Herman H
2012-11-17, 14:28
Jaha, min träningspartner och tillika farsa är nu så dålig i kroppen att han helt seriöst överväger att lägga av att träna 61 år gammal.
Detta försätter mig i en något olustig situation. Dels så tycker jag att han behöver träna för att bibehålla de muskler han har kvar för att spara sina totalt nedslitna leder så mycket han kan och dels så avverkar vi inte jobbsnack på samma sätt längre (vi har firman ihop och träningen tillsammans har funkat som mötestid på samma gång, tre dagar i veckan) vilket kommer ge oss en utökad telefontid på kanske flera timmar i veckan.
Den andra sidan är rent egoistisk, jag behöver helt enkelt hjälp när jag tränar, dels ur säkerhetssynpunkt, dels med bänktröjor och som allmänt bollplank med träningsupplägg, teknik osv. (farsan har tränat sen tidigt 70-tal).
Man kan ju tycka att gubben har ju faktiskt slitigt färdigt på kroppen och förtjänar att gå i träningspension (han är kass i kroppen som en 90-åring för sören) och försöka jobba ett år eller två till innan han lägger ner allt helt men jag inbillar mig att det kommer bli sämre om han slutar träna.
Man kan ju även tycka att det "bara" är för mig att skaffa någon ny polare som hjälper mig och får träna här hemma i garaget men det är ju som ni säkert förstår inte så himla lätt.
Jag har en 15-årig son (bor här halvtid) som tränar en till två gånger i veckan, han är guld värd men klarar av naturliga skäl inte passa på mycket tunga vikter, jag har även en sambo som tränar men väldigt udda tider pga. jobb och studier. Även en polare kommer och tränar då och då men han tillhör den delen av befolkningen som är sjukskriven vid lättare nageltrång så han kan man inte lita på att han dyker upp som han ska.
Ja, vad gör man? Alla typer av bra och även dumma förslag uppskattas, det kan ju ge mig någon idé om hur jag ska få ihop detta på ett åtminstone ok sätt om och när det blir som gubben förvarnat.
Detta försätter mig i en något olustig situation. Dels så tycker jag att han behöver träna för att bibehålla de muskler han har kvar för att spara sina totalt nedslitna leder så mycket han kan och dels så avverkar vi inte jobbsnack på samma sätt längre (vi har firman ihop och träningen tillsammans har funkat som mötestid på samma gång, tre dagar i veckan) vilket kommer ge oss en utökad telefontid på kanske flera timmar i veckan.
Den andra sidan är rent egoistisk, jag behöver helt enkelt hjälp när jag tränar, dels ur säkerhetssynpunkt, dels med bänktröjor och som allmänt bollplank med träningsupplägg, teknik osv. (farsan har tränat sen tidigt 70-tal).
Man kan ju tycka att gubben har ju faktiskt slitigt färdigt på kroppen och förtjänar att gå i träningspension (han är kass i kroppen som en 90-åring för sören) och försöka jobba ett år eller två till innan han lägger ner allt helt men jag inbillar mig att det kommer bli sämre om han slutar träna.
Man kan ju även tycka att det "bara" är för mig att skaffa någon ny polare som hjälper mig och får träna här hemma i garaget men det är ju som ni säkert förstår inte så himla lätt.
Jag har en 15-årig son (bor här halvtid) som tränar en till två gånger i veckan, han är guld värd men klarar av naturliga skäl inte passa på mycket tunga vikter, jag har även en sambo som tränar men väldigt udda tider pga. jobb och studier. Även en polare kommer och tränar då och då men han tillhör den delen av befolkningen som är sjukskriven vid lättare nageltrång så han kan man inte lita på att han dyker upp som han ska.
Ja, vad gör man? Alla typer av bra och även dumma förslag uppskattas, det kan ju ge mig någon idé om hur jag ska få ihop detta på ett åtminstone ok sätt om och när det blir som gubben förvarnat.