handdator

Visa fullständig version : Finns hospitalet fortfarande?


nyvaken
2012-12-30, 04:05
Min lillebror är 21, han har diagnosticerats med allt från lätt autism till Damp, Adhd etc. Haft depressioner emellanåt ända sedan puberteten, men det har eskalerat sedan studenten som togs förra sommaren.
Depressioner utvecklades till rena psykoser, han förstör allt han äger, har sagt upp sitt jobb (typ samhall i skogen) vilket lett till att han fått ännu mer tid att sitta o grubbla eller ja.. skrika rakt ut i tomma luften.
Haft självmordstankar ända sedan han började känna sig utanför, men det har nu övergått till att han nästan dagligen vill prata i timmar om att han inte vill leva. Största bördan läggs på våra föräldrar som nu får finna sig i att vara terapeuter till honom nästan dagligen, fruktansvärt påfrestande på deras nerver också.
Han är från och med igår inne på sin femte vända på öppna psykiatriksa mottagningen, lär väl få stanna en 4-5 dagar iaf. De har också ordnats med terapi en gång i veckan för honom, men vad jag hör pratar de mest om hans sexuella frustation och oftast är han som lägst samma dag som han haft sin terapi.

Finns det någon halvöppen vård som erbjuder längre behandling, vi snackar ett halvår, kanske ett år? Krävs det att han ska begå ett brott eller ett riktigt självmordsförsök innan han tas in?
För han behöver daglig terapi, säkert övervakad medicinering också och jag vet inte... tid att upptäcka saker värda att leva för.

hallar
2012-12-30, 09:55
Min lillebror är 21, han har diagnosticerats med allt från lätt autism till Damp, Adhd etc. Haft depressioner emellanåt ända sedan puberteten, men det har eskalerat sedan studenten som togs förra sommaren.
Depressioner utvecklades till rena psykoser, han förstör allt han äger, har sagt upp sitt jobb (typ samhall i skogen) vilket lett till att han fått ännu mer tid att sitta o grubbla eller ja.. skrika rakt ut i tomma luften.
Haft självmordstankar ända sedan han började känna sig utanför, men det har nu övergått till att han nästan dagligen vill prata i timmar om att han inte vill leva. Största bördan läggs på våra föräldrar som nu får finna sig i att vara terapeuter till honom nästan dagligen, fruktansvärt påfrestande på deras nerver också.
Han är från och med igår inne på sin femte vända på öppna psykiatriksa mottagningen, lär väl få stanna en 4-5 dagar iaf. De har också ordnats med terapi en gång i veckan för honom, men vad jag hör pratar de mest om hans sexuella frustation och oftast är han som lägst samma dag som han haft sin terapi.

Finns det någon halvöppen vård som erbjuder längre behandling, vi snackar ett halvår, kanske ett år? Krävs det att han ska begå ett brott eller ett riktigt självmordsförsök innan han tas in?
För han behöver daglig terapi, säkert övervakad medicinering också och jag vet inte... tid att upptäcka saker värda att leva för.

Förstår om du vill hjälpa din bror. Men egentligen är det dina föräldrar som skall styra upp den här situationen. Men om du vill kan jag peka dig i rätt riktning vad det finns för stödåtgärder. Skicka mig ett PM om du är intresserad (arbetar inom psykiatrin som läkare)

mattilainen
2012-12-30, 10:21
för att bli inlagd på tvångsvård så måste man 1. behöva kvalificerad dygnet runt vård, 2. motsäga sig vård och 3. ha en allvarlig psykisk sjukdom (hallucinationer, depressioner etc).

Det verkar som han själv vill bli behandlad? Tycker det låter som en otroligt jobbig och svår situation. Vad säger dom på den öppna mottagningen om detta? Har du pratat/dina föräldrar med dom att lägga in honom? Det går att lägga in på HSL, alltså att man själv vill bli inlagd på stängd avdelning.

Kräket
2012-12-30, 11:15
Min lillebror är 21, han har diagnosticerats med allt från lätt autism till Damp, Adhd etc. Haft depressioner emellanåt ända sedan puberteten, men det har eskalerat sedan studenten som togs förra sommaren.
Depressioner utvecklades till rena psykoser, han förstör allt han äger, har sagt upp sitt jobb (typ samhall i skogen) vilket lett till att han fått ännu mer tid att sitta o grubbla eller ja.. skrika rakt ut i tomma luften.
Haft självmordstankar ända sedan han började känna sig utanför, men det har nu övergått till att han nästan dagligen vill prata i timmar om att han inte vill leva. Största bördan läggs på våra föräldrar som nu får finna sig i att vara terapeuter till honom nästan dagligen, fruktansvärt påfrestande på deras nerver också.
Han är från och med igår inne på sin femte vända på öppna psykiatriksa mottagningen, lär väl få stanna en 4-5 dagar iaf. De har också ordnats med terapi en gång i veckan för honom, men vad jag hör pratar de mest om hans sexuella frustation och oftast är han som lägst samma dag som han haft sin terapi.

Finns det någon halvöppen vård som erbjuder längre behandling, vi snackar ett halvår, kanske ett år? Krävs det att han ska begå ett brott eller ett riktigt självmordsförsök innan han tas in?
För han behöver daglig terapi, säkert övervakad medicinering också och jag vet inte... tid att upptäcka saker värda att leva för.

Problemet är att landstingen sällan har den typen av vårdavdelningar som din bror kan vara i behov av. Visst går det att lägga in sig frivilligt på avdelning enligt HSL. Fast så vitt jag vet handlar sådana inläggningar oftast om medicin-inställningar och sällan (aldrig?) med de vårdtider du bedömer din bror vara i behov av.

Mitt råd är att be dina föräldrar att kontakta biståndsbedömare inom din kommun. Din brors läkare kan säkert skriva ett intyg och dina föräldrar kan be kuratorn på avdelning om hjälp att etablera denna kontakt. Inom kommunen finns det ofta olika insatser som kan erbjudas, allt från boende till boendestödjare e.t.c.

tjing
2012-12-30, 11:41
Han har alltså autism?

Jag tänker spontant LSS-boende eftersom han låter nästan oförmögen att ta hand om sig själv till en normal grad.

nyvaken
2012-12-30, 13:56
Tack för era svar, hallar; du har ett pm.
Jo, LSS-boende har jag funderat på, men det kräver ju att brorsan går med på det. Sen vet jag inte hur tåliga de är med sina boende, i förra veckan så slog han sönder sin garderobsdörr i lägenheten genom att kasta sönder sina skor mot den. Nån tvångstanke han fick..

Mattilainens checklista var bra, det står och balanserar med punkt 2, vissa dagar vill han inte gå med på något, andra dagar - som då han var inlagd på öppna mottagningen - har han tagit på sig sitt soligaste leende och berättat hur bra allt var där.