Visa fullständig version : Aldrig nöjd
Hej!
Jag är aldrig nöjd med mina träningspass. Även om jag slår PB, gör fler reps än förra passet, höjer vikten, osv. Jag brukar alltid tänka; tänk om jag körde mer strikt förra gången, å idag mindre strikt därför jag gjorde fler reps, tänk om jag körde mer koncentrisk förra gången? Tänk om jag inte chockat muskeln? Osv, osv. Detta gör så att jag aldrig är nöjd.
Det gäller samma sak med kosten. Tänk om jag inte kom upp idag i 2g protein/kv, tänk om jag kom upp i det men inte kom upp i 2500kcal, då är alla proteiner jag ätit gått förlorade? Tänk om jag slösar mycket pengar på mat å tillskott men jag växer inte eftersom jag inte chockat muskeln på gymmet?
Detta går igenom mitt huvud hela tiden, liksom jag växer, vikten går upp, jag blir starkare osv. Men jag är aldrig riktigt nöjd, vad kan detta bero på? Hur kommer man över detta? :(
detta får dig att växa både som person och i träningssammanhang. ser inget negativt med det :)
willtjam
2013-01-04, 13:45
Hur chockar man en muskel?
krubkungen
2013-01-04, 13:51
Hur chockar man en muskel?
Dooh enkelt. Man går från att köra bänkpress till hantelpress, voilá.
Hur chockar man en muskel?
lyfter tyngre än vad du brukar eller kortar ner vilan mellan setten eller helt enkelt kör fler sett än vad du är van vid
Fixa ett specifikt upplägg och håll dig till det. Utvärdera resultatet efter varje period och variera i uppläggen för att sträva efter det som fungerar bäst. Med andra ord, ge inte dig själv allt för mycket fria händer varje pass eftersom man då konstant måste försöka lista ut vad man kan göra bättre för stunden.
Det är så jag gör iaf :)
willtjam
2013-01-04, 14:28
lyfter tyngre än vad du brukar eller kortar ner vilan mellan setten eller helt enkelt kör fler sett än vad du är van vid
Jag trodde att chock var ett sjukdomstillstånd...?
Man chockar inte muskeln. Sluta använda det ordet, ta bort det helt från dessa sammanhang, det är missvisande...
OnT: Om du inte är nöjd trots att du gör framsteg låter osunt. Du tycker själv att det är dumt att tänka så eller?
Det är möjligt att du växer ifrån det för i framtiden ska du vara glad om du faktiskt gör framsteg öht från kvartal till kvartal, eller år till år.
Risken finns också att ditt tankesätt inte släpper och det kanske kan leda till ortorexi eller liknande. Dvs att du känner dig så pass tvingad att göra framsteg att du tar till mer extrema metoder. Men när du oroar dig för att det extrema du gör inte är tillräckligt bra heller så inser du att du är i en ond spiral av "aldrig nöjd/alltid besviken".
Nu målar jag upp ett skräckscenario. Jag vet inte hur allvarligt det är för din del. Jag har haft liknande tankegångar men blivit mer balanserad och realistisk med tiden tack o lov.
gör bara ditt bästa för dagen, samma med maten. Sluta noja
Jag trodde att chock var ett sjukdomstillstånd...?
det kan det ju också vara:)
Hoppas det inte händer oss för ofta bara:)
Man brukar säga att "chocka en muskle"=gör något annorlunda eller det som jag skrev i mitt förra inlägg.
det kan det ju också vara:)
Hoppas det inte händer oss för ofta bara:)
Man brukar säga att "chocka en muskle"=gör något annorlunda eller det som jag skrev i mitt förra inlägg.
Förvåna muskeln kanske är bättre. Gör något den inte är beredd på. Inget jag själv använder eller förstår poängen med, men jag förstår det lite som att man vill ge muskeln en aha-upplevelse. Typ "Aha, hände detta så kan ju allt hända. Bäst jag växer" "OJ vad jobbigt detta var, detta var jag inte van vid, bäst att växa" istället för som jag tänker mig att mina musklers tankebanor går "Detta var tyngre och jobbigare än förra gången.. Nåja, är väl inget att be för utan bara att växa. Får försöka hålla det minimalt dock, annars blir det bara jobbigare".
Förvånad: När något händer muskeln inte är van vid eller beredd på
Chockad: Muskeln har varit med om ett fruktansvärt trauma och tappar sin verklighetsuppfattning
;)Hej!
Men jag är aldrig riktigt nöjd, vad kan detta bero på? Hur kommer man över detta? :(
Du har nog bara råkat ut för en redig opti-noja, där man snöar in på att allt (precis allt) måste vara perfekt för att man ska fortsätta växa.
Det brukar sluta med att man inte ens kan böja om inte rätt byxor är rena ;)
Det kan vara bra om du försöker slappna av lite och tänka mera långsiktigt, typ att du kommer att träna hela livet och att resultaten får komma när dom kommer.
Om man blir för petig med smådetaljer så finns det en risk att man till slut ledsnar totalt och slutar helt.
Har du några andra intressen förutom styrketräning?
Det kan ibland vara bra att göra något helt annat för att skingra tankarna och komma bort från opti-tänket.
Lycka till.
Förvåna muskeln kanske är bättre. Gör något den inte är beredd på. Inget jag själv använder eller förstår poängen med, men jag förstår det lite som att man vill ge muskeln en aha-upplevelse. Typ "Aha, hände detta så kan ju allt hända. Bäst jag växer" "OJ vad jobbigt detta var, detta var jag inte van vid, bäst att växa" istället för som jag tänker mig att mina musklers tankebanor går "Detta var tyngre och jobbigare än förra gången.. Nåja, är väl inget att be för utan bara att växa. Får försöka hålla det minimalt dock, annars blir det bara jobbigare".
Förvånad: När något händer muskeln inte är van vid eller beredd på
Chockad: Muskeln har varit med om ett fruktansvärt trauma och tappar sin verklighetsuppfattning
hmmm..hur som haver tror jag du fattar poängen i allafall...
detta får dig att växa både som person och i träningssammanhang. ser inget negativt med det :)
Hur menar du nu?
Fixa ett specifikt upplägg och håll dig till det. Utvärdera resultatet efter varje period och variera i uppläggen för att sträva efter det som fungerar bäst. Med andra ord, ge inte dig själv allt för mycket fria händer varje pass eftersom man då konstant måste försöka lista ut vad man kan göra bättre för stunden.
Det är så jag gör iaf :)
Det är exakt detta jag gör, jag skriver ner allt och försöker varje pass höja repsen eller vikten.
gör bara ditt bästa för dagen, samma med maten. Sluta noja
Jag gör mitt bästa för dagen och med maten...
Det kan vara bra om du försöker slappna av lite och tänka mera långsiktigt, typ att du kommer att träna hela livet och att resultaten får komma när dom kommer.
Lycka till.
Försökt tänka så, men det blir inte bättre. Då känner jag mig bara mer stressad. Tänker typ såhär: Tänk om jag inte får de resultaten man ska få efter tex tre års tränande? *gah!*
det kan det ju också vara:)
Hoppas det inte händer oss för ofta bara:)
Man brukar säga att "chocka en muskle"=gör något annorlunda eller det som jag skrev i mitt förra inlägg.
Jepp, man brukar det. Det betyder inte att det är vettigt. "Förvånad" tjänar samma syfte så börja inte med det istället, snälla...
Ej heller är det rätt att säga "det är ju bra att variera sig" som någon standardkommentar på allt oavsett vad. Ofta är det direkt dumt att variera sig "för att det är bra" om man eftersträvar progression (och bra resultat).
Jag gör mitt bästa för dagen och med maten...
Försökt tänka så, men det blir inte bättre. Då känner jag mig bara mer stressad. Tänker typ såhär: Tänk om jag inte får de resultaten man ska få efter tex tre års tränande? *gah!*
har man gjort sitt bästa har man gjort sitt bästa :)
vadå "ska" få? alla svarar olika på styrketräning,
Min flickvän har dragits med liknande tankar kring träning, mat, karriär etc. Hon tog till slut hjälp av psykolog specialiserad på mindfullness och hon upplever att det hjälpt otroligt mycket.
Kanske kan vara något för dig att titta på?
Ja, du håller på och utvecklar ett tvångsbeteende. Hur du agerar härifrån bestämmer om du blir psykiskt sjuk eller tillfrisknar.
Jepp, man brukar det. Det betyder inte att det är vettigt. "Förvånad" tjänar samma syfte så börja inte med det istället, snälla...
Ej heller är det rätt att säga "det är ju bra att variera sig" som någon standardkommentar på allt oavsett vad. Ofta är det direkt dumt att variera sig "för att det är bra" om man eftersträvar progression (och bra resultat).
det finns en poäng i det du säger.
I början av min livsvändning, delvis när jag började styrketräna och läsa på om allt om kost och träning, var man sjukt övermotiverad om det är rätt ord.
Det jag menar är att jag var så pass intresserad av det jag höll på med, att allt skulle vara som en perfekt "miljö" för mitt ändamål. Punktlig med sömn minst 8h exakt varje natt, åt sjukt enformigt, tränade mycket hårt och intensivt varje dag i halv år och gick nästan in i väggen. Började upptäcka att mitt liv kretsade kring skivstången och maten och det var då jag släppte på spärrarna.
Att styrketräna ska vara kul och vara någonting som verkligen håller livet ut. Kosten ska man inte behöva tänka på, utan man tar den där extra köttbiten och en slev mindre potatismos t.ex utan att tänka på det.
Gjorde dock helt sjuka ökningar av muskler och styrka under denna tid, men intensiviteten var så pass hög att det var skadligt (mentalt) och inte särskilt effektivt. 100% varje dag går inte.
Hur länge har du tränat min son?
Måste citera Rippetoe (http://www.t-nation.com/free_online_article/most_recent/when_it_comes_to_squats_easier_doesnt_work) igen: "We don't want your muscles confused. We want them to know precisely what they have to do the next workout: squat more weight than last time, below parallel."
Du är ämnad till att bli den bäste
stromming
2013-01-05, 02:16
Måste citera Rippetoe (http://www.t-nation.com/free_online_article/most_recent/when_it_comes_to_squats_easier_doesnt_work) igen: "We don't want your muscles confused. We want them to know precisely what they have to do the next workout: squat more weight than last time, below parallel."
:bow:
O HALLELUJA THE LORD HAS SPOKEN
:bpump:
Ett tag var jag inne på dessa tankebanor. Nu tänker jag att varje belastning av muskeln är ett plus. Om man jämför med vad styrketräning ska ersätta (fysisk akivitet, fysiskt arbete) så är ju lite ostrikta utförda övningar mycket "bättre" i byggarsynpunkt än att dra granris, hugga ved, bla bla t.ex.
Eddie Vedder
2013-01-05, 11:26
Du är ämnad till att bli den bäste
Ja så kan det vara men det är också de personerna som kan krascha som värst. Det finns ingen motsättning i att ha motivation och driv till att nå riktigt långt men att samtidigt begå misstag som raserar allt. Ju bättre driv, ju högre ambitioner och ju större talang desto viktigare tror jag det blir med klokt folk runtomkring en som tyglar en lite. :)
I trådskaparens fall får i alla fall jag, och fler än jag verkar det som, uppfattningen att drivet och ambitionerna övergår till tvångstankar och ångest. Och det ÄR destruktivt, inte bara för saker runtomkring utan även för träningen i sig. Om två personer är ämnade att bli den bäste men den ena drivs av tvångstankar så kommer det vara den senare som kör lika hårt oavsett om kroppen skriker efter vila och om förslitningsskadorna kommer smygande. Den andra personen är lika seriös med de återhämtande passen eller vilan.
EDIT: Citatet från Rippetoe är grymt tycker jag. Aldrig har jag fattat grejen med att medvetet söka sig till nya övningar och träningskoncept istället för att bli riktigt duktig och slipad i de övningar man utför och sedan bara öka i de övningarna. "Yes, nu kan jag äntligen köra hantelpressar med felfri teknik. Dags att lägga ner övningen och hitta på någon suspekt rörelse i cable-cross!"
EDIT igen: Att aldrig vara nöjd kan nog vara en bra grej. Men att alltid vara missnöjd är en annan sak.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.