Visa fullständig version : Lever "bra" men är alltid trött!
sleepwalker
2013-01-03, 18:53
Hej!
Jag startar den här tråden i kost och näringsdelen då jag anser det mest troligt att det är avsaknad av något på detta område som ger mig problem. Om det ändras får någon flytta den dit den eventuellt skulle passa bättre.
Tänkte starta med en liten bakgrundsfakta för att ge en bild av mitt leverne.
Jag är en kille på snart 25 år med ett stort intresse av träning, hälsa, kost mm.
Som liten var jag väldigt aktiv och kände alltid ett väldigt driv att göra saker, vaknade alltid som en solstråle och såg bara möjligheter med livet. Min mamma sa även att jag väldigt tidigt slutade sova middag som liten, samt att jag alltid haft ett ganska litet behov av sömn.
Runt 5 års ålder började jag träna fotboll nån/några gånger i veckan och fortsatte vara aktiv utöver träningen. När jag började skolan fick jag ett allt större intresse för tv och datorspel vilket bidrog till en hel del sena kvällar och sena mornar. Jag fortsatte dock min idrottsliga karriär med diverse idrotter till 16-17 års ålder och hade provat på de mesta inom området.
Någon gång här tog datorspel helt över min tillvaro blandat med en hel del alkohol på helger. Inte något överdrivet men på gymnasiet var jag kanske rejält full i snitt var tredje helg å de andra tillbringades framför datorn.
Såhär levde jag mer eller mindre i 5 år och tränade inget större. Gymtränade kanske 3 gånger i veckan enbart under den här perioden och hann även med att vara vegetarian ett av åren. Det blev ganska mörka år och jag kände mig apatisk och deprimerad under nästan ett års tid.
Det kändes som att jag var så långt ned jag kunde komma och någon stans runt 21 års ålder så bestämde jag mig för att gå vidare. Jag ville vara vältränad och må bra så jag läste allt jag kunde om hälsa å träning. Hade en ganska god bas sen tidigare då jag har en far som arbetar inom området och har tvångslärt mig mycket under åren, som jag kanske inte anammat på bästa sätt dittills.
Nu till min undran: Jag har nu alltså de senaste 4 åren levt ett väldigt hälsosamt liv på alla sätt jag kan tänka mig. Såklart har det funnits svackor under åren med överkonsumtion av alkohol vissa perioder, trasiga förhållanden, familjeproblem osv men i det stora hela har jag ätit och levt väldigt sunt. Men hur jag än bär mig åt så har jag en konstant trötthet i kroppen som sitter kvar sen de "mörkare" åren. Jag får inte riktigt tillbaka glöden å drivet som jag en gång hade och att ta för sig ungefär vad som helst är en jävla pina.
Jag är väldigt beslutsam och klarar som det är nu med nöd och näppe att motivera mig till att träna och äta hälsosamt på dagarna. Jag klarar en "vanlig" arbetsdag men det är med ett jävla vansinnes krav på disciplin. Om jag bara någon sekund sluter ögonen och känner efter så blir jag direkt dödstrött och kan sova hur länge som helst. Det är alltså en pina att leva ett mer eller mindre vanligt liv som nästan alla andra gör. Den ständiga tröttheten är väldigt jobbig och jag sitter nu och funderar på om jag missat nåt eller någon viktig del i min kost med tanke på att jag efter 4 år inte känner att jag riktigt kommit tillbaka. Är utbildad hälsocoach på universitet så jag känner mig hyfsad säker på att jag vet hur jag ska göra men får det inte att gå runt riktigt.
Är det någon som har liknande upplevelser å erfarenheter som kan dela med sig av hur de gjort för att ta sig ur den kroniska tröttheten. Jag tycker inte jag förtjänar att må som jag gör men det kanske är något jag missar.
En vanlig dag nu består av mat i form av: Frukost, fullkornsbröd med ost + ägg, keso. Resten: Pasta, nudlar, ris eller potatis, kombinerat med, kyckling, nötfärs, torsk eller lax. Detta 2-3 gånger om dagen + diverse grönsaker och rotfrukter, typ: Tomat, lök, gurka, vitkål, boccoli, blomkål. I mindre mån även en del frukter, oftast äpple. Har på senare tid även börjat äta Höst/vinter vitaminer och större delen av året även någon form av multivitamin.
Jag tränar gym, hela kroppen delat i tre pass ungefär 5 dagar i veckan och kör efter passen 30 minuter konditionsträning. Känner jag mig utmattad vilar jag extra och känner jag mig stark lägger jag till en extra dag.
Alla tankar eller förslag på förändring uppskattas, någon som har nån idé om vad det kan vara. Vill ni veta mer om mitt liv eller psykiska status är det vara att fråga. Jag drog ihop den här texten i ett svep så det kanske är lite hafsigt. Hoppas ni har överseende med det och orkar läsa ändå! :)
Wall of text är inget folk orkar läsa i regel, i all välvilja.
Ditt liv och "psykiska status" känns för övrigt väldigt relevant som du nämner.
I övrigt skulle jag börja med en så enkel sak som en normaldoserad multivitamin och försöka att få dig eventuellt lite mer järn och d-vitamin. Trötthet kan bero på så enormt mycket men man kan ta tag i enkla anledningar.
Sköldkörtelhormon? Har du mål/drömmar i livet?
Edit: Såg att du äter vitaminer. Prova att skippa alla vitamin-tillskott eftersom de ibland kan vara sederande beroende på innehåll och ofta innehåller helt onödiga mängder av vissa vitaminer och mineraler.
LarsLasr
2013-01-03, 19:22
Hur är det med vänner, jobbarkompisar, familj?
Hur roligt är jobbet? Håller du på med någon av alla lagidrotter nu? Sysslar du med något kreativt/mentalt stimulerande?
Hur bra sover du på nätterna? Snarkar du? Äter du D-vitamin? Bra att få i sig när solen försvunnit :)
Gymmet är nice för att man ska bli piggare och jag själv märker stor skillnad på när jag tränar regelbundet och när jag haft ett längre uppehåll, men för att jag ska vara lycklig och glad handlar det mycket om att känna gemenskap med vänner och att ha några man kan prata om det mesta med. Jobbet blir alltid roligare med lite bus eller skratt, men ibland så hittar man inte på något stimulerande att prata om eller inget roligt att skratta åt. Finner mig själv ibland som trött och tråkig, och ibland som den mest energiska studsbollen som gör folk glada och känns alltid som att när jag lärt mig låsa upp den senare på egen hand så har jag nyckeln till livet.
Men antar att det beror lite på goda och onda cirklar och att umgås med rätt personer, svårt att styra på egen hand.
Det jag syftar på är att det kanske inte bara är träningen och kosten det handlar om :)
Linjedomarn
2013-01-03, 19:44
Känner igen mig väldigt mycket, sedan jag började gymnasiet har jag alltid varit trött, varje dag, spelar ingen roll hur jag sover, tränar,vilar och äter.
Vad äter ni som är trötta för kosttillskott?
Fredszky
2013-01-03, 19:50
jag känner igen mig,
jag slutade med mjöl/gluten för någon månad sen, det gjorde stor skillnad för mig. kan verkligen vara värt att prova att utesluta alla såna produkter, mjöl,bröd,pasta,musli,havre osv några veckor för att se om du mår bättre.
och jag har testat för glutenintolerans förut hos vårdecentralen men det visade inget.
Som Fredszky upplever jag stor skillnad med viss mat och energinivåer. Mjölk gör mig seg och trött efter en kort stund, samma med vetemjöl. Helt värdelöst faktiskt. Undviker båda och har mycket mer energi, skillnaden är faktiskt otippat stor i mental pigghet. Ge det ett par dagar.
Eddie Vedder
2013-01-03, 20:04
Som liten var jag väldigt aktiv och kände alltid ett väldigt driv att göra saker, vaknade alltid som en solstråle och såg bara möjligheter med livet.
Hur är det med det där idag då? Känner du att du har en framtidstro? Har du ett driv mot något i livet? Har du någon uppfattning om vad vill du med livet och är det i såna fall det du gör med livet.
Det kan ofta vara på grund av att man lever "bra" som man är deprimerad och trött, det behöver inte vara trots det "bra" levernet.
Maine_Cat
2013-01-03, 20:15
Har du gjort ngn allmän hälsokontroll blodstatus, hormoner etc. tycker du kan gott kontakt vården och be om det för att utesluta fysiska orsaker.
Perramja
2013-01-03, 21:04
Som ovanstående skrev, kolla upp dessa saker. Därefter testa att utesluta olika livsmedel som du eventuellt reagerar negativt på. Mitt råd är att testa att utesluta mjölkprodukter helt och hållet först i ett par-tre veckor. Har personligen ingen påvisad intollerans mot mjölkprodukter vid test på vårdcentralen, men blir helt slut för resten av dagen och kass i magen vid intag av en ringa mäng iaf, så lita inte blint på tester. Pröva dig fram. Hur mår du i magen i dagsläget? En väl fungerande mage och tarmflora är grunden för att kroppen ska orka hålla dig pigg.
En till som känner igen sig här! Det är väl snarare att tröttheten beror på en mild latent depression. Det är min diagnos jag ställt på mig själv iaf. Inget som drar ner en totalt, men man känner sig lite tom ibland.
sleepwalker
2013-01-03, 22:23
Efter första kommentaren å ett eget försök att läsa det jag skrev får jag tacka de som orkade till slutet :p risk för lite mer här.
Jag har ganska lätt att träffa kompisar å tjejer och sådär men jag kräver ganska mycket av dem så har en handfull vänner som jag tycker om å många ytliga kontakter. Hade det ganska jobbigt i mitt senaste förhållande men känner att jag kommit över det på ett bra sätt nu. Jobbet är inget drömjobb men helt ok och arbetskamraterna är jättebra!
Har länge, sen någonstans runt 8 års ålder haft lite svårt att sova längre stunder å vaknar ganska ofta. Vet inte om detta är normalt eller påverkar mitt välmående mycket men jag har i alla fall lite psykisk nojja för att jag oftast inte sover längre än ett par timmar åt gången innan jag vaknar igen. Somnar om inom nån minut dock så det är inget större än så.
Jag känner mig absolut piggare när jag regelbundet tränar men trots att det är lättare känner jag mig ändå mycket slöare och tröttare än vad andra verkar vara. Som sagt har jag haft en del jobbigt i mitt liv, men det har väl de flesta och det tycker jag inte borde vara anledning nog för att kroppen mer eller mindre ska sluta fungera. Varför funkar den isf för andra. Äter just nu D-vitamin + C tror jag då jag upplevt att jag varit väldigt mycket tröttare på vinterhalvåret.
Har haft funderingar på gluten, laktos osv då jag ibland på morgonen inte kan äta vad som helst utan att få en väldig rännskita. Har dock inte kunnat lokalisera vilket ämne/ämnen det isf gäller och inte heller har läkarundersökningen givit något utslag.
Känner kanske inte något större jättedriv just nu för vad jag vill göra i livet, men har det ganska klart för mig hur jag har tänkt mig senare i alla fall, å är allmänt hyfsat nöjd.
sleepwalker
2013-01-03, 22:24
En till som känner igen sig här! Det är väl snarare att tröttheten beror på en mild latent depression. Det är min diagnos jag ställt på mig själv iaf. Inget som drar ner en totalt, men man känner sig lite tom ibland.
Har också varit inne på det här spåret! Om så är fallet, hur tar man sig ur den helt och kan återgå till livet?
Å för att svara på om jag känner drivet som jag gjorde som liten nu så är svaret nej, inte alls på samma sätt!
Har också varit inne på det här spåret! Om så är fallet, hur tar man sig ur den helt och kan återgå till livet?
Å för att svara på om jag känner drivet som jag gjorde som liten nu så är svaret nej, inte alls på samma sätt!
vet exakt hur du känner och hade jag haft svaret hade jag gärna delat med mig.
min plan är att flytta och börja om på ny kula, tror det kan hjälpa
Maine_Cat
2013-01-04, 07:51
Det är inte ovanligt att en blir tröttare på vintern, vi behöver ljus. Har en tendens till att bli deppig så prata om det för läkare att självbehandla sig är inte att rek. vare sig med kost eller olika kosttillskott. förens en vet ordentligt vad som orsakar det hela psykosomatiskt eller fysiskt. Att jämföra sig med andra är inte alltid det rätta en kan misstolka sådant grovt. Livet förändras hela tiden och att fokusera bakåt är ofta oklokt. Få hjälp med att se framåt i stället och skaffa bra redskap att hitta motivation och driv. Det jag ibland mött är att en del unga inte känner av vad som är vanliga normala känslor det är ok att vara ledsen, glad, lycklig, bli frustrerad, känna sig misslyckad etc. de kräver att det alltid ska vara på top vilket jag skulle oroa mig mer för.
Ta en samtalstid + en allmänkoll på din VC och börja där.
Du skriver att du vaknar ofta när du sover. Kan det vara så att du snarkar? Sömnapne resulterar allt som oftast i dagtrötthet.
Besök gärna vårdcentralen för det första. Se hur det står till med sköldkörteln, samt om du har någon brist.
Slutar man med gluten blir man i regel piggare en tid. Detta gäller även folk som inte är glutenintoleranta.
För övrigt har vi alla olika sömnbehov. Du kanske behöver mer sömn. Av någon orsak kanske du inte heller får någon direkt kvalitetssömn..
Slutligen.. Folk ÄR trötta :D ..mer eller mindre. Du är inte ensam. Om nu det hjälper.
Det kan ofta vara på grund av att man lever "bra" som man är deprimerad och trött, det behöver inte vara trots det "bra" levernet.
Faktiskt en bra poäng. Folk som lever "bra" tenderar att driva sig själva hårt och vara perfektionister, vilket inte är det roligaste alla gånger och som kan gå ut över det mentala måendet.
Angående "latenta" depressioner har ju en depression ingen given och tydlig etiologi utan är ett knippe symptom. Man kan få depressionssymptom av allt möjligt, men det gör dig inte kliniskt deprimerad. Jag blir t ex nedstämd, ostimulerad och tråkig av mjölkprodukter har jag märkt genom självstudier ett oräkneligt antal gånger och har nu insett att det är lika bra att låta bli att konsumera det eftersom jag mår mycket bättre utan.
En "latent" depression låter snarare som något Freudianskt och knepigt undermedvetet.
sömnapne resulterar allt som oftast i dagtrötthet.
+1
Eddie Vedder
2013-01-04, 19:47
Faktiskt en bra poäng. Folk som lever "bra" tenderar att driva sig själva hårt och vara perfektionister, vilket inte är det roligaste alla gånger och som kan gå ut över det mentala måendet.
Ja det kan vara en del. Men jag syftar mer på att det "bra" inte alls är så värst bra utan något man bara inbillat sig efter att ha läst på internet exempelvis. Samt att det hälsosamma levernet blir ett sånt mål i sig att det tar allt fokus så att man bara får ångest. Och ja, jag pratar utifrån egna erfarenheter.
Perramja
2013-01-05, 10:15
ja det kan vara en del. Men jag syftar mer på att det "bra" inte alls är så värst bra utan något man bara inbillat sig efter att ha läst på internet exempelvis. Samt att det hälsosamma levernet blir ett sånt mål i sig att det tar allt fokus så att man bara får ångest. Och ja, jag pratar utifrån egna erfarenheter.
+1
Jag har haft exakt samma problem sedan ungefär ett och ett halvt år tillbaks. Jag gick till och med till optikern och neurolog för att jag kände att min koncentration, syn och hörsel hade blivit bättre, vissa dagar kunde/kan jag till och med känna mig utanför min kropp, är helt slut alltså.
Efter att jag nojjat över att det kunde ha varit en tumör, så gick jag och röntgade hjärnan, men ingenting, ingenting alls, hittade dom där.
Jag har samma problem nu fortfarande. Otroligt jobbigt, jag känner mig något stressad, osocial och allmänt omotiverad och ofokuserad.
Ska ta och besöka läkare och så vidare några gånger till för att se om det går att hitta någonting nytt. Det enda jag kan tänka mig att det KAN vara är att detta symptom skulle kunna följa med min stress eller dom eventuella hemorojder jag har ( osäker på om det är det eller en lättare variant av anal-klåda. )
Besök gärna vårdcentralen för det första. Se hur det står till med sköldkörteln, samt om du har någon brist.
Slutar man med gluten blir man i regel piggare en tid. Detta gäller även folk som inte är glutenintoleranta.
För övrigt har vi alla olika sömnbehov. Du kanske behöver mer sömn. Av någon orsak kanske du inte heller får någon direkt kvalitetssömn..
Slutligen.. Folk ÄR trötta :D ..mer eller mindre. Du är inte ensam. Om nu det hjälper.
Det var intressant. Tror jag +1 ar detta. Hela två sidor snart och så pass få inlägg om gluten ändå, hypen har inte nått Sverige. I USA/Kanada är alla glutenintolleranta och man skyller allting på det och stackars barn med andra sjukdomar sätts på en massa fjolldieter men man ser inga problem med att de sitter uppe till 1 på natten t ex, eller att man ammar och dricker alkohol osv.
Jag har haft exakt samma problem sedan ungefär ett och ett halvt år tillbaks. Jag gick till och med till optikern och neurolog för att jag kände att min koncentration, syn och hörsel hade blivit bättre, vissa dagar kunde/kan jag till och med känna mig utanför min kropp, är helt slut alltså.
Efter att jag nojjat över att det kunde ha varit en tumör, så gick jag och röntgade hjärnan, men ingenting, ingenting alls, hittade dom där.
Jag har samma problem nu fortfarande. Otroligt jobbigt, jag känner mig något stressad, osocial och allmänt omotiverad och ofokuserad.
Ska ta och besöka läkare och så vidare några gånger till för att se om det går att hitta någonting nytt. Det enda jag kan tänka mig att det KAN vara är att detta symptom skulle kunna följa med min stress eller dom eventuella hemorojder jag har ( osäker på om det är det eller en lättare variant av anal-klåda. )
Typiska stressymptom, t ex på omedveten hyperventilering. Kan dessutom vara nästan vad som helst från vitamin/mineral-brist, till hjärntumör och MS. Men jag är övertygad om att det är stressrelaterat eftersom oddsen för det är väldigt starka om man ser till statistik.
Känslighet mot viss mat kan också ge sådana symptom.
Angående förslagen om sömnapné så tycker jag att det låter osannolikt hos en i övrigt frisk, aktiv, ej överviktig tjugofemåring; särskilt om man inte vet med sig att man snarkar.
Att det skulle vara något slags universalkur mot trötthet och allmän olustkänsla att sluta med gluten, om man inte har misstanke om att man är glutenintolerant, är jag skeptisk till. Misstänker man gluteintolerans bör man f.ö. gå till vårdcentralen och få detta utrett INNAN man slutar med gluten, eftersom man annars kan råka ut för falskt negativa prover. Att börja undvika demoniserade födoämnen (vanligen spannmål, socker, olika tillsatser som för tillfället är i ropet, odefinierbart "processad" mat, mjölk etc.) utan att man har några symptom på födoämnesintolerans/allergi tycker jag mest verkar vara något slags samhällsneuros. Steget mellan att tro att allt beror på det man äter och foliehatten för att skydda sig mot strålning (för att ta något som de flesta skrattar åt) är inte så stort.
Har man däremot symptom som man har rimlig anledning att tro beror på att man inte tål random mat är det förstås vettigt att ta tag i det.
Sheogorath
2013-01-05, 19:40
Angående förslagen om sömnapné så tycker jag att det låter osannolikt hos en i övrigt frisk, aktiv, ej överviktig tjugofemåring; särskilt om man inte vet med sig att man snarkar.
Att det skulle vara något slags universalkur mot trötthet och allmän olustkänsla att sluta med gluten, om man inte har misstanke om att man är glutenintolerant, är jag skeptisk till. Misstänker man gluteintolerans bör man f.ö. gå till vårdcentralen och få detta utrett INNAN man slutar med gluten, eftersom man annars kan råka ut för falskt negativa prover. Att börja undvika demoniserade födoämnen (vanligen spannmål, socker, olika tillsatser som för tillfället är i ropet, odefinierbart "processad" mat, mjölk etc.) utan att man har några symptom på födoämnesintolerans/allergi tycker jag mest verkar vara något slags samhällsneuros. Steget mellan att tro att allt beror på det man äter och foliehatten för att skydda sig mot strålning (för att ta något som de flesta skrattar åt) är inte så stort.
Har man däremot symptom som man har rimlig anledning att tro beror på att man inte tål random mat är det förstås vettigt att ta tag i det.
Tack.
Har samma problem och jag har enl. läkaren troligen talassemi. Det innebär att Hb proteinet är abnormalt. Jag är för övrigt invandrare och kommer från Iran så Talassemi är nog ingenting som är vanligt för Europeer eftersom det egentligen är ett "skydd mot malaria" ironiskt nog.
Hur som helst du måste uppsöka läkare och NÄR du gör detta så kom ihåg att du behöver utesluta järnbrist (då görs ett blodtest), B12 och folat, Homocystein men ÄVEN Tyroideahormonerna (Glöm inte detta och ta UPP det med läkaren).
Jag har fortfarande inte kollat Tyroideahormonerna och skall även göra detta för man vet ju aldrig.
Angående förslagen om sömnapné så tycker jag att det låter osannolikt hos en i övrigt frisk, aktiv, ej överviktig tjugofemåring; särskilt om man inte vet med sig att man snarkar.
Att det skulle vara något slags universalkur mot trötthet och allmän olustkänsla att sluta med gluten, om man inte har misstanke om att man är glutenintolerant, är jag skeptisk till. Misstänker man gluteintolerans bör man f.ö. gå till vårdcentralen och få detta utrett INNAN man slutar med gluten, eftersom man annars kan råka ut för falskt negativa prover. Att börja undvika demoniserade födoämnen (vanligen spannmål, socker, olika tillsatser som för tillfället är i ropet, odefinierbart "processad" mat, mjölk etc.) utan att man har några symptom på födoämnesintolerans/allergi tycker jag mest verkar vara något slags samhällsneuros. Steget mellan att tro att allt beror på det man äter och foliehatten för att skydda sig mot strålning (för att ta något som de flesta skrattar åt) är inte så stort.
Har man däremot symptom som man har rimlig anledning att tro beror på att man inte tål random mat är det förstås vettigt att ta tag i det.
Jag är inte säker på att man måste vara allergisk mot mat för att må "dåligt" av densamma. Att må dåligt av någonting kan också vara mer eller mindre subtilt, fastän påtagligt, som t ex att bli trött och seg av mjölk/mjölk-produkter, och att människor då ständigt ska komma med blodprov och allergipratet som ett krav för att man får reagera dåligt på mat hjälper ju inte direkt.
Eddie Vedder
2013-01-05, 20:38
Jag är inte säker på att man måste vara allergisk mot mat för att må "dåligt" av densamma. Att må dåligt av någonting kan också vara mer eller mindre subtilt, fastän påtagligt, som t ex att bli trött och seg av mjölk/mjölk-produkter, och att människor då ständigt ska komma med blodprov och allergipratet som ett krav för att man får reagera dåligt på mat hjälper ju inte direkt.
Att komma med första bästa påståenden om att det ena och det andra ska uteslutas hit och dit, gärna kombinerat med lite internetdoktorråd om hormoner och dylikt, hjälper ju knappast mer det heller. Problemet är ju inte råden i sig utan att de bygger på fruktansvärt lös grund och därför kan stjälpa mer än de hjälper.
Det blir ju nästan samma diskussion som med alkohol:
"Va, dricker du inte alkohol?" Byt ut alkohol mot mjölk, vete, eller vad som helst. Dessutom nämner folk just mjölk och vete oftast som problematiska, vilket gör att det förmodligen finns något bakom det hela. Att helt avfärda dem som placebo eller inbillning tror jag är fel.
Upplever man att man mår sämre av någonting och har provat att äta maten i fråga flertalet gånger med samma effekt, finns det såklart ingen anledning att äta maten om man tillgodoser sitt näringsbehov på annat sätt.
Problemen med att skylla allt på dålig mat är två:
1. Man riskerar att missa sjukdomar som INTE beror på vad man äter och som behöver behandling. Det finns ungefär en miljon saker man kan bli trött av som inte är födoämnesintolerans. Behandlingskrävande depression är en. Cancer är en annan (nu är inte cancer det första man skall fundera på om man är tjugofem och känner sig trött, men det här tänkandet är ju inte begränsat till tjugofemåringar).
2. Om man börjar maniskt utesluta alla matvaror som man möjligen skulle kunna tänka sig att man reagerar mot blir det lätt en ganska ensidig och bristfällig kost kvar. Och det kan man också bli trött och olustig av.
Jag förstår att det är tilltalande att söka problemet i kosten, för känslan av egenkontroll det ger, men jag tycker att det är dumt att se alla symptom/besvär som tecken på att man borde göra något åt sin kosthållning eller sin träning. Det finns gott om sjukdomar och besvär som man inte nödvändigtvis själv orsakar, alternativt som man själv orsakar men behöver hjälp med att styra upp.
Upplever man att man mår sämre av någonting och har provat att äta maten i fråga flertalet gånger med samma effekt, finns det såklart ingen anledning att äta maten om man tillgodoser sitt näringsbehov på annat sätt.
Det är vad jag kan se ingen som protesterat mot att man utesluter födoämnen som man faktiskt upplever att man reagerar på (oavsett reaktionens natur). Det jag vänder mig mot är att börja rekommendera folk att utesluta mat baserat på praktiskt taget ingenting, alternativt på EXTREMT ospecifika symptom som skulle kunna vara VAD SOM HELST, från sömnbrist till cancer. Trötthet ensamt är liksom inget kardinalsymptom på t.ex. glutenintolerans, den som reagerar mot gluten har i regel även andra symtom.
Eddie Vedder
2013-01-05, 20:46
Nej den jämförelsen är väldigt dålig. Du som slår dig för bröstet och pratar om att du enbart talar om strikt vetenskap (jämfört med folkhälsovetenskap vilket ju i sig är ett rätt absurt påstående) borde förstå att alkohol lättare kan särskiljas från andra faktorer än vad specifika matkomponenter gör.
Jag håller inte med dig helt enkelt. Trådskaparen gör som han vill. Go'kväll.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.