Visa fullständig version : [Teoretiskt] Spilla te på sin dator - hävda diskrimering
Lite Aftonbladetvarning på rubriken, men hursomhelst.
Hamnade i diskussion med min flickvän som studerar juristprogrammet och vi kom av någon anledning in på en diskussion om huruvida garantin skulle gälla på en dator ifall man spillde te på den. Jag sa att oavsett omständigheterna skulle den inte gälla.
Enligt henne kan man "komma runt det" genom att hävda att det är "kultur" att dricka te -> hävda diskriminering.
"Vem säger vad som faller under diskriminering? Om han känner sig kränkt så gör han det. Dessutom behöver han inte ens känna sig det. Det räcker med att det uppfattas som en kränkande handling". "Det var inte med uppsåt. En ren olyckshändelse. Det var datorn som började låta så jag blev rädd och hoppade till och spillde därför te."
Trollar hon med mig (fick sådana vibbar) eller finns det något i det hon säger?
gratefuldead
2013-02-16, 21:38
Förstår inte riktigt. Oavsett om det är kulturellt eller inte så spiller man ju fortfarande te på datorn. Det går nog inte att komma runt så enkelt. Garanti täcker inte olyckshändelser och det borde din juridikstudent till vän känna till.
TommyBoy
2013-02-16, 21:39
Nix. Diskriminering gäller endast följande minoriteter:
Ras
Religion
Sexuell läggning
Handikapp
Kön
Inte "kultur"
Lmao, första terminen? :D
gratefuldead
2013-02-16, 21:41
Lmao, första terminen? :D
Brukar ju vara så. Efter första terminen framstå som expert :d Gäller inte bara juridikstudenter.
Brukar ju vara så. Efter första terminen framstå som expert :d Gäller inte bara juridikstudenter.
Standard, vem satte inte diagnoser på folk efter en psykologikurs i gymnasiet? ;)
Hennes hånflin får mig att tro att hon driver med mig rejält, men nu hävdar hon att man kan skylla på "kränkning" eller "trosuppfattning" och säger "KKL".
cofffee
Lachrillo
2013-02-16, 22:02
Datorskyddsombudsmannen *popcorn*
Eh, konsumentköplagen behandlar varken kränkning eller diskriminering. Det är diskrimineringslagen som är tillämplig i dessa förhållanden. 4 § definierar vad som avses med diskriminering. Hittar du något där som ger stöd för hennes påstående?
Trashblonde
2013-02-16, 22:08
Hennes hånflin får mig att tro att hon driver med mig rejält, men nu hävdar hon att man kan skylla på "kränkning" och säger "KKL".
cofffee
Konsumentköplagen torde ha ringa bäring på situationen i det här fallet. Te i datorn torde inte vara ett "in nutche" (stavning?) fel. Visst kan man hävda det indirekt men det blir jävligt krystat. Kränkning är det i varje fall inte så förhoppningsvis driver hon med dig.;)
Hon går antagligen T2 då det är då man brukar avhandla köprätt.
/mantus från trashblondes konto
Te i datorn torde inte vara ett "in nutche" (stavning?) fel.
Syftar du på ursprungligt fel? Borde vara svårt att hävda det iaf, fast å andra sidan lär inte frågan blivit prövad tidigare... :D
Visst kan man hävda det indirekt men det blir jävligt krystat
Blir väl svårt med tanke på sista delen av den bestämmelsen...
"indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet"
Tror inte att hennes poäng var att det var just "diskriminering" eller "kränkning" eller p.g.a "tron" - utan snarare att det går att få igenom genom att peka på diverse lagparagrafer.
Jag tvivlar och hävdar å andra sidan att oavsett omständigheter går det ej att vinna efter att man spillt te på datorn.
majak0vskij
2013-02-16, 22:44
"in nuce"
fixed
Säg att tedrickande betraktas som något mer än vad det är. Hur hävdar man då att spillandet är en essentiell del av detta tedrickande?
Garanti täcker fabriksfel, du tänker på försäkring.
fixed
Tack! Det var några år sedan jag läste T2. :d
Syftar du på ursprungligt fel? Borde vara svårt att hävda det iaf, fast å andra sidan lär inte frågan blivit prövad tidigare... :D
Blir väl svårt med tanke på sista delen av den bestämmelsen...
"indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet"
Jag syftade på ursprungligt fel. Man skulle indirekt kunna argumentera för ursprungligt fel genom att ange att datorn var högljudd så att den inbjöd till att spilla te på den eller annat. Det vore dock väldigt långsökt (men roligt)
Jag är salongsberusad så ta inget jag säger seriöst.
Standard, vem satte inte diagnoser på folk efter en psykologikurs i gymnasiet? ;)
HAH! Hade en kille i klassen som tog det här till en helt ny nivå, åå vad jobbig han var.
Jag syftade på ursprungligt fel. Man skulle indirekt kunna argumentera för ursprungligt fel genom att ange att datorn var högljudd så att den inbjöd till att spilla te på den eller annat. Det vore dock väldigt långsökt (men roligt)
Jag är salongsberusad så ta inget jag säger seriöst.
Vid ursprungligt fel måste dock varans natur och hur den använts tas hänsyn till. Jag tror också det blir svårt att argumentera emot att téspillaren inte bort inse att vatten, smaksatt eller ej, fungerar dåligt med elektronik. I det osannolika fall vår téspillande konsument inte bort inse det, och alltså rimligen kunnat förvänta sig att vätskan skulle avhjälpa problemet, finns det troligen en manual.
Beträffande manualer skulle jag vilja dra en analogi till ett exempel jag läste i Hellners Skadeståndsrätt(återgivet direkt ur minnet och utan garantier). Det handlade om en resenär som bokat en resa genom en byrå. Vid resamålet avvek hon från gruppen och när hon kom tillbaka hade flygtiderna ändrats. Hemresan avgick tidigare än planerat så hon fick själv bekosta en ny flygbiljett.
Resebyrån hänvisade till att i deras broshyr stod det att avvikelser sker på eget ansvar och att man ska kontakta och informera reseledaren om sina förehavanden.
Resenären hävdade att hon inte tagit del av informationen. Domstolen menade att det var tillräckligt att resebyrån hade broshyren tillgänglig i lokalen där hon bokade sin resa. Det räckte alltså med att hålla informationen tillgänglig. Att hon inte tog del av den var hennes misstag.
Förvisso kan det vara vanskligt att göra analogier till domar som behandlar andra situationer. I fråga om instruktionsmanualer förefaller det dock rimligt att det räcker med att skicka med en sån. I dessa brukar det även stå tydligt att man inte ska hälla vätska i datorn.
Brist på information för att avhjälpa hennes okunskap vore alltså svårt att hävda.
Vi skulle även kunna titta på diskrimineringsfrågan igen. Säg att det hör till hennes trosuppfattning att oljudet beror på en demon som bor i datorn, vilken hon försöker förvisa med hjälp av heligt tévatten.
I sådant fall måste vi här kunna visa att bestämmelserna är missgynnande mot hennes trosuppfattning, samt att bestämmelserna är onödiga och oberättigade (okej, jag vet att jag vände lite på det där, men poängen kvarstår - nitiska jurister behöver inte slå mig på fingrarna).
Antag att någon kreativ jurist kommer på ett hållbart argument för det. Vad händer sedan? Företaget skulle kunna föreläggas med vite samt reparera eller byta ut datorn, förstås. Men sen då? Vad händer om det sätts i system?
Kan företaget vägra sälja datorer till personer av hennes trosuppfattning? Det borde då rimligen också vara diskriminering. Fast samtidigt förefaller det orimligt att tvingas sälja datorer till personer som häller vätska i dem, och kräver dem på ersättning. Blir det isåfall ett avtal som kan jämkas enligt avtalslagens generalklausul?
Jag ser gärna att HD tar upp den här frågan. Inte för att det förtjänar att tas på allvar, utan endast för att det är så kul att läsa när domarna sågar helt verklighetsfrämmande resonemang.
För övrigt är mitt val av genus medvetet. Bara en kvinna skulle få för sig att en dator mår bra av en kopp té.
Vid ursprungligt fel måste dock varans natur och hur den använts tas hänsyn till. Jag tror också det blir svårt att argumentera emot att téspillaren inte bort inse att vatten, smaksatt eller ej, fungerar dåligt med elektronik. I det osannolika fall vår téspillande konsument inte bort inse det, och alltså rimligen kunnat förvänta sig att vätskan skulle avhjälpa problemet, finns det troligen en manual.
Beträffande manualer skulle jag vilja dra en analogi till ett exempel jag läste i Hellners Skadeståndsrätt(återgivet direkt ur minnet och utan garantier). Det handlade om en resenär som bokat en resa genom en byrå. Vid resamålet avvek hon från gruppen och när hon kom tillbaka hade flygtiderna ändrats. Hemresan avgick tidigare än planerat så hon fick själv bekosta en ny flygbiljett.
Resebyrån hänvisade till att i deras broshyr stod det att avvikelser sker på eget ansvar och att man ska kontakta och informera reseledaren om sina förehavanden.
Resenären hävdade att hon inte tagit del av informationen. Domstolen menade att det var tillräckligt att resebyrån hade broshyren tillgänglig i lokalen där hon bokade sin resa. Det räckte alltså med att hålla informationen tillgänglig. Att hon inte tog del av den var hennes misstag.
Förvisso kan det vara vanskligt att göra analogier till domar som behandlar andra situationer. I fråga om instruktionsmanualer förefaller det dock rimligt att det räcker med att skicka med en sån. I dessa brukar det även stå tydligt att man inte ska hälla vätska i datorn.
Brist på information för att avhjälpa hennes okunskap vore alltså svårt att hävda.
Vi skulle även kunna titta på diskrimineringsfrågan igen. Säg att det hör till hennes trosuppfattning att oljudet beror på en demon som bor i datorn, vilken hon försöker förvisa med hjälp av heligt tévatten.
I sådant fall måste vi här kunna visa att bestämmelserna är missgynnande mot hennes trosuppfattning, samt att bestämmelserna är onödiga och oberättigade (okej, jag vet att jag vände lite på det där, men poängen kvarstår - nitiska jurister behöver inte slå mig på fingrarna).
Antag att någon kreativ jurist kommer på ett hållbart argument för det. Vad händer sedan? Företaget skulle kunna föreläggas med vite samt reparera eller byta ut datorn, förstås. Men sen då? Vad händer om det sätts i system?
Kan företaget vägra sälja datorer till personer av hennes trosuppfattning? Det borde då rimligen också vara diskriminering. Fast samtidigt förefaller det orimligt att tvingas sälja datorer till personer som häller vätska i dem, och kräver dem på ersättning. Blir det isåfall ett avtal som kan jämkas enligt avtalslagens generalklausul?
Jag ser gärna att HD tar upp den här frågan. Inte för att det förtjänar att tas på allvar, utan endast för att det är så kul att läsa när domarna sågar helt verklighetsfrämmande resonemang.
För övrigt är mitt val av genus medvetet. Bara en kvinna skulle få för sig att en dator mår bra av en kopp té.
Jag tror vi kom i fel i diskussionen. Vi får tänka bort diskriminering (det är i varje fall vad jag gjort), det var ett villospår man som jurist måste tänka bort, och istället gå på fabriksfel el dylikt. Man skulle bl.a. kunna argumentera för att fel i datorn orsakat tespillandet (här får man använda sin fantasi för vad som kunnat orsaka dylik olyckshändelse). Det må vara väldigt långsökt i många fall men ibland dyker det upp fall där det långsökta helt plötsligt blir möjligt och rent utav troligt. Det intressanta är ju att testa hypoteser för när ett sådant fall kan inträffa.
Vad gäller jämkning enligt 36 paragrafen AvtL är jag inte riktigt med i ditt resonemang. Det krävs ju att ett avtal ingåtts innan det kan jämkas.
Jag tror vi kom i fel i diskussionen. Vi får tänka bort diskriminering (det är i varje fall vad jag gjort), det var ett villospår man som jurist måste tänka bort, och istället gå på fabriksfel el dylikt. Man skulle bl.a. kunna argumentera för att fel i datorn orsakat tespillandet (här får man använda sin fantasi för vad som kunnat orsaka dylik olyckshändelse). Det må vara väldigt långsökt i många fall men ibland dyker det upp fall där det långsökta helt plötsligt blir möjligt och rent utav troligt. Det intressanta är ju att testa hypoteser för när ett sådant fall kan inträffa.
Vad gäller jämkning enligt 36 paragrafen AvtL är jag inte riktigt med i ditt resonemang. Det krävs ju att ett avtal ingåtts innan det kan jämkas.
Jag kom att tänka på en situation som kanske ändå inte är så långsökt, men ändå klurig. Säg att datorn ger ifrån sig just ett oljud. Ett mycket plötsligt och kraftigt ljud, som får tédrickaren att hoppa till och spilla sin tékopp över datorn.
Hur löser man det problemet?
Helt rätt, det blir så när man flummar sen på natten. Fast man skulle ju kunna tänka sig det även efter avtal ingåts. Alltså, om avtalet kan jämkas eftersom det vore så orimligt att inte diskriminera henne. :D
Juristjävlar alltså :D
Jag tror vi kom i fel i diskussionen. Vi får tänka bort diskriminering (det är i varje fall vad jag gjort), det var ett villospår man som jurist måste tänka bort, och istället gå på fabriksfel el dylikt. Man skulle bl.a. kunna argumentera för att fel i datorn orsakat tespillandet (här får man använda sin fantasi för vad som kunnat orsaka dylik olyckshändelse). Det må vara väldigt långsökt i många fall men ibland dyker det upp fall där det långsökta helt plötsligt blir möjligt och rent utav troligt. Det intressanta är ju att testa hypoteser för när ett sådant fall kan inträffa.
Precis, glöm det jag nämnde om diskriminering, det var bara det första hon sa (men tog tillbaka det senare). Bara jag som kewkade mig lite och ville ha rätt så jag stod fast vid att det var det hon påstod ;) Fast egentligen menade hon, precis som Mantus säger, att man kan komma runt det genom att hävda massa annat, till exempel att datorn gjorde ifrån sig ett ljud eller vad som helst och sedan ta det därifrån.
Intressant detta :D
I det här fallet är det nog viktigt att först titta på hur bevisbördan är fördelad.
Normalt gäller ju att den som kommer med ett påstående har bevisbördan på sig att visa att så faktiskt är fallet. Om jag hävdar att Simel är skyldig mig pengar måste jag kunna göra det, i varje fall, sannolikt att det är så.
Enligt KKL utgår man ifrån att fel är ursprungliga om de visat sig inom 6 månader(ursprungliga fel kan även visa sig senare, men då gäller inte den presumptionsregeln). Näringsidkaren måste då visa att felet ligger hos tédrickaren. Det är väl nog så enkelt i fråga om vätska i datorn, men det blir svårare gällande oljudet.
För att göra det lite mer komplicerat är det dock tédrickaren som måste visa att det faktiskt finns ett fel - att datorn gett ifrån sig ett kraftigt oljud. Påståendet räcker ingalunda för att betrakta varan som felaktig.
Vi skulle dock kunna tänka oss att tédrickaren satt i en videochatt med sin mormor. Händelseförloppet spelades in av hennes webcam. Det är tydligt att datorn ger ifrån sig ett plötsligt och hiskeligt oljud, varpå tédrickaren blir skrämd.
Här skulle man kanske kunna föra in något slags resonemang om adekvat kausalitet. Är resultatet av tillverkarens fel förutsebar eller sannolik? Kan näringsidkaren verkligen hållas ansvarig för téspillandet och inte bara oljudet?
Konsekvenserna om vi dömer näringsidkaren som ansvarig kan bli långtgående. Vad hade exempelvis hänt om detta drabbade tédrickarens gamla mormor, som har ett svagt hjärta?
Det är för övrigt jättebra att jag slösar tid här när jag har 300 sidor speciell avtalsrätt att läsa igenom...
Behöver jag förresten nämna hur jobbig mina arbetskamrater tycker jag är?
Veckans klurighet var ett par som låg i skilsmässa. Mannen hade en fordran mot frun, som flyttat utomlands. Enda tillgångarna hon hade var en hälftendel i deras gemensamma hus, som mannen bodde i.
Om det nu går så långt att hälftendelen blir umätt kan KFM, på begäran av någon part, förordna om indragning av hela fastigheten. Alltså att hela huset säljs och mannen får halva köpeskillingen och den del av fordran som blir täckt efter kostnaderna är betalda.
I det fall det inte går att förordna om indragning kan hälftendelen också säljas, förutsatt att det finns ett övervärde i den. Det skulle kunna innebära att en helt främmande person blir delägare i huset. Lagen om samäganderätt säger vidare att envar som är delägare kan söka hos rätten om att få godset sålt.
(Nu är inte det en särskilt vanlig situation, men det förekommer bla i Stockholm där bostadsrätter har ett väldigt högt värde)
Hyffsat knivigt läge där, för att få betalt för sin fordran, mannen riskerar att bli av med bostaden. Situationen kan ju dock undvikas genom att faktiskt göra en bodelning först, men det kan ju vara lite av en process det också.
FoolsGold
2013-02-17, 15:43
Konsekvenserna om vi dömer näringsidkaren som ansvarig kan bli långtgående. Vad hade exempelvis hänt om detta drabbade tédrickarens gamla mormor, som har ett svagt hjärta?
Är det så att domare eller nämndemän eller vem det nu är som ska fatta domar ska ta hänsyn till vilket prejudikat som eventuellt sätts för kommande domar eller ska de endast se till sakförhållandena i det aktuella fallet?
Frågan är seriös, skulle vara intressant att få svar på... :)
Skön flickvän som lyckas trolla ett forum utan att ens skriva en rad :)
Är det så att domare eller nämndemän eller vem det nu är som ska fatta domar ska ta hänsyn till vilket prejudikat som eventuellt sätts för kommande domar eller ska de endast se till sakförhållandena i det aktuella fallet?
Frågan är seriös, skulle vara intressant att få svar på... :)
Det är en intressant fråga. Tyvärr kan jag inte svaret. Jag gissar att det är ett standard juristsvar på den; "det beror på...". :D
Skön flickvän som lyckas trolla ett forum utan att ens skriva en rad :)
Här trollas ingen. :)
Hon läser T1 som ni kanske gissade er till :-)
Skön flickvän som lyckas trolla ett forum utan att ens skriva en rad :)
:D
Var mest en skämtsam diskussion som vi fortsatte på. Bad henne att fråga hennes lärare/lektor/professor eller vad det nu än är man har på juristprogrammet för att bringa klarhet och svaret var:
"Jag skulle vilja säga att du blivit juridifierad och nästan missbrukar lagen men det SKULLE gå igenom förutsatt att man kan visa att det faktiskt ingår i ens religion. Men hon sa att det är väldigt långsökt. Det kan gå igenom men det finns risk att man åker dit för bedrägeri för själva scenariot var "eh..". Förklarar mer när jag kommer hem."
*popcorn*
Jag tycker det är dags hon reggar sig och presenterar sitt resonemang med hänvisningar till relevanta lagrum ;)
Är det så att domare eller nämndemän eller vem det nu är som ska fatta domar ska ta hänsyn till vilket prejudikat som eventuellt sätts för kommande domar eller ska de endast se till sakförhållandena i det aktuella fallet?
Frågan är seriös, skulle vara intressant att få svar på... :)
Kanske missuppfattade frågan, men...
Rättspraxis utgör en rättskälla som domstolen ska ta hänsyn till i det aktuella fallet, jämte exempelvis föfattning (lag) och doktrin (böcker etc.). Man applicerar alltså gällande rätt på sakförhållandet och får därmed ut en lösning. I en dom tar man hänsyn till vilken signal denna skulle ge, och vilken inverkan prejudikatet skulle ha för kommande fall. Att man endast ser till sakförhållandena i det aktuella fallet hindrar ju inte att man, i och med prejudikatet, fastslår en norm som kan gälla i framtida likartade situationer också.
FoolsGold
2013-02-18, 19:54
Kanske missuppfattade frågan, men...
Rättspraxis utgör en rättskälla som domstolen ska ta hänsyn till i det aktuella fallet, jämte exempelvis föfattning (lag) och doktrin (böcker etc.). Man applicerar alltså gällande rätt på sakförhållandet och får därmed ut en lösning. I en dom tar man hänsyn till vilken signal denna skulle ge, och vilken inverkan prejudikatet skulle ha för kommande fall. Att man endast ser till sakförhållandena i det aktuella fallet hindrar ju inte att man, i och med prejudikatet, fastslår en norm som kan gälla i framtida likartade situationer också.
Jag tror att andra stycket var svaret på min fråga. Problematiken som jag såg framför mig var att det skulle kunna finnas en motsättning mellan att man ville döma på ett visst sätt i ett aktuellt fall men att man samtidigt såg att det skulle leda till ett prejudikat som i sin tur skulle ge oönskade följder.
Har inget bra exempel på rak arm men jag kan tänka mig att det finns sådana fall. Nu har du ju sagt att det inte är så men man skulle tänka sig att paxis var att det endast var det aktuella fallet man skulle ha i åtanke som domare.
Jag tror att andra stycket var svaret på min fråga. Problematiken som jag såg framför mig var att det skulle kunna finnas en motsättning mellan att man ville döma på ett visst sätt i ett aktuellt fall men att man samtidigt såg att det skulle leda till ett prejudikat som i sin tur skulle ge oönskade följder.
Har inget bra exempel på rak arm men jag kan tänka mig att det finns sådana fall. Nu har du ju sagt att det inte är så men man skulle tänka sig att paxis var att det endast var det aktuella fallet man skulle ha i åtanke som domare.
Det är alltid en avvägning självklart. Det finns heller inte någon klar skärningslinje mellan att döma "rätt" i det enskilda fallet och vikten av en "bra" praxisbildning där intresseavvägningar i sin tur måste göras. Det blir ofta svåra avvägningar med ett flertal viktiga samhällsintressen som vägs mot varandra, i alla fall i högre instanser. Å andra sidan blir man ibland förbluffad över hur ogenomtänkta vissa domslut (och domskäl) är
Intrycket jag fått, kanske felaktigt, är att det tas mer hänsyn till bra praxis i fall där lagarna inte är så tydliga. Ett exempel på det är kanske avtalsrätten som mer liknar ett common law system, där praxis är väldigt styrande. Motsatsen är väl straffrätten där man går mer strikt efter lagtexten. Men som sagt, hur domstolarna resonerar kring sina avvägningar är inte ett område jag behärskar ännu.
tossefar
2013-02-18, 23:24
Learn to font
Jag testar mig fram till en typografi som passar min personlighet. Det känns dock fruktlöst då forumet saknar neutraface.
tossefar
2013-02-19, 03:01
Testa comic sans, den är både proffsig och stilren.
Nu försöker du vara rolig, men det går inte.
FoolsGold
2013-02-19, 22:22
Det är alltid en avvägning självklart. Det finns heller inte någon klar skärningslinje mellan att döma "rätt" i det enskilda fallet och vikten av en "bra" praxisbildning där intresseavvägningar i sin tur måste göras. Det blir ofta svåra avvägningar med ett flertal viktiga samhällsintressen som vägs mot varandra, i alla fall i högre instanser. Å andra sidan blir man ibland förbluffad över hur ogenomtänkta vissa domslut (och domskäl) är
Låter rimligt.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.