Visa fullständig version : Varför lever du?
Det är en fråga jag ställt mig själv flertalet gånger - oftast eller kanske alltid i samband med att jag känner mig nere. Jag studerar mitt liv och frågar mig själv vad det är som gör att allt elände är värt att genomlida? I ärlighetens namn kan jag i dagsläget inte komma på någonting. Inte ett något. Allt vad mitt liv består av (intressen, studier etc) känns värdelöst egentligen. Varför gör jag det?
Den här tråden är inte till för att ni ska hjälpa mig att besvara min fråga. Nej, den här tråden är till för att ni ska svara på er egen fråga (samma fråga), och då helst dela med er av det här så att jag (och alla andra som är intresserade) kan få ta del av detta.
Rikard Jansson
2012-05-16, 21:26
för att ha kul
Qudatullah Jamal
2012-05-16, 21:32
När jag var i tonåren brukade jag också fundera på livet och så där.
Vad är meningen? Fram och tillbaka. Fram och tillbaka. Fram och tillbaka.
Sen blev jag bara så jävla less på allt så att jag la av och bara fokuserade på att få en jävligt schysst fysik för att sen kunna ****** så många brudar som möjligt.
Tror det har gjort mig lyckligare faktiskt. Sluta fundera brorsan!
Det finns ingen mening med livet om man inte ger det en mening. Självklart men så sant det kan bli.
Sheogorath
2012-05-16, 21:35
Jag hade bara sådana tankar när jag var ganska (eller mycket) olycklig. Nu när jag mår bra har jag fullt upp med att leva livet. True story.
Jag har inget bra svar på frågan. Enda sättet att klara sig från dessa deppiga funderingar är att försöka fjärma sig ifrån dom. De som har mest "tur" slipper att ens ramla in dessa tankebanor, men jag är åtminstone duktig på att slå dom ifrån mig.
för att jag måste , eftersom jag är religiös å tror på helvetet kan jag inte begå självmord eftersom jag kommer brinna i helvetet för all evighet å det vill jag undvika
http://cache.g4tv.com/ImageDb3/248814_S/blizzard-planning-big-diablo-3-news-for-blizzcon-this-year.jpg
Idag är inte rätt dag att fråga mig, då jag känner mig deppig av någon okänd anledning. Men jag har för länge sedan kommit underfund med att det enda man kan göra är att ignorera dessa funderingar. Man kan skapa sitt eget syfte till varför man lever, och hålla insikten om att det inte kan finnas något riktigt syfte att leva så långt borta från sitt medvetande som möjligt. För det finns inget "globalt" syfte med något; det finns bara "lokala" syften; skapade av någon med en viss grad av medvetande. En smörkniv har som syfte att bre smör på en macka; en viss person har som självvalt syfte att hitta ett botemedel mot cancer; (en) gud har som syfte att ta hand om sina skapelser. Det kan inte finnas något syfte bortom syften som dessa. Någonstans tar det slut. Allt vi kan göra är att undvika att tänka på detta.
TjeckRacer
2012-05-16, 22:14
BhjJbdZnPXk
Jag tänkte sådär i ganska många år när jag inte mådde så bra. Skillnaden nu när jag mår bra är inte att jag har något svar på frågan, utan att frågan helt enkelt inte kommer upp.
Jag lever i grund och botten för mina känslor trotts att jag försöker vara rationell för det mesta. Jag lever för att jag är nyfiken på var livet tar mig och var jag tar mig i livet. För att jag vill vet vad jag kan uppnå och vad jag än inte upplevt. Jag lever av nyfikenhet, för att det finns mer att upptäcka, mer att att lära mig och mer att känna. Antar jag.
Jag tänkte sådär i ganska många år när jag inte mådde så bra. Skillnaden nu när jag mår bra är inte att jag har något svar på frågan, utan att frågan helt enkelt inte kommer upp.
Så var det för mig då jag mådde bättre. Mår man bra så far inte tankarna iväg åt det hållet.
Jag lever för att jag blev född. Inte direkt som att jag har något val. :P
Mina föräldrar valde att skaffa barn, and so here I am.
Och varför tar jag inte bort mig? För att jag haft turen att födas till en organism som faktiskt mår bra, kan ha kul, och fortfarande gillar sin existens. Om än inte alltid såklart.
Samt att jag har en "perk" som kallas empati, och så länge jag har vänner och familj som bryr sig om mig så kan jag omöjligt begå en så självisk akt.
å juste pågrund av familjen också då
pclillen
2012-05-16, 22:32
1. Jag får inte upp dem tankarna nuförtiden, förut när jag var själv och knega så kom dem upp oftare (dock inte allt för ofta, fast anar att det hade blivit vanligare om jag fortsatt i samma spår).
2. För att svara på frågan iaf: Jag har varit med och skapat ett barn, så min uppgift är att se till att min son får en bra uppväxt, bra insikter & värderingar. Även föra vidare de kunskaper och den visdom jag lyckas samla på mig.
Sedan skulle jag inte heller kunna skapa de lidande för mina närstående ..
För att det goda i livet väger upp för all skit man måste utstå.
eternallord
2012-05-16, 22:54
För att må bra. Det gör jag genom att fylla mitt liv med meningsfulla aktiviteter där jag utvecklas som människa och omringa mig med människor som avger positiv energi.
Vet ej. Känns inte bra just ni iaf. Har försökt deffa 23641 gånger men alltid misslyckats. Har testat 23564 olika upplägg men alltid misslyckats. För dålig disciplin och jag vet inte hur jag ska bära mig åt för att lyckas. Suck.
För att göra er alla lyckliga.
Vet ej. Känns inte bra just ni iaf. Har försökt deffa 23641 gånger men alltid misslyckats. Har testat 23564 olika upplägg men alltid misslyckats. För dålig disciplin och jag vet inte hur jag ska bära mig åt för att lyckas. Suck.
Du har inte motivationen helt enkelt. Då går det inte- så är det bara. Jag är i den sitsen också just nu för jag är nere i en svacka. Mår jag bra så är det inga problem alls. Har jag det trist och har en massa dötid är det oerhört mycket svårare.
För sprit, datorspel, böcker och govänner:)
Spartansk
2012-05-16, 23:21
Allt vad mitt liv består av (intressen, studier etc) känns värdelöst egentligen. Varför gör jag det?
Vad har du för intressen och vad pluggar du? Om ditt liv inte verkar vara värt eländet, så känns det som att dina intressen inte kan vara sååå intressanta?
On topic, så ställer jag inte ens frågan. Men jag har hört att vissa tycker barn är meningen med livet.
en stor stark
2012-05-16, 23:23
Sex och wow.
Fredszky
2012-05-16, 23:29
Sex och wow.
är inte det två disjunkta mängder? :D
onT: egenutveckling, jakt på svar, lycka
För att sprida och ta del av så mycket glädje/lycka jag kan.
en stor stark
2012-05-16, 23:55
är inte det två disjunkta mängder? :D
onT: egenutveckling, jakt på svar, lycka
Därför är lycka så svårt för mig att hitta ^^
supercharge
2012-05-17, 01:42
Som Leo Tolstoy uttryckte saken: Jag tror det är från Krig och Fred.
"Det är inte mitt fel att jag lever, det enda jag kan göra är att släpa mig fram på bästa möjliga sätt".
Albin Eriksson
2012-05-17, 03:03
Jag lever för glädjeämnena i livet, om gånger man verkligen toppar och tänker "gud så bra jag har det", "jag är en hemskt lycklig liten skit" eller "fy fan vad kul man har".
För att uppleva dom stunderna krävs nog att man har det lite halvtråkigt ibland, det blir mer värt då.
För att jag blev född in i ett liv och uppforstrad med massor av kärlek från mina föräldrar.
Livet är så gott att leva, finns en del dalar men det gör ju bara att man upplever topparna så mycket bättre!
http://2.bp.blogspot.com/-W-r7vbusml4/TYCjg1KMQdI/AAAAAAAAAK0/l-4xTrBjgfk/s320/life-is-good-thumb6811032.jpg
Som någon sagt, man kanske inte får allt man bett om - men allt man behöver för att klara av det!
Jag lever för att fortsätta sträva framåt hela hela tiden, utan mål i livet blir jag deprimerad. O sen tror jag, även om jag vet att svenskar inte gillar att prata om det, att vädret har STOR del i depressionen många upplever. Inte sagt att det gäller alla, men rätt bra många. Sen läste jag också någon vetenskaplig artikel som skrev att om många är lyckliga och man lever mitt i det, kan det konstigt nog(?) leda till högre 'rate' självmord. Därav Sveriges rätt höga ranking för "happiness", men samtidigt pga det också hög självmordsstatistik. Rätta mig om jag har fel
Jag lever för att fortsätta sträva framåt hela hela tiden, utan mål i livet blir jag deprimerad. O sen tror jag, även om jag vet att svenskar inte gillar att prata om det, att vädret har STOR del i depressionen många upplever. Inte sagt att det gäller alla, men rätt bra många. Sen läste jag också någon vetenskaplig artikel som skrev att om många är lyckliga och man lever mitt i det, kan det konstigt nog(?) leda till högre 'rate' självmord. Därav Sveriges rätt höga ranking för "happiness", men samtidigt pga det också hög självmordsstatistik. Rätta mig om jag har fel
Genomgick suicide preventions träning nyligen utan att kapa tråden för mycket men statistiken i Canada 2010 var följande: 554 hade dött till följd av mord/dråp, 3704 hade dött till följd av självmord.
TS ställer en mycket bra fråga.
http://zoesoulspa.files.wordpress.com/2012/04/permanent-decisions.jpg
http://robincoyle.files.wordpress.com/2012/04/john-lennon-quote-happy.jpg
http://robincoyle.files.wordpress.com/2012/04/john-lennon-quote-happy.jpg
:thumbup::bow:
Kalle Axelsson
2012-05-17, 08:59
Har ett väldigt enkelt svar på min fråga.... Min dotter lever jag för.... Hade det inte varit för henne så hade jag inte suttit här idag...
Eddie Vedder
2012-05-17, 09:09
Jag lever för att jag blev född. Inte direkt som att jag har något val. :P
Mina föräldrar valde att skaffa barn, and so here I am.
Jag tänkte skriva i princip samma men det blir ett +1 istället. Jag kan ju inte hjälpa att jag hamnade här så nu är det ju bara att köra på och göra något bra av det förhoppningsvis. Jag ser livet som en transportsträcka. Jag vill försöka må bra under den transportsträckan och jag vill undvika att göra andra illa.
"I know I was born and I know that I'll die, the in between is mine" som Eddie Vedder sjunger i den fantastiska låten I am mine. :) Det citatet har följt mig från gymnasiet och har inte släppt än.
G9MSYwnV8e8&feature
Transportsträcka? Låter lite onödigt negativt.
Eddie Vedder
2012-05-17, 09:18
Transportsträcka? Låter lite onödigt negativt.
Skönt för dig att du inte känner på samma sätt då. :) Men jag menar ju fortfarande att den transportsträckan kan förgyllas med bra saker och att man har möjlighet att göra det bästa av sina förutsättningar under den transportsträckan. Inte att man bara ska sitta och glo in i väggen.
För att det ÄR jävligt roligt.
Skönt för dig att du inte känner på samma sätt då. :) Men jag menar ju fortfarande att den transportsträckan kan förgyllas med bra saker och att man har möjlighet att göra det bästa av sina förutsättningar under den transportsträckan. Inte att man bara ska sitta och glo in i väggen.
Visst. Men själva ordet "transportsträcka" har en i sammanhanget negativ klang. Dvs. en sträcka som bara måste klaras av. T.ex. om det enda rimliga alternativet är att gå genom ett industriområde, så är den sträckan en transportsträcka jämfört med att gå runt på en vacker plats.
Eddie Vedder
2012-05-17, 09:32
Visst. Men själva ordet "transportsträcka" har en i sammanhanget negativ klang. Dvs. en sträcka som bara måste klaras av. T.ex. om det enda rimliga alternativet är att gå genom ett industriområde, så är den sträckan en transportsträcka jämfört med att gå runt på en vacker plats.
Det är din tolkning. Jag ser det snarare som att man kan klaga över industriområdet eller slösa sin tid på att statusuppdatera Facebook på sin Iphone när man promenerar genom industriområdet eller så kan man titta runt på andra människor, fundera på hur häftigt det är att mänskligheten kunnat skapa så fantastiska maskiner och industrier, känna hur skönt det är att promenera genom ett område där ingen känner och och stör en o.s.v. Alltså göra det bästa av transportsträckan.
Men ja, för mig är livet en fråga om att ta sig från A till B där A är resultatet av andra människors arbete (föräldrarnas) och B är en konsekvens som oundvikligen kommer ske och vars detalj jag både kan och inte kan påverka. För min del har den absoluta frånvaron av "mening" eller materialistiska värden mer och mer fått mig att inte må dåligt. Jag överväger vad jag faktiskt vill och vad som ger mig värde och då försöker jag göra/skaffa det. Men jag försöker att inte göra val baserat på "vad jag borde göra" eller "vad andra som jag brukar göra."
LillSkalman
2012-05-17, 09:36
Jag lever för att jag inte vet om det finns nått bättre att göra.
Inge Enveten
2012-05-17, 09:44
Kolo behöver mig
young_george
2012-05-17, 10:10
Har inget annat att göra på dagarna.
Dock har jag aldrig tyckt att livet är särskilt roligt annat än i korta stunder.
majak0vskij
2012-05-17, 11:10
Jag vandrar ofta i skuggornas dal i tankarna, och därför är det min förbannade plikt att leva så mycket det bara går. Jag litar inte så pass mycket på mig själv att jag kan säga att jag inte, i affekt, gör något radikalt någon dag.
Därför måste jag samla så mycket glädje som det går i mitt liv, för att ha ett batteri av vapen att ta till emot sådana tankar och dels för att kunna se tillbaka på de perioder då jag varit lycklig i den där sista stunden, varesig den är orsakad av ålder eller fördunklat sinne.
mjölk-dryck
2012-05-17, 13:26
Jag har en del deppighetstendenser som jag tror hänger ihop med för mycket datorsittande och för lite umgänge och träning genom åren. Det senaste året har livet blivit bättre eftersom jag börjat ta ansvar för min egna lycka; att jag har ett mål uppsatt hjälper också. Jag tror "self efficacy", alltså känslan att vi har en möjlighet att förändra våra liv är otroligt viktig.
Jag skulle aldrig ta livet av mig eftersom jag kommer dö förr eller senare ändå. Insikten av det - alltså att acceptera det (dvs inte bara vetskapen om det) - ger mig åtminstone i mina djupaste dalar tröst i form av en känsla av att jag faktiskt inte behöver ta livet så jäkla allvarligt. Precis som många skrivit är det enda man kan göra att försöka njuta av livet på olika sätt. Vi vet inte vad som händer när livslågan slocknar förutom att vi förlorar alla materiella ägodelar, anseende, status osv. Av den anledningen försöker jag att inte haka upp mig på just de sakerna; att de inte skapar långvarig eller djupgående lycka är inte så svårt att klura ut.
Min akilleshäl är att jag ofta sätter upp skyhöga krav på mig själv och försöker vara "perfekt". Hade jag inte gjort det hade jag nog varit ofantligt mycket lyckligare och dessutom nått dit jag ville fortare eller åtminstone njutit av vägen mer!
Fredszky
2012-05-17, 13:44
Jag skulle aldrig ta livet av mig eftersom jag kommer dö förr eller senare ändå.
men det är inte säkert att du kommer försvinna så snabbt...
8iYpxRXlboQ
Äta god mat! Ska aldrig mer vika ner mig på lågpriskött utan att veta om kvalitén i förväg
Sandra81
2012-05-18, 10:54
För att jag är nyfiken på livet..
Det finns så otroligt mycket att uppleva i livet.
Gabriel174
2012-05-18, 14:33
Life is gooooooooooooooood
För att jag älskar mina barn och vill finnas där så länge som möjligt för dom.
För att det finns en massa andra personer och saker jag inte vill lämna.
För att jag är så nyfiken på hur det ska sluta.
För det finns så jävla mycket jag inte hunnit göra än och hoppas hinna med innan det tar slut.
Annars vet jag inte.
Sparven från Minsk
2012-05-18, 15:53
Rent biologiskt?
Att avla en genetisk avkomma som för mina awesome-gener vidare, så jag genom dem, lever vidare.
Jag är fortfarande så okunnig att jag vill leva vidare. Det finns så mycket jag upptäcker hela tiden och som ändrar mina tankebanor och så mycket jag inte förstår.
Troligen kan jag aldrig dra nog smarta slutsater för att svara på en sån här fråga. Men jag tror inte heller att jag behöver ett svar på allt, det saknas kapacitet för det helt enkelt.
Jag antar att bristen på kunskap och erfarenheter lockar. Vad ska hända imorgon, vad kan jag göra av mitt liv, vad händer om jag, hur smakar osv.
Bristen på hjärnkapacitet som vi alla människor (troligtvis) lider av tror jag är en huvudsaklig orsak, vi kommer nog alltid vara nyfikna av naturen då vi aldrig riktigt förstår allt eller har upplevt allt. Jag är förövrigt för nyfiken på vad andra hittar på för att kasta in handduken, det ska bli intressant att se nya uppfinningar och hur världen ser ut om 10 år tex
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.