Vilka får röntgen? (rygg)

[fitforfight]

Nu har jag haft ryggproblem i snart typ 3-4 år (är 34 år), började med ett ryggskott. Men när det nästan var läkt så gjorde jag en simpel rörelse som gav en enorm ryggsmärta (länd), mycket värre än ryggskottet jag nyss hade haft. Kändes som om ryggraden slets av och jag överdriver inte, höll på att svimma. Men det är historia och jag har än idag problem.

Har varit hos sjukgymnast som typ bara säger "det är inte något allvarlig, ja du är defekt, du får leva med det", inte med dessa ord men samma betydelse. Har inte fått något svar på vad som felas, har kört ryggövningar som hjälper lite och då menar jag lite. Men så fort man tar en paus för kanske en vecka pga sjukdom eller nått så är man tillbaka på ruta ett. SKITJOBBIGT rent ut sagt och speciellt att inte få svar på vad som hänt med ryggen. Det enda som sjukgymnasten sagt är att det är muskulärt, men inte vad eller vilka muskler/muskelgrupper, eller vad som hänt. Eller är det vanligt att få höra att man ska "lär sig leva med det"? Det är kanske så krasst att ryggproblem är så hopplösa så ingen ids bry sig?

Funderar på att söka naprapat, men har ingen här där jag bor, närmsta är några timmar bort. Jag har varit i kontakt med denna så det blir säkert av. Naprapaten vill dock gärna ha röntgenplåtar om sådana finns, så det fick mig att fundera på, vilka får röntgen?

Nu menar ja inte att röntgen kommer lösa alla mina problem, men jag känner att jag hade velat utesluta tex diskbråck (även om jag inte har de typiska symptomen). Eller se om de kan hitta något annat som felas, så man kan rikta in träningen mer. Eller få en "allt ser bra ut"!

Eller är det så krasst att röntgen är bara få förunnat? Problem har jag och den träning jag kör verkar inte räcka till. Har jag rätt att kräva röntgen, vem kontaktar jag då? Går man genom läkare? Sjukgymnasten har aldrig föreslagit det. Och jag börjar bli less att hålla på fjanta med övningar som knappt ger resultat. Sista gången jag fick bakslag med ryggen, dvs det blev värre en period så ringde jag vårdcentralen och bad få träffa läkare. Men nope det gick inte utan sjukgymnast skulle det vara *facepalm* som sen kan hänvisa dig till läkare, men det kommer ju inte att ske med mig då sjukgymnasten anser att "man är defekt".

Jag vägrar dock ge upp och lära mig leva med smärtan! *gah!* Jag kan kanske inte blir 100% bra igen, men jag nöjer mig med 90%. Så man kan arbeta och leva utan att grimasera varje gång man böjer sig. Jag försöker göra allt som man gjort tidigare även om det gör fasligt ont. Kan ju även tillägga att de vanliga receptfria smärtstillande inte gör någon skillnad, men jag vill helst inte knapra piller för all framtid.

[mangemani]

ska själv till läkaren + sjukgymnast imorgon pga en återupprepande skada i ländryggen.
jag hoppas på att jag får en tid för röntgen rätt så snabbt utav läkaren för det är nog det enda sättet att få reda på vad exakt det är för fel på ryggen.

hur som helst, då jag pratade med läkaren så sa iaf hon att det inte skulle vara några problem att få en röntgen om jag ville.
så inte vet jag, det ska väl inte vara några problem för dig att få en röntgen antar jag.

för övrigt så lät rygg skadan din inge kul:(, hoppas du får till den

[Asterix89]

Nu har jag haft ryggproblem i snart typ 3-4 år (är 34 år), började med ett ryggskott. Men när det nästan var läkt så gjorde jag en simpel rörelse som gav en enorm ryggsmärta (länd), mycket värre än ryggskottet jag nyss hade haft. Kändes som om ryggraden slets av och jag överdriver inte, höll på att svimma. Men det är historia och jag har än idag problem.

Har varit hos sjukgymnast som typ bara säger "det är inte något allvarlig, ja du är defekt, du får leva med det", inte med dessa ord men samma betydelse. Har inte fått något svar på vad som felas, har kört ryggövningar som hjälper lite och då menar jag lite. Men så fort man tar en paus för kanske en vecka pga sjukdom eller nått så är man tillbaka på ruta ett. SKITJOBBIGT rent ut sagt och speciellt att inte få svar på vad som hänt med ryggen. Det enda som sjukgymnasten sagt är att det är muskulärt, men inte vad eller vilka muskler/muskelgrupper, eller vad som hänt. Eller är det vanligt att få höra att man ska "lär sig leva med det"? Det är kanske så krasst att ryggproblem är så hopplösa så ingen ids bry sig?

Funderar på att söka naprapat, men har ingen här där jag bor, närmsta är några timmar bort. Jag har varit i kontakt med denna så det blir säkert av. Naprapaten vill dock gärna ha röntgenplåtar om sådana finns, så det fick mig att fundera på, vilka får röntgen?

Nu menar ja inte att röntgen kommer lösa alla mina problem, men jag känner att jag hade velat utesluta tex diskbråck (även om jag inte har de typiska symptomen). Eller se om de kan hitta något annat som felas, så man kan rikta in träningen mer. Eller få en "allt ser bra ut"!

Eller är det så krasst att röntgen är bara få förunnat? Problem har jag och den träning jag kör verkar inte räcka till. Har jag rätt att kräva röntgen, vem kontaktar jag då? Går man genom läkare? Sjukgymnasten har aldrig föreslagit det. Och jag börjar bli less att hålla på fjanta med övningar som knappt ger resultat. Sista gången jag fick bakslag med ryggen, dvs det blev värre en period så ringde jag vårdcentralen och bad få träffa läkare. Men nope det gick inte utan sjukgymnast skulle det vara *facepalm* som sen kan hänvisa dig till läkare, men det kommer ju inte att ske med mig då sjukgymnasten anser att "man är defekt".

Jag vägrar dock ge upp och lära mig leva med smärtan! *gah!* Jag kan kanske inte blir 100% bra igen, men jag nöjer mig med 90%. Så man kan arbeta och leva utan att grimasera varje gång man böjer sig. Jag försöker göra allt som man gjort tidigare även om det gör fasligt ont. Kan ju även tillägga att de vanliga receptfria smärtstillande inte gör någon skillnad, men jag vill helst inte knapra piller för all framtid.

Ryggproblem i 3-4 år och du har inte fått komma på röntgen än? Det är mer eller mindre skandal (såvida du själv ej gjort några försök)
Jag har en skolios samt att jag December 2010 ådrog mig en diskbuktning som gjorde oerhört ont.
Jag var plågad av svåra smärtor och tyvärr var jag tvungen att överdriva litegrann vid test hos VC, först då trodde de att det var diskrelaterat och vips så fick jag MR.
TJATA OCH ÖVERDRIV är tyvärr den nakna sanningen.

Med en ond rygg faller hela livet - det kan jag direkt säga. Så jobbigt vill jag inte ha det igen.
Lycka till mannen, jag lider med dig. PM:a om du vill ha andra svar på frågor.

[grimfish]

En utförlig sjukhistoria tillsammans med undersökning ger i stort sett alltid mer än röntgen eller magnetkameraundersökning. Själva smärtan går inte att se på en bildgivande undersökning. För att remittera till magnetkameraundersökning måste läkaren ha en riktad frågeställning, alltså en misstanke om en specifik sjukdom eller åkomma. Det brukar inte heller vara någon idé att undersöka med magnetkamera om inte resultatet av den kan leda till en viss behandling.

Det är också vanligt att man vid röntgen- eller magnetkameraundersökningar hittar avvikelser som i själva verket inte ger upphov till några symtom, till exempel räknar man med att ungefär en tredjedel av alla personer i din ålder har symtomlösa diskbråck.

Vid långvarig värk brukar jag rekommendera att man har bra kontakt med både en läkare och en sjukgymnast, kiropraktor eller naprapat. Förhoppningsvis kan de med hjälp av varandra och dig hitta en fungerande lösning på problemet.

[fitforfight]

Tack för svaren!

mangemani - Ja jag hoppas att jag kan fixa till ryggen med rätt riktad behandling. Och jag hoppas att du kan göra samma sak, ryggproblem är skit rent ut sagt.

Asterix89 - Jag har aldrig direkt bett om röntgen då jag gått med tron att det ska komma från sjukgymnast/läkare. Så om jag hade vetat mer så hade jag nog varit lite mer envis och sagt vad jag hade velat, iaf föreslagit det. Jag är nog en person som har svårt att ställa krav och hävda min rätt *tyvärr* iaf in denna situation (man tror ju att de ska veta bäst). Men det känns ganska haltande då de gånger jag bett ordentligt att få träffa läkare så har receptionisten sagt
"nä, det är sjukgymnast du ska vända dig till"
"jo men jag har redan träffat sjukgymnast utan riktigt resultat så är inte läkare nästa steg, ev i samarbete med sjukgymnast?"
"nej, ring sjukgymnasten"
Och sjukgymnasten kan inte ge något svar och de övningar man får ger föga resultat, för är man defekt så är man verkar det som.

Verkar vara omöjligt att träffa läkare för ryggproblem. Ok jag förstår om sjukgymnasten har bättre koll på området många gånger osv, men när det inte ger resultat så tycker man ju att man kanske borde ta in någon annan, inom samma verksamhet dvs läkare, då jag gått hos sjukgymnasten på vårdcentralen.
Och ja ryggsmärta försvårar livet ordentligt :(

grimfish - Jo att en kombinerad undersökning kan ge bättre svar än en röntgen, det förstår jag. Men om man bara får träffa sjukgymnast inom vårdcentralen så verkar ju läkarbesök vara uteslutet iaf. Naprapat/kiropraktor måste jag söka privat och jag vet att kiropraktorn har extremt långa köer och som sagt naprapat har jag på några timmars avstånd. Och de har inget större samarbete med vårdcentralen, så det blir en pusselbit där och en pusselbit där som man ska försöka lägga ihop. Så har jag uppfattat det iaf.

Sen tycker man ju om man haft problem i flera år så borde man kanske få träffa läkare till slut. För i mitt fall så har inte sjukgymnasten räckt till, men han har ju redan gett din bedömning om att "du är defekt, lär dig leva med det". Ska man nöja sig med det? Jag tror ju inte att röntgen kommer bota mig, men om man hittar något så kan man kanske prova en mer riktad behandling och om de inte hittar något så vet man ju vad det inte är. Och det hjälper ju även det i vilken form av behandling man ska välja, är min tanke då.

Någon typ av behandling finns ju oftast vare sig det är operation/medicin/kroppsbehandling som tex massage/eller träning.




Borde kanske ta i lite och börja tjata, för som det ser ut nu så lär ju inget bli bättre. Jag vill ju ha ett svar på var problemet ligger (iaf ett värdigt försök att ta reda på det), som det ser ut idag så vet jag bara var jag har ont och att det troligast är muskulärt. Jag har försökt fråga sjukgymnasten om denna kan ge ett svar, men det kommer inte ens något som liknar ett svar. Vet inte om det beror på om det är omöjligt att ge svar (en god gissning hade ju gett något iaf) eller om sjukgymnasten saknar kunskapen.
Jag går ju till sjukgymnast för att få ett svar och en behandling som jag tänkas hjälpa och inte ett "hmmm" och några övningar som inte ger mycket. Sjukgymnasten är ju tyvärr inte heller intresserad av att göra en utredning eller ta del av resultat. Det sista han sa var "ja ser inget behov i att du ska söka dig hit igen", vilket jag inte heller kommer att göra. Jag har försökt vara tydlig på hur grav smärta jag har och hur svårt jag har att utföra vissa arbetsmoment i arbetet. Men han menar att jag ska stå ut, inget " jo men testa detta och hör av dig om det inte funkar". Bara "tack och hej!"

Och om man inte kan alla vägar man kan gå då sitter man i en rävsax.

[grimfish]

I de flesta fall så lyckas man inte hitta vad det är som gör ont i ryggen. Som patient kan det kännas frustrerande, men samtidigt får man får man försöka se det som att det åtminstone inte finns någon farlig orsak bakom. Eftersom det oftast inte går att avgöra vad som gör ont så brukar man inrikta sig på själva behandlingen. Att fortsätta med sina vardagliga aktiviteter, att träna ryggen och regelbunden sjukgymnastik är några av grundpelarna i behandlingen.

Eftersom du har haft ont i ryggen så pass länge och inte har blivit av med besvären så rekommenderar jag att du tar kontakt med din vårdcentral igen. Förklara din situation, hur länge du har haft ont och att ditt liv begränsas av din ryggvärk. Du har rätt att få träffa läkare inom en vecka.

[fitforfight]

Jahapp så har man varit med om röntgen av allt annat utom ländrygg :smash:

Var med om en ganska allvarlig arbetsplatsolycka igår, fick en 150kg+ vagn över mig som klämdes fast mig mot en stentrappa YAY*facepalm* Kunde ha gått riktigt illa, inser att jag kunde ha dött ganska enkelt om jag hade hamnat lite längre ner under vagnen. Kände hur den blev tyngre och tyngre där jag låg innan jag fick hjälp, nu vet jag hur dödsångest känns.

Iaf skadade jag foten ganska rejält. Svullnade upp, men kände mig ändå relativt ok, visst blåslagen men ändå ok. Jag ringde ändå sjukvårdsupplysningen med tanke på att olyckan hände på jobbet och jag funderade om man skulle få det dokumenterat. Och de sa att jag på en gång skulle in på akuten, så dit körde/haltade jag. Fick ganska snart träffa sjuksköterska och tog temp som visade 38.2 och sen sa han "nu ska jag hämta något som du inte kommer gilla, rör dig inte och titta rakt fram" och visst var den en nackkrage, bara det var en upplevelse. Fick ganska snart träffa läkare som gick igenom en och för att göra en historia kort så röntgades övre rygg/nacke (gjorde lite ont) och jag tror även huvudet + ena skuldran som gjorde ont. Inga frakturer kunde påvisas vilket jag även hade gissat mig till, men man tar ju det säkra före det osäkra. Men som ett bifynd kunde de se artros i halsryggen *facepalm* betydligt vanligare på äldre personer. Men det får ju en att fundera på om det finns artros längre ner från mina tidigare problem, hoppas verkligen inte det.

Men idag mår jag sämre, foten går från bra till dålig, men den kommer läka. En rejäl stukning. Men det bränner i nacken och ländryggen börjar göra jäkligt ont igen. Jag känner mig inte så pigg på att åka in till akuten igen, jag menar man är ju kollad även om de inte röntgade länden. Igår hade jag bara ytligt ont i länden från ett skrubbsår. Idag kan jag knappt gå. Familjen vill att jag åker in igen, men jag känner som så att jag vet iaf att jag inte har någon fraktur i övre delen av ryggen och eftersom att läkaren inte röntgade nedre delen så måste han ju ha ansett att det inte behövdes. Och jag vill verkligen inte ta upp deras tid i onödan! Men jag vet inte om jag ska trycka i mig smärtstillande och stå ut och hoppas på det bästa eller om det bästa vore att söka vård? Känns även liiiite i buken idag och även runt höften, vilket det inte alls gjorde igår. Men jag blev ju tillplattad av vagnen så mjukdelsskador blev det säkert. Detta var skit rent ut sagt, men jag försöker tänka positivt att jag inte krossade skallen.

Och chefen vill att man ska ut och arbeta imorgon *screwy*