Depzon
2013-04-28, 20:02
Jag kör tung styrketräning fem gånger i veckan ā 45 minuter och har så gjort i åtta år. Säsongsvis kör jag även kardio, vanligtvis två-tre gånger i veckan med c:a åtta timmars mellanrum från styrkepass. Nu på sistone har jag fått en enorm motivation och de två senaste veckorna har jag kört kardio fem gånger i veckan utöver styrketräningen. Har lust att träna nästan hela tiden och när jag redan "gjort mitt" eller inte riktigt kan motivera för mig själv varför jag ska träna mer, så känns det lite trist och jag blir rastlös.
Kardion är oftast crosstrainer på ganska hög intensitet i 20 minuter. Gillar det mest.
I och med att mitt syfte bara är att deffa, med så bibehållna muskler som möjligt, så känns det inte helt sunt att brassa på med så mycket kardio, men å andra sidan så ÄLSKAR jag den extra möjligheten till ätning som det innebär, känns horribelt om energibehovet på en dag blir så lågt att varje måltid måste bli urtråkig. Och så är det ett bra sätt att bli av med rastlösheten och agera på motivationen.
Jag är aldrig trött(are än normalt), har aldrig ont, mår toppen. Fysiskt och psykiskt känns det som att jag klarar den här magnituden av träning och ännu mer därtill; jag är dock inte säker över min logik.
Att bara gå ut och gå, städa eller nåt sånt hjälper inte utan jag vill träna. Såklart vore det ju optimalt om det även hjälpte fysiken. Min vilja till träning är så gränslöst mycket större än min motståndskraft mot mat, så det är den deffilosofin jag befinner mig i just nu.
Finns det kanske nån sorts träning, som man kan göra på gymmet, som är vettig att lägga till som "ventileringsträning" om man inte kan/vill hålla sig? Nån obskyr liten muskelgrupp man kan gå och träna, som man kanske inte ens tänkt att den fanns? Haha.
Eller är det "'okej" att köra fem styrkepass och ta mig tusan sex kardiopass i veckan eller rent av SJU (två under den dagen som jag inte styrketränar), med en helt och hållet vilodag (en vilodag vill och kan jag faktiskt ha utan att klättra på väggarna)? Jag tänker mig att 20 minuters kardio inte är så jäkla slitsamt, även om det är någorlunda intensivt (kring 155 i puls).
Kardion är oftast crosstrainer på ganska hög intensitet i 20 minuter. Gillar det mest.
I och med att mitt syfte bara är att deffa, med så bibehållna muskler som möjligt, så känns det inte helt sunt att brassa på med så mycket kardio, men å andra sidan så ÄLSKAR jag den extra möjligheten till ätning som det innebär, känns horribelt om energibehovet på en dag blir så lågt att varje måltid måste bli urtråkig. Och så är det ett bra sätt att bli av med rastlösheten och agera på motivationen.
Jag är aldrig trött(are än normalt), har aldrig ont, mår toppen. Fysiskt och psykiskt känns det som att jag klarar den här magnituden av träning och ännu mer därtill; jag är dock inte säker över min logik.
Att bara gå ut och gå, städa eller nåt sånt hjälper inte utan jag vill träna. Såklart vore det ju optimalt om det även hjälpte fysiken. Min vilja till träning är så gränslöst mycket större än min motståndskraft mot mat, så det är den deffilosofin jag befinner mig i just nu.
Finns det kanske nån sorts träning, som man kan göra på gymmet, som är vettig att lägga till som "ventileringsträning" om man inte kan/vill hålla sig? Nån obskyr liten muskelgrupp man kan gå och träna, som man kanske inte ens tänkt att den fanns? Haha.
Eller är det "'okej" att köra fem styrkepass och ta mig tusan sex kardiopass i veckan eller rent av SJU (två under den dagen som jag inte styrketränar), med en helt och hållet vilodag (en vilodag vill och kan jag faktiskt ha utan att klättra på väggarna)? Jag tänker mig att 20 minuters kardio inte är så jäkla slitsamt, även om det är någorlunda intensivt (kring 155 i puls).