14K
2012-04-28, 10:47
Läste detta på Aftonblaskan och tänkte höra efter hur mycket sanning det ligger i detta? Har själv kör LCHF ett bra tag o mått bättre än någonsin.. vill bara veta om och varför detta är farligt?
DEBATTÖRERNA: Stig Bengmark är professor emeritus vid Lunds Universitet och forskar om matvanors betydelse för hälsan.
Jonas Paulsson är initiativtagare till Köttfri måndag i Sverige.
DEBATTEN: LCHF-trenden riskerar att få allvarliga hälsoeffekter. Det är därför hög tid att Socialdepartementet, Socialstyrelsen och kommuner och landsting börjar vidta åtgärder mot denna epidemiliknande spridning, skriver dagens debattörer.
LCHF-epidemin ett hot mot folkhälsan
Debattörerna: Socialstyrelsen måste vidta åtgärder mot trenddieten
LCHF-epidemin breder ut sig och den svenska köttkonsumtionen skenar. En handfull läkare utan känd egen forskningsbakgrund marknadsför LCHF-dieten, lågt kolhydratintag och högt fettintag, för behandling av fetma och associerade sjukdomar. Detta är allvarligt eftersom så gott som all vetenskaplig expertis är enig om att en minskad konsumtion av animalieprodukter och speciellt mättat fett är viktig för att framgångsrikt kunna bekämpa hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, fetma och diverse andra folksjukdomar.
LCHF-dietens tillskyndare gör en logisk kullerbytta då de hävdar att begränsning av intag av föda rik på socker och stärkelse nödvändigtvis ska ersättas av stora mängder animaliskt fett. Socker och stärkelseintaget måste radikalt minskas, men det bör inte ske genom ökad konsumtion av ko- och grisfett.
Bokstäverna i LCHF:s första halva, LC (Low Carb), är välbefogade medan andra halvans bokstäver, HF (High Fat), saknar vetenskaplig grund. Byts LCHF mot RCRF (Right Carb Right Fat) kan det bli vetenskapligt korrekt. Rätta kolhydrater är främst gröna blad och andra grönsaker som inte kokats sönder, och rätt fett är fleromättat och enkelomättat fett, som kommer från vegetabilier som exempelvis avokado och oliver.
Faktum är att fetma och många kroniska sjukdomar är en konsekvens av en dålig livsstil med bland annat brist på motion och ett för stort och felaktigt födointag. En nyligen publicerad rapport i den ansedda tidskriften Lancet beräknar en 20-procentig ökning av att antalet överviktiga i USA och i Storbritannien fram till år 2030. Det bedöms innebära 8 miljoner fler sjuka i diabetes, 7 miljoner fler som kommer att lida av hjärtkärlsjukdom och stroke samt 600 000 fler cancersjuka. Den totala förlusten uppskattas till mellan 26 och 55 miljoner levnadsår och ökningen av de årliga hälsovårdskostnaderna i dessa länder kalkyleras till omkring 60 miljarder dollar. För Sveriges del uppskattar Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi att kostnaderna för enbart fetma-vård om tio år kommer att bli 25 miljarder kronor per år. Detta utan att följdsjukdomarna inryms.
Livsmedelsverket varnar för LCHF på sin hemsida och hänvisningar till Världscancerfonden och Världshälsoorganisationen för mer information. Världscancerfonden rekommenderar ett genomsnittligt årligt köttintag på cirka 15 kilo per person. Köttkonsumtionen steg i Sverige mellan 1960 och 2006 från 51 till 86 kilo per person och år samtidigt som ostkonsumtionen ökade från 8 till 18 kilo.
Slutet kan vara nära för nyckelhålsmärkning som en konsekvens av utbredningen av LCHF och 23 års folkhälsoarbete kan komma att raderas. Livsmedelsverket betonar att risken är stor att allmänheten tror att mättat fett är nyttigt, och börjar äta mer bacon, grädde och smör, men också att allmänheten fortsätter att konsumera alltför mycket av stärkelse- och sockerrika livsmedel. Detta kan få allvarliga konsekvenser i framtiden både genom ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och genom att andelen överviktiga i befolkningen blir större.
Mängder av LCHF-böcker och kurser säljs för närvarande och bloggarna är otaliga. Fortsätter denna utveckling riskerar folkhälsan att ta allvarlig skada. Det är hög tid att Socialdepartementet, Socialstyrelsen och de som betalar för ohälsans verkningar, kommuner och landsting, kommer ut på banan och vidta en serie av förebyggande insatser. I detta bör framförallt ingå konsumtionsskatter på hälsofarlig mat, befrielse av moms på gröna livsmedel och rekommendation om köttfria dagar.
Källa: http://www.aftonbladet.se/debatt/article14737719.ab
DEBATTÖRERNA: Stig Bengmark är professor emeritus vid Lunds Universitet och forskar om matvanors betydelse för hälsan.
Jonas Paulsson är initiativtagare till Köttfri måndag i Sverige.
DEBATTEN: LCHF-trenden riskerar att få allvarliga hälsoeffekter. Det är därför hög tid att Socialdepartementet, Socialstyrelsen och kommuner och landsting börjar vidta åtgärder mot denna epidemiliknande spridning, skriver dagens debattörer.
LCHF-epidemin ett hot mot folkhälsan
Debattörerna: Socialstyrelsen måste vidta åtgärder mot trenddieten
LCHF-epidemin breder ut sig och den svenska köttkonsumtionen skenar. En handfull läkare utan känd egen forskningsbakgrund marknadsför LCHF-dieten, lågt kolhydratintag och högt fettintag, för behandling av fetma och associerade sjukdomar. Detta är allvarligt eftersom så gott som all vetenskaplig expertis är enig om att en minskad konsumtion av animalieprodukter och speciellt mättat fett är viktig för att framgångsrikt kunna bekämpa hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, fetma och diverse andra folksjukdomar.
LCHF-dietens tillskyndare gör en logisk kullerbytta då de hävdar att begränsning av intag av föda rik på socker och stärkelse nödvändigtvis ska ersättas av stora mängder animaliskt fett. Socker och stärkelseintaget måste radikalt minskas, men det bör inte ske genom ökad konsumtion av ko- och grisfett.
Bokstäverna i LCHF:s första halva, LC (Low Carb), är välbefogade medan andra halvans bokstäver, HF (High Fat), saknar vetenskaplig grund. Byts LCHF mot RCRF (Right Carb Right Fat) kan det bli vetenskapligt korrekt. Rätta kolhydrater är främst gröna blad och andra grönsaker som inte kokats sönder, och rätt fett är fleromättat och enkelomättat fett, som kommer från vegetabilier som exempelvis avokado och oliver.
Faktum är att fetma och många kroniska sjukdomar är en konsekvens av en dålig livsstil med bland annat brist på motion och ett för stort och felaktigt födointag. En nyligen publicerad rapport i den ansedda tidskriften Lancet beräknar en 20-procentig ökning av att antalet överviktiga i USA och i Storbritannien fram till år 2030. Det bedöms innebära 8 miljoner fler sjuka i diabetes, 7 miljoner fler som kommer att lida av hjärtkärlsjukdom och stroke samt 600 000 fler cancersjuka. Den totala förlusten uppskattas till mellan 26 och 55 miljoner levnadsår och ökningen av de årliga hälsovårdskostnaderna i dessa länder kalkyleras till omkring 60 miljarder dollar. För Sveriges del uppskattar Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi att kostnaderna för enbart fetma-vård om tio år kommer att bli 25 miljarder kronor per år. Detta utan att följdsjukdomarna inryms.
Livsmedelsverket varnar för LCHF på sin hemsida och hänvisningar till Världscancerfonden och Världshälsoorganisationen för mer information. Världscancerfonden rekommenderar ett genomsnittligt årligt köttintag på cirka 15 kilo per person. Köttkonsumtionen steg i Sverige mellan 1960 och 2006 från 51 till 86 kilo per person och år samtidigt som ostkonsumtionen ökade från 8 till 18 kilo.
Slutet kan vara nära för nyckelhålsmärkning som en konsekvens av utbredningen av LCHF och 23 års folkhälsoarbete kan komma att raderas. Livsmedelsverket betonar att risken är stor att allmänheten tror att mättat fett är nyttigt, och börjar äta mer bacon, grädde och smör, men också att allmänheten fortsätter att konsumera alltför mycket av stärkelse- och sockerrika livsmedel. Detta kan få allvarliga konsekvenser i framtiden både genom ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och genom att andelen överviktiga i befolkningen blir större.
Mängder av LCHF-böcker och kurser säljs för närvarande och bloggarna är otaliga. Fortsätter denna utveckling riskerar folkhälsan att ta allvarlig skada. Det är hög tid att Socialdepartementet, Socialstyrelsen och de som betalar för ohälsans verkningar, kommuner och landsting, kommer ut på banan och vidta en serie av förebyggande insatser. I detta bör framförallt ingå konsumtionsskatter på hälsofarlig mat, befrielse av moms på gröna livsmedel och rekommendation om köttfria dagar.
Källa: http://www.aftonbladet.se/debatt/article14737719.ab