Simmaraxel

[whalle]

Ålder: 23
Längd: 188
Vikt: 80-87
Elitsimmare
Tränat simning konstant så länge jag kan minnas och gymmat de senaste sju åren.
Har haft problem med höger axel några år men som bara visat sig under de allra hårdaste passen under de hårda perioderna. Körde på eget bevåg innies & outies
samt shoulder dislocations som uppvärmning varje pass, tyckte att det blev bättre.

Kunde och kan fortfarande inte köra plan bänkpress, militärpress och inclined/declined press går oftast bra. Smärtan känns djupt in i axeln, fast lite mer på framsidan, kanske under nyckelbenet. Men det är väldigt svårt att beskriva.

I höstas blev det mycket värre och jag började känna av skadan konstant, som att alla muskler runt axeln är sjukt spända och irriterade dygnet runt. Hela skulderbladet, upp i nacken, ut i undersidan av handleden och lill/ringfinger.
Sökte då i september hjälp hos naprapat, fick behandling i form av massage och TENS, samt upplåsning av bröstrygg och nacke. Fick även stabiliseringsövningar för skulderblad och axlar (innies, outies, en typ av back flyes).
Tyckte inte att det hjälpte, fick då byta till en annan naprapat som även utförde akupunktur tillsammans med TENS.
Under hela December tog jag helt ledig från simningen för att enbart koncentrera mig på rehab. Men då jag inte såg någon förbättring sökte jag hjälp hos vårdcentralen, men fick inte gå till någon läkare(...) utan till en sjukgymnast. Fick enbart övningar av honom och sedan en tid för återbesök några veckor senare. Alla tre "behandlare" tyckte sig se att det kunde vara artros i axeln samt en viss instabilitet i extremlägen.


Fortfarande ingen förbättring och sjukgymnasten tyckte då att han inte kunde hjälpa mig och söka hjälp hos en axelspecialist eller ortoped. Fick tid hos en vanlig läkare på vårdcentralen dagen efter.
Förklarade hela historien för läkaren, men han ville inte skicka en remiss utan att jag först röntgat axeln. Frågade lite förvirrat om jag inte behövde en magnet-röntgen, fick som svar att nej det behövdes inte och sådana var farliga och gjordes inte hur som helst (???). Nåja, fick gå och göra en vanlig röntgen redan samma dag och läkaren skulle ringa så fort han fått bilderna.
Läkaren ringde aldrig, fick brev hem där det stod "Inget tecken på artros i axlarna, fortsätt med sjukgymnastik". Började nästan lipa, va fan liksom?

Men nej, jag ger inte upp så lätt. Sökte upp en privatläkare som är ortoped, och fick tid hos honom veckan efter. Där fick jag genast en remiss till magnetröntgen, som jag nu väntar på. Han tyckte dessutom att jag skulle lägga av med innies and outies, menade på att om senan redan var irriterad så skulle dessa bara göra saken värre. Slutade med dem och tyckte faktiskt att det blev lite bättre, dock förvärrade jag skadan igen när jag i ren euphori tog i lite för mycket på en träning *gah!*.

[whalle]

Kom nyss hem från läkaren. Jag har utbuktningar på AC-leden som eventuellt skulle kunna irritera supraspinatus, i övrigt såg senorna fina ut. Fick kortison in i AC-leden för att se om det hjälper, och i så fall eventuellt bestämma om operation.

Har tagit en hel del sprutor men aldrig mått illa eller svimmat av det men efter den här svimmade jag av, jävlar var äckligt det var när man vaknade till och för några sekunder inte visste vad som hänt eller vem mannen som höll i mig var :<
Sedan kom en sköterska och gav mig ett glas saft, fick ligga där en stund och sen var det lugnt att gå hem.

Ska på återbesök om två veckor.

[whalle]

Kortison är rena mirakelmedicinen, kunnat träna på ordentligt utan smärta och kan fortfarande.
Var på återbesök idag och bestämde att han skulle skicka vidare mig till en axelkirurg för operation. Han tyckte dock att det hade varit bättre om effekten av sprutan hade avtagit, så att man inte bokar in en operation i onödan. Nåja, det är hopp om livet i alla fall.

[Sheogorath]

Naturligtvis ska du inte lägga dig under kniven om axeln fortsätter vara bra, men det förstår du förhoppningsvis. :)

[whalle]

Fortsättning på den oändliga sagan.
Axeln blev som väntat kass igen efter ca 8 veckor. Smärtan är stundtals svårbeskrivlig, den finns där hela tiden på något sätt. Varken skarp eller molande egentligen men tillräcklig för att må konstant illa de dagar det är som värst, kanske är det att det inte ger med sig som orsakar det. Hur som helst har jag bestämt mig för att hålla i styrketräningen så gott det går, känns nästan som att det blev värre av att bara köra med gummiband och trx, blev för fasen bara svagare och svagare.


Väntade, väntade och väntade på den förbaskade tiden till ortopeden.
I augusti tröttnade jag och tog själv kontakt med ifk-kliniken i göteborg för att åtminstone få en bedömning av en riktig axelspecialist, fick komma tid på bara några dagars varsel (26 augusti) och dessutom besöket betalt av mitt egna landsting (östergötland). Läkaren där gjorde samma bedömning att det troligtvis är operation som gäller, han kunde dock se att jag har extremt dålig rörlighet i innåtrotation. Fick även en ny kortisonspruta för att återigen verifiera diagnos. Ska givetvis stretcha ut innåtrotationen också.
Hade sjukligt ont första två dagarna efter sprutan, sen blev det bra. Kändes dock lite annorlunda mot första sprutan, är inte helt säker på att de satte den på exakt samma ställe. Nu vid hård ansträngning känns det som att någon nerv eller något fortfarande blir irriterad, det liksom går ner på insidan av biceps, insida underarm ner i lill och ringfinger som illning fast ont.

Problemet nu är dock att få axeln opererad någonstans, mitt besök i göteborg och påtryckning om att få besöket betalt gjorde att det blev fart i norrköping. Så ett par veckor efter besöket i göteborg fick jag komma till en ortoped där som var av samma åsikt i att operation troligtvis var nödvändig, han hade dock inte gjort operationen tidigare så därför skickade han remiss till linköping. Nu väntar jag igen på att få träffa en läkare så att jag kan vänta på operation!
Blir man trött eller blir man trött?

Har ringt och hetsat lite och ska få remiss till capio artro clinic på sophiahemmet i stockholm, ska ringa på måndag och se om remissen kommit fram. Kan ge mig fan på att jag nu istället inte har någon remiss varken i linköping eller norrköping :D

[whalle]

Har ringt och hetsat lite och ska få remiss till capio artro clinic på sophiahemmet i stockholm, ska ringa på måndag och se om remissen kommit fram. Kan ge mig fan på att jag nu istället inte har någon remiss varken i linköping eller norrköping :D

Hade en oerhörd flax, lyckades på något vänster bli dubbelbokad. Fick till både en läkare på capio artro clinic och en i linköping med bara några dagars mellanrum. Ringde till Linköping för att verkligen kolla att jag skulle dit också men det skulle jag enligt telefonisten.

Först var jag hos läkaren i Stockholm och han ville helst inte göra något men kunde eventuellt tänka sig att göra en titthålsoperation enbart för att titta, kändes sådär.

Några dagar senare var jag i Linköping och väl där så var min tid avbokad :D
Men hur som helst så fick jag ändå komma till en annan läkare än den jag först var bokad hos. Fick komma till Lars Adolfsson, den ansvariga läkaren för axel hand och armbåge på ortopedkliniken. Han var väldigt trevlig, lätt att prata med, förstod hur en idrottare tänker och verkade framför allt väldigt kunnig. Jag förklarade givetvis hela resan inklusive det som läkaren i stockholm föreslagit men Lars trodde bara att det var av feghet som gjorde att han inte ville riskera att göra en operation på en idrottare. Risken finns alltid att det inte blir bra och den är jag medveten om och bestämde där och då att göra ett försök.

Har nu fått tid för operation den 6:e februari.


En fråga om någon halvkunnig läser min tråd :>

Är det en dålig idé att träna dagen innan operation? Antar att det inte är så bra att komma med världens träningsvärk i axeln till operationsbordet men hur är det med övriga kroppen?