Maysan
2013-07-28, 11:34
Tjenare!
Tänkte berätta en liten historia om hur jag nådde botten och sedan tog tag i mitt allvarliga problem. 2012 var ett bra år (delvis), jag började plugga på högskolan i Gävle inom området hälsopedagogik. Studierna i sig var helt okej, klassen var suverän och studentlivet var grymt! Under skoltiden lade jag ner väldigt mycket tid på min träning. Vilket gjorde att jag tyvärr halkade efter med mina studier. Efter ca. 8 månader så gick jag in i väggen, jag lade av med att gå till skolan och sket i att träna. Min närmaste vän blev då skräpmaten. På 4 månader gick jag upp från 84 kg till 110 kg. En skillnad på +26 kg.
Kosten som jag åt var allt från pizza till chips. Sket i min regel angående att aldrig dricka vanlig läsk. Jag drack mängder av vanlig cola och blev en jävla soffliggare. Mina knän fuckade ur, kunde knappt gå. Kände mig värdelös, ville inte visa mig för folk. Jag hatade mig själv under dessa 4 månader. Vilket man inte ska göra i min ålder. Självklart ska man inte göra det rent allmänt heller, men ni förstår principen.
När det var dax att fira nyår så var jag med familj och släkt. Skulle sätta på mig skjortan jag köpte förra året. XL. Den satt för tight och jag var tvungen att ha på mig kavaj för att dölja hur tight den satt. Där slog det till! Jag sade till mig själv, "fan, nu är det dax!". Jag började träna som ett djur igen, åt ordentlig kost och var väldigt noga med detta. Sedan 1 januari så har jag kämpat med dessa extra kilon som jag lade på mig. I dagsläget väger jag 88 kg. -22kg. I slutet av detta år tänkte jag dela med mig om min resa ännu en gång, dock på ett mer välskrivet och pedagogisk sätt. Ett sätt att motivera andra, andra som också gått in i väggen.
Under min resa har jag nämligen kunnat motivera väldigt många, framförallt har jag jag kunnat motivera min lillebror. Min lillebror har varit undernärd fram tills 2 månader sedan. Han har också haft ett otroligt spelberoende. Jag hjälpte honom att sätta ihop ett träningsschema samt kostschema. Dietister och kostrådgivare har inte kunnat motivera honom, men jag har. I dagsläget har han gått upp snart 10 kg. Otroligt stolt och glad för honom.
Min resa är långt ifrån över, jag fortsätter kämpa för det jag tror på, min drömkropp och ett hälsosamt liv. Här nedan kommer ni se två bilder, en från i början av min resa, och en bild som togs igår.
102411102412
Om ni undrar varför mina läppar är så fucked up på min nuvarande bild så är det tack vare roaccutan. Under min tid så har jag gått på denna starka medicin. Väldigt jobbigt tyvärr. Hyn blir torr och ibland så känner jag värker i muskler och leder. Men det får man stå ut med. Jag mår bra psykiskt och fysiskt. Det är det som räknas!
Tänkte berätta en liten historia om hur jag nådde botten och sedan tog tag i mitt allvarliga problem. 2012 var ett bra år (delvis), jag började plugga på högskolan i Gävle inom området hälsopedagogik. Studierna i sig var helt okej, klassen var suverän och studentlivet var grymt! Under skoltiden lade jag ner väldigt mycket tid på min träning. Vilket gjorde att jag tyvärr halkade efter med mina studier. Efter ca. 8 månader så gick jag in i väggen, jag lade av med att gå till skolan och sket i att träna. Min närmaste vän blev då skräpmaten. På 4 månader gick jag upp från 84 kg till 110 kg. En skillnad på +26 kg.
Kosten som jag åt var allt från pizza till chips. Sket i min regel angående att aldrig dricka vanlig läsk. Jag drack mängder av vanlig cola och blev en jävla soffliggare. Mina knän fuckade ur, kunde knappt gå. Kände mig värdelös, ville inte visa mig för folk. Jag hatade mig själv under dessa 4 månader. Vilket man inte ska göra i min ålder. Självklart ska man inte göra det rent allmänt heller, men ni förstår principen.
När det var dax att fira nyår så var jag med familj och släkt. Skulle sätta på mig skjortan jag köpte förra året. XL. Den satt för tight och jag var tvungen att ha på mig kavaj för att dölja hur tight den satt. Där slog det till! Jag sade till mig själv, "fan, nu är det dax!". Jag började träna som ett djur igen, åt ordentlig kost och var väldigt noga med detta. Sedan 1 januari så har jag kämpat med dessa extra kilon som jag lade på mig. I dagsläget väger jag 88 kg. -22kg. I slutet av detta år tänkte jag dela med mig om min resa ännu en gång, dock på ett mer välskrivet och pedagogisk sätt. Ett sätt att motivera andra, andra som också gått in i väggen.
Under min resa har jag nämligen kunnat motivera väldigt många, framförallt har jag jag kunnat motivera min lillebror. Min lillebror har varit undernärd fram tills 2 månader sedan. Han har också haft ett otroligt spelberoende. Jag hjälpte honom att sätta ihop ett träningsschema samt kostschema. Dietister och kostrådgivare har inte kunnat motivera honom, men jag har. I dagsläget har han gått upp snart 10 kg. Otroligt stolt och glad för honom.
Min resa är långt ifrån över, jag fortsätter kämpa för det jag tror på, min drömkropp och ett hälsosamt liv. Här nedan kommer ni se två bilder, en från i början av min resa, och en bild som togs igår.
102411102412
Om ni undrar varför mina läppar är så fucked up på min nuvarande bild så är det tack vare roaccutan. Under min tid så har jag gått på denna starka medicin. Väldigt jobbigt tyvärr. Hyn blir torr och ibland så känner jag värker i muskler och leder. Men det får man stå ut med. Jag mår bra psykiskt och fysiskt. Det är det som räknas!