Visa fullständig version : Deprimerad
Hejsan.
Jag har märkt att under min deff har jag blvit alltmer deprimerad. I början var det inga problem alls, snarare tvärtom. Att få börja en resa mot ett mål kändes kul och spännande. Men idag är det inte alls lika roligt.
Dom få gånger det är roligt under en dag är när jag
Får äta
Ser något nytt, t ex en ny blodåder eller dylikt
Resten av dagen är som sagt inte rolig. Allra värst kan det faktiskt vara runt/under/efter träningen. Jag känner mig liten och klen, hejar knappt på mina vänner, är nästan otrevlig mot dom och folket på gymmet. Jag drar mig undan och kör mitt race (på både gott och ont)
Är det något fel på mig eller har detta drabbat andra? Vad gjorde ni för att ändra på detta?
Mvh
Hejsan.
Jag har märkt att under min deff har jag blvit alltmer deprimerad. I början var det inga problem alls, snarare tvärtom. Att få börja en resa mot ett mål kändes kul och spännande. Men idag är det inte alls lika roligt.
Dom få gånger det är roligt under en dag är när jag
Får äta
Ser något nytt, t ex en ny blodåder eller dylikt
Resten av dagen är som sagt inte rolig. Allra värst kan det faktiskt vara runt/under/efter träningen. Jag känner mig liten och klen, hejar knappt på mina vänner, är nästan otrevlig mot dom och folket på gymmet. Jag drar mig undan och kör mitt race (på både gott och ont)
Är det något fel på mig eller har detta drabbat andra? Vad gjorde ni för att ändra på detta?
Mvh
Känner till viss del igen mig och det suger ibland. Hur lågt ligger du på fettet? Lågt fett i kosten kan möjligtvis leda till detta. Dessutom bör du ju såklart inte ligga för lågt på kalorierna.
Om det fortsätter och du mår piss kanske du får stanna upp och revidera om det är värt att må piss för en blodådra till.
nothingendshere
2013-05-03, 22:02
I feel you bra! Blev/är helt deppig jag med, kände inte det förrän typ 2månader in. Så relaterade inte depressionen till maten utan till annat i livet. Men börjar sakta men säkert inse att det är deffen som gör det. Men jag tänker som så att jag inte längre fokuserar på ett visst BF% eller viktmål längre. Utan jag kör så länge jag pallar. Är det så att jag mår allt för dåligt av deffen så får jag sluta. Det är inte värt det.
Se till att få i dig esentiella fetter, och lägg dig på ett mindre underskott.
Sheogorath
2013-05-03, 22:10
Kroppen skulle vara bra märklig om den fortsatte fungera som vanligt när man plockar bort det som får den att snurra. Man kan lura den till viss del med makronutrientfördelning, timing och val av livsmedel men kaloriunderskottet kommer alltid att göra sig påmint förr eller senare.
Testa att lägga in dagar då du ligger på balans.
Ta en paus och lägg dig på balans en vecka, lägg fokus på kolhydrater. Det kan nog ge dig en gnista att fortsätta ett tag till för att nå ditt mål.
Har inga sådana problem själv, enda som påverkar mig negativt är libidon som inte direkt är på topp.
Har inga sådana problem men jag känner med dig. Ligger så högt jag kan i fett och det kanske har något med saken att göra. Kan du inte lägga ut hur och vad du äter så vi vet vad som kan vara orsaken om vi börjar känna samma.
Jag är ingen LCHF förespråkare/fanatiker men jag kör ganska högt på fett och lite lägre på kolhydrater...tycker att det fungerar ganska bra faktiskt.
Känner att jag skulle kunna känna som du och det vill jag absolut inte och jag har klarat mig bra hittills...har iofs ett ganska lågt underskott hela tiden.
En sak till: Om du gillar att äta så varför gör du inte det 6-7 gånger om dagen som jag gör. Sååå skönt för psyket!
QUOTE=raddum;6436861]Känner till viss del igen mig och det suger ibland. Hur lågt ligger du på fettet? Lågt fett i kosten kan möjligtvis leda till detta. Dessutom bör du ju såklart inte ligga för lågt på kalorierna.
Om det fortsätter och du mår piss kanske du får stanna upp och revidera om det är värt att må piss för en blodådra till.[/QUOTE]
I feel you bra! Blev/är helt deppig jag med, kände inte det förrän typ 2månader in. Så relaterade inte depressionen till maten utan till annat i livet. Men börjar sakta men säkert inse att det är deffen som gör det. Men jag tänker som så att jag inte längre fokuserar på ett visst BF% eller viktmål längre. Utan jag kör så länge jag pallar. Är det så att jag mår allt för dåligt av deffen så får jag sluta. Det är inte värt det.
Absolut, jag har ställt mg frågan varje dag nästan, är det verkligen värt det? Fram tills idag har svaret varit glasklart, men frågan är om det kanske inte är viktigare med vänner ändå.
Angående fettet så ligger jag lågt, ca 30-50 gram på 83-84 kg. Kanske får höja intaget lite och se om de blir bättre.
Kroppen skulle vara bra märklig om den fortsatte fungera som vanligt när man plockar bort det som får den att snurra. Man kan lura den till viss del med makronutrientfördelning, timing och val av livsmedel men kaloriunderskottet kommer alltid att göra sig påmint förr eller senare.
Det förstår jag. Trodde dock inte att det skulle ha en sånhär inverkan på kroppen.
En sak till: Om du gillar att äta så varför gör du inte det 6-7 gånger om dagen som jag gör. Sååå skönt för psyket!
Jag tror inte att det skulle gå ihop för mig. P.g.a mitt jobb har jag svårt att planera dagarna.
Guybrush82
2013-05-04, 08:14
Jag tycker du ska fråga dig själv om det är värt att må piss större delen av dagarna, dagar du aldrig kommer få tillbaka, för att kunna fortsätta deffa. Vad kommer hända då du deffat klart? Tror du att du blir automatisk lycklig då?
Jag har själv upplevt exakt samma sak, och sitter här i dag med någon form av ätstörning vilket jag jobbar på att ta mig ur. Mådde på slutet av min deff piss rent ut sagt, precis som dig, och enda gången jag var glad var då jag fick äta eller vågen visade lite mindre. Trodde att när jag "deffat klart" och börjar äta igen så blir allt bra, det är snart ett år sedan jag sa detta till mig själv och har ännu inte lyckats ta mig ur "deffen".
Nu ser jag ju detta från mitt synsätt, många fixar att deffa bra och mår fint av det. Men jag känner igen mig så väl i det du beskriver så jag vill bara höja ett varningens finger, då det sista du vill är att dra på dig en ätstörning.
Jag blir alltid deppig och svår att ha att göra med när jag deffar. Jag har funderat över att göra den här vändan till min sista. Livet passerar ju medan jag står och tänker på mat. Samtidigt så känns det tråkigt att slänga bort ännu en komponent ur träningslivet. Vad blir kvar liksom? Jag tror att jag kommer att tycka att träningen är mindre intressant då och jag oroar mig för att inte se några resultat. Men kanske tillkommer något annat roligt i livet när man har mer ork över, kanske blir man mindre självcentrerad och mer engagerad i relationer och andra intressen?
Känner samma ibland. Har deffat 5v och fått mina "depress" tider så att säga. Dock på deffväg har den här veckan gått dåligt, men på andra hållet när jag råkat fuska nu en del så mår jag bättre i skallen. Man frågar sig nästan om det är värt att deffa? Men å andra sidan kommer man (i alla fall jag) ångra mig senare om jag inte deffar nu. Som f.d tjockis får jag lite ångest så fort vågen går uppåt...
Något jag har svårt att klara av är att deffa under det mörka halvåret. Det suger stenhårt verkligen; det problemet har du inte nu i alla fall.
Dricker du kaffe förresten? Det hjälper i alla fall mig att hålla mig pigg och på någorlunda bra humör.
Angående fettet så ligger jag lågt, ca 30-50 gram på 83-84 kg. Kanske får höja intaget lite och se om de blir bättre.Toklite ju, Öka!! Fläskkarré är ett hett tips, mättar bra och jag blir fan lycklig många timmar efter en stor fläskkarré.
Hoppas du kommer ur din dipp *håller tummarna*.
Jag tycker du ska fråga dig själv om det är värt att må piss större delen av dagarna, dagar du aldrig kommer få tillbaka, för att kunna fortsätta deffa. Vad kommer hända då du deffat klart? Tror du att du blir automatisk lycklig då?Men herregud! Sådär kan man ju i så fall argumentera om allt. Klart som korvspad man blir glad om man uppnår de personliga mål man sätter upp för sig själv eller? Det gäller nog bara att ha ett realistiskt mål som är väl formulerat!
Jag har själv upplevt exakt samma sak, och sitter här i dag med någon form av ätstörning vilket jag jobbar på att ta mig ur. Mådde på slutet av min deff piss rent ut sagt, precis som dig, och enda gången jag var glad var då jag fick äta eller vågen visade lite mindre. Trodde att när jag "deffat klart" och börjar äta igen så blir allt bra, det är snart ett år sedan jag sa detta till mig själv och har ännu inte lyckats ta mig ur "deffen".
Nu ser jag ju detta från mitt synsätt, många fixar att deffa bra och mår fint av det. Men jag känner igen mig så väl i det du beskriver så jag vill bara höja ett varningens finger, då det sista du vill är att dra på dig en ätstörning.Ett väl definierat mål säger jag bara. Samtidigt så är det ju även så att man måste vara beredd att vika ner sig om det känns omöjligt, utan ånger...realistiska mål är dock sällan det.
Allt det vi gör här är ju former av ätstörningar kan vi också slå fast men att det går till ytterligheter som i ditt fall Guybrush82 är inte normalen.
Hoppas du kommer att må bättre snart.
Jag kör på Periodisk fasta och då när jag inte har någon slags kolhydrat i kroppen så springer humöret iväg. Sen i skolan när jag har lunch lättar det och man känner inte att man får utbrott på allt :p
Jag tycker du ska fråga dig själv om det är värt att må piss större delen av dagarna, dagar du aldrig kommer få tillbaka, för att kunna fortsätta deffa. Vad kommer hända då du deffat klart? Tror du att du blir automatisk lycklig då?
Jag har själv upplevt exakt samma sak, och sitter här i dag med någon form av ätstörning vilket jag jobbar på att ta mig ur. Mådde på slutet av min deff piss rent ut sagt, precis som dig, och enda gången jag var glad var då jag fick äta eller vågen visade lite mindre. Trodde att när jag "deffat klart" och börjar äta igen så blir allt bra, det är snart ett år sedan jag sa detta till mig själv och har ännu inte lyckats ta mig ur "deffen".
Nu ser jag ju detta från mitt synsätt, många fixar att deffa bra och mår fint av det. Men jag känner igen mig så väl i det du beskriver så jag vill bara höja ett varningens finger, då det sista du vill är att dra på dig en ätstörning.
Det är läskigt det du skriver om. Och än läskigare är att jag känner igen mig i det du beskriver, även kanske lite av ätstörningen. Har haft en ätardag under den tid jag deffat, och då stod jag 1000 kcal på crosstrainern för att "make it up".
Något jag har svårt att klara av är att deffa under det mörka halvåret. Det suger stenhårt verkligen; det problemet har du inte nu i alla fall.
Dricker du kaffe förresten? Det hjälper i alla fall mig att hålla mig pigg och på någorlunda bra humör.
Vinterhalvåret är piss som det är, lättare i det avseendet att deffa på sommarhalvåret. Nej dricker inte kaffe. Däremot blir det 600-800 mg koffein varje dag för att orka.
Toklite ju, Öka!! Fläskkarré är ett hett tips, mättar bra och jag blir fan lycklig många timmar efter en stor fläskkarré.
Hoppas du kommer ur din dipp *håller tummarna*.
Tack tack, det tar jag med mig!
Ta en ätardag/måltid, kanske piggar upp lite ?
*Varning för läskande läsning alla deffare*
Cheatmeal deluxe;
1. Köp en kebabpizza med extra sås.
2. Köp en till kebabpizza med extra sås.
3. Köp ett par av dina favoritöl. OBS! Se till att dom är riktigt kalla.
4. Lägg kebabpizza 1 uppe på kebabpizza 2.
5. Knäpp en kall bira.
6. Frossa kebabpizza 1&2. Skölj ned med dom kalla bärsen.
7. När din kropp fått njuta av ett hav av göttiga fetter och kolhydrater så tagga om och fortsätt med din diet imorgon, som dom andra har sagt öka fettintaget en aning.
Ta en ätardag/måltid, kanske piggar upp lite ?
*Varning för läskande läsning alla deffare*
Cheatmeal deluxe;
1. Köp en kebabpizza med extra sås.
2. Köp en till kebabpizza med extra sås.
3. Köp ett par av dina favoritöl. OBS! Se till att dom är riktigt kalla.
4. Lägg kebabpizza 1 uppe på kebabpizza 2.
5. Knäpp en kall bira.
6. Frossa kebabpizza 1&2. Skölj ned med dom kalla bärsen.
7. När din kropp fått njuta av ett hav av göttiga fetter och kolhydrater så tagga om och fortsätt med din diet imorgon, som dom andra har sagt öka fettintaget en aning.
:hbang:
Ta en ätardag/måltid, kanske piggar upp lite ?
*Varning för läskande läsning alla deffare*
Cheatmeal deluxe;
1. Köp en kebabpizza med extra sås.
2. Köp en till kebabpizza med extra sås.
3. Köp ett par av dina favoritöl. OBS! Se till att dom är riktigt kalla.
4. Lägg kebabpizza 1 uppe på kebabpizza 2.
5. Knäpp en kall bira.
6. Frossa kebabpizza 1&2. Skölj ned med dom kalla bärsen.
7. När din kropp fått njuta av ett hav av göttiga fetter och kolhydrater så tagga om och fortsätt med din diet imorgon, som dom andra har sagt öka fettintaget en aning.
Körde på en ätardag igår faktiskt. Upplever att det är lite bättre idag. Dock blir det svårt med 7 ätardagar i veckan
Det är ju supervanligt att gå ner sig lite vid deff. En kombination av påverkan på olika ämnen i kroppen som neurotransmittorer (katekolaminer, serotonin osv), tyreroida hormon, leptin etc. Att dra ner på kolhydrater och minska GL i maten överlag kan påverka serotoninsyntes negativt.
Leptin är ju mycket en master-switch för vidare effekter då den signalerar till hypotalamus om näringstillgänglighet via mängden kroppsfett. När leptin höjs, höjs också testosteron, sköldkörtelhormon (metabolism), dopamin etc. När det sänks sjunker dessa efter ett tag som varierar beroende på makronutrientfördelning i kosten, underskottets storlek etc.
Ett starkt tips är re-feeds någon gång i veckan. Håll fettet väldigt lågt och vräk på med protein och kolhydrater (en del socker går absolut bra). Man kan för all del äta ett stort kcal-överskott på re-feed dagen. Gärna uppdelat på typ minst 3 måltider över dagen för att signalera kraftigt till leptin att här jäklar finns det energi. Kolhydrater påverkar också leptin mest av makronutrienterna. Fettet hålls lågt för minimal fettinlagring.
Ta en ätardag/måltid, kanske piggar upp lite ?
*Varning för läskande läsning alla deffare*
Cheatmeal deluxe;
1. Köp en kebabpizza med extra sås.
2. Köp en till kebabpizza med extra sås.
3. Köp ett par av dina favoritöl. OBS! Se till att dom är riktigt kalla.
4. Lägg kebabpizza 1 uppe på kebabpizza 2.
5. Knäpp en kall bira.
6. Frossa kebabpizza 1&2. Skölj ned med dom kalla bärsen.
7. När din kropp fått njuta av ett hav av göttiga fetter och kolhydrater så tagga om och fortsätt med din diet imorgon, som dom andra har sagt öka fettintaget en aning.
Idiotisk ätardag iofs, med alla mått mätt.
Först och främst kanske du inte ens vill deffa så här långt innerst inne. Du kanske gör detta av anledningen till att det är så "man ska se ut" enligt han/hon/dem/media.
För det andra så är den där bilden av perfektion som man försöker uppnå alltid en drivkraft men aldrig ett faktum. Världen kommer inte bli fylld av röda rosor medan det regnar megan fox från himlen.
Sluta ta det så seriöst och ta det istället för vad det egentligen är. Du deffar för att gå ner i fett och när det påverkar dig till den grad att du inte ens mår bra längre så är det inte värt att fortsätta.
Ska du bli bodybuilder? Ska du ner för att kunna väga in för en boxningsmatch? Ifall nej, sluta nu och gör det du egentligen känner för och lev ditt jävla liv.
DrViolet
2013-05-05, 15:58
Detta är alltid en fascinerande konflikt, lycka vs att uppnå mål. Oftast är man lycklig när man tar det lugnt, äter gott och njuter av livet. En annan typ av lycka är när man uppnår ett mål, exempelvis muskler + deffad. Man har klarat det!
Det är en fascinerande konflikt mellan dessa och två olika typer av "lyckor".
Jag själv tycker också det är jobbigt att gå ner i vikt, jag mår helt enkelt lite sämre men brukar vänja mig efter några dagar. Efter ca 2 veckor av för lite kcal tycker jag att jag känner mig som en zombie. Glufsar man i sig lite gott, smågodis eller liknande, brukar det bli bättre. Speciellt de första dagarna har jag mycket svårt att somna när jag är hungrig, men det brukar gå över efter några dagar. Samtidigt blir man lycklig när man har gått ner i vikt och lyckats.
Lagom takt är bäst? Ät lite mer om du är alltför hungrig. Sätt inte ett datum som mål utan ta en dag i taget, mår du dåligt en dag, ät lite mer osv, men släpp inte målet.
Först och främst kanske du inte ens vill deffa så här långt innerst inne. Du kanske gör detta av anledningen till att det är så "man ska se ut" enligt han/hon/dem/media.
För det andra så är den där bilden av perfektion som man försöker uppnå alltid en drivkraft men aldrig ett faktum. Världen kommer inte bli fylld av röda rosor medan det regnar megan fox från himlen.
Sluta ta det så seriöst och ta det istället för vad det egentligen är. Du deffar för att gå ner i fett och när det påverkar dig till den grad att du inte ens mår bra längre så är det inte värt att fortsätta.
Ska du bli bodybuilder? Ska du ner för att kunna väga in för en boxningsmatch? Ifall nej, sluta nu och gör det du egentligen känner för och lev ditt jävla liv.
Word up!
Cerberus
2013-05-10, 10:46
jag kan relatera jävligt mycket och det jag kan rekommendera är att försöka ligga på kcal-balans ett bra tag, är inne på min tredje vecka på kontinuerlig kcal-balans(så ja inte hoppar upp o ner mellan underskott o överskott a la Leangains) och förutom ett par dagar på underskott så märker jag bara hur allting blir bättre. Jag mår bättre, jag har mer ork, träning är roligt och jag är inte samma griniga olle som jag annars är och av någon konstig anledning verkar jag nästan komma i bättre form eller om jag bara inbillar mig. Fettökningen har varit absolut minimal iaf och har bara upplevt fördelar istället för att envisas med att deffa.
Jag ska börja på en kurs på måndag(jag har kämpat med depression och humörsvängningar i väldigt många år, delvis självorsakat tror jag, delvis) och har insett att jag måste käka nog med mat om jag ska orka att leva och NJUTA av livet. vissa av oss har en dragning att fastna i det där deff-läget av olika anledningar och jag har haft kontakt med en hel del via det här forumet som haft mycket problem och kontaktat mig pga att jag varit rätt öppen här back in the day.
Jag tycker fortfarande att jag är ätstörd men med små steg försöker jag bli "normalare" i mitt tänk kring min kropp och ätande och träning. Säger inte att jag är helt frisk men helt klart har kcal-balans hjälpt mig att faktiskt börja må bra igen, ångest och stress har minskat helt makalöst. Tvångsmässiga tankar likaså.
Man är så övertygad om att uppnå dessa mål ska göra en lyckligare men ribban brukar bara fara uppåt, iaf för mig. Försöker att vara en mer balanserad människa vilket är bra mycket svårare för mig än att vara extrem. Det är bra att du skrev den här tråden, då har du inte sjunkit tillräckligt djupt ner i depressionen. :)
Nephelite
2013-05-10, 12:06
Tror folk inte fattar helt vad målsättning innebär?
Du sätter inte ett mål bara för att få en snygg kropp och "lyckas" förhoppningsvis få detta, i utbyte mot att må dåligt?
Snarare tycker jag deffens kamp är att hela tiden motivera sig själv till att NÅ SITT MÅL.
Något jag har sjuka problem själv med, tror det är fler än jag som har dieter som "rinner ut i sanden", sedan tycker jag också man kan bli deppig. Men jag tycker det handlar om att hela tiden motverka deppigheten med att tvinga upp motivationen, påminna sig om varför man gör det, projicera sin framtid och göra en självutvecklingsgrej av det.
Tror det är svårt att lyckas deffa om man tänker att "om jag står ut såhär länge så kommer jag få snygg kropp"
Däremot har jag upplevt, och säkert många andra just fenomenet att man inte motiverar sig själv tillräckligt mycket men fortsätter "göra rätt" utan att tänka rätt.
Och då fan är det inte kul att deffa :/
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.