Påverkas fettinlagring/förbränning av varandra?

[Rolv]

Undrar om fettförbränning/inlagring påverkas av varandra, eller är det egentligen 2 helt frånskilda porcesser som pågår konstant i kroppen, men att man aldrig märker av mer än en av dem, eftersom den ena alltid har övertaget?!

Tex om jag ligger på ett överskott, är då fettförbränningen igång i kroppen, fast jag inte märker av den, eftersom fettinlagringen är större än förbränningen? Eller upphör i detta fall förbränningen helt?

Likaså om jag ligger på underskott, pågår det då en fettinlagring som inte jag märker någon "effekt av" eftersom förbränningen är större? Eller upphör inlagringen helt?

[knuckles]

Du förbrukar ständigt kalorier, energi, genom tankegång etc.

[Sheogorath]

De påverkar varandra. Om du äter mycket kolhydrat har kroppen god tillgång till energi utan att bränna fett, varför fettförbränningen kommer vara lägre. Äter du mycket fett och lite kolhydrat kommer fettförbränningen att vara högre, men då främst förbränningen av fettet du äter snarare än fettet på kroppen (om du ligger på energi+ under mätperioden).

Det är liksom onödigt för kroppen att slösa energi på processer som bränner kroppsfett (som sen är kostsamt att bygga in igen) när den istället bara kan förbränna det som stoppats i munnen. Så kan man väl säga utan att vara allt för fel på det.

[Sniggel]

Fettförbränning är väl fettförbränning?

Det är väl isåfall frisättningen av fettsyror från fettceller som hoppas över vid de tillfällena eller?

Om man bulkar på LCHF bör man ju ha både hög fettinlagring och hög fettförbränning?
Om man t ex får i sig en måltid med 100g fett och 50g protein (och så säger vi 10g kolhydrat för sakens skull :P). Då bör ju fettförbränningen vara hög efter detta. Där är knappt någon kolhydrat som kan se till att sänka fettförbränningen särskilt mycket. Fettförbränningen av framförallt fettet från måltiden kommer att ske. Men där kommer även att ske inlagring eftersom kroppen förmodligen inte kan bränna fett i den takt som det putsas ut från magsäcken.

Efter en viss tid övergår kroppen till katabolism igen eftersom det dietära fettet från måltiden är "relativt slut" och kroppen har successivt ökat frisättningen av fett från fettceller så att fettförbränningen kan fortsätta att rulla på.
(Det lagrade glykogenet i levern kan också komma att putsas ut vid behov om där finns att ta av).

Ser man det hela på ett dygn så kommer inlagringen av fett att totalt sett överskrida förbränningen av kroppsfett eftersom man är på ett kaloriöverskott. Som vanligt alltså. Ekvationen blir dock annorlunda. Hög fettförbränning dygnet runt men även hög fettinlagring.


Äsch. Jag tar ett exempel på en högkolhydratsbulk också nu när jag ändå är igång...

Om man får i sig en måltid med 225g kolhydrater och 50g protein (och så säger vi 4g fett för sakens skull ;)). Då bör ju fettförbränningen vara låg efter detta. Där är knappt något fett att förbränna (eller lagra in) från måltiden och där är massor med kolhydrat från måltiden att nyttja så det finns ingen vits att frisätta en massa fettsyror. Kolhydratsförbränning av kolhydrater från måltiden kommer att ske (att frisätta från lever är onödigt). Men där kommer även att ske inlagring som glykogen eftersom kroppen förmodligen inte kan bränna kolhydrat i den takt som det putsas ut från magsäcken och tas upp av tarmen.

Efter en viss tid övergår kroppen till katabolism igen eftersom kolhydraterna från måltiden är slut (förbrända och inlagrade i muskulatur och lever) och kroppen har successivt ökat frisättningen av fett från fettceller så att fettförbränningen kan börja stiga för att kompensera för sänkt kolhydratsförbränning. Givetvis kommer levern att putsa ut kolhydrat vid behov så att blodsockerhalten inte sjunker för lågt. Men på en sådan diet är det kanske lagom till att nästa högkolhydratsmåltid ska inmundigas så det är inte ens säkert att det sker.

Ser man det hela på längre sikt så kommer inlagring/nyskapande av fett att totalt sett överskrida förbränningen av kroppsfett eftersom man är på ett kaloriöverskott. När glykogennivåerna är fulla och där fortfarande finns ett överskott av glukos kommer DNL inträffa. Dvs att kroppen börjar tillverka fett. Fettdepåerna växer, som vanligt alltså. Ekvationen ser ut typ så här:
Låg fettförbränning, låg fettinlagring och även viss DNL.

Detta senare exempel sägs kosta mer energi och ska vara ett ineffektivt sätt att bli fet på (om kolhydraterna inte till stor del består av fruktos) så det kan vara att föredra om man vill ha fulla glyokgendepåer, bulka och samtidigt vara skyddad från snabbt ökande fettdepåer. Högkolhydrat-lågfett-lågfruktosdiet alltså.