoriskt avfärda andra?

[Exdiaq]

Kommunist, vegan-idiot, din vita KRENGTA man, feministextremist, grå-sousse, borgarsvin, ahh din dumma statist, din förbannade liberal m.m.

Jag upplever att det blir allt vanligare att kategoriskt avfärda andra. Motparten använder något/några nyckelord eller berör ett visst ämne och blir på direkten placerad i ett fack med där man tycker så, så och så. Därmed basta!

Närmast till hands är SD och anti-SD, vilket också var det som fick mig att starta den här tråden då jag inte vill hänge mig något någon av dessa parter, men ändå gång på gång rent kategoriskt blir det beroende på vem jag pratar med. Senast var det en författare, konsult och föreläsare som lever på att kunna iaktta olika paradigmer, när/var/hur/varför dessa skiftar. Han har, utifrån jag sett/läst/hört, en enastående förmåga att verkligen tänka utanför boxen.


Detta utspelade sig på Facebook

Personen (P) - statusuppdatering:
Jimmie Åkesson gör förmodligen sin första vettiga analys någonsin. Ja, Jimmie, motståndet mot dig och ditt parti är, för de flesta av oss, inte sakpolitiskt utan djupt personligt. Länk (http://www.svd.se/nyheter/inrikes/akesson-bok-reinfeldt-drivs-av-rent-hat_8449350.svd)

Jag (J)
Ja och det är tramsigt. Man spelar på samma bongo-trumma som många SD-anhängare, men i en annan del utav rummet.

P
Tycker du det J? Du menar alltså att de bör bemötas med respekt och ges utrymme?

J
Ja. Det blir allt mer hätskt från båda sidor som båda allt oftare antingen tar på sig offerkoftan eller leker martyrer. Det är en farlig utveckling som i kombination med exempelvis ett försvårat ekonomiskt läge kan sluta väldigt illa.
Folk blir allt mer reaktionära istället för progressiva.

P
Då skall nog du och jag vara i olika delar av rummet.

J
Jag ställer mig helst utanför rummet helt och hållet om möjligt!

J
Kan väl flika in att jag inte röstar på SD utan det är Liberala Partiet som gäller för mig som det ser ut just nu.

Därefter blev jag helt sonika avtackad som "vän" till honom med motiveringen: "Jag tog bort mig från din vänlista. De som vill ge SD status av ett normalt parti är, per definition, inte vänner med mig."

Jag vet med mig att jag själv är lika god kålsupare periodvis inom vissa ämnen. Men att den här personen skulle falla in i något sådant trodde jag verkligen inte.

Vad tycker ni själva? Blir det allt mer hätskt och är det allt mer populärt att kategoriskt avfärda andra personer för att man är trött på en viss gruppering? Kan det få några konsekvenser?

[Rahf]

Jag tycker att alla reaktioner på internet har blivit reflexmässiga. Alla vill vara först med sina åsikter. Istället för att läsa boken har man kollat recensionerna, eller bara sett omslaget.

[Andy.da.wohoo]

Jo det känns som att allting blir mer kategoriskt och förståelsen bara minskar och minskar.

[Lasse Kongo]

Facebook?

[Exdiaq]

Facebook?

Ja, Facebook.

Kan säga att det hänt mig i "verkliga" livet också, om än inte alls i samma utsträckning. Förmodligen för att det sker öga mot öga och inte genom en skärm.

[filmjölk]

Vad tycker ni själva? Blir det allt mer hätskt och är det allt mer populärt att kategoriskt avfärda andra personer för att man är trött på en viss gruppering? Kan det få några konsekvenser?

Japp. Jag är nog värsta sortens avfärdare. Främst för att det är roligt att placera folk i fack. Konsekvenser i stort ger det säkerligen, men även för individen. Om man själv avfärdar andra människor och åsikter och själv blir bemött likadant så köper man färdiga paketlösningar på allt och låter någon annan tänka åt en.

[Tolkia]

Jag vet inte. Jag tycker att det är lite svårt att analysera livet enbart baserat på hur folk beter sig på Facebook. Å andra sidan säger väl det, d.v.s att vad man gör på Facebook blivit så definierande, också något om samhället/livet. Mitt intryck är att det finns mycket som man gör, och som man "skall" göra på Facebook för att markera sin tillhörighet till vissa grupper (eller sin rätt att tillhöra dem) och sin status i olika sammanhang; lite som en avancerad version av att ha rätt märke på jeansen när jag var i tonåren.

[stahlberg]

För två kategorier är avfärdande vanligare än för andra.

För det första finns en viss typ av människor som är svartvita. De anser att de har rätt i vad de tycker, och att alla andra har fel. Jag är inte övertygad om att människorna i den kategorin ökat.

För det andra gäller det åsikter som är politiskt korrekta. Dessa är delvis kulturellt betingade. Man får inte uttala sig i positiva eller ens neutrala ordalag om vissa företeelser, t.ex rasism eller pedofili. Detta är så "kulturellt" rotat att den som uttalar sig positivt eller neutralt om Sverigedemokraterna (som ju har haft och säkert har) vissa inslag av rasism lätt kan avfärdas. Detsamma gäller om man vill diskutera t.ex invandring på ett sakligt men kanske kritiskt sätt. Detta kan mycket väl väcka starka reaktioner hos motparten i diskussionen, som då lätt kan avfärda en som rasist, fastän ens åsikter inte nödvändigtvis behöver vara rasistiska.

Somliga företeelser har lyckats få en kulturellt rotad historisk negativ stämpel. Säg något positivt om Adolf Hitler, och halva(?) västvärlden ställer sig upp och avfärdar en som en man, utan att lyssna på det man har att säga.

Båda dessa kategorier av avfärdande bygger på att avfärdaren har mycket starka känslomässiga värderingar i ämnet. Då resulterar känslorna i att man avfärdar istället för att kunna diskutera och argumentera sakligt.

Jag tror nog att dessa avfärdare snarare minskat än ökat i antal. Men de märks bättre än förr, därför att det finns flera som uttalar avvikande åsikter.

[Olegh]

Jag tycker det är extremt tröttsamt att alla ska tycka om allting, ofta ämnen som man inte ens själv inser att man har en väldigt begränsad förståelse för.

När alla har en åsikt om allting väljer man (jag) sina strider bättre, för att man (jag) inte orkar med allt jäkla tyckande.

[stahlberg]

Olegh : Var går gränsen för hur mycket kunskap man ska ha för att kunna ha en åsikt. Det är mycket svårt att veta allt inom ett ämne. Och vet man mycket kan det hända att man har en mera nýanserad syn, det kan finnas åtskilliga helt olika synpunkter inom ämnet.

Det är ofta just i de frågor vi har mycket åsikter men lite kunskap vi är beredda att strida som hårdast för våra åsikter.

[tlk]

Har inte märkt av detta fenomen särskilt mycket. Däremot när man råkar titta in på t.ex. diskussioner på internet (kolo et al) så verkar det vara så. Kanske är det bara ett internetfenomen.

[The_RobRoy]

Jag skulle skriva något om svartvita och att unga och mindre intelligenta människor tänker så, men stahlberg kommer som vanligt in och analyserar det klockrent.

[Olegh]

Det finns givetvis inget specifikt lägsta kunskapskrav. Grundproblemet är bristen på självinsikt för hur bra/dåligt ens ställningstaganden är underbyggda.

[filmjölk]

Man måste ju ha en stark åsikt om allt idag:) Man framstår som antingen feg eller dum om man inte på 5sek är beredd att försvara sin ståndpunkt i alla frågor som finns.

[Exdiaq]

Det finns givetvis inget specifikt lägsta kunskapskrav. Grundproblemet är bristen på självinsikt för hur bra/dåligt ens ställningstaganden är underbyggda.

Beror väl helt och hållet på vad som diskuteras. Inom naturvetenskapliga ämnen är det betydligt enklare att särskilja dåligt underbyggda ställningstaganden från rena meningsskiljaktigheter. Medan inom många ämnen i humaniora och/eller samhällsvetenskap är det svårare, om inte nästintill omöjligt.

[rajjan_dammit]

Man måste ju ha en stark åsikt om allt idag:)

Måste man ju INTE!!1

[Stefan J]

Jag tror folk börjat glömma att internet och forum inte är det verkliga livet och att mycket som sägs och tycks här inte alls nödvändigtvis behöver avspegla vad personerna egentligen tycker och tänker.

Jag ser det mer som en lekstuga för vuxna där man delvis får ut sitt behov av ret, tet och smågnabb. Man retar upp sig på någon man tycker verkar störig eller bara tycker verkar dum i huvudet, tar motsatt parti eller delar ut en känga och vips så är diskussionen och gnabbet igång. Eller så går man igång på att vara fyndigt dryg, visa upp en exemplarisk språkhantering eller bara på att man får glänsa med sin allmänbildning. I vilket fall kommer får man ut sina mer primitiva behov utan att riskera några sociala relationer. Man skriver sitt, är dryg och jävlig och går tillbaka till verkligheten och är glad och trevlig!

[Manta]

Vanligare? Visst, att det är vanligt råder det knappast några tvivel om, men att det skulle bli vanligare, vilka belägg finns det för det? Gissningsvis är det ungefär lika vanligt som alltid, men du kanske ser det mer.

[Exdiaq]

Jag tror folk börjat glömma att internet och forum inte är det verkliga livet och att mycket som sägs och tycks här inte alls nödvändigtvis behöver avspegla vad personerna egentligen tycker och tänker.

Jag ser det mer som en lekstuga för vuxna där man delvis får ut sitt behov av ret, tet och smågnabb. Man retar upp sig på någon man tycker verkar störig eller bara tycker verkar dum i huvudet, tar motsatt parti eller delar ut en känga och vips så är diskussionen och gnabbet igång. Eller så går man igång på att vara fyndigt dryg, visa upp en exemplarisk språkhantering eller bara på att man får glänsa med sin allmänbildning. I vilket fall kommer får man ut sina mer primitiva behov utan att riskera några sociala relationer. Man skriver sitt, är dryg och jävlig och går tillbaka till verkligheten och är glad och trevlig!

Internet är i allra högsta grad verkliga livet, speciellt för min generation och yngre generationer.

Allt trams, smågnabb med mera är bara toppen av isberget som utgör internet. Under ytan finns det informationsutbyten av reellt värde som i allra högsta grad påverkar det fysiska livet utanför internet för miljontals människor.

[Exdiaq]

Vanligare? Visst, att det är vanligt råder det knappast några tvivel om, men att det skulle bli vanligare, vilka belägg finns det för det? Gissningsvis är det ungefär lika vanligt som alltid, men du kanske ser det mer.

Det är en känslofråga och inte mycket mer än så. Det är luddigt och svårt att definiera.

Men, framförallt sista mening i mitt första inlägg är jag intresserad utav: Vilka konsekvenser får det? Måhända att det inte är vanligare, men det når onekligen ut till betydligt fler personer och avsevärt snabbare än för bara 15 år sedan.

Min känsla är att det går mer och mer från att försöka diskutera eller i alla fall ignorera, till att aktivt förlöjliga och förminska motparterna för att man är trött på en viss förbestämd gruppering. Men, det är en känsla.

[Lance Uppercut]

Ja, den politiska debatten i Sverige har sjunkit till en brutalt låg nivå där folk med olika åsikter är livrädda för att argumentera med varandra om sakfrågor. Ännu konstigare är att man lyckas med detta utan att bli kritiserad. Känsloargument börjar bli allt vanligare, precis som i den amerikanska politiken. Meningslöst.

[shut teh face]

Jag har inte levt tillräckligt länge för att veta hur det var förut, men jag tycker det är ganska vanligt idag

Det som dyker upp främst är väl

* Föräldraskap och uppfostran
* Kostidelogier
* Integrationsfrågor

Ovanstående saker kan man fetglömma att diskutera med väldigt många individer, det är ofta väldigt starka känslor, kanske att kostidelogier inte har samma nivå men jag känner personligen så efter att ha stått och krigat med 3 olika rawfood-experter.

Kostidelogier+föräldraskap, där har ni en rolig kombo, försök diskutera den med någon frälst vänstermamma. (Nu gör jag exakt samma sak.. :D)

[Alexton]

Ja, den politiska debatten i Sverige har sjunkit till en brutalt låg nivå där folk med olika åsikter är livrädda för att argumentera med varandra om sakfrågor. Ännu konstigare är att man lyckas med detta utan att bli kritiserad. Känsloargument börjar bli allt vanligare, precis som i den amerikanska politiken. Meningslöst.

Håller med om detta. Politiker undviker in i det sista att säga var de står i frågor och det känns mer som politik mer går ut på att pika motståndaren varje gång de gör något mindre bra.
Alla jobbiga ämnen undviker man helt om möjligt.

[stahlberg]

Jag tror nog att kategoriskt avfärdande är lättare att göra på internet än i verkligheten.

De flesta debatterar med sina vänner i verkligheten. Man har ofta liknande åsikter som vännerna har. Man har dessutom orsak att inte såra sina vänner. På internet debatterar man med okända personer. Man är dessutom anonym. De som inte vågar stå för sina åsikter i verkliga livet kan ju passa på att registrera sig med nick på Kolozzeum istället, så vågar de stå för vad de tycker.

Sedan är det rent allmänt så, att det skrivna ordet ger ett mycket "rakare" eller kanske t.om "råare" språk än det talade ordet.

I en debatt kan det många gånger vara trevligt att skörda "rolighetspoäng" genom att vara "fyndigt dryg", men ju roligare man är desto större är risken för att sakligheten i argumenteringen blir mindre. Det kräver nog att man verkligen kan uttrycka sig om man vill vara både rolig och saklig på en gång.

[tlk]

Jag tror folk börjat glömma att internet och forum inte är det verkliga livet och att mycket som sägs och tycks här inte alls nödvändigtvis behöver avspegla vad personerna egentligen tycker och tänker.

Jag ser det mer som en lekstuga för vuxna där man delvis får ut sitt behov av ret, tet och smågnabb. Man retar upp sig på någon man tycker verkar störig eller bara tycker verkar dum i huvudet, tar motsatt parti eller delar ut en känga och vips så är diskussionen och gnabbet igång. Eller så går man igång på att vara fyndigt dryg, visa upp en exemplarisk språkhantering eller bara på att man får glänsa med sin allmänbildning. I vilket fall kommer får man ut sina mer primitiva behov utan att riskera några sociala relationer. Man skriver sitt, är dryg och jävlig och går tillbaka till verkligheten och är glad och trevlig!

+11111

Glöm inte att man gärna ska göra sitt yttersta för att misstolka vad andra skriver bara för att man ska kunna få kulan i rullning.

[en stor stark]

Jag tror nog att kategoriskt avfärdande är lättare att göra på internet än i verkligheten.

De flesta debatterar med sina vänner i verkligheten. Man har ofta liknande åsikter som vännerna har. Man har dessutom orsak att inte såra sina vänner. På internet debatterar man med okända personer. Man är dessutom anonym. De som inte vågar stå för sina åsikter i verkliga livet kan ju passa på att registrera sig med nick på Kolozzeum istället, så vågar de stå för vad de tycker.

Sedan är det rent allmänt så, att det skrivna ordet ger ett mycket "rakare" eller kanske t.om "råare" språk än det talade ordet.

I en debatt kan det många gånger vara trevligt att skörda "rolighetspoäng" genom att vara "fyndigt dryg", men ju roligare man är desto större är risken för att sakligheten i argumenteringen blir mindre. Det kräver nog att man verkligen kan uttrycka sig om man vill vara både rolig och saklig på en gång.

Lite så ja, tror jag.