Visa fullständig version : Ditt starkaste styrketräningsminne
Latissimus Dorsi
2013-03-05, 22:43
Från tävling/träning/whatever. Personligen har jag inget men skulle va kul att höra om folks bästa minne . Finns ju en hel jävla del människor här som uppnått stora saker, och skulle kul att höra deras tankar och känslor bakom dessa prestationer.
Första gången jag markade 200 kg. Hade på en månad ökat från 180 till 200. Hade laddat upp och klarade lyftet, efteråt föll jag ihop på marken. Det kommer jag aldrig glömma.
Rikard Jansson
2013-03-05, 22:47
Tävlingar och sånt, där man fått stillestånd mitt i ett lyft som avgjorde om man fick guld på senior-sm eller inte, och sen klarat det, slår inte följande:
Min polare och jag från början av gymtiden tävlade i allt, givetvis, och jag klarade att dra isär en sån här här till raka armar före honom, om man hade den på bröstet, dvs en pullapart:
http://i00.i.aliimg.com/photo/v0/532242974/Loop_Resistance_band_Resistance_Tube_Exercise_Band s.jpg
Fast med 5 band, och den var verkligen skittrög, och de fem banden satt fast helt i vardera stort plasthandtag typ. Hursomhelst fick han damp över att jag klarade det, och med världens ryck så fick han isär den, pilbåge-style, och när han precis insåg det och såg så nöjd ut, så sprätte ena handtaget lös och snärtade till honom i ögat så han nästan for i golvet. Det var bland det roligaste jag sett, någonsin^^
När jag växte ur alla mina jeans på några månader och antagligen när jag drog 200 i mark.
Ta 100 i bänk var dock en besvikelse eftersom när jag testade så var det inte speciellt svårt.
Inte så himla dramatiskt kanske :p
Andy.da.wohoo
2013-03-05, 23:04
När jag hade blivit dumpad av min första flickvän och kärlek. Körde ett par depp-pass på gymmet. Gick mest runt och lallade på vikterna.
Sedan, exakt sju dagar efter att jag blivit dumpad, lastade jag på 100kg på skivstången, lade mig under den, lyfte den från ställningen och sänkte stången till bröstet följt av att jag segade upp stångjävlen hela jävla vägen upp tills jag hade sträckt ut mina armar. Det kan ha varit den tyngsta maxningen jag gjort fram tills den punkten, och jag minns det fortfarande som jävligt tungt. Men det kan nog vara mitt starkaste minne. Min första ljuspunkt efter avbrottet.
Det är nog fyra år sen iår. En kall och mörk februarikväll var det iallafall. :)
Faila när jag knäböjde och högg till ordentligt i ryggen. Lyckades ta mig hem, någon form av ryggskott blev följden och jag var sängliggandes en knapp vecka.
edit: starkaste, inte bästa.
zarnyhax
2013-03-05, 23:31
En vän till mig kollapsade på gymmet för nästan ett år sedan. Jag såg hur han på drygt 110kg föll bakåt och slog i bakhuvet i backen.
Och jag visste att han bland annat hade hjärtproblem och hade fått flera hjärtattacker genom åren. Men iaf det var bara jag, han och
en annan kompis till mig som befann sig på gymmet. Allting var väldigt obehagligt och min puls har aldrig varit så hög som den var då.
Jag minns hur jobbigt det var att vänta på ambulansen som tog så lång tid på sig. Vi ringde 112 så kom ambulansen tillslut och sen fick
vi hjälpa ambulansmannen och ambulanskvinnan att bära upp honom för trappan.
Han klarade sig och jag var väldigt överraskad när jag såg honom på gymmet bara 2-3 dagar efter kollapsen. Han levde ingen sund livsstil
och jag försökte att förklara för honom att han måste tänka på sin hälsa i första hand. Några månader senare gick han bort.
Inte förvånandsvärt men det känns fortfarande overkligt att jag aldrig mer kommer att se honom.
Det är utan tvekan mitt starkaste minne på gymmet.
Feelgood
2013-03-05, 23:52
Mitt bidrag är att jag körde knäböjj på en helt ny vikt, tanken är att köra 5x5 på vikten. 4 set går jävligt lätt o fint atg, nöjd som fan att man gjort nytt pb om ett set. 5e och sista settet så kör man 4 enkla reps, lite trött som man är då i benen tänker jag inge extra och ska precis köra sista reppet då jag tappar all kontroll på nervägen och tappar vikten på golvet. En man kommer fram till mig och säger att mig att på såna höga vikter ska jag ha en passar(som inte alls hade hjälpt mig vid den situationen) och så ställer jag mig upp o känner att benet är helt låst men går långsamt till omkl. rummet och ringer farsan. Slutade upp med att jag slitit av menisken lateralt och fick ha en ortos o inte stödja på det benet på flera veckor eller gymma. Det konstigaste är att det bara hände, kände mig inte ens överdrivet trött eller att vikten var för tung :/ Kan också ha varit för att jag omedvetet hade menisken lite avslitet redan från början men på andra sidan från en innebandyskada jag inte vetat om? alltså två avslitet på två ställen.
Första tävlingen, första knäböjen. Ångest deluxe. Sen klarade jag böjen, allt släppte och det var hur kul som helst.
Första gången ryggen pajjade. Hade c:a 164kg på ryggen och körde tåhävningar.
Väl inne i omkläningarummet kunde jag knappt andas pga hugg i ryggen, men jag duschade & tog mig hem på något sätt.
Blev snabbt bättre men hade olyckligtvis dragit på mig ett bråck som alltid kommer att påverka mig. Både på träningen och i vardagen.
När jag provocerade en känd biff på gymmet med 50+ runt biccarna genom att prata om Big Brother-kändisar och han toksneade, fräste att de var "så korkade" och jag trodde han skulle veva till mig rakt av i bara farten.
Jag bumpar upp den här tråden för jag tror fler måste bidra. Allt är välkommet!
Jag kör en till. Jag var och tränade och hade glömt träningsbyxor så jag tränade i kalsonger. Det vår ett litet källargym. Då sa biffen att jag hade grova lår. No homo. Det var respect.
Jag kör en till. Jag var och tränade och hade glömt träningsbyxor så jag tränade i kalsonger. Det vår ett litet källargym. Då sa biffen att jag hade grova lår. No homo. Det var respect.
:laugh: :laugh:
Min deff som pågår nu tror jag, har aldrig varit i så här bra form.
MangeWbg
2013-03-09, 21:27
Nostalgin när jag hittade min farfars träningsredskap som jag slet i när jag var liten
http://www.kolozzeum.com/forum/picture.php?albumid=778&pictureid=3328
*flex*
När en gubbe sa att jag liknade den där svenska styrkelyftaren som var så böj/markstark. Hjälp mig med identifikation nån! Han var väl 125 kg+ med brunt hår och lyfte nog på 80-talet. Ja, han åkte dit för doping, två gånger testade han positivt kanske?
Stefan J
2013-03-09, 22:13
Har fyra som sticker ut över alla andra.
VM-guldet och världsrekordet på VM 2012.
VM-bronset från 2010.
Världsrekordet från SM 2010.
EM guldet från 2009.
Det översta är jag mest stolt över. Det sistnämnda var jag nog gladast för då jag mer deltog som utfyllnadsmaterial utan medaljchans men lyckades norpa guldet då favoriterna underpresterade och bommade ut sig och jag stod till slut där som oväntad europamästare. Det var ren lycka!
Har fyra som sticker ut över alla andra.
VM-guldet och världsrekordet på VM 2012.
VM-bronset från 2010.
Världsrekordet från SM 2010.
EM guldet från 2009.
Det översta är jag mest stolt över. Det sistnämnda var jag nog gladast för då jag mer deltog som utfyllnadsmaterial utan medaljchans men lyckades norpa guldet då favoriterna underpresterade och bommade ut sig och jag stod till slut där som oväntad europamästare. Det var ren lycka!
Trodde du var favoriten men har ju ingen detaljkoll här. Hur stark var du första gången du satte din fot på gymmet och i vilken ålder? Tycker du det är en bra indikator på gener? Har för mig att Hirvis nämnt att han tog 60 kg. Det i kontrast till Samuelssons påstådda 100 kg. Tror mer på Hirvis än Samuelsson av nån anledning. :D Vafan känner mig som en löjlig fanboy nu men sånt får man ta... Känns som alla "bra" ligger i det intervallet men jag förbehåller mig för att jag har fel.
Tycker inte att jag är nåt men många tror det och därför ursäktar jag mig och sjåpar mig. Gör så mycket skada för jag inte kan sluta skriva i pretentiösa ordalag. Majoriteten verkar tycka det är löjligt/respektlöst/töntigt. Vill skriva spontant men då blir det korthugget istället. Känner mig som stahlberg nu. Jaja, alla förbehåll är ju värda att skriva iaf annars hade jag inte skrivit det. Slut.
Baronpanda
2013-03-09, 22:42
Jag mätte mina armar och såg att dom växt 5 cm på 5 månader..
MackeJuve
2013-03-09, 22:46
Trodde du var favoriten men har ju ingen detaljkoll här. Hur stark var du första gången du satte din fot på gymmet och i vilken ålder? Tycker du det är en bra indikator på gener? Har för mig att Hirvis nämnt att han tog 60 kg. Det i kontrast till Samuelssons påstådda 100 kg. Tror mer på Hirvis än Samuelsson av nån anledning. :D Vafan känner mig som en löjlig fanboy nu men sånt får man ta... Känns som alla "bra" ligger i det intervallet men jag förbehåller mig för att jag har fel.
Tycker inte att jag är nåt men många tror det och därför ursäktar jag mig och sjåpar mig. Gör så mycket skada för jag inte kan sluta skriva i pretentiösa ordalag. Majoriteten verkar tycka det är löjligt/respektlöst/töntigt. Vill skriva spontant men då blir det korthugget istället. Känner mig som stahlberg nu. Jaja, alla förbehåll är ju värda att skriva iaf annars hade jag inte skrivit det. Slut.
Smulter tog väl 105 första gången, både han och Samuelsson är ju som gjorda för att vara starka, så inget jag betvivlar. Samuelsson jobbade i skogen med sin farsa när han var liten och är en fantastisk talang så det är säkert möjligt.
Mitt starkaste minne.. Hmm..
När jag äntligen nådde över 300 pounds i bänken var skönt, och det här träningsåret när det har släppt lite och knäböj har blivit kul och bänken har ökat 25 kg sen i maj.
När jag tog mer än kroppsvikten i böj i våras. Det var stort som fan, eftersom jag fortfarande inte tycker att jag är speciellt stark.
Stefan J
2013-03-09, 23:01
Trodde du var favoriten men har ju ingen detaljkoll här. Hur stark var du första gången du satte din fot på gymmet och i vilken ålder? Tycker du det är en bra indikator på gener? Har för mig att Hirvis nämnt att han tog 60 kg. Det i kontrast till Samuelssons påstådda 100 kg. Tror mer på Hirvis än Samuelsson av nån anledning. :D Vafan känner mig som en löjlig fanboy nu men sånt får man ta... Känns som alla "bra" ligger i det intervallet men jag förbehåller mig för att jag har fel.
Tycker inte att jag är nåt men många tror det och därför ursäktar jag mig och sjåpar mig. Gör så mycket skada för jag inte kan sluta skriva i pretentiösa ordalag. Majoriteten verkar tycka det är löjligt/respektlöst/töntigt. Vill skriva spontant men då blir det korthugget istället. Känner mig som stahlberg nu. Jaja, alla förbehåll är ju värda att skriva iaf annars hade jag inte skrivit det. Slut.
2009 var jag verkligen ingen favorit, hade precis tagit in mig i landslaget men hade en bra bit kvar internationellt. Var bara stolt att få representera Sverige.
Jag vet inte riktigt vad du menar, men jag ska svara på det jag förstod åtminstone. Och jag upplever dig inte som någon fanboy bara för att du är nyfiken. :)
Jag klarade 90kg när jag började träna, vägde då 73-74kg. Detta var ungefär 3 mån innan jag fyllde 16. Hade dock spelat tennis 7 år innan och tränat judo 3 år, så jag har alltid varit fysiskt aktiv.
Jag tycker inte att startvärdet med nödvändighet säger så mycket om var du kommer hamna eller så mycket om dina gener för styrka. I synnerhet kan det vara lite missvisande då två killar som aldrig tränat styrketräning kan ha helt olika bakgrunder. Den ene kan ha tränat brottning, en träningsform som gör dig stark i hela kroppen och framför allt lär dig att använda kroppen, medan den andre har en bakgrund där han inte gjort så mycket.
Startvärdet säger väl en del men långt ifrån allt och det är inget att hänga upp sig för mycket på om man har sämre startvärden. Det finns många med väldigt bra startvärden, dvs personer som är starka "otränade" men som sedan inte svarar alls särskilt bra på träning och snabbt blir omsprungna. Och folk som svarar riktigt bra på träning de 3-4 första åren och sedan stagnerar där resten av livet.
Ett roligt minne är ifrån min första tävling. Glömde racksignalen i böjen och gick in för tidigt. När jag sätter ner stången inser jag mitt misstag.
när gymmets starkaste kommer fram till mig och säger att mina böjar är en av dom finaste han har sett, jag blev lika röd som en tomat.
har tar förövrigt 160kg i bänk, 250 i mark och 220 i böj
Ett roligt minne är ifrån min första tävling. Glömde racksignalen i böjen och gick in för tidigt. När jag sätter ner stången inser jag mitt misstag.
+1 Men mina kompisar skrek på mig samtidigt som jag skulle ta steget fram vilket höll på att resultera i att jag föll framstupa. Löste sig men blev lite svettigt. Nu står jag still i alla fall.
2009 var jag verkligen ingen favorit, hade precis tagit in mig i landslaget men hade en bra bit kvar internationellt. Var bara stolt att få representera Sverige.
Jag vet inte riktigt vad du menar, men jag ska svara på det jag förstod åtminstone. Och jag upplever dig inte som någon fanboy bara för att du är nyfiken. :)
Jag klarade 90kg när jag började träna, vägde då 73-74kg. Detta var ungefär 3 mån innan jag fyllde 16. Hade dock spelat tennis 7 år innan och tränat judo 3 år, så jag har alltid varit fysiskt aktiv.
Jag tycker inte att startvärdet med nödvändighet säger så mycket om var du kommer hamna eller så mycket om dina gener för styrka. I synnerhet kan det vara lite missvisande då två killar som aldrig tränat styrketräning kan ha helt olika bakgrunder. Den ene kan ha tränat brottning, en träningsform som gör dig stark i hela kroppen och framför allt lär dig att använda kroppen, medan den andre har en bakgrund där han inte gjort så mycket.
Startvärdet säger väl en del men långt ifrån allt och det är inget att hänga upp sig för mycket på om man har sämre startvärden. Det finns många med väldigt bra startvärden, dvs personer som är starka "otränade" men som sedan inte svarar alls särskilt bra på träning och snabbt blir omsprungna. Och folk som svarar riktigt bra på träning de 3-4 första åren och sedan stagnerar där resten av livet.
Aha. Jag har inget stort urval men jag tror "startvärdet" har stor betydelse om man korrigerar för träning som hjälpt på nåt sätt (brottning tex). Är lätt att låta ynklig och att man bara är ute efter ursäkter om man är "dålig" själv, men det accepterar jag vid det här laget. Jag tänker mig att just brottning hjälper mer än bondsysslor för just bänken. Däremot borde lantbruk ge en stor fördel för böj och framförallt mark. Tänker på MS nu. Inbillar mig att han har supergener för att bänken var så hög från början. Nu har jag ju inte ens tänkt på andra saker än sterotypiska sysslor för en bonde. Blir lätt att jag har fel direkt här då. Sen kan han ha ljugit såklart. Men tror honom om just bänken på 100 även om mycket han sagt genom åren ses som tvivelaktigt. Jag menar trots överdrifter som debatteras har han ju bevisligen varit starkast av alla på utvalda områden. Tycker det är paradoxalt att han ser behovet att verka ännu starkare än han är när han är "så stark i verkligheten". Nu har jag glidit iväg och skrivit vad känt för bara dom sista meningarna.
Det här har jag heller inget på fötterna utan skriver bara ner och spawnar: känner inte Hirvonen utan tänker bara på att jag tror mig hört 60 kg i bänk. Tänker mig att han inte arbetade fysiskt och därför "bara" tog 60 kg (vill inte snacka skit utan resonera). Och därför kunde öka snabbt och bli sjukt bra efter det. Att han har "generna" som först kom till användning med styrketräningen. Det här är bara som jag spawnar och folk med fakta (inkl Hirvis i det här exempelfallet) kan lätt säga att jag har fel. Men då får jag veta någonting iaf.
Varning: ordbajseri nedan.
Inser nu att jag kanske teoretiserar i onödan för jag själv inte kan göra något åt även om det är så som jag spekulerar. Och att det därför är löjligt och jag bara borde "köra på med min träning" och filosofera över mer produktiva saker på min fritid (typ nu). Jaja, det är ju mänskligt att fundera över saker som är opragmatiska? Vissa tycker ju, varför ens lägga tid på saker när det finns andra saker du är mer lämpad för (tänker på mig själv nu). Ja, för intressen inte alltid stämmer överens med nytta. Nu har jag ordbajsat tillräckligt för det här inlägget. Ber om ursäkt om majoriteten som ens läser det här är irriterade för jag är för jag slösat deras tid för att jag är för platglad här, men tyvärr är det så här nu för mig.
På det uppenbara motargumentet för allt jag skrivit "sluta tänk, träna mer", så tränar jag bra. Om man är naturligt stark kan man alltid säga det och få teorier att verka patetiska även om man är dum. Man kan till och med nöja sig med det även om man är smart och ökar lätt narturligt för att undvika att slösa tid på prat.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.