handdator

Visa fullständig version : Hälsosamt eller?


Cno
2012-02-18, 09:30
Jag har under en längre tid undrat om det är mig det är fel på eller alla andra. För några år sedan vägde jag för mycket, tog tag i skiten och gick ner med hjälp av träning och räknande av kcal. När jag släppte lite på disciplinen gick jag upp en del och har sedan legat viktstabil strax under 80kg 179cm. För mycket enligt mig och efter jul tog jag tag i det igen och är stadigt på väg ner. Siktar på 70kg men kan tänka mig att gå ner ännu mer. Ligger nu på 73.

Alla i min omgivning tycker att jag är på tok för fixerad vid min vikt, vad jag äter och framför allt inte äter och hur mycket jag springer. Själv tycker jag att så länge jag inte väger ohälsosamt lite borde det vara lugnt. Att jag har ett skevt förhållande till mat är helt sant men det har jag haft sedan jag var sju och lät bli att äta i skolan. Alltså något så djupt rotat att jag inte kan göra något åt det.

Jag är inte orolig och tycker att jag har koll på läget men kan tänka mig att det är väldigt svårt att själv se när det går snett. Att upptäcka i tid helt enkelt. Som det är nu känner jag mig inte alls nöjd med min kropp, kan tycka att jag är rätt tjock, samtidigt inser jag att så inte kan vara fallet. Mina ögon lurar mig tror jag. Häromdagen låg jag ner och kände mig väldigt hungrig men lät bli att äta eftersom hungerskänslan var njutbar. En klar förändring från hur jag tidigare har hanterat hunger.

Jag inledde förra stycket med att skriva att jag inte är orolig, men det kanske jag är när allt kommer omkring och det är väl min fråga, om jag bör vara orolig. Än så länge ligger jag ju på en väldigt hälsosam vikt men kan ana ohälsosamma tankar.

Eddie Vedder
2012-02-18, 09:45
Själv tycker jag att så länge jag inte väger ohälsosamt lite borde det vara lugnt.

Så tänkte jag också. Och fortsatte tänka.... och fortsatte. "Plötsligt" vägde jag definitivt ohälsosamt lite och kroppen var - för att uttrycka mig milt - i riktigt dåligt skick. Så att inte idag ha ohälsosam vikt utesluter ju inte att du kommer hamna där om du fortsätter låta hjärnspöken styra.

Nu säger jag inte att du har ett stört förhållningssätt till kosten, kroppen och träningen men den där tanken att "lite mer gör ju ingenting och lite till ändå gör ingen skada..." kan i alla fall vara något att se upp med. Det blir liksom en normaliseringsprocess på samma sätt som man kanske aldrig känner sig riktigt muskulös eftersom man bara jämför med sig själv här och nu hela tiden.

Fundera på vad du prioriterar i livet och vad du vill prioritera i livet. Är de två sakerna i konflikt så kanske du ska tänka om. Om du prioriterar just det du trivs bäst med - och mår genuint bra - så kör på.

maqan
2012-02-18, 09:55
Fundera på vad du prioriterar i livet och vad du vill prioritera i livet. Är de två sakerna i konflikt så kanske du ska tänka om. Om du prioriterar just det du trivs bäst med - och mår genuint bra - så kör på.

Fantastiskt enkelt och konkret och precis det livet handlar om. Lev ditt liv, ingen annans, och gör det du trivs med men se till att vara fullständigt ärlig mot dig själv i alla situationer.

Cno
2012-02-18, 10:05
Så tänkte jag också. Och fortsatte tänka.... och fortsatte. "Plötsligt" vägde jag definitivt ohälsosamt lite och kroppen var - för att uttrycka mig milt - i riktigt dåligt skick. Så att inte idag ha ohälsosam vikt utesluter ju inte att du kommer hamna där om du fortsätter låta hjärnspöken styra.

Nu säger jag inte att du har ett stört förhållningssätt till kosten, kroppen och träningen men den där tanken att "lite mer gör ju ingenting och lite till ändå gör ingen skada..." kan i alla fall vara något att se upp med. Det blir liksom en normaliseringsprocess på samma sätt som man kanske aldrig känner sig riktigt muskulös eftersom man bara jämför med sig själv här och nu hela tiden.

Fundera på vad du prioriterar i livet och vad du vill prioritera i livet. Är de två sakerna i konflikt så kanske du ska tänka om. Om du prioriterar just det du trivs bäst med - och mår genuint bra - så kör på.

Tack för ett bra svar. Det du inleder med är just vad jag är rädd för. Jag har sökt lite på nätet och funnit ett test som heter scoff-test. Jag svarade ja på tre av frågorna vilket enligt testet är i en farozon.

Din uppmaning på slutet att fundera kring prioriteringar kommer troligen finnas i mina tankar ett bra tag framöver. Tack igen.

forslund
2012-02-18, 13:47
Så tänkte jag också. Och fortsatte tänka.... och fortsatte. "Plötsligt" vägde jag definitivt ohälsosamt lite och kroppen var - för att uttrycka mig milt - i riktigt dåligt skick.

Jag har gjort samma resa som Nicklas. Hade precis samma tänk; "Jag är fortfarande normalviktig". Steg för steg hade tankarna om vikten och träningen tagit över allt.

Det var ett jävla jobb att ta sig ur den gropen, så se till att inte hamna där.

Cno
2012-02-18, 18:26
Jag har gjort samma resa som Nicklas. Hade precis samma tänk; "Jag är fortfarande normalviktig". Steg för steg hade tankarna om vikten och träningen tagit över allt.

Det var ett jävla jobb att ta sig ur den gropen, så se till att inte hamna där.

Det som är lite läskigt är att en del av mig inte har något emot att gräva just den gropen. Jag har dock bestämt mig för att gå ner till 70 kg och sedan vara viktstabil där. 179 cm och 70 kg är i landet mittemellan och borde alltså vara okej.

Kent Herbert
2012-02-18, 21:55
Så tänkte jag också. Och fortsatte tänka.... och fortsatte. "Plötsligt" vägde jag definitivt ohälsosamt lite och kroppen var - för att uttrycka mig milt - i riktigt dåligt skick. Så att inte idag ha ohälsosam vikt utesluter ju inte att du kommer hamna där om du fortsätter låta hjärnspöken styra.

Nu säger jag inte att du har ett stört förhållningssätt till kosten, kroppen och träningen men den där tanken att "lite mer gör ju ingenting och lite till ändå gör ingen skada..." kan i alla fall vara något att se upp med. Det blir liksom en normaliseringsprocess på samma sätt som man kanske aldrig känner sig riktigt muskulös eftersom man bara jämför med sig själv här och nu hela tiden.

Fundera på vad du prioriterar i livet och vad du vill prioritera i livet. Är de två sakerna i konflikt så kanske du ska tänka om. Om du prioriterar just det du trivs bäst med - och mår genuint bra - så kör på.
+1
Helt fantastiskt svar !