Visa fullständig version : Ni som arbetar med ungdomar - förmåga att fokusera
Sedan snart 3 år tillbaka är jag tränare för ungdomslag i amerikansk fotboll. Under dessa åren tycker jag att förmågan att fokusera och lyssna på det som görs för tillfället har försämrats överlag.
Väldigt ofta känns det som att prata med ett gäng gummiklumpar; de är där fysiskt, men man får noll respons om man inte själv söker det. Saker man sagt ställs det frågor om 2 minuter senare m.m.
Pratat med bekanta som är lärare, tränare etcetera och flera har sett samma utveckling mot mer ofokuserade ungdomar. Ni som arbetar, tränar eller på något sätt umgås/arbetar med ungdomar; är detta något ni också har iakttagit?
Ja.
På jobbet gäller förskolemetoder, alla får en anteckningsbok, sen blir det att gorma arbetsorder och att det även ska skrivas ned inför mina ögon, vad som ska göras, hur det ska göras, vad som ska användas, när det ska vara klart och hur det rapporteras.
Jag brukar vara medgörlig då det gäller jobbtider och diverse slappheter, så länge det produceras tillräckligt med kassaflöde. Men ibland går det helt enkelt så långt att folk helt enkelt blir av med anställningen.
Bortskämt beteende att bete sig som en förskolegrabb fast man är ~18-21. Två varningar, sen är det tack och godnatt.
Det har i alla tider klagats på "dagens ungdomar" :D
Rikard Jansson
2012-09-06, 21:16
Det har i alla tider klagats på "dagens ungdomar" :D
This. Sett folk i min ålder klaga som jag personligen såg bete sig som riktiga jävla dampbarn för bara 10 år sen
BelowAverage
2012-09-06, 21:33
Min förmåga att fokusera har försämrats avsevärt 18->20.
Annat var det förr.
Det har i alla tider klagats på "dagens ungdomar" :D
This. Sett folk i min ålder klaga som jag personligen såg bete sig som riktiga jävla dampbarn för bara 10 år sen
Därför jag frågade om de med erfarenhet sett en försämring eller om det är status quo.
Jag vet själv med mig att jag fått svårare att fokusera på en sak i taget de senaste åren tack vare ett enormt informationsflöde och sinnesintryck. Det har inte "dagens ungdom" upplevt någon gång tidigare. Kombinerat med ett mer och mer individualistiskt samhälle som också saknar motstycke tidigare i historien är det inte helt orimligt med markanta följdeffekter på flera plan. Det handlar inte om kulturella olikheter generation till generation, utan djupgående strukturella olikheter.
stolpskott
2012-09-07, 09:54
Därför jag frågade om de med erfarenhet sett en försämring eller om det är status quo.
Jag vet själv med mig att jag fått svårare att fokusera på en sak i taget de senaste åren tack vare ett enormt informationsflöde och sinnesintryck. Det har inte "dagens ungdom" upplevt någon gång tidigare. Kombinerat med ett mer och mer individualistiskt samhälle som också saknar motstycke tidigare i historien är det inte helt orimligt med markanta följdeffekter på flera plan. Det handlar inte om kulturella olikheter generation till generation, utan djupgående strukturella olikheter.
+1.
Nu tillhör ju jag åldersgruppen som nämnts och har även det här problemet. Även om jag tycker att jag är en bättre arbetare än de flesta i min ålder, mycket tack vare min inte alltför bristande fokus på arbetet, har jag en tendens att vid någorlunda hjärndöda arbetsuppgifter tappa fokus på uppgiften vilket sänker min arbetsinsats. Detta gör jag i större omfattning än mina äldre kollegor.
Jag tror detta är direkt relaterat till mitt informationsintag, särskilt i form av tv-spel som jag spenderar mycket tid på. Helt enkelt har man så pass mycket i huvudet att hjärnan inte klarar av att processa allt under de sovande timmarna och därför lånar av den vakna tiden till detta så fort hjärnan är hyfsat inaktiv.
Just därför behandlar jag tv-tittande och spelande som alkohol inför bilkörning; jag vet att det försämrar min förmåga att fokusera på körningen och låter därför bli.
Jag tror du är något spåret Exdiaq. Förmågan att på ett bra sätt koppla bort 'allt annat' är förmodligen inte sämre, men däremot finns det mer saker som måste kopplas bort.
Lösning? Jadu...
Att se till vad man själv kan förbättra är alltid det jag själv (och många andra tränare) gör först. Det har jag och övriga tränare i klubben gjort ett bra tag nu. Reflektera och implementera. Till liten effekt. Därför jag vidgat vyerna mer och mer för att försöka hitta andra orsaker till problemet. Ville inte skriva ut det för att leda folk till samma slutsats jag själv har kommit fram till.
Är jag inne på rätt spår är det inte snack om en lösning, utan skadereducering. Det är dock aningen irriterande läge. Am. fotboll är ingen simpel sport och de flesta kan inget om den när de kommer till oss. Då är fokus A och O om vi ska hinna lära dem något under vår väldigt begränsade tid. En sak jag har prövat då och då är att själv vara med i övningarna så spelarna får möta mig och bli satta på röven. Intensitet och fokus har alltid höjts när jag gör så. Men det ingen långsiktig eller praktisk skadereducering.
Menar du att (samma) ungdomar som du tränat under 3 år har blivit sämre på att fokusera och lyssna under dessa 3 åren?
Eller menar du att ungdomar generellt vid en given ålder har blivit sämre på att fokusera och lyssna de senaste 3 åren?
eternallord
2012-09-07, 11:07
Menar du att (samma) ungdomar som du tränat under 3 år har blivit sämre på att fokusera och lyssna under dessa 3 åren?
Eller menar du att ungdomar generellt vid en given ålder har blivit sämre på att fokusera och lyssna de senaste 3 åren?
Detta undrar jag med. Hur gamla är de, förresten?
Menar du att (samma) ungdomar som du tränat under 3 år har blivit sämre på att fokusera och lyssna under dessa 3 åren?
Eller menar du att ungdomar generellt vid en given ålder har blivit sämre på att fokusera och lyssna de senaste 3 åren?
Ja, det har de. Å andra sidan har de då gått från 14/15 till 17/18 och under den tiden tillkommer mycket extra saker i form av gymnasie, mer självständiga m.m. Har varit likadant i alla tider.
Det också.
Men 3 år är alldeles för kort tid för att dra några slutsatser, därav frågeställningen. Har fått medhåll från ett antal tränare och lärare med mellan 10-25års erfarenhet.
Detta undrar jag med. Hur gamla är de, förresten?
U17-lag: 16-17 (+någon enstaka 15'åring)
U19-lag: 18-19 (+någon enstaka senior som enbart tränar)
Har även U15-lag, men det är jag inte involverat i.
eternallord
2012-09-07, 11:17
Ja, det har de. Å andra sidan har de då gått från 14/15 till 17/18 och under den tiden tillkommer mycket extra saker i form av gymnasie, mer självständiga m.m. Har varit likadant i alla tider.
Oh. Men då förklarar det sig själv, tjejer.
Paperbasket
2012-09-07, 11:22
barn och ungdomar förändras med samhället vilket medför att sättet vi pedagoger lär ut på också måste förändras och vårt generalla förhållningssätt mot barn och ungdomar. Inte många verkar förstå detta dock utan seglar på samma sätt som innan.
barn och ungdomar förändras med samhället vilket medför att sättet vi pedagoger lär ut på också måste förändras och vårt generalla förhållningssätt mot barn och ungdomar. Inte många verkar förstå detta dock utan seglar på samma sätt som innan.
Vad är första steget mot förändring?
Paperbasket
2012-09-07, 11:24
Mot förändring, hur menar du?
Edit, om du menar hur vi som bemöter barn och ungdomar ska ändra i vår approach så är det väldigt individuellt beroende på vilka man riktar sig mot. Jag som speciallärare försöker lägga upp min undervisning utifrån hur samhället är riktat mot ungdomar. Använda sig av facebook, internet, mer media såsom youtube, deras mobiltelefoner etc.
Sen hur man som idrottsledare kan göra har jag inte funderat på. Blir ju en helt annan miljö.
Mot förändring, hur menar du?
... sättet vi pedagoger lär ut på också måste förändras och vårt generalla förhållningssätt mot barn och ungdomar...
Förändring.
Jag tror att många ungdomar behöver vuxna som sätter ner foten _ordentligt_.
Mot förändring, hur menar du?
Edit, om du menar hur vi som bemöter barn och ungdomar ska ändra i vår approach så är det väldigt individuellt beroende på vilka man riktar sig mot. Jag som speciallärare försöker lägga upp min undervisning utifrån hur samhället är riktat mot ungdomar. Använda sig av facebook, internet, mer media såsom youtube, deras mobiltelefoner etc.
Sen hur man som idrottsledare kan göra har jag inte funderat på. Blir ju en helt annan miljö.
1. Iaktta problemet
2. Iaktta orsaken
3. Reflektera över lösning
4. Implementera eventuellt lösning
5. Utvärdera lösning
6. Funkade? Fortsätt implementera. Funkade inte? Tillbaka till steg 1/2.
Tråden är till för steg 1 och 2 för tillfället. Steg 1: Jag anser det vara svårare att få de ungdomar jag tränar att fokusera. Lägger inget värde i det utan även den premissen kan vara fel i nuläget.
Just det där steget när de går från grundskolan till gymnasiet kan mycket väl spela in mycket. Många går i samma klass och ibland samma skola från ettan till nian och då är mycket av livet ren rutin.
Sen kommer man till gymnasiet - Helt nytt liv, nya folk, nya rutiner, nya lärare, nya kulturer. Jag tror att man på något sätt "måste" bli mer distraherad där, för att ta in allt, även under andra året.
Är väl också under den åldern som många slutar med aktiviteter som de sysslat med sedan de var små, för att ta upp nya.
Det är viss skillnad på att träna folk i idrott då man får anta att de vill vara där och att de också har mål med att vara där vs att undervisa i skolan där kanske inte alla vill vara och reglerna ställs upp på så hög nivå att inga elever kan påverka dem.
För ett lag kan man t ex avsätta tid att gå igenom beteenden och låta spelarna själva vara med och bestämma vilken nivå det ska vara och varför man bör göra på vissa sätt. Tränarna och spelarna (samt andra inblandande) kan t ex sätta upp en rad punkter som man diskuterar igenom för att se vad folk tycker. En vanlig variant är att köra någon gruppövning som är lämplig för en viss situation och sedan diskutera den. Anteckna vad man kommer fram till och sammanfatta det hela i ett dokument som alla får godkänna då det blir en form av kontrakt som laget som helhet ska följa. I Am. fotboll så kan du t ex utse de som har ledande positioner i de olika uppställningarna att hålla i vissa av övningarna. Precis som alla spelare kan hålla i delar av träningen för att förstå att det blir lättare om man drar åt samma håll osv.
Det är viss skillnad på att träna folk i idrott då man får anta att de vill vara där och att de också har mål med att vara där vs att undervisa i skolan där kanske inte alla vill vara och reglerna ställs upp på så hög nivå att inga elever kan påverka dem.
För ett lag kan man t ex avsätta tid att gå igenom beteenden och låta spelarna själva vara med och bestämma vilken nivå det ska vara och varför man bör göra på vissa sätt. Tränarna och spelarna (samt andra inblandande) kan t ex sätta upp en rad punkter som man diskuterar igenom för att se vad folk tycker. En vanlig variant är att köra någon gruppövning som är lämplig för en viss situation och sedan diskutera den. Anteckna vad man kommer fram till och sammanfatta det hela i ett dokument som alla får godkänna då det blir en form av kontrakt som laget som helhet ska följa. I Am. fotboll så kan du t ex utse de som har ledande positioner i de olika uppställningarna att hålla i vissa av övningarna. Precis som alla spelare kan hålla i delar av träningen för att förstå att det blir lättare om man drar åt samma håll osv.
Många bra tankar!
Vad vi gör i nuläget
Spelarråd med representanter från varje lag (får vara med på alla coachmöten)
Alltid förklara syfte före varje övning
Alltid ställa frågan om det är någon som inte förstår innan övningen drar igång
Spelarkontrakt - Code of Conduct är på G
Alltid positiv feedback "bra gjort, detta kan du förbättra"
Bra mental närvaro hos tränare och ledare
3 ordinarie kaptener och en 4'e som utses vid matchstart baserat på veckans träningar
Etcetera, etcetera
Paperbasket
2012-09-07, 12:59
Att sätta ner foten ordentligt är oftast bara en kortvarig lösning.
z_bumbi hade bra tankar angående hur man kan gå tillväga inom idrotten. Såsom han också påpekar är det ju skillnad från skolan till idrott på fritiden där det sista i de flesta fall är något frivilligt.
_ZqsZ3fNt-4
I övrigt rekommenderar jag alla att följa Elliot Hulse. Klipsk man.
Är inne på 3e och sista rena lyftarmånaden med mina ungdomar nu och kan inte hålla med om min trådstart längre. De lyssnar, växer som personer och lyfter laget genom att själva börja leda.
Vad är skillnaden? Jag började verkligen att bry mig, lär ut något jag verkligen gillar att lära ut, sänkte mina tidigare orimliga krav och håller det mesta väldigt simpelt.
När jag startade tråden gjorde jag det i rollen som positionstränare, något jag börjar inse mer och mer att jag inte brinner för. Lägger noll energi på att bilda mig inom det för det lockar inte. Träningarna var monotona, fyllda med dålig energi och frustation. Till stor del mitt fel.
Träningsperioden de gångna 3 månaderna är bara ett verktyg för att de ska bli bra i sin idrott. En investering som inte alltid kan vara roligt eller något man är villig att lägga ner tid på. Trots detta ligger vi i genomsnitt på 85-90% närvaro. En dag i veckan, där jag inte varit med hitintills, tränas den faktiska idrotten och där ligger närvaron på runt 60-70% skulle jag tro.
Så nej, jag ser inte lika mycket utav problemet längre för min egen del.
Eloge till alla som orkar arbeta med barn/ungdomar. Har vikat som idrottslärare för mellanstadiet. Fyfan. Minns en unge som bara sprang runt i cirklar och skrek.
jag har med mitt företsg tränat ungdomar i "Äventyrssport" och erfarenheten är att ungdomar och barn i Sverige inte respekterar tränare lika mycket som t ex i UK där jag gjort samma sak. I Sverige kan man behöva tjata på flera gånger för att de skall lyssna. När jag tränade judo i UK pratade huvudtränaren hela tiden med håg röst isom en militär ingen kunde undika Så ser det ut för det mesta. Man behövde bara titta på någon och vinka för att de skulle komma med en gång. I Sverige kan man behöva tjata "jamen Anders, kan inte du.." och få typ "inte jag..." till svar. Eller "Vad tycker ni vi skall göra nu då...". Än mer så i Karibien. Men, jag vet inte om det är sämre för självständinga omachiga svenskar blir ofta riktit bra, kan ju vara bra med självständigt tänk också. Tittta bara på Jörgen Kruth VS Bob Sapp. Bob Sapp sitter och gormar som ett psycho om hur han kommer att tillintetgöta sina motståndare medan Kruth ser ut som en dagisfröken och pratar om attt vara pappa lol. Sånt älskar jag att se. Matchen varade typ sekunder, ha ha.
Den här typen av problem lär vi få se mycket mer av i framtiden tror jag:
http://www.dn.se/blogg/fragainsidan/
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.