Visa fullständig version : Hur kommer ni bäst över hjärtesorg av ex?
Raschmus
2013-03-12, 09:16
Skriv gärna kommentarer där kring.
Ligga runt. Funkar också utmärkt om du blir lite förälskad.
Diomedea exulans
2013-03-12, 09:41
Det slog mig att för mina senaste fyra hjärtesorger har jag gått till psykolog. Så "gå till psykolog" (Övrigt).
tntballe
2013-03-12, 09:54
Första gången, allt var skit och livet saknar mening. Någon gång till och man börjar se ett mönster i hur känslorna kommer. Därefter så var det bara att låta det ske och ta det som en del av livet.
Så ta lärdom av det som sker, för med stor sannolikhet kommer det ske igen och då är det bra att veta hur man enklast kommer över problemet.
Jupp, när man vart där ett par gånger så inser man att det är som influensan, skitjobbigt men man vet att det går över, inte kan botas och allt man kan göra är att härda ut tills det släpper.
gratefuldead
2013-03-12, 10:14
Massvis av träning, gärna konditionsträning. Att hålla sig sysselsatt och att ge det tid :)
"Som influensan" Hahahaha.
Tränat mer. Börjat tävla (ridsport). Fokusera på annat och inse att det finns en anledning till att det tog slut.
Klart man känner sig ensam och ibland kanske har dåligt samvete osv. Gäller att fokusera på bra saker och det som man saknat när/om man varit i ett dåligt förhållande.
Skulle nog säga att jag är en sån som börjar med massa hobbies =)
Nu har jag tur och är vän med mitt ex, så vi har kunnat prata mycket om vad som hände och varför. Och jag har faktiskt (!) kunnat hjälpa honom i hans nuvarande förhållande. Terapi för själen. ;o)
Hålla mig sysselsatt, men samtidigt tillåta mig att sörja är det som för mig fungerar bäst.
Sist försökte jag tänka på varför förhållandet tog slut & eftersom det skedde på mitt initiativ efter noggrant övervägande.. måste det ha varit rätt beslut.. Ältade allt negativt, kom till insikt och kom över det hela relativt snabbt.
Första gången man blir dumpad är man ledsen i ett år.
Andra gången i en månad.
Tredje gången i en vecka.
Fjärde gången blir man glad.
DJJOHANSSON
2013-03-12, 10:46
Första gången man blir dumpad är man ledsen i ett år.
Andra gången i en månad.
Tredje gången i en vecka.
Fjärde gången blir man glad.
+1
Första gången bäddade jag ner mig i sängen, kollade på kärleksfilm och gick inte till skolan på 4 veckor.
Spelade en hel del counterstrike för att tänka på annat.
Oljeblixten
2013-03-12, 11:00
Första gången blev jag krossad, andra gången mindre krossad, tredje gick det rätt fort att bli "frisk" genom att ligga runt lite, festa och träna mycket med polarna, är fortfarande singel och relativt lycklig.
Raschmus
2013-03-12, 11:03
Editfel
Grinar som fan i 30min, sköljer ned sorgen med lite Whiskey. Sen är det Arg musik & tunga knäböj.
Heddaway
2013-03-12, 11:11
Ge det några år så släpper det tillslut!
Kröka ner sig med polare.
Eller hålla det inne och värka ut det.
Spela TV-spel! det är så man överkommer alla problem, stora eller små
Diomedea exulans
2013-03-12, 11:29
Första gången man blir dumpad är man ledsen i ett år.
Andra gången i en månad.
Tredje gången i en vecka.
Fjärde gången blir man glad.
Jag är tvärtom.
Första gången man blev dumpad blev jag ledsen i en vecka.
Andra gången jag blev dumpad tänkte jag "vad värdelös jag är som blir dumpad igen", och blev ledsen i en månad.
Tredje gången "åh, vad supervärdelös jag är som blev dumpad än en gång!", och var ledsen i ett år.
Nu för tiden blir jag helt förkrossad.
Anar jag att Raschmus har blivit dumpad?:)
Ontopic, sup o ligg runt eller fokusera på jobb/intresse maniskt har hjälpt mig
Raschmus
2013-03-12, 11:41
Anar jag att Raschmus har blivit dumpad?:)
Ontopic, sup o ligg runt eller fokusera på jobb/intresse maniskt har hjälpt mig
Ja men för tre år sedan. Själv försökte jag coacha mig själv, gick sådär. Det som faktiskt hjälpte bäst var att kröka ner mig med polare och ligga runt. Tog dock en jävla tid, finns säkerligen flera mer mogna sätt som fungerar tusen gånger bättre.
Stefan J
2013-03-12, 12:10
Tid och reflektion över hur banalt mitt problem faktiskt var ur ett större perspektiv hjälpte mig. Banalt i den bemärkelse av att man troligtvis delar erfarenheter av detta med minst 3-4 miljarder andra nu levande människor för att inte tala om alla människor som levt, haft hjärtesorg och kommit över det. Det måste vara ett av världens vanligaste bekymmer.
Ignatius72
2013-03-12, 13:56
Träna hårt och planera framåt. Inse att detta är extremt vanligt förekommande och det går över.
Slartibartfast
2013-03-12, 15:21
Jag tror att kärleksrelationer, sett över ett helt liv, genererar mera total smärta än glädje. Frånsett några toppar och längre harmoniska perioder, är det en minusekvation i slutändan.
Bästa medicinen är nog att hålla sig så sysselsatt som möjligt i vardagen, och att börja träffa andra. Och då menar jag inte att man ska kasta sig in i ett nytt förhållande och riskera att förvärra situationen.
Jag tror att kärleksrelationer, sett över ett helt liv, genererar mera total smärta än glädje. Frånsett några toppar och längre harmoniska perioder, är det en minusekvation i slutändan.
Nja, jag vet inte riktigt. I ett fungerande förhållande får man ju en lagom dos glädje kontinuerligt, till skillnad från dumpningen där all smärta kan komma på samma gång - och då kan det ju kännas som att nettot blir negativt. Något som jag tycker är viktigt är att man ska inse att kärleksförhållanden i de flesta fall är tillfälliga, och att man därför istället ska förlita sig på vänner och familj som grund i livet.
Jag tror att kärleksrelationer, sett över ett helt liv, genererar mera total smärta än glädje. Frånsett några toppar och längre harmoniska perioder, är det en minusekvation i slutändan.
Haha, jao. För mig har det varit minus sen det ens började :) (:()
Ibland önskar man att man inte brydde sig om något.
Efter ett antal seriösa förhållanden inser man att ingen är egentligen speciell. Det kommer alltid en ny som du "älskar" och så fattar man inte hur den förra kunde vara "den enda rätta".
Diomedea exulans
2013-03-12, 15:40
Jag tror att kärleksrelationer, sett över ett helt liv, genererar mera total smärta än glädje. Frånsett några toppar och längre harmoniska perioder, är det en minusekvation i slutändan.
Jag skulle säga att detsamma gäller livet i stort.
Jag skulle säga att detsamma gäller livet i stort.
Tja, tanken att man en dag kommer att dö är ju mycket värre än tanken att man faktist lever. :D
Jag tror att kärleksrelationer, sett över ett helt liv, genererar mera total smärta än glädje. Frånsett några toppar och längre harmoniska perioder, är det en minusekvation i slutändan.
Min erfarenhet är den motsatta.
Ångrar inget av mina förhållanden, de har alla medfört upplevelser, erfarenheter, glädje och så klart sorg och konflikter.
Men jag skulle säga att för mig är det 80/20 bra/dåligt.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.