Visa fullständig version : Är medvetandet inget annat än en serie av komplicerade, kemiska reaktioner i hjärnan?
Gosti123
2012-10-19, 01:07
Eller existerar medvetandet utan en hjärna?
Kan du empiriskt visa på att det finns någon form av medvetande utan ett fungerande nervsystem?
http://www.svd.se/kultur/understrecket/jaget-och-sjalen-de-storsta-av-illusioner_4213539.svd
Jaget och själen de största av illusioner
NY SJÄLVBILD. Med stöd av neurovetenskap hävdar den tyske filosofen Thomas Metzinger att jaget är en illusion vi behöver göra oss av med. Om vi tar oss ut ur ”jagtunneln” slipper vi också många av subjektivitetens lidanden.
ARMSTARK
2012-10-19, 07:26
De som har haft obalans i kemin i hjärnan ( Ångest och/eller depression ) vet att det ändrar totalt hur man känner och tänker. Man har inget inflytande över sina egna känslor, så jag är helt säker på att det är just dessa som är det som man beskriver som "jag".
Det är ju verkligen en milsvid och djupt gap mellan insikten om våran egen egoistiska och vinklade omvärldsbild och att faktiskt i praktiken kliva ur den. Jag tror Metzinger önskedrömmer när han pratar om att vi ska ta oss ur "jagtunneln".
De som har haft obalans i kemin i hjärnan ( Ångest och/eller depression ) vet att det ändrar totalt hur man känner och tänker. Man har inget inflytande över sina egna känslor, så jag är helt säker på att det är just dessa som är det som man beskriver som "jag".
Känslor har givetvis en stor påverkan på hur vi ser världen och reagerar till den. Fast när man pratar om "jaget" (den delen som resonerar, tar beslut, etc.) så sitter den i en annan del av hjärnan än känslorna.
Sedan påverkar både våra högre tankeprocesser våra känslor, och givetvis tvärtom.
Den sk "jagtunneln" är väl det munkar av diverse religion har motarbetat i bra många år nu ?
Det är klart att medvetandet är kopplat till hjärnan. Jag skulle dock säga att det är resultatet av kemiska processer, som säkerligen kan ske både parallellt och seriellt. Sen är det mer än bara processer - den formuleringen antyder att medvetandet är fritt från den yttre världen. Medvetande består av både objekt och subjekt.
Min nuvarande ställning i frågan lutar åt att det "bara" är hjärnan som står för medvetandet.
Jag är heller inte helt främmande för tanken att avancerad AI kan vara lika mycket vid medvetande som oss, eller snarare, lika lite.
Eddie Vedder
2012-10-19, 18:07
"Jaget" i Freudiansk mening är ju en sak. Där finns det ju inte mycket evidens om man uttrycker sig milt. ;) Men att prata om jaget i termer om ens personlighet är ju en annan. Den man är som person är ju, tror jag, en fråga om hjärnsignaler och inget annat. Och vilka de hjärnsignalerna blir är resultat av den socialt konstruerade verkligheten inom vilken man verkar och genetik.
Inget medvetande utan hjärna alltså. :)
tntballe
2012-10-19, 19:06
Är man intresserad av mer i ämnet så är Descartes misstag (http://www.boksidan.net/bok.asp?bokid=4988) en trevlig bok. Den boken tar även upp något som eligt mig berör en annan nyskapad tråd här på kolo, den om samhället, brott och vem som bär ansvaret. Även om det i boken kanske mer är ett sidospår på det ämnet.
Jag tror att man har en själ.
Jag tror att man har en själ.
I, stridis the soulless, will be your opponent.
Varför tror du det? Är denna själ odödlig? Handlar det om en egoistisk vagt definierad önskedröm? Eller har du en känsla som leder dig till detta ställningstagande? Känsla av att en del av dig är transcendent och är i kontakt med världsalltet? Eller vadå? Du får gärna utveckla, att ha känslor och längtan samt önskningar av olika slag är väldigt mänskligt; de behöver dock inte vara rationella på något sätt.
JanOlsson
2012-10-19, 20:45
Min rationella del av hjärnan säger att jaget bara handlar om kemiska reaktioner etc.
Dock är vi ju med logik, per definition, begränsad till just logik.
Tycker detta är rätt intressant:
WNbdUEqDB-k
Eddie Vedder
2012-10-19, 20:57
Dock är vi ju med logik, per definition, begränsad till just logik.
Vad menar du begränsad till logik? Är det något som mänskligt beteende visar om och om och om igen är det ju att det irrationella tänkandet (andlighet, tro, övertygelser som är starkare än vad några bevis någonsin kan förändra etc.) övervinner det logiska. Ingen hade ju varit religiös om man var begränsad till logik.
Missuppfattar jag dig?
Min rationella del av hjärnan säger att jaget bara handlar om kemiska reaktioner etc.
Dock är vi ju med logik, per definition, begränsad till just logik.
Vad har vi förutom logik som faktiskt kan komma till vettiga slutsatser? Känslor? Tro? Vilken starkare del i dig än logik säger att jaget är något annat än kemiska reaktioner?
Sparven från Minsk
2012-10-19, 21:37
jag tror att man har en själ.
+1
Latissimus Dorsi
2012-10-19, 22:06
Ja. Nar du blir hjarndod, ar det slut. For ever and ever. Allt finns i hjarnan, nar den inte finns sa finns inget mer. Allt annat ar pahitt och hokus pokus, hur kan man tro nagat annat?
Är medvetandet mindre verkligt om det är en serie komplicerade, kemiska reaktioner? Även den "fysiska kroppen" drivs ju av en massa komplicerade, kemiska reaktioner, men vi säger ju inte att den inte lever, eller inte finns, för den skull.
Slayerized
2012-10-19, 22:14
Är medvetandet mindre verkligt om det är en serie komplicerade, kemiska reaktioner?
Nästan lite läskigt, Tolkia... Jag tänkte skriva exakt detta, men ville kolla TS inlägg en gång till, och så hann du före.
Med andra ord:
Med min strikt vetenskapliga syn på världen tror jag inte medvetandet är annat än en produkt av kemiska reaktioner. Men, som Tolkia påpekar, förtas inget av värdet av denna förklaring.
Jag tror att man har en själ.Vad jag undrar (av nyfikenhet) är var du tycker att gränsen går.
Har alla människor en själ?
Har alla stora djur en själ?
Har alla djur en själ? Även encelliga organismer? Växter och bakterier? Stenar? Alla atomer?
Kommer alla dessa själar till efterlivet? I vilket skick?
Är medvetandet mindre verkligt om det är en serie komplicerade, kemiska reaktioner? Även den "fysiska kroppen" drivs ju av en massa komplicerade, kemiska reaktioner, men vi säger ju inte att den inte lever, eller inte finns, för den skull.
Nästan lite läskigt, Tolkia... Jag tänkte skriva exakt detta, men ville kolla TS inlägg en gång till, och så hann du före.
Vilket inlägg svarar ni på egentligen?
JanOlsson
2012-10-20, 00:37
Vad har vi förutom logik som faktiskt kan komma till vettiga slutsatser? Känslor? Tro? Vilken starkare del i dig än logik säger att jaget är något annat än kemiska reaktioner?
Det är med vår logik vi, enligt oss själva, kan komma fram till "vettiga slutsatser", dock finns det såklart en stor chans att - om man kollar utanför lådan - vi helt enkelt inte har intelligensen att förstå oss på hur allt fungerar, med andra ord är vi begränsade till våran egna logiska förmåga.
Det är med vår logik vi, enligt oss själva, kan komma fram till "vettiga slutsatser", dock finns det såklart en stor chans att - om man kollar utanför lådan - vi helt enkelt inte har intelligensen att förstå oss på hur allt fungerar, med andra ord är vi begränsade till våran egna logiska förmåga.
På vilket sätt begränsar logik oss? Att vi inte har intelligens nog att förstå allt kan ju vara fullt möjligt, men det är ju inte en kritik gentemot logik.
JanOlsson
2012-10-20, 01:31
På vilket sätt begränsar logik oss? Att vi inte har intelligens nog att förstå allt kan ju vara fullt möjligt, men det är ju inte en kritik gentemot logik.
Om vi kräver en logisk förklaring för att kunna acceptera något, så begränsar vi oss såklart till vår logik. Det är inget fel i sig, jag själv vill se mig som en väldigt rationell person och med tanke på att vi lever i ett universum uppbyggt på diverse logiska lagar så är det fullt förståeligt. Problemet blir när vi ska använda oss av logiken för att förklara något som logiken kanske inte klarar av att förklara, då vi inte får någon logisk förklaring anser vi det då vara "nonsens" (vilket det är, logiskt sett) utan att dock ta i åtanke det faktum att det fortfarande skulle kunna stämma, även om det inte har någon logisk förklaring i sig.
Har du några exempel på vad som inte går att förklara med logik? Att vi inte har tillräckligt med information eller tillräcklig mental kapacitet för att analysera den är ju inte en begränsings pga logik.
JanOlsson
2012-10-20, 02:12
Har du några exempel på vad som inte går att förklara med logik? Att vi inte har tillräckligt med information eller tillräcklig mental kapacitet för att analysera den är ju inte en begränsings pga logik.
Jag påstår nödvändigtvis inte att det inte GÅR att förklara allt med logik, det kan stämma - Det jag säger är dock att det skulle inte förvåna mig, om det finns saker där man måste ta sig ur logikens ramar för att få en förklaring, något som vi kanske inte ens har kapacitet till att göra.
Fast som Eddie påpekade tidigare så saknar vi ju inte alls förmågan att tänka eller förklara saker och ting ologiskt. Det är ju snarare fenomen som kräver en ologisk förklaring som vi saknar.
JanOlsson
2012-10-20, 02:32
Fast som Eddie påpekade tidigare så saknar vi ju inte alls förmågan att tänka eller förklara saker och ting ologiskt. Det är ju snarare fenomen som kräver en ologisk förklaring som vi saknar.
Vi saknar inte förmågan, vi har en oerhörd tendens för att rationalisera känslor hit och dit, eller varför inte kalla det "mystiskt" och därmed sätta tro i det utan att med logik kunna förklara det, vilket skulle kunna kallas galenskap, i alla fall till viss del.
Samtidigt finns det många som helt vägrar att tro på något om det inte finns en uppenbar logisk förklaring som dom kan ta del av just i detta nu, jag skulle säga att det är minst lika korkat då det troligtvis finns en hel del i universum som vi inte har en susning om än - dock skulle man ju kunna kalla detta för "logik vi inte upptäckt än", eller å andra sidan kalla det "mystik", "övernaturligt" eller whatever - det är nog lite av en definitionsfråga.
Återigen, ang ämnet, rent vetenskapligt så anser jag att när vi dör så dör även allt av vårat medvetande, men jag stänger inte ute möjligheten att det KAN vara så att vårat medvetande på något sätt fortsätter att traska vidare, finns en hel del intressanta dokumentärer om allt sånt här (även om jag är väl medveten om att man ska vara kritisk till allt), exempelvis:
The Afterlife Investigations
pQvQ_WTtdHk
Som fått förvånandsvärt bra kritik.
Mycket av VILJAN att det ska finnas ett "liv efter detta" kan såklart också grunda sig i rädsla över att det en dag bara tar stopp, något som jag tror många kritiker använder som ett argument mot det hela, vilket är förståeligt. Och jag är säker på att det är oerhört många människor som klamrar sig fast vid denna tro just pga rädslan i sig, men samtidigt anser jag inte att man kan förkasta möjligheten helt och hållet, jag personligen hoppas såklart att livet alltid fortsätter, om så i andra former, även om jag, återigen, rent vetenskapligt tvivlar på det.
Ganymedes
2012-10-20, 07:50
Tolkia har redan gett rätt svar. Allt annat blir överflödigt eller flumm utan annan grund än religion/dagdrömmeri. På tal om ett ev. liv efter detta:
http://c.cslacker.com/6844l.jpg
Eddie Vedder
2012-10-20, 08:35
Samtidigt finns det många som helt vägrar att tro på något om det inte finns en uppenbar logisk förklaring som dom kan ta del av just i detta nu, jag skulle säga att det är minst lika korkat då det troligtvis finns en hel del i universum som vi inte har en susning om än - dock skulle man ju kunna kalla detta för "logik vi inte upptäckt än", eller å andra sidan kalla det "mystik", "övernaturligt" eller whatever - det är nog lite av en definitionsfråga.
Den som har ett vetenskapligt synsätt vägrar inte alls tro på allt som ännu inte kan förklaras med logik. Däremot tänker hen inte bara acceptera en andlig förklaring eller något "övernaturligt" som orsak. Hen väljer istället att vara kritisk och fundera över olika förklaringsmodeller och hoppas på att man så småningom hittar ett sätt att få fram svaret med logikens hjälp. Men allt kommer inte människan som djur hinna svara på. Och vissa saker kommer man med stor sannolikhet aldrig kunna studera i strikt kontrollerade former men det innebär inte att det ändå finns kausalsamband som man bara inte kan (eller av etiska skäl inte får) studera.
För övrigt är jag också lite tveksam till vem Tolkia riktade sitt svar. Om det var riktat till någon alls. Men hursomhelst är ju inte synen på x som en konsekvens av minimala små kausalsamband något som förtar hur fantastiskt det är. På samma sätt som en fantastisk bok är lika fantastisk även om man vet om att det bara är ett dött ting bestående av massa atomer. Samma sak med vacker natur, vacker konst o.s.v. Det finns ingen som helst motsättning i att se på allt dom resultat av kemiska reaktioner och samtidigt njuta av hur vackert det är (religionen har inget patent på att uppfatta vackra saker).
Nordström
2012-10-20, 10:38
Todd Murphy förklarar vad "jaget" är för någonting och vad den har för funktion. Ca 43min
zqrpKUTMXgY
V.S Ramachandran är inne på samma sak i sin bok "Phantoms in the brain":
In the first half of the next century, science will confront its greatest challenge in trying to answer a question that has been steeped in mysticism and metaphysics for millennia: What is the nature of the self? As someone
who was born in India and raised in the Hindu tradition, I was taught that the concept of the self—the "I" within me that is aloof from the universe and engages in a lofty inspection of the world around me—is anillusion, a veil called maya. The search for enlightenment, I was told, consists of lifting this veil and realizing that you are really "One with the cosmos." Ironically, after extensive training in Western medicine and more than fifteen years of research on neurological patients and visual illusions, I have come to realize that there is much truth to this view— that the notion of a single unified self "inhabiting" the brain may indeed be an illusion. Everything I have learned from the intensive study of both normal people and patients who have sustained damage to various parts of their brains points to an unsettling notion: that you create your own "reality" from mere fragments of information, that what you "see" is a reliable—but not always accurate—representation of what exists in the world, that you are completely unaware of the vast majority of events going on in your brain. Indeed, most of your actions are carried out by a host of unconscious zombies who exist in peaceful harmony along with you
(the "person") inside your body! I hope that the stories you have heard so far have helped convince you that the problem of self—far from being a metaphysical riddle—is now ripe for scientific inquiry.
I, stridis the soulless, will be your opponent.
Varför tror du det? Är denna själ odödlig? Handlar det om en egoistisk vagt definierad önskedröm? Eller har du en känsla som leder dig till detta ställningstagande? Känsla av att en del av dig är transcendent och är i kontakt med världsalltet? Eller vadå? Du får gärna utveckla, att ha känslor och längtan samt önskningar av olika slag är väldigt mänskligt; de behöver dock inte vara rationella på något sätt.
:-) Om någon missat så är jag ju en sådan där kristen dvs jag tror på Jesus. Tog o googlade det snabbaste bibelstället jag kom och tänka på angående själ att man har en själ.
"Vad hjälper det en människa att hon vinner hela världen men förlorar sin själ? Och vad kan en människa ge i utbyte mot sin själ?
Den som skäms för mig och mina ord i detta trolösa och syndiga släkte, för honom skall också Människosonen skämmas, när han kommer i sin Faders härlighet med de heliga änglarna."
Efter döden är alltså kroppen död och man väcks upp antingen upp till evigt liv eller evig dom (helvetet). Nu blir säkert en del arga på mig för att jag skriver detta men det är vad Jesus själv säger och som jag kommit till tro på.
MEN, jag hade nog ändå trott på en själ hursomhelst. Finns ju flera människor som beskrivit hur de kunnat se sig själv och beskriva vad som hänt runt dem när de verkligen varit nära döden osv.
Och hjärnan är ju fysisk precis som hela kroppen så ett fel i hjärnan påverkar en människa är det väl ingen som tvivlar på iaf.
Vad jag undrar (av nyfikenhet) är var du tycker att gränsen går.
Har alla människor en själ?
Har alla stora djur en själ?
Har alla djur en själ? Även encelliga organismer? Växter och bakterier? Stenar? Alla atomer?
Kommer alla dessa själar till efterlivet? I vilket skick?
Jag har inte kunskap om det. :-) Angående människans själ så skrev jag i mitt förra inlägg i tråden.
Problemet blir när vi ska använda oss av logiken för att förklara något som logiken kanske inte klarar av att förklara, då vi inte får någon logisk förklaring anser vi det då vara "nonsens" (vilket det är, logiskt sett) utan att dock ta i åtanke det faktum att det fortfarande skulle kunna stämma, även om det inte har någon logisk förklaring i sig.
Det finns väl ändå en väldig massa problem inom tex fysik som folk inte lyckats lösa, men som ändå accepteras som fakta? Hade ju blivit väldigt jobbigt varje gång någon forskare såg något nytt som inte ännu gick att förklara logiskt. "Nejmen det där stämmer inte"?
Så det där argumentet köper inte jag.
Nordström
2012-10-31, 11:38
Känslor har givetvis en stor påverkan på hur vi ser världen och reagerar till den. Fast när man pratar om "jaget" (den delen som resonerar, tar beslut, etc.) så sitter den i en annan del av hjärnan än känslorna.
"Jaget" tar inga beslut. De flesta av våra beslut och handlingar tas i delar av hjärnan där vi har liten eller ingen kontroll. Så våra beslut kommer snarare underifrån och upp till ytan (medvetandet) än tvärtom.
Logik och logik; kvantmekanik känns inte alltför logisk.
Hur skulle medvetandet kunna existera utanför oss? Vad består det av och vad håller det vid liv då?
Fast å andra sidan kanske vårt medvetande (vi?) hänger kvar ovanför gravstenen när vi dör och tittar på de sörjande.
Från högskolestudierna minns jag att man måste först förstå vad man menar med medvetandet. Är det religios humbojumbo om ett högre plan som åsyftas eller mer det fysiska planet om vår existens och plats i rumtiden?
Inom zoofysiologin och neurobiologin finns en del intressanta jämförelser att spekulera kring. Skillnaden mellan reptilhjärnan (där våra icke-kognitiva drifter/impulsbeteende sitter och som utgör djur i sin helhet) samt den moderna telencephalon där vårt moderna tänkande med logik/medvetenhet om det som inte är i vår direkta omgivning.
Man kan samtidigt ta upp kvantmekanik, universums skapelse och funktionalitet som en av våra mänskliga brister. Vi är djur i det sammanhanget att förstå de typ av frågor eftersom vi med vår medfödda förmåga snarare är guldfiskarna i skålen som observerar omgivningen. Hawking och flera fysiker pratar om vår observationella begränsning för kvantmekanik som det stora problemet till att vi aldrig helt kan förstå/bli medvetna om alla universums frågor och att man nästan får finna sig i det! :)
En framtida datamänniska med möjligheter vi idag inte kan ta på skulle kunna förstå universum bättre, men ah nu är jag en guldfisk så det är ju skitsamma
"Jaget" tar inga beslut. De flesta av våra beslut och handlingar tas i delar av hjärnan där vi har liten eller ingen kontroll. Så våra beslut kommer snarare underifrån och upp till ytan (medvetandet) än tvärtom.
Nu är ju iofs jag en av de som argumenterar att vi inte har någon kontroll alls, och tror att medvetandet är en efterkonstruktion. Men när vi i vardagligt tal pratar om ett "jag" är det förmodligen prefrontal cortex man pratar om. Många av våra beteenden härstammar från reaktioner i t ex det limbiska systemet men hurvida vi agerar därefter beror på reaktioner i prefrontal cortex och det är förmodligen vad vi upplever som ett "jag".
Beslut tas till väldigt stor del av känslomässiga anledningar. Mer eller mindre omedvetet.
Att prefrontala cortex inhiberar vårt beteende så att vi inte utför tokigheter gör det ju dock inte till ett "jag", utan snarare till ett mer eller mindre omedvetet överjag, i freudiansk mening.
Att belöning, motivation, beteende, rädsla etc uppkommer i det limbiska/mesolimbiska systemet är ju ett faktum men anledningen till att vi överhuvudtaget kan se oss själva utifrån och notera dessa beteenden, tankar och drifter som pockar på är ju medvetandet.
Små barn är inte särskilt medvetna om eller bra på att undertrycka drifter och begär, utan självmedvetandet är något som mognar fram.
Enligt dig vad är det som ger upphov till det vi upplever som medvetande?
Angående små barn och deras förmåga att medvetet undertrycka drifter och begär, vilken del av hjärna är senaste att mogna?
Jag vet inte vad som ger upphov till medvetandet i sig eftersom jag inte studerat området närmare.
PFC är inte bara medveten tillbakahållning av impulser och beteenden utan också omedveten. Menar du på fullt allvar att PFC skulle utgöra vårt medvetande i helhet? Det låter för enkelt och stämmer förmodligen inte.
Det är en skillnad på att inse att man inte ska äta en giftig svamp och att resonera kring att man resonerar kring att man inte bör äta svampen, vilket snarare utgör medvetande än impulsen att inte äta svampen.
Nej, det tror jag inte. Jag tänkte så först men funderat mer på det och inser att personer med allvarliga skador i prefrontal cortex också upplever ett medvetande, och jag har aldrig hört att det skulle vara annorlunda från det vi friska upplever. Att den också står för omedveten tillbakahållning förstår jag dock inte riktigt hur det är relevant i sammanhanget. Sedan måste ju ett medvetande samspela med en rad limbiska funtioner så som känslor och minnen, så det är givetvis betydligt mer komplicerat än så.
Jag menade aldrig att hela vårt medvetande skulle existera i prefrontal cortex, men att det var där som det manifesterade sig. Många delar av hjärnan processerar information från andra delar och utan den processerande delen fungerad det inte (språk t ex, är ju en sådan funktion som ofta kräver både input från hörsel eller syn tillsammans med limbiska funtioner som minne, för att fungera). Jag tror att det vi upplever som ett "jag" är ett resultat av processer i prefrontal cortex som givetvis sammarbeter med en rad andra delar.
Nordström
2012-10-31, 12:55
Nu är ju iofs jag en av de som argumenterar att vi inte har någon kontroll alls, och tror att medvetandet är en efterkonstruktion
Det här låter ju spännande :) kan du utveckla lite?
Men när vi i vardagligt tal pratar om ett "jag" är det förmodligen prefrontal cortex man pratar om. Många av våra beteenden härstammar från reaktioner i t ex det limbiska systemet men hurvida vi agerar därefter beror på reaktioner i prefrontal cortex och det är förmodligen vad vi upplever som ett "jag".
Om du tittar på videon jag postade tidigare så säger han att självbilden kommer från temporalloben och inte prefrontal cortex. PFC fyller många funktioner givetvis t.ex. empati, moral etc men vi skulle fortfarande ha ett jag även utan PFC.
Edit: Även om detta jag i princip blir ett tomt skal utan känslor, inlevelseförmåga, humor o.s.v.
Det här låter ju spännande :) kan du utveckla lite?
Om man talar om någon form av medvetande som kan kontrollera ens egna aktioner så tror jag inte det existerar. Jag tror att det vi upplever som ett medvetande helt enkelt är våra egna observationer av oss själv. "Efterkonstruktion" kanske inte är helt rätt ord, "samkonstruktion" kanske passar bättre. Vi är ju medvetna i den mån at vi veta vad vi gör, däremot betydligt mindre när det kommer till varför, och förmodligen inte alls när det kommer till att kontrollera det.
Om du tittar på videon jag postade tidigare så säger han att självbilden kommer från temporalloben och inte prefrontal cortex. PFC fyller många funktioner givetvis t.ex. empati, moral etc men vi skulle fortfarande ha ett jag även utan PFC.
Ska kolla den när jag har tid. Verkar intressant. :)
Jag tror att det vi upplever som ett "jag" är ett resultat av processer i prefrontal cortex som givetvis sammarbeter med en rad andra delar.
Ja, det är en intressant och tänkbar teori faktiskt.
Du menar alltså att ju fler processer som ständigt återkopplar till olika delar av hjärnan, såsom språk, informationsbearbetning, socialt samspel överlag osv gör att ett medvetande växer fram kring vilka vi "är", ett jag?
Medvetandet är alltså lite av en illusion som sådant och snarare ett synergistiskt resultat av aktivitet i flera och olika delar av hjärnan vilket bidrar till en större "medvetenhet" om vårt agerande i förhållande till omvärlden?
Jag är helt öppen för att "jaget" skulle kunna sitta i temporalloben, min poäng med mitt tidigare inlägg var att "jaget" ligger i en annan del av hjärnan än känslorna. Å andra sidan kan man ju med lätthet argumentara att det vi faktiskt upplever som känslor, dvs annat än basala stress- och belöningsreaktioner kräver högre kognitiva funktioner och därför måste befästa sig utanför det limbiska systemet.
Nordström
2012-10-31, 13:26
Ska kolla den när jag har tid. Verkar intressant. :)
Du behöver bara se mellan min 43-50, det som handlar om "jaget".
Dalalyfta
2012-10-31, 16:14
Har King Grub presenterat några studier ännu?
Jag är helt öppen för att "jaget" skulle kunna sitta i temporalloben, min poäng med mitt tidigare inlägg var att "jaget" ligger i en annan del av hjärnan än känslorna. Å andra sidan kan man ju med lätthet argumentara att det vi faktiskt upplever som känslor, dvs annat än basala stress- och belöningsreaktioner kräver högre kognitiva funktioner och därför måste befästa sig utanför det limbiska systemet.
Vilka känslor är inte basala menar du?
Alltifrån kärlek till rädsla är basala känslor med konkreta syften om man hårddrar det.
Nästan lite läskigt, Tolkia... Jag tänkte skriva exakt detta, men ville kolla TS inlägg en gång till, och så hann du före.
Med andra ord:
Med min strikt vetenskapliga syn på världen tror jag inte medvetandet är annat än en produkt av kemiska reaktioner. Men, som Tolkia påpekar, förtas inget av värdet av denna förklaring.
+1
Ponera att vi hade haft en själ som är vad som styr våra val bakom kulisserna. Ponera även att vi fullt ut förstår vad en själ är. Då hade vissa börjat fundera på om det "bara är spirituella orsaker bakom vårt medvetande" eller om "där måste finnas något annat bortom själva själen".
Vilka känslor är inte basala menar du?
Alltifrån kärlek till rädsla är basala känslor med konkreta syften om man hårddrar det.
Jag pratade om känslor som något anant än bara basala stress- och belöningsreaktioner. Inget om basala känslor.
Kärlek är ju fullständigt godtyckligt. Det är ju bara att du går ut och frågar en rad människor vad kärlek är så inser man snabbt att det sätt vi upplever känslor på kräver mer än bara basala reaktioner; det kräver högre kognitiva funktioner. I grund och botten är det ju samma reaktioner, men som människor processerar vi dessa reaktioner, medvetet eller inte, genom högre kognitiva processer, och det måste ses som en viktig del i en människas känsloliv. Vi skulle förmodligen bete oss väldigt annorlunda om detta inte skedde.
Ondskapelsen
2012-11-01, 11:44
Allting förklaras med fysik och biologi. Punkt slut!
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.