Visa fullständig version : Hur gör ni för att pusha er själva i slutet av passen när hjärnan vill ge upp?
Creature
2013-02-09, 11:24
Finns det några bra mentala taktiker man kan använda för att pusha sig själv i slutet av hårda pass när man är så slut att man spyan börjar närma sig, mjölksyran pumpar och hjärnan skriker åt en att ge upp?
Är helt övertygad om att hjärnan ger upp före kroppen och att det finns mer kvar att ge om man bara kan tvinga sig själv att fortsätta. Kollar alltid på motiverande videos före passen och försöker visualisera att jag uppnår mina mål under passen, men finns det något mer man kan göra?
Bli förbannad. Inte sådär svenskt "knyta handen i fickan och slå ned blicken" arg.
Få ut alla känslor. Ett psykbryt om dagen är bra för magen..
Jag tänker inte så mycket då, jag bara gör.
Har man något/några set kvar är det bara att bita ihop och köra.
Dessutom vet man ju att man får vila när man väl mördat sig igenom det sista ;)
"Aint nothing to it but to do it."
Fast finns ju verkligen de pass knäböj där man har velat falla ner och dö på sista reppsen, men jag tror man vänjer sig vid känslan på att plåga sig själv lite grann :D
Man går in i "Sluta lipa och TA I DÅ FÖR HELVETE?! " tänket :) + pepp musik
Skickat från min GT-I9100 via Tapatalk 2
Creature
2013-02-09, 11:45
Bli förbannad. Inte sådär svenskt "knyta handen i fickan och slå ned blicken" arg.
Få ut alla känslor. Ett psykbryt om dagen är bra för magen..
Bra tips faktiskt, att jag inte tänkt på det tidigare. Brukar gå runt och vara arg ganska ofta, ska börja samla ihop dom känslorna och använda på passen.
"Aint nothing to it but to do it."
Fast finns ju verkligen de pass knäböj där man har velat falla ner och dö på sista reppsen, men jag tror man vänjer sig vid känslan på att plåga sig själv lite grann :D
Älskar känslan av att plåga mig själv, i synnerhet då jag har ett stort behov av endorfinruset efteråt för att klara vardagen. Men just under dom där sista seten är det inte alltid lätt att tänka så, i synnerhet inte dom gånger man kör högreps med kort setvila och det känns som man är påväg att avlida.
Fokus och grinding. Marinkårsmentalitet. Mind over matter.
osv.
Tja, enkelt då man kör 5x5.
"Kom igen första setet!" "Gött, ett till" "Klarar du det här är du mer än halvvägs" "Bara 10 kvar, du har lyft 15" "Goo, 5 till!"
Creature
2013-02-09, 11:47
Man går in i "Sluta lipa och TA I DÅ FÖR HELVETE?! " tänket :) + pepp musik
Skickat från min GT-I9100 via Tapatalk 2
Får börja använda det som motto, låter som något som kan fungera för mig :cool:
Creature
2013-02-09, 11:48
Tja, enkelt då man kör 5x5.
"Kom igen första setet!" "Gött, ett till" "Klarar du det här är du mer än halvvägs" "Bara 10 kvar, du har lyft 15" "Goo, 5 till!"
Fast jag kör oftast högreps och cirkelträning vilket innebär hög puls och intensiv belastning under flera minuter i taget.. Men principen borde ju gå att använda ändå, ska testa detta med.
Jag brukar tänka att nu när jag kommit såhär långt så vore det trist att inte vara nöjd efteråt. Ska jag plåga mig kan jag lika gärna hålla ut så att jag inte går miste om känslan av att ha lyckats.
Jag sätter på den tyngsta och hårdaste låten jag gillar för tillfället. De senaste gångerna har det blivit: Meshuggah - Future breed machine
blaaargh
2013-02-09, 11:56
Jag sätter på den tyngsta och hårdaste låten jag gillar för tillfället. De senaste gångerna har det blivit: Meshuggah - Future breed machine
+1 Meshuggah löser alla problem. Testa "The demon's name is surveillance"!
Rikard Jansson
2013-02-09, 11:58
Har inga problem med att hjärnan skulle lägga av före kroppen. #Hjälpsamt svar nr.349
Ondskapelsen
2013-02-09, 12:07
Jag sätter på den tyngsta och hårdaste låten jag gillar för tillfället. De senaste gångerna har det blivit: Meshuggah - Future breed machine
+1 Meshuggah löser alla problem. Testa "The demon's name is surveillance"!
Nybörjare.
New Millenium Cyanide Christ!
För övrigt så funkar peppande musik riktigt bra till sånt här, sen handlar det bara om inställning. Bita ihop. Det finns verkligen inga ursäkter. Nothing to it but to do it.
mattepatte
2013-02-09, 12:33
Jag har testat byta taktik och tycker det funkar jävla bra, har jag bestämt mig för att köra 10 set på en muskel med cirkus 2-3 minuter vila, så kör jag helt enkelt så..
Behöver inte massa pepp musik och aggro tankar och sånt, har också slutat tagga upp mig så jävla mycket inför seten, fokuserar på att lyfta så många reps jag kan det sista setet, inte någon annanstans.
Känns inte lika jobbigt heller med den approacheNleN.
Tänker på att det är detta som skiljer vinnarna från förlorarna.*flex*
Gäller det styrketräning så hamnar jag aldrig där. Jag tar god tid på mig och utför det som står på schemat. Det är inte ett pass som avgör utan många bra pass i rad som ger resultat.
Då jag tränade kondition eller kickboxning så försökte jag stänga av hjärnan och bara låta kroppen jobba. Man klarar inte av att vara förbannad så värst länge. För mycket adrenalin gör bara att man blir tröttare fortare.
"det är dom sista repsen man blir stark av" brukar jag tänka när man står där och frontböjer så att man vill gråta.
Höj två snäpp på volymen i ditt headset och om du tagit koffein i början av passet så brukar det kicka in ganska duktigt mot slutet.
LoveMachine
2013-02-09, 15:18
I vissa fall så ska man lyssna på latmasken vid andra tillfällen så är det bara att ignorera. Det är inte alltid hårdkår tänket är den rätta vägen. Det finns klassiker som många svenska officerare använt sig av och man kan intala sig själv.
När din mamma tror att du inte klara mer, då är du på 25 % av din kapacitet.
När du tror att du inte klarar mer, då är du på 50 % av din kapacitet.
När ditt befäl tror att du inte klara mer då är du på 75 % av din kapacitet.
När du verkligen inte klarar mer, då är du på 90 % av din kapacitet.
Sensmoralen är att de sista 10 % kräver att du har en arg här, folkilsken varg eller något annat i hasorna, då når du till 100 %. Annars gillar jag den här varianten.
Gör det ont i benen? Ja.
Gör det ont i ryggen? Ja.
Gör det ont i armarna? Ja.
Gör det ont i käken? Nej.
Då så, bit ihop.
gäller det styrketräning så hamnar jag aldrig där. Jag tar god tid på mig och utför det som står på schemat. Det är inte ett pass som avgör utan många bra pass i rad som ger resultat.
Då jag tränade kondition eller kickboxning så försökte jag stänga av hjärnan och bara låta kroppen jobba. Man klarar inte av att vara förbannad så värst länge. För mycket adrenalin gör bara att man blir tröttare fortare.
+1.
Skammen. Är jag för stark? Ja/ nej.
bighulken
2013-02-09, 16:08
Precis kört ett sånt pass idag!!
Ben-bänk.sheiko.
fy fasen,efter 4:e set så började jag tveka.bara 2 set kvar....phuuu....men faan så nöjd jag ska vara sen i bastun att jag gjorde/körde alla set!!! tänkte jag.så ben gick bra.
men sen bänken efter det då,arb set på 7x3r=160kg....fy fasen tänkte jag....men men,bara bita ihop då,det gick bra i 2 set,sen sa smärtan ifrån....provade å sänka vikten,men same,smärta.så fick bli sauna i stället,å sen hem å på med smärtstillande och linniment.till saken hör att jag haft nackspärr sedan igår!...antingen av senaste marken eller hur jag sovit osv......men men,bar å bit ihop......;-)
Jag kör en funderare, sätter mig ner under vilan och tänker följande-
Är det verkligen detta ja vill?!
Ska jag verkligen ge upp så här lätt??!
Just nu är mina "rivaler"(kompisar) och kör skiten ur sig själva medans jag mesar runt!!!!
KÖR!!!
Kör faktiskt inte så längre, eller försöker iallafall att inte pusha mig så hårt, är mer ute efter den känslan där jag fortfarande känner mig stark ... men ändå inte orkar ta i för fem öre, märkt av så stört mycket bättre resultat sedan jag kört hårdare tyngre och intensivare än tills jag stupar ... både visuellt och fysiskt. De gånger jag dock väljer att mörda musklerna är det stenhård house med tung bas och fokus på musikens takt samt konstant rörelse och rovdjurstänk som gäller !
Snömannen
2013-02-09, 17:15
Brukar tala om för själv att de set jag hoppar över idag, får jag lägga till i slutet på nästa pass. Brukar vara motivation så det räcker..
Pretorian
2013-02-09, 17:23
Jag utför de reps som är planerade och det innebär oftast en repetition mer än tidigare pass.
Creature
2013-02-09, 17:57
Gäller det styrketräning så hamnar jag aldrig där. Jag tar god tid på mig och utför det som står på schemat. Det är inte ett pass som avgör utan många bra pass i rad som ger resultat.
Då jag tränade kondition eller kickboxning så försökte jag stänga av hjärnan och bara låta kroppen jobba. Man klarar inte av att vara förbannad så värst länge. För mycket adrenalin gör bara att man blir tröttare fortare.
Och för att få många bra pass i rad krävs det att man presterar bra på de enskilda passen.
Har inga planer på att försöka vara förbannad länge, är t.ex. i slutet av sista cirkeln när jag kör cirkelträning som jag behöver nya taktiker för att krama ut det allra sista ur kroppen. Att bara försöka att inte tänka funkar inte för mig, alla är vi olika.
Många bra tips i tråden, uppskattas!
Vet inte, har nog aldrig gett upp mentalt före fysiskt. Är jag för död i kroppen så går jag hem. Eftersom att mitt schema just är upplagt kring en huvudövning för dagen och resten är assistans ser jag det inte som problem att avbryta passet om man mår skit. Däremot försöker jag förebygga det genom att peppa under dager och längta till träningen. Som sagt, mentalt har jag nog aldrig gett upp på ett träningspass!
Musik hjälper bra.
Ibland blir jag så inne att jag bara fokuserar på stången, eller järnet och bara stirrar på min skivstång konstant. :D
Det sitter i huvudet. Bara fortsätta..
Creature
2013-02-09, 19:26
Vet inte, har nog aldrig gett upp mentalt före fysiskt. Är jag för död i kroppen så går jag hem. Eftersom att mitt schema just är upplagt kring en huvudövning för dagen och resten är assistans ser jag det inte som problem att avbryta passet om man mår skit. Däremot försöker jag förebygga det genom att peppa under dager och längta till träningen. Som sagt, mentalt har jag nog aldrig gett upp på ett träningspass!
Musik hjälper bra.
Ibland blir jag så inne att jag bara fokuserar på stången, eller järnet och bara stirrar på min skivstång konstant. :D
Många gånger känns det som att det är kroppen som ger upp när det egentligen är hjärnan som säger åt en att lägga av trots att det finns lite kvar att ge. T.ex. handlar Navy seals "hellweek" om just det.
Och jag pratar inte om att må skit eller vara omotiverad, jag menar hur man ska orka fortsätta kötta på under t.ex. den sista minuten av ett hårt intervallpass när man vill få ut så mycket som bara är möjligt innan man avslutar.
Everybody wanna be a bodybuilder but nobody wanna lift heavy ass weight- Ronnie coleman
Jag tänker att det är bra för mina muskler blir större ;)
Det är mycket det här min träning handlar om. Jag försöker inte alltid bli starkare eller liknande utan tränar på att pusha gränsen för fail längre så att jag på så sätt pushar mig själv hårdare. Någon nämnde militären och det är en bra liknelse tycker jag, folk som gör lumpen blir inte så jädra mycket mer vältränade så dom orkar gå mycket längre, däremot blir deras psyke starkare och dom vågar pusha sig själv längre.
Jag anser mig, när hjärnan är med mig, vara duktig på det här, att bita ihop och grinda. Genom åren har jag lärt mig detta genom att försöka ge allt i set, att plåga mig igenom högvolymspass, att utsätta mig för dumheter (som 20repsare i marken, 15 set böj med 1 minuts vila och andra såna utmaningar). Musik, bli skriken på, att skrika själv, att skapa en atmosfär där man skäms för mycket av att faila hjälper till.
Kan man ge allt i ett set så krävs det inte så mycket träning utöver det är min tro, eller har blivit min tro iaf.
På med sabaton så löser det sig. :D
Har kul, följer ett schema jag gillar och ser fram mot känslan efteråt.
Lärlingen
2013-02-11, 11:09
Kollar på flickorna såklart :). Då vill man fan inte ge sig haha!
Gräver djupt efter dåliga minnen. Ställer ultimatum på mig själv.. ''Klarar du inte det här setet och får din progression är passet bortkastat''.
Tänker på alla idioter man har träffat som har sagt saker som ''Lol du kommer aldrig klara det där'' ''Nej det där är omöjligt'' ''Du slösar din tid mannen'' osv.. Sånt får mig helt jävla galen för stunden och 9/10 gånger så funkar det.
Sen så är ipoden på högsta volym, givetvis.
Måste hålla koll på att jag lägger av innan kroppen bryter samman, för mentalt sett pallar jag med alldeles för mycket. Har drivit kroppen i fördärvet mer än en gång för att jag vägrat ge upp.
Kombinationen envis djävel och hög smärttröskel är inte alltid av godo :/
Adriantbh
2013-02-11, 21:00
När det gäller övningar som inte är så tekniskt luriga (t.ex. latsdrag, jag vågar inte mata på allt jag kan i knäböj eller marklyft) så brukar jag föreställa mig att min systers pojkvän slår henne och att det kommer att hända om jag inte orkar x många reps. Jag har verkligen ingenting emot hennes pojkvän på riktigt dock.
Dessa bilder i mitt huvud gör mig helt tokig och jag lyfter som en galning.
Det är mycket det här min träning handlar om. Jag försöker inte alltid bli starkare eller liknande utan tränar på att pusha gränsen för fail längre så att jag på så sätt pushar mig själv hårdare. Någon nämnde militären och det är en bra liknelse tycker jag, folk som gör lumpen blir inte så jädra mycket mer vältränade så dom orkar gå mycket längre, däremot blir deras psyke starkare och dom vågar pusha sig själv längre.
Jag anser mig, när hjärnan är med mig, vara duktig på det här, att bita ihop och grinda. Genom åren har jag lärt mig detta genom att försöka ge allt i set, att plåga mig igenom högvolymspass, att utsätta mig för dumheter (som 20repsare i marken, 15 set böj med 1 minuts vila och andra såna utmaningar). Musik, bli skriken på, att skrika själv, att skapa en atmosfär där man skäms för mycket av att faila hjälper till.
Kan man ge allt i ett set så krävs det inte så mycket träning utöver det är min tro, eller har blivit min tro iaf.
Fan, bra idé. Borde schemalägga ett par riktiga mördarpass lite då och då så man ser till att det mentala får sitt jobb. Synd bara att illamåendet oftast kommer som ett brev på posten vid just de passen.
Knatcharn
2013-02-11, 22:08
Jag säger till mig själv att nu jävlar böjer du X antal reps annars får du ingen middag. Du rackar inte av vikten förrän du klarat dessa X reps. Detta set slutar antingen med att du klarar dessa reps eller att du hamnar i marken.
Det är bara vid böj detta behövs och det har fungerat alla gånger hittills. Så ja, man kan pusha sig mer än man tror.
För the rekårdes så använder jag ett powerrack med skydd för om man skulle faila.
Nikodemus
2013-02-12, 07:33
intressant tråd!
för mig funkar det bara delvis att bli "arg" och jag tror att det beror på att jag förknippar ilska med svaghet och maktlöshet. Blir ofta "arg på mig själv" de gånger jag blir arg, altså, ser mig själv som vek som inte kunde behålla lugnet och lösa nånting på ett bra sätt. Tror att det spökar. Om jag är arg i bänkpressen så får jag inte upp vikten, jag är för upptagen med att vara grinig. Jag lyfter mycket bättre om jag är riktigt glad, sådär, oförskämt lägger mig på bänken med ett leende på läpparna och småsjunger lite, då jävlar känns det bra att pumpa upp vad som helst. någon annan som har liknande känsla?
däremot kan det ju skilja mellan "arg" och att koncentrera sig, tagga sig. kan ju bli inför marklyften och knäböjen/benpressen att jag småviskar till mig själv "kom igen kom igen KOM IGEN NU DIN JÄVEL" och sen bara kör hårt.
I min värld så är det första eller dom två första övningarna som ger resten är bara utfyllnad iaf så... när jag tycker det börjar bli jobbig slutar jag...
"Det är aldrig för sent att ge upp"
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.