Motivera familjemedlem att börja träna?

[skeletron]

Är det någon som har god erfarenhet av detta, att motivera någon familjemedlem eller någon annan till att börja träna?

Anser själv att man inte bör tränga sig på för mycket, men skulle vara intressant att höra om någon här lyckats peppa någon, som kanske tidigare inte har så stor erfarenhet av att idrotta till att börja på något sätt.

[Nutrid]

Träning eller hälsosamt liv i allmänhet ökar ju livskvalitén enormt då det påverkar alla andra aspekter positivt också.

Det borde var prioriterat oavsett vad.

[Slemboy]

Att motivera folk till att börja träna är enkelt men att få dom att palla mer än 1-2 månader har jag aldrig klarat*grr* Min strategi har varit att försöka relatera allting inom träning till deras liv/intressen inprincip manipulera dom, ungefär som att prata med ett barn. Men vetfan om de e rätt sätt i och med att alla tycks sluta efter några veckor. Numera tränar jag aldrig med någon som inte hade gått & tränat själv utan att man ska behöva pusha dom & vara barnvakt

[Fyllot]

Det är lika komplicerat som att få en fet person att gå ner i vikt.

Därför kan det vara bra att välja en form av aktivitet som ÄR ROLIG (om det nu finns några) så man inte tröttnar efter 1-2 månad som ungefär 99% av alla med nyårslöften.

[Fugly]

I mina erfarenheter så är det svårt att få någon att göra något den inte vill, speciellt träning som kräver dedikation eftersom det är något man håller på med under en väldigt lång tid.

Om det nu är så att personen inte är intresserad av att börja träna och du verkligen känner att du måste få den att göra det så kan du ta upp en massa positiva grejer med det. Tänk också på att anpassa dem till personen, t.ex. om personen gillar att se bra ut kan du säga något om det etc.

[Donkey Kong]

Att "hålla någon under armarna" och "peppa" går i några månader, sen blir jag less.

På nåt vis måste man hitta något som personen gillar och som gör att den "får fart av sig själv". Det märks rätt snabbt om "det är på riktigt" men det finns en del "sneaky bastards" som är bra på att luras.

Sen ett annat problem är nivåerna - at träna med någon som är för långt ifrån i nivå, blir inte kul för någon i längden. Sen alla gillar inte att träna tillsammans heller, utan vill träna själva (efter man kommit igång då).

Att få igång den "inre motivationen" är det viktigaste (vet ej hur dock), men det lutar åt att alla inte har den förmågan, utan måste förlita sig på yttre motivation, då blir det knepigare.

Sen som nämnt, en förmåga att se långsiktigt. Alla har inte förutsättningar att bli snygg och stark på 3 år (även om alla koloiter naturligtvis har det...) och då gäller det att bita i, när man ser att alla andra "springer förbi", med bättre resultat, på kortare tid. Denna förmåga till långsiktigt planerande och tänkande verkar överhuvudtaget vara en bristvara. Omedelbar behovstillfredställelse, är modellen.

Variabler som har viss effekt för att få igång folk, är att de:
1 skall prova flera olika saker/aktiviteter
2 gärna saker/aktiviteter de är intresserade av, nära deras andra intressen
3 "Att få något", kortsiktig vinst/status/utbildning kan fungera, iallafall kortsiktigt

Problemet med dessa saker är att man inte mäter lånsiktigt. Det funkar på ett år, men efter 3 år? Vem vet?

Inte ens Oprah Winfrey, en av världens rikaste kvinnor, kunde hålla sig i form i längden, trots alla resurser hon har till sitt förfogande. Om jag minns rätt, så sparkade hon sin personlige kock, det skulle hon inte gjort.

Som bantningsprogrammens inofficiella slogan lyder "kunden kommer alltid tillbaks..." ;)

[Tjulu]

Jag har en kär kusin som pratar om hur mycket han ska börja träna, ber mig fixa scheman och så vidare. Men när det väl kommer till kritan och man frågar om han vill följa med är det bortförklaringar som "ont i huvudet", "ont i nacken", "känner mig febrig", "jobbigt på jobbet", "skulle ha vilodag idag enligt mitt schema". Listan fortsätter långt ska ni vet... Han skaffade gym-kort för ungefär 2 månader sedan, i början gick det bra. Då var han där nästan hela veckoschemat(av någon anledning var det just på bendagen han kände sig lite småkrasslig...). Nu har han inte varit där på 3 veckor p.g.a olika anledningar.

[Spartansk]

Jag har försökt få syrran att börja med knäböj och marklyft, har haft noggranna teknikgenomgångar och hon satte tekniken hyfsat bra till och med, men hon fortsätter med löpbandet och silverhantlarna. :( Samma med morsan, men hon föredrar maskinerna. Verkar vara svårt att ändra på någons träningsvanor.

[Loke]

Jag har en kär kusin som pratar om hur mycket han ska börja träna, ber mig fixa scheman och så vidare. Men när det väl kommer till kritan och man frågar om han vill följa med är det bortförklaringar som "ont i huvudet", "ont i nacken", "känner mig febrig", "jobbigt på jobbet", "skulle ha vilodag idag enligt mitt schema". Listan fortsätter långt ska ni vet... Han skaffade gym-kort för ungefär 2 månader sedan, i början gick det bra. Då var han där nästan hela veckoschemat(av någon anledning var det just på bendagen han kände sig lite småkrasslig...). Nu har han inte varit där på 3 veckor p.g.a olika anledningar.

Problemet är kanske att han inte tycker den träningen är så kul. Är någon omotiverad så måste man hitta saker som personen spontant gillar, och det krävs ofta en mycket bred träningserfarenhet. Tänk på att små förändringar av miljön kan göra upplevelsen helt annorlunda. Marklyft med skivstång är det inte många som gillar, mark med kettlebell tycker nästan alla är någotsånär kul. Intensiva och varierade pass är roligare än stillsamma och enformiga pass.
På friskis har vi pass som heter "skivstång", "kettlebell", "cirkelfys" etc, dessa är ofta kul samtidigt som de skapar både kroppskontrollen och motivationen att gå på gym. Jag skulle skicka den riktigt omotiverade på sånt snarare än att försöka ta han till gymmet.