Visa fullständig version : Ökad mental arbetstolerans efter frukost med vassleprotein eller kolhydrat
King Grub
2013-04-18, 13:18
Dietary components may affect brain function and influence behaviour by inducing the synthesis of neurotransmitters. The aim of the present study was to examine the influence of consumption of a whey protein-containing breakfast drink v. a carbohydrate drink v. control on subjective and physiological responses to mental workload in simulated work. In a randomised cross-over design, ten healthy subjects (seven women, median age 26 years, median BMI 23 kg/m2) participated in a single-blinded, placebo-controlled study. The subjects performed demanding work-like tasks after having a breakfast drink high in protein (HP) or high in carbohydrate (HC) or a control drink on separate sessions. Subjective states were assessed using the NASA Task Load Index (NASA-TLX), the Karolinska sleepiness scale (KSS) and the modified Profile of Mood States. Heart rate was recorded during task performance. The ratio of plasma tryptophan (Trp) to the sum of the other large neutral amino acids (LNAA) and salivary cortisol were also analysed. The plasma Trp:LNAA ratio was 30 % higher after the test drinks HP (median 0·13 (μmol/l)/(μmol/l)) and HC (median 0·13 (μmol/l)/(μmol/l)) than after the control drink (median 0·10 (μmol/l)/(μmol/l)). The increase in heart rate was smaller after the HP (median 2·7 beats/min) and HC (median 1·9 beats/min) drinks when compared with the control drink (median 7·2 beats/min) during task performance. Subjective sleepiness was reduced more after the HC drink (median KSS - 1·5) than after the control drink (median KSS - 0·5). There were no significant differences between the breakfast types in the NASA-TLX index, cortisol levels or task performance. We conclude that a breakfast drink high in whey protein or carbohydrates may improve coping with mental tasks in healthy subjects.
Br J Nutr. 2013 Apr 16:1-10. Breakfast high in whey protein or carbohydrates improves coping with workload in healthy subjects.
Intressant.
Vassle har ju väldigt tryptofanrika proteinfraktioner, vilket gör det till ett annorlunda protein. Dessutom är det markerat insulinogent, vilket är A och O för att tryptofan ska kunna skickas upp till neuroner i hjärnan (CNS) för serotoninsyntes in vivo. Insulinhöjningen skickar BCAA till musklerna för att metaboliseras som bränsle, vilket medför att tryptofan lätt får tillgång till hjärnan via LNAA-transportören på blod-hjärnbarriären.
Andra proteinkällor för sig tenderar att istället höja syntesen av katekolaminer via (fenylalanin)/tyrosin.
Vad gäller kolhydrater är mängden och typen ganska viktig. En lagom mindre mängd gör folk i regel pigga, för mycket leder till trötthet. Det beror också på när man intar dem, insulinkänslighet osv.
Har inte kollat fullängdaren än, men av abstraktet framgår inte riktigt på vilket sätt vasslet och kolhydraterna egentligen hjälpte. Ingen frukost-variant påverkade NASA-TLX-index i sig. Däremot kan en minskad puls såklart tolkas som minskad stress.
Ska kolla den nu.
, the Karolinska sleepiness scale (KSS)
Solna represent!
Hur många kalorier var det i drinkarna och vad var det i placebo?
Från fullängdaren "...There are two nutritional ways to increase the level of Trp in the brain: through consumption of carbohydrates or Trp-rich whey protein( 9 ). Carbohydrates induce the synthesis of 5-HT through insulin response. Insulin secretion facilitates the precursor of 5-HT, Trp, to cross the blood–brain barrier for 5-HT synthesis, while the other large neutral amino acids (LNAA) are transferred into the skeletal muscle( 10 ).
In addition to 5-HT regulation, glucose is a primary source of energy for the brain and its beneficial effects on short-term performance have been recognised widely( 11 , 12 ). In a study by Markus( 13 ), a pure carbohydrate-containing breakfast drink improved cognitive performance and mood under stress.".
Morty: Proteindrycken bestod av 21 g vassleprotein och kolhydratsdrycken av 21 g maltodextin. Båda blandades med fruktjuice. Kontrolldrycken bestod av fruktjuicekoncentrat med sötningsmedel som knappt innehöll några kalorier.
Slutprodukten blev 313 kcal för båda grupper med 55 (proteingruppen) jämfört med 71 (kolhydratsgruppen) gram kolhydrat. Fruktos stimulerar inte insulinutsöndring i någon relevant mening.
Vassledrinken ökade också upplevt välmående jämfört med kontrolldrinken.
Kontentan: Sannolikt en effekt av minskad stress p g a högre 5-HT (serotonin) syntes och glukos till hjärnan (kolhydratsgruppen).
n=10, förstår att 3x crossover kräver mer resurser, men ändå... svårt att förvänta sig några resultat gällade beteendevariablerna
Vad de hittade var alltså att att folk fick lite lägre sänkning av "mood" under första delen datortesterna om de drack HP-drycken istället för control-drycken. Problemet är ju bara att de inte har någon main effect utan bara visar pairwise comparisons.
Sen var tydligen den andra delen av datortesterna mer uppiggande för de som drack HC-drycken än de som drack control-drycken.
Man får ju inte heller glömma att typen av dryck inte alls påverkade prestationsförmågan trots att de tycker att de hittade effekter på sömnighet och mood.
Skoj att de hittar lite skillnader i fysiologiska variabler dock, där kan man ju alltid låta fantasin gå lös :)
SteelPulse
2013-04-18, 19:35
Jag kanske är en idiot, men jag drar slutsatsen att det var bra med en drink med kalorier, snarare än en drink utan kalorier (control drink). Ok det var ju ganska givet.
Jag inser att jag inte förstår, kan nån förklara tack?
3bz, olika kostmodifieringar kan ge rätt stora skillnader i olika kontext.
Stora proteinmåltider ger en uttalad katekolaminsyntes hos råttor t ex och vassleprotein minskar signifikant upplevd stress och förbättrar humör hos personer som upplever sig lätt bli stressade.
Katekolaminer är tydligt involverade i motivation, uppmärksamhet, koncentration etc men en proteinrik lunch höjer också kortisolnivåer hos människor. Det är med andra ord många faktorer att beakta.
Jag kanske är en idiot, men jag drar slutsatsen att det var bra med en drink med kalorier, snarare än en drink utan kalorier (control drink). Ok det var ju ganska givet.
Jag inser att jag inte förstår, kan nån förklara tack?
Kortfattat förefaller mycket av de små effekterna härröras till serotoninsyntes (och parasympatiska nervsystemet). En mindre del till blodsocker (kolhydratsgruppen).
Med större kostintag hade skillnaderna nog kunnat bli mer markanta; 21 gram vassle är inte mycker protein och 21 gram maltodextrin är inte mycket kolhydrater.
SteelPulse
2013-04-18, 19:43
Ok tack tjing! En liten serotonin-boost tackar väl ingen nej till.
3bz, olika kostmodifieringar kan ge rätt stora skillnader i olika kontext.
Stora proteinmåltider ger en uttalad katekolaminsyntes hos råttor t ex och vassleprotein minskar signifikant upplevd stress och förbättrar humör hos personer som upplever sig lätt bli stressade.
Katekolaminer är tydligt involverade i motivation, uppmärksamhet, koncentration etc men en proteinrik lunch höjer också kortisolnivåer hos människor. Det är med andra ord många faktorer att beakta.
Jag har inte sagt att kostval inte kan påverka, jag har bara kommenterat vad man kan säga utifrån data från denna studie, varken mer eller mindre.
Gällande katekolaminer så kanske det är lite oödigt att behandla dem som en grupp då norepinephrine och epinephrine har lite olika verkan som du själv vet. Vidare så är ju inte kortisol i sig något problem, det är ju snarare en nödvändighet för att återställa balansen efter stress och har ju också positiva kognitiva effekter.
Man säger adrenalin och noradrenalin i Sverige, men visst.
Jo, jag vet.
Man säger adrenalin och noradrenalin i Sverige, men visst.
Jo, jag vet.
Finns nog värre svengelska än så att finna i det jag skriver ;)
Troligen så lurade det fetade ordet mig:
Katekolaminer är tydligt involverade i motivation, uppmärksamhet, koncentration etc men en proteinrik lunch höjer också kortisolnivåer hos människor. Det är med andra ord många faktorer att beakta.
Huruvida kortisol är ett problem eller inte beror ju på hur höga nivåerna är och över hur lång tid. Kortisol har såklart en mängd positiva funktioner på kognition och är anti-inflammatoriskt; det får oss att ta in och bearbeta information snabbare, har en lätt euforisk effekt, får oss att lättare byta hjulspår osv. Kort sagt är det något som är positivt för oss i rätt kontext.
Men kroniskt förhöjt kortisol predisponerar också för all möjlig mental ohälsa; depression/ångest, psykossjukdomar osv och agerar givetvis i samklang med genetisk sårbarhet. Och såklart för metabol ohälsa (stress-betingad överätning, försämrad insulinkänslighet osv) och visceral bukfetma och allt som följer i dess fotspår. Som död.
Huruvida kortisol är ett problem eller inte beror ju på hur höga nivåerna är och över hur lång tid. Kortisol har såklart en mängd positiva funktioner på kognition och är anti-inflammatoriskt; det får oss att ta in och bearbeta information snabbare, har en lätt euforisk effekt, får oss att lättare byta hjulspår osv. Kort sagt är det något som är positivt för oss i rätt kontext.
Men kroniskt förhöjt kortisol predisponerar också för all möjlig mental ohälsa; depression/ångest, psykossjukdomar osv och agerar givetvis i samklang med genetisk sårbarhet. Och såklart för metabol ohälsa (stress-betingad överätning, försämrad insulinkänslighet osv) och visceral bukfetma och allt som följer i dess fotspår. Som död.
Håller med, men menar du då att en proteinrik kost över en längre tid skulle kunna vara en viktig del i en kedja som leder till kroniskt förhöjda nivåer av cortisol? För att göra frågan mindre vag, i tränande individer som äter "bra", inte har några hälsoproblem och inte är suceptible för stress, skulle en högproteindiet kunna leda till att sådana individer lättare får kroniskt förhöjda cortisolnivåer när de blir utsatta för psykologisk stress?
För att återgå till artikeln, jag tror du missuppfattar vad jag ville belysa. Min invändning är snarast epistemologisk då mitt problem inte är med slutsatserna i sig då de säkert kan vara korrekta. Jag ville bara påpeka att den statiska grunden, gällande beteendevarablerna, i studien är så pass svag att jag inte tycker det finns någon grund för att dra några slutsatser baserat på dessa data.
Om man sen vill sätta det i en kontext av andra studer så kan man ju göra det, och då är väl den troligaste förklaringen till deras avsaknad av vissa resultat är att studien var underpowered helt enkelt.
Har läst om periodisk fasta och den mentala skärpa som en del känner av efter ~ 12-16 timmar. Det ska tydligen ha att göra med utsöndringen av aptithormonet ghrelin.
Så med andra ord tror jag faktiskt det kvittar (för mentala arbetsförmågan) om man har vassleprotein och kolhydrater till frukost eller om man skippar den helt och hållet.
Har jag fel, tror ni? :smash::)
Håller med, men menar du då att en proteinrik kost över en längre tid skulle kunna vara en viktig del i en kedja som leder till kroniskt förhöjda nivåer av cortisol? För att göra frågan mindre vag, i tränande individer som äter "bra", inte har några hälsoproblem och inte är suceptible för stress, skulle en högproteindiet kunna leda till att sådana individer lättare får kroniskt förhöjda cortisolnivåer när de blir utsatta för psykologisk stress?
Det är mycket som samverkar när det gäller stress; en akut kortisolhöjning är som sagt inte dåligt per se utan gör oss skarpare och ökar vår förmåga att hantera stress. En högproteindiet kan göra en del människor spända, av nämnda anledningar (katekolaminer ffa). Men det beror som sagt också mycket på mängden kolhydrat i kosten. Och om man är sk "stress-prone" osv.
Om man sen vill sätta det i en kontext av andra studer så kan man ju göra det, och då är väl den troligaste förklaringen till deras avsaknad av vissa resultat är att studien var underpowered helt enkelt.
Man har sett att en högproteinkost höjer reaktionssnabbhet t ex (katekolaminer) och att högre blodsocker kan gynna spatial kognitiv förmåga, så det finns en hel del intressant att nysta i när det gäller kost och kognition.
Problemet i den här studien var de låga mängderna mat. 21 gram protein och 21 gram maltodextrin är ingenting.
Jag tänkte sätta ihop ett längre inlägg om just kost och kognition när jag orkar.
Har läst om periodisk fasta och den mentala skärpa som en del känner av efter ~ 12-16 timmar. Det ska tydligen ha att göra med utsöndringen av aptithormonet ghrelin.
Så med andra ord tror jag faktiskt det kvittar (för mentala arbetsförmågan) om man har vassleprotein och kolhydrater till frukost eller om man skippar den helt och hållet.
Har jag fel, tror ni? :smash::)
Ghrelin stimulerar utsöndringen av adrenalin och aktiverar även dopaminerga neuroner i hjärnan och verkar anti-inflammatoriskt genom att binda till sin receptor på immunceller och inhibera pro-inflammatoriska cytokiner, så att vara hungrig då och då är bara nyttigt i regel. Ghrelin stimulerar också utsöndringen av GH och ACTH.
Sagda frukostar minskar aktiviteten hos den sympatiska delen av det autonoma nervsystemet och ökar serotonerg aktivitet i hjärnan, till skillnad från fasta som således är en större nutritionell stressor.
Fasta ökar dock sympatisk aktivitet i musklerna men sänker den i hjärtat, vilket är intressant. Angående effekter på kognition förefaller det som att en del saker som reaktionssnabbhet etc kan förbättras av fasta, medan andra förbättras med mat. Det är komplicerat det där och inget som är antingen eller.
Problemet i den här studien var de låga mängderna mat. 21 gram protein och 21 gram maltodextrin är ingenting.
Jag tänkte sätta ihop ett längre inlägg om just kost och kognition när jag orkar.
Nja, skulle snarare säga att det största problemet var det som jag sa tidigare, underpowered pga lågt n. Tittar du på mängderna de ger till subjekten så skiljer de sig inte från vad som gjorts i tidigare studier som refereras till i denna paper. I några av de tidigare proteinstudierna så har de ju tom använt mindre mängder protein än vad som gjordes här.
Sen var ju deras fokus för studien på den subjektiva upplevelsen under mental ansträngning. Att slänga in 10 pers ens i en RM-design betyder ju att man förväntar sig väldigt stora effekter (eller att pengarna inte räcker till mer). I slutet blev ju deras effekter ~1 bättre på sleep scale med malto och ~10 bättre på mood scale med protein(om man man tycker pairwise funkar bra utan main). Sen var ju upplevd workload samma för alla grupper under tasks, möjligt att de kanske kunde fått en effekt om de inte haft en floor effekt under SS för maltogruppen.
Till sist vet jag faktiskt inte riktigt varför de väntar sig stora effekter av proteinsupplementering på deras deltagare med tanke på detta citat:
"A breakfast enriched with whey protein
was proven to positively affect mood and performance in
specific cognitive tasks in stress-vulnerable subjects in an
acute stress test(15–18)"
Blir intressant att läsa ett längre inlägg om kost och kognition om du skriver det, men då får du vara lite mer kritisk när du tittar på studier du väljer att inkludera för denna är ju inte mycket att hänga i granen :). Om det finns bra evidens för att just fördelningen av macros skulle ha någon påverkan på yngre personer med normalhälsa så kan det vara skoj att veta.
Ghrelin stimulerar utsöndringen av adrenalin och aktiverar även dopaminerga neuroner i hjärnan och verkar anti-inflammatoriskt genom att binda till sin receptor på immunceller och inhibera pro-inflammatoriska cytokiner, så att vara hungrig då och då är bara nyttigt i regel. Ghrelin stimulerar också utsöndringen av GH och ACTH.
Sagda frukostar minskar aktiviteten hos den sympatiska delen av det autonoma nervsystemet och ökar serotonerg aktivitet i hjärnan, till skillnad från fasta som således är en större nutritionell stressor.
Fasta ökar dock sympatisk aktivitet i musklerna men sänker den i hjärtat, vilket är intressant. Angående effekter på kognition förefaller det som att en del saker som reaktionssnabbhet etc kan förbättras av fasta, medan andra förbättras med mat. Det är komplicerat det där och inget som är antingen eller.
Måste bara säga att jag gillar dina inlägg, alltid grymt informativa. Tack!
Nja, skulle snarare säga att det största problemet var det som jag sa tidigare, underpowered pga lågt n. Tittar du på mängderna de ger till subjekten så skiljer de sig inte från vad som gjorts i tidigare studier som refereras till i denna paper. I några av de tidigare proteinstudierna så har de ju tom använt mindre mängder protein än vad som gjordes här.
Sen var ju deras fokus för studien på den subjektiva upplevelsen under mental ansträngning. Att slänga in 10 pers ens i en RM-design betyder ju att man förväntar sig väldigt stora effekter (eller att pengarna inte räcker till mer). I slutet blev ju deras effekter ~1 bättre på sleep scale med malto och ~10 bättre på mood scale med protein(om man man tycker pairwise funkar bra utan main). Sen var ju upplevd workload samma för alla grupper under tasks, möjligt att de kanske kunde fått en effekt om de inte haft en floor effekt under SS för maltogruppen.
Till sist vet jag faktiskt inte riktigt varför de väntar sig stora effekter av proteinsupplementering på deras deltagare med tanke på detta citat:
"A breakfast enriched with whey protein
was proven to positively affect mood and performance in
specific cognitive tasks in stress-vulnerable subjects in an
acute stress test(15–18)"
Blir intressant att läsa ett längre inlägg om kost och kognition om du skriver det, men då får du vara lite mer kritisk när du tittar på studier du väljer att inkludera för denna är ju inte mycket att hänga i granen :). Om det finns bra evidens för att just fördelningen av macros skulle ha någon påverkan på yngre personer med normalhälsa så kan det vara skoj att veta.
Mer kritisk? Nu yrar du. Jag lyfter inte upp den här studien som särskilt intressant på något sätt, bara att det lilla man kan utläsa ger passningar till andra studier på området som jag redan skrivit om på min blogg. Och området som sådant är intressant.
Poängen är ju att mängderna är för små för att ge intressanta skillnader.
För övrigt, på ämnet: http://traningochnutrition.wordpress.com/2013/01/16/vad-hander-i-hjarnan-nar-vi-ater-effekt-pa-neurotransmittorer/
Mer kritisk? Nu yrar du. Jag lyfter inte upp den här studien som särskilt intressant på något sätt, bara att det lilla man kan utläsa ger passningar till andra studier på området som jag redan skrivit om på min blogg. Och området som sådant är intressant.
Poängen är ju att mängderna är för små för att ge intressanta skillnader.
För övrigt, på ämnet: http://traningochnutrition.wordpress.com/2013/01/16/vad-hander-i-hjarnan-nar-vi-ater-effekt-pa-neurotransmittorer/
Jo, jag vet att du skrev att mängderna är för små, men om du läser igenom de andra studier angående proteinintag som citeras i denna studie så ser du att skillnaden i intaget där inte är högre, i en studie tom lägre. Nu var det dock lite skillnad i dessa studier då det handlade om modifiering av små parametrar där de kontrollerade hela dieten hos deltagarna.
För glukos verkar det som att optimal dos är ~25g enligt Hoyland et. al 2007 (http://dx.doi.org/10.1016/j.neubiorev.2007.05.006) (har tyvärr inte tillgång till Riby 2004):
"Optimum performance
may peak at 25g glucose for some cognitive abilities, and
higher glucose concentrations may be detrimental to
performance. In a meta-analytic review, Riby (2004)
reports much larger effect sizes for glucose doses of 25g
(1.23) than doses of more than 25g (0.19)."
Så att det skulle vara för små doser för att ge några resultat verkar inte sannolikt.
Och ja, området är väldigt intressant, varför jag redan tidigare har läst din blogpost. Att det är intressant är också anledningen till att jag bemödade mig att läsa artikeln, tyvärr blev jag lite besviken när den var bristfällig. Det intressanta i sammanhanget är ju, och precis vad de ville titta på med denna studie, att hitta beteendevariabler som samvarierar med, och kan förklaras av, fysiologiska variabler. Nu var det ju så, för att upprepa mig igen, att problemet med denna studien var det låga antalet deltagre. Att slänga in tio deltagare i en studie inom beteendevetenskap där man inte färväntar sig jätteeffekter är ju bara att be om nollresultat eller skit från reviewers. Att förvänta att det är bättre SNR när det gäller beteendevariabler bara för att det är ett annant forskningsområde är underligt.
Vidare, att titta på fysiologiska parametrar är intressant, men att utifrån variationer i koncentrationer av t.ex. catecholamines och tryptamines inducerat av kostmanipuleringar förutsäga specifika kognitiva effekter är att sträcka sig lite väl långt. Om det å andra sidan handlar om påståeendet att kostmanipuleringar kan ha effekter på beteende/kognition så är det ju trivialt och redan något som redan finns redovisat i litteraturen.
Min gode herre, det finns som sagt fler studier än den här studien. Du verkar tro att allt jag skrivit baseras på den här studien av någon anledning.
Ingen har sagt att det inte är få deltagare i studien. Hur många gånger tänker du upprepa det?
Vidare, att titta på fysiologiska parametrar är intressant, men att utifrån variationer i koncentrationer av t.ex. catecholamines och tryptamines inducerat av kostmanipuleringar förutsäga specifika kognitiva effekter är att sträcka sig lite väl långt.
Du vet uppenbarligen inte vad du talar om.
Variationer i nivåer av stresshormon och serotonin t ex är vad som får folk att bli irriterade, skrika på varandra, göra "dåliga" beslut vad gäller vad som helst (mat, sex, droger, förhållanden osv), eller göra oss lugna, nöjda, belåtna, vänligare etc.
Dessutom finns det en mängd forskning som visar på olika kognitiva effekter av olika kostmodifieringar; som jag skrev ökar en högproteinkost reaktionssnabbhet, högre blodsocker är gynnsamt för andra funktioner osv.
Dessutom finns givetvis individuell variation och känslighet för förändringar av neurotransmittorer, som med det mesta andra.
Inlägget om den här studien var mer som en försmak för vad som kolla skall och för att jag inte hade något bättre att skriva om. Inte för att jag tycker studien i sig är särskilt intressant. Dessutom tycker jag upplägget är lite halvdant och som sagt sparkar in lite öppna dörrar, men jag använder den som en ingång för vidare diskussion vilket du också vet om du faktiskt läst inlägget.
Min gode herre, det finns som sagt fler studier än den här studien. Du verkar tro att allt jag skrivit baseras på den här studien av någon anledning.
Ingen har sagt att det inte är få deltagare i studien. Hur många gånger tänker du upprepa det?
Du vet uppenbarligen inte vad du talar om.
Variationer i nivåer av stresshormon och serotonin t ex är vad som får folk att bli irriterade, skrika på varandra, göra "dåliga" beslut vad gäller vad som helst (mat, sex, droger, förhållanden osv), eller göra oss lugna, nöjda, belåtna, vänligare etc.
Dessutom finns det en mängd forskning som visar på olika kognitiva effekter av olika kostmodifieringar; som jag skrev ökar en högproteinkost reaktionssnabbhet, högre blodsocker är gynnsamt för andra funktioner osv.
Dessutom finns givetvis individuell variation och känslighet för förändringar av neurotransmittorer, som med det mesta andra.
Inlägget om den här studien var mer som en försmak för vad som kolla skall och för att jag inte hade något bättre att skriva om. Inte för att jag tycker studien i sig är särskilt intressant. Dessutom tycker jag upplägget är lite halvdant och som sagt sparkar in lite öppna dörrar, men jag använder den som en ingång för vidare diskussion vilket du också vet om du faktiskt läst inlägget.
Jag förstår inte varför du behöver bli så defensiv för att jag kritiserar metodologiska problem med studien. Det är inte din sammanfattning och eller åsikt angående området jag kritiserar, om jag vore intresserad av det (vilket jag inte är, men du verkar tro det :) ) så skulle jag gå igenom den litteratur som finns på området istället för att fokusera på denna studie.
För att sen citera vad jag redan uttryckte innan:
Om det å andra sidan handlar om påståeendet att kostmanipuleringar kan ha effekter på beteende/kognition så är det ju trivialt och redan något som redan finns redovisat i litteraturen.
Jag vet mycket väl vad jag talar om, att du väljer att missuppfatta mig är inte mitt problem, möjligtvis om det är så att min skrivna svenska inte är så bra längre så kan jag lastas. Sedan är det lite onödigt att bli så patronizing, jag har inte ifrågasatt vare sig din kunskap eller vad du övergripande skrivit om ämnet, så varför göra antaganden om vad jag vet eller inte vet.
Angående effekten av dosen så står jag dock fortfarande för vad jag skrev i min förra post. Om det finns något paper där de tittar på förhållandet dose-response gällande proteinintag och beteendevariabler hos normalpopulationen, eller något annat som styrker ditt påstående om för små doser, i studien tråden handlar om, så får du gärna länka, det är ju lite lättare för dig att förmedla den informationen då du redan sitter på den, än för mig att sitta och leta (vilket jag redan gjorde lite snabbt som jag skrev tidigare). Jag hoppas den frågan var uttryckt klart nog för att den inte ska missförstås.
Fair enough.
Här har du på rak arm en studie jag har bokmärkad i alla fall. Vi talar ju fortfarande inte om några masstudier men det är rätt svårt att göra välkontrollerade koststudier (milt sagt) på stora populationer.
Effect of a high protein meat diet on muscle and cognitive functions: a randomised controlled dietary intervention trial in healthy men.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21239090
Fair enough.
Här har du på rak arm en studie jag har bokmärkad i alla fall. Vi talar ju fortfarande inte om några masstudier men det är rätt svårt att göra välkontrollerade koststudier (milt sagt) på stora populationer.
Effect of a high protein meat diet on muscle and cognitive functions: a randomised controlled dietary intervention trial in healthy men.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21239090
Tackar för den, skummade igenom den lite snabbt nu. Nu var det ju ingen singeldos av rent protein som tillfördes i denna studien som i den andra, men om vad du menade var att en kostmodifiering är nödvändig där man ökar proteinintaget under hela dygnet och på så vis erhåller en större mängd protein så håller jag med dig.
Nu kan jag ju inte hålla mig så jag måste väl titta på studien också. Nu har jag inte läst den noggrant än så jag har säkert missat saker. Första problemet är ju att det finns stora skillnad i intag av mineraler och vitaminer mellan grupperna, frågan är dock om det gör skillnad under så kort tid. Ser nu att de de själva nämner det i slutet av paper. Sedan är det ju också för praktiska applikationer ganska ovidkommande då de flesta människor troligen inte skulle öka sitt proteinintag främst med rent protein, utan som i studien med kött.
Precis som de själva påstår i abstract så är det ju bara en effekt på reaktionstid som möjligtvis kan påvisas. Ett par saker gör mig dock lite fundersam. Tittar man i tabell 4 så är alpha som de rapporterar i högerkanten från dependent t-tests och okorrigerade. För reaction time så hittar de då en effekt för högproteingruppen men ingen effekt för lågproteingruppen. Slutsatsen man kan dra från detta är att HP-gruppen minskade sin reaktionstid, men det går inte att säga att de minskade sin reaktionstid mer än LP-gruppen. Vilket är anledningen till att de bestämde sig för att göra en ancova så att de kan hitta en interaction.
Nu är det ju lite underligt att de väljer att göra en ancova (eller inte, som jag förklarar snart) då det inte finns någon statistisk skillnad mellan gruppernas baseline i reaktionstider då ancova i detta fallet skulle vara till för att kontrollera för detta genom att införa baseline value som covariate (~beta i regression). Anledningen att de valde att göra en ancova är att du får mer power och således lättare kan upptäcka en effekt än om en vanliga anova utfördes istället.
Som ett litet experiment kan vi ju istället ta och göra något som inte är helt statistiskt giltigt då man inte tar hänsyn till variansen på rätt sätt, men pga. avsaknad av rådata så funkar det som en approximation. Om vi tittar på differences i reaction times (pre-post) för grupperna så ligger de på 5.7, SD=27.4 för LP, och -21.9, SD=22.1 för HP. Independent t-test för detta ger: group mean difference: 27.6, CI = -46.454 till 101.654, two-tailed P =0.4469 men kan ju vara snälla och halvera för one-tailed om man tycker p-värden är så intressanta.
Nu är ju detta ingen sanning, men att göra en ancova när det inte finns anledning till det, och sen landa precis under .05 är väl lite sådär. De lyckades ju dock få lite förbättring med exkludering av två potentiella outliers, fast de glömde ju att exkludera den person i högproteingruppen som faktiskt kan klassas som outlier och kan vara vad som driver effekten :)
Så summan är att vi har en okorrigerad simple effekt av HP-kost på RT och en interaktion gruppxRT, båda tveksamma av ovan angivna anledningar, och det första resultatet i stort sett oanvändbart i isolation från det andra. Åter igen så kritiserar jag inte dig och det är mycket möjligt att de faktiskt hittade något existerande, i denna studien så tog de sig ju faktiskt tom tid till att göra en power calc och ytterligare korrigerade antalet deltagare för dropouts så det ska de ju ha credit för.
Till sist så är det ju också intressant att de inte gör någon ancova för verbal fluency, inte säkert att det hade givit någon effekt, men det ser ju lite dumt ut att inte inlkudera det för det ser ju ut som de försöker gömma något då en effekt där hade gått emot deras förväntningar. Att de sen väljer att ens försöka gör någon tolkning av Orientation component av ACE är ju lite tråkigt med tanke på resultaten och att max score är 10, utöver detta så handlar det igen om en simple effect vilket gör att följande påstående inte är sant:
"A significant increase in the ACE
component “orientation” in the HP group was found when
compared to the UPgroup."
Deras påstående i abstract är väl dock korrekt om man väljer att godta orkorrigerade test:
"Healthy young males fed a HP diet improved reaction time"
sen effekten är ju fortfarande inte så imponerade på 22ms och med 95%CI på 13.
exevision
2013-05-26, 16:12
Har det någon betydelse för tryptofan:LNAA kvoten om man tar vasslet mitt på dagen istället för frukosten? Typ att man endast tar EAA tidigt på morgonen, för att två timmar senare äta en lättare måltid med havregryn och vassle.
Inte studerat men tidigare måltider spelar iaf in hos råttor, där de som fått en proteinrik måltid först (som minskar trp:lnaa-kvoten) för att sedan få en kolhydratsrik måltid, inte får en ökad kvot men det handlar sannolik om mängder, både av protein, kolhydrater och insulin, samt tid mellan måltider. Råttor son fått en kolhydratsrik måltid först får dock en ökad trp:lnaa-kvot.
Angående EAA och vassle i efterföljande måltider är det inte studerat helt enkelt.
exevision
2013-05-26, 16:24
Men vad skulle vara logiskt?
Beroende på dosen EAA skulle jag tippa att du som väntat får en ökning av TRP:LNAA-kvoten av gröten + vassle, utan tvekan. Men vilken effekt EAA (förmodligen dosberoende) så nära som två timmar innan har eller om det efterföljande tryptofan-upptaget "mattas av" vet jag inte.
exevision
2013-05-26, 17:19
Så för bättre TRP:LNAA-kvot så skulle man hellre ta vasslen först och EAA senare? Men det kan vara en väldigt liten skillnad?
Jag vet som sagt inte eftersom det inte undersökts men om jag gissar, skulle jag tro att den ordningen (gröt + vassle först) ökar kvoten TRP:LNAA kanske lite mer sammantaget efter båda måltider. Men jag vet inte.
Om det är bra eller inte är ju också kontextuellt och individuellt.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.