Visa fullständig version : Har du varit mobbad?
Vore intressant att se hur det faktiskt ser ut på ett större forum.
Frågar under tiden ni gick i skola. Högskola/grundskola whatever.
Japp det blir en anonym poll.
Vill ni berätta så feel free.
Jag har både gett och tagit, precis som man ska
fredrik1
2011-12-31, 14:26
Jag var ganska stor och stark när jag var liten, lång för åldern osv. Några ett år äldre sexoor började mobba mig lite smått, knuffar i korridoren osv.
Två pungsparkar senare slutade de.
BelowAverage
2011-12-31, 14:29
Jag var ganska stor och stark när jag var liten, lång för åldern osv. Några ett år äldre sexoor började mobba mig lite smått, knuffar i korridoren osv.
Två pungsparkar senare slutade de.
Jag väntar mig en tråd proppfylld av dylika kommentarer. Välbyggda unga männs kamp mot ondskan!
fredrik1
2011-12-31, 14:31
Jag väntar mig en tråd proppfylld av dylika kommentarer. Välbyggda unga männs kamp mot ondskan!
Han frågade, jag svarade :D :D
Jepp. Dock fick nästan alla en omgång "hyfs" för sina insatser:)
Beror på vad man menar. Det märktes ju att lärarna snackade mycket om mig i lärarrummen på högstadiet, lärare som jag inte ens pratat med hade en tydlig åsikt om mig. Och sen psykologerna som fick mig att känna att den typen av saker berodde på att det var något fel på mig...
Men inte av jämnåriga, nej.
Beror på vad man menar. Det märktes ju att lärarna snackade mycket om mig i lärarrummen på högstadiet, lärare som jag inte ens pratat med hade en tydlig åsikt om mig. Och sen psykologerna som fick mig att känna att den typen av saker berodde på att det var något fel på mig...
Men inte av jämnåriga, nej.
Självklart räknas det, säkert värre i vissa fall då det blir svårare att ändra på just det.
Svar ja, från 1an till 8an i stort sett. Dom som mobbade mig var dock väldigt dåliga i skolan så det är dom som röker och super istället för att gå till skolan nu. Styrketräningen har hjälpt mig med mycket, framförallt ett mycket självförtroende! Hatar typ alla från min gamla klass, tur jag inte går gymnasiet med samma idioter!
Jag tror att det var ett försök till mobbning när jag började på en ny skola, fick åtminstone höra ifrån de i klassen senare att de hade sagt att "den där nya ska vi inte tycka om" men jag såg det aldrig som mobbning och uppfattade det aldrig som det heller. Skulle något filmat hela det nya året och jag såg på det nu kanske jag skulle uppfatta saker annorlunda, men just nu är det inte så jag ser på det.
Någon pik har man ju givetvis fått lite här och där, men man har gett betydligt fler och värre pikar tillbaka så det har jämnat ut sig.
Jag skulle väl inte kalla det mobbing egentligen.
Folk som var stöddiga mot en, kastade glåpord, någon knuff och sådant. Kanske inget systematiskt men mer förekommande än någon pik då och då.
Det var mest mellan 7:an och 9:an, men jag hade väldigt bra vänner så det mer eller mindre föll rakt av mig, satte sig inte riktigt så hårt som de som sade dem förmodligen hoppats på.
Mina vänner var väldigt bra, men ingen av oss var riktigt i "the mindset" av att stå upp och säga något tillbaks, konfrontera, etc. Att konfrontera var ju inte accepterat, av någon anledning. Som jag skrev ovan så rann det mesta av mig och behovet av att konfrontera var knappt existerande.
Jag har träffat flera av dem som gjorde det nu i vuxna dagar och det är faktiskt skrämmande så klyschigt det är. De jag minns som mobbade lever riktigt beundransvärda liv, medan de som jag skulle klassas som mobbare nästan verkar vara rädda för sina liv. Jag trodde helt ärligt att detta var något man mest sade till barn i ett tomt försök att få dem att må bättre när någon retades, men i det här fallet har det varit precis så. Nästan vartenda en av mobbarna verkar ha dragit nitlotter i sina liv och ser så rädda ut när man ser dem (Och då har jag en tendens att ändå hälsa relativt glatt när jag ser någon jag känner igen) att jag faktiskt undrar vad det var som hände.
Edit: Sen minns jag iofs en kille som var ca 5 år yngre än mig, såg honom aldrig i skolan men han bodde i mitt kvarter. Han utsattes också för mobbing och tog sedan sitt liv. Det är inte utan att man ångrar sig att man aldrig konfronterade. Jag vet inte om det var samma personer som var på honom, jag tvivlar på det. Men hade någon börjat så kanske det hade spridit sig, vem vet.
fiskebulle
2011-12-31, 14:55
Ja, från ettan till sexan. Var ganska jobbigt då, men när jag började högstadiet på ett annat ställe så gick det från zero till hero (så att säga).
Spartansk
2011-12-31, 15:14
Självklart. Varken skolkade, rökte, snusade, söp eller mobbade någon, så jag fick skylla mig själv.
BelowAverage
2011-12-31, 15:37
Självklart. Varken skolkade, rökte, snusade, söp eller mobbade någon, så jag fick skylla mig själv.
Samma sak gällde mig men jag var väldigt arrogant och dryg också :)
Gabriel174
2011-12-31, 15:38
Nej
vicarious
2011-12-31, 15:41
Japp. På grund av min vikt, samt glasögon såklart. Avtog i gymnasiet dock. Mest i grundskolan.
Ja, inte mobbad på det sättet att jag varit slagen eller retad men hade inga vänner första perioderna av gymnasiet. Högstadiet kände alla alla i princip så det var nytt för mig.
Spelade mycket dator under perioden och utvecklade väl något av en social fobi, av olika anledningar bytte jag gymnasielinje och skola någon vecka in i terminen när alla andra hade redan hittat kompisar. Värsta perioden i mitt liv, man sorterar dagar efter bra och dåliga.
Slutade med att jag skolkade 80% av tiden under 2 år, fick ångest över skolarbete och skäll av lärare och föräldrar, minns att jag erkände detta för min mor någon gång när jag för en gång skull sa som det var men fick inte den respons jag hoppats på. I slutet tror jag hon förstod, och jag valde att byta skola.
Tappade kontakten med 80% av de man kände och blev ju bara en ond spiral allting. När man skolkade spelade man dator och blev mer och mer fast..
Tycker fortfarande det är jobbigt att träffa dessa personer idag, vissa vill jag slå på käften.
Men men, live goes on, började styrketräna, sluta spela dataspel, komma ut och festa och träffa folk, få tillbaka kontakter, komma ut i livet och skaffa lite riktiga planer inför framtiden, fick ligga lite, flickvän och provat dödsknark, yes.
Missbrukar gärna kolon..
Raschmus
2011-12-31, 15:56
Ja, hela dagis. Aldrig mobbat eller blivit mobbad under skoltiden.
Svarade ja, någon termin.
Nej inte direkt, men det är lustigt egentligen att jag inte blev det.
Grapeman
2011-12-31, 15:58
Grundskolan typ, inte alltid den som folk hackade på, men lite åt det hållet. Aldrig retat någon själv.
Sent from my HTC Desire HD A9191 using Tapatalk
Ganska mycket en nobody när det kommer till sådant här. Inte direkt mr popular men tillräckligt kvick i käften och kunde freda mig så inget mer än lite gruff som pojkar håller på med i skolålder...
Ps är man en smart-ass som har en tvillingbror med sig också så blir det tufft att börja hacka på en. Sedan kan man ju förnedra de andra med jobbiga frågor vid redovisningar också, såattde:cool:
Ja, hela dagis.
Hur kommer du ihåg saker som hände på dagis?
Hur kommer du ihåg saker som hände på dagis?
Jag minns när jag låg i barnvagnen och sket på mig. det var innan dagis :)
Sandra81
2011-12-31, 16:05
verkar ju iaf finnas många svaga människor här som gärna trycker ner andra. lite som att ge igen från den tiden dom själva vart "mobbade"..
men är det inte ganska vanligt att gymfolk och kampsportare är fd mobbingsoffer.? typ vill visa andra att jag är stor och stark nu :p
Hur kommer du ihåg saker som hände på dagis?
Traumatiska upplevelser i barndomen kommer man ihåg, jag har iaf minnen av ett ljumskbråck jag fick gå med en hel sommar innan sjukhusen kom igång med operation till hösten. Brrr, pissa taggtråd hela jefla sommaren.
verkar ju iaf finnas många svaga människor här som gärna trycker ner andra. lite som att ge igen från den tiden dom själva vart "mobbade"..
men är det inte ganska vanligt att gymfolk och kampsportare är fd mobbingsoffer.? typ vill visa andra att jag är stor och stark nu :p
Lite lol, men jag tror du har helt rätt. Mobbningsoffer är ett laddat ord, men still.
Samt tror jag att en del blir ordningsvakter och dylikt för att kunna visa auktoritet mot fd. mobbarna.
Right or wrong? :)
verkar ju iaf finnas många svaga människor här som gärna trycker ner andra. lite som att ge igen från den tiden dom själva vart "mobbade"..
men är det inte ganska vanligt att gymfolk och kampsportare är fd mobbingsoffer.? typ vill visa andra att jag är stor och stark nu :p
Varit ganska osynlig, inte utfryst eller något, men just osynlig, speciellt när det gäller tjejer. Men så blev jag kampsportare och fixade lite sm-medaljer också när jag blev stor och stark...
verkar ju iaf finnas många svaga människor här som gärna trycker ner andra. lite som att ge igen från den tiden dom själva vart "mobbade"..
men är det inte ganska vanligt att gymfolk och kampsportare är fd mobbingsoffer.? typ vill visa andra att jag är stor och stark nu :p
Jag tror till viss del att du har rätt, där finns en attityd här som jag inte tror helt skulle backas upp i verkligheten av de flesta (svårt att säga dock).
Men samtidigt så tror jag också att en del tar mycket som skrivs enormt personligt av diverse anledningar. T.ex. att de känner igen sig i en situation, läser det som att det riktas mot dem och lägger sedan en kommentar som tänder eld på krutdunken för att den andra parten nu inte förstår vad som händer. Om du förstår vad jag menar - Man måste kunna skilja på sak och person, och framförallt måste man kunna göra det på nätet.
verkar ju iaf finnas många svaga människor här som gärna trycker ner andra. lite som att ge igen från den tiden dom själva vart "mobbade"..
men är det inte ganska vanligt att gymfolk och kampsportare är fd mobbingsoffer.? typ vill visa andra att jag är stor och stark nu :p
Det där kände jag igen mig i :em:
Japp, jag var lägst på totempålen i princip jämt.
Ja, en termin ungefär. Jag hade strumpor med kalle anka på också var de färgglada i blått, rött, gul typ. Det var tydligen roligt. Fast jag var tyvärr värre själv och retade en hel del.
Japp, den sista slutade först för fem år sen.
Den som säger att våld löser inga problem tror jag inte haft med mobbare att göra :)
verkar ju iaf finnas många svaga människor här som gärna trycker ner andra. lite som att ge igen från den tiden dom själva vart "mobbade"..
men är det inte ganska vanligt att gymfolk och kampsportare är fd mobbingsoffer.? typ vill visa andra att jag är stor och stark nu :p
Spot on, därför jag inte tar min träning så seriöst.
Already a winner.
filmjölk
2011-12-31, 16:18
jag var en riktig gris som barn och mobbade folk från första klass till femman sexan någonstans, men blev inte mobbad. Vi var ett gäng som jävlades med alla vi ansåg som svaga, "varför slår du dig själv?" var min favoritmobbingmetod.
BelowAverage
2011-12-31, 16:20
verkar ju iaf finnas många svaga människor här som gärna trycker ner andra. lite som att ge igen från den tiden dom själva vart "mobbade"..
men är det inte ganska vanligt att gymfolk och kampsportare är fd mobbingsoffer.? typ vill visa andra att jag är stor och stark nu :p
Finns svaga människor överallt som trycker ned andra. Eller är det starka som trycker ned svaga? 0.o Konstigt det där...
Vissa som genomgått mobbing börjar väl träna, andra kanske satsar helhjärtat på sin utbildning och lyckas väldigt bra med det. Andra bor kanske kvar hemma hos föräldrarna hela livet på soc bidrag.
Men allihop vill nog gärna ha revansch, i någon form? Inget konstigt med det imo. Tycker du det är löjligt att bli stor och stark? Vad är ditt mål med träningen?
Lite lol, men jag tror du har helt rätt. Mobbningsoffer är ett laddat ord, men still.
Samt tror jag att en del blir ordningsvakter och dylikt för att kunna visa auktoritet mot fd. mobbarna.
Right or wrong? :)
Kul tanke om ordningsvakter & andra yrken där man kan missbruka makt. Sämre anledningen till yrkesval får man leta efter :smash:
Jag var en person som mobbade andra. Det är först några år senare jag insåg hur dumt jag betedde mig. Men jag såg det aldrig som mobbning då, när jag tänker efter. Då tyckte jag att jag "bara var lite rolig". Men det var jag verkligen inte.
Tur att man har insett vad fel man gjort. Skulle aldrig någonsin få för mig att mobba någon idag. Eller bete sig allmänt illa mot en medmänniska.
Sandra81
2011-12-31, 16:22
Varit ganska osynlig, inte utfryst eller något, men just osynlig, speciellt när det gäller tjejer. Men så blev jag kampsportare och fixade lite sm-medaljer också när jag blev stor och stark...
Inget fel med det såklart.. du ska vara stolt! :)
Kan ingen starta en tråd där vi mobbare kan få bikta oss också?
Stefan J
2011-12-31, 16:28
jag var en riktig gris som barn och mobbade folk från första klass till femman sexan någonstans, men blev inte mobbad. Vi var ett gäng som jävlades med alla vi ansåg som svaga, "varför slår du dig själv?" var min favoritmobbingmetod.
Hahahahahahahahaha
BelowAverage
2011-12-31, 16:28
Kan ingen starta en tråd där vi mobbare kan få bikta oss också?
Uppsök en präst. Här finner du ingen nåd. :devil:
Sandra81
2011-12-31, 16:28
. Tycker du det är löjligt att bli stor och stark? Vad är ditt mål med träningen?
Nix absolut inte löjligt att man blir stor och stark..
Tränar själv inte gym har väl aldrig varit min grej.. sysslar med annat flummigt istället som yoga och hästar. :laugh:
Stefan J
2011-12-31, 16:30
Nix absolut inte löjligt att man blir stor och stark..
Tränar själv inte gym har väl aldrig varit min grej.. sysslar med annat flummigt istället som yoga och hästar. :laugh:
Ja hästar är ju verkligen kända för att vara just flummiga.
Ja hästar är ju verkligen kända för att vara just flummiga.
Gräs har den effekten, dom bara hänger i sin hage hela dagen, tar aldrig tag i sina liv.
Spartansk
2011-12-31, 16:34
Hur kommer du ihåg saker som hände på dagis?
Skojar du eller? Jag kommer ihåg saker från jag var två.
verkar ju iaf finnas många svaga människor här som gärna trycker ner andra. lite som att ge igen från den tiden dom själva vart "mobbade"..
men är det inte ganska vanligt att gymfolk och kampsportare är fd mobbingsoffer.? typ vill visa andra att jag är stor och stark nu :p
Jag tror du har helt rätt. Jag känner själv igen mig i det där lite; jag kan tycka det känns skönt att trycka till någon på detta forum till exempel, men då brukar jag försöka skärpa mig och lägga band på den känslan
Man kan vända på ditt resonemang också: Folk som mobbar och är populära i skolan brukar inte börja hänga på Internetforum som vuxna...
Ristretto
2011-12-31, 16:36
Samma sak gällde mig men jag var väldigt arrogant och dryg också :)
Samma här, fast mer uppkäftig än arrogant...
mellanstadiet, hade inte lika mycket pengar som de andra. Kunde inte köpa Nike Air's för 700+kr. Fick köra Jumps!
mpersson
2011-12-31, 16:40
Har alltid varit på offrets sida när jag fick jag förstånd. Efter mellanstadiet.
Den som säger att våld löser inga problem tror jag inte haft med mobbare att göra :)
Våld är oftast den bästa lösningen. Mobbing får inte gå ostraffat.
Men allihop vill nog gärna ha revansch, i någon form?
Jag har aldrig känt något behov av revansch eller hämd. Inte ens när jag läxat upp mobbare. Det har bara varit ett jobb som måste göras för att skipa rättvisa. Det är inte värt att låta dem påverka ens liv mer än nödvändigt, så det bästa är att betrakta dem som en smutsfläck på byxorna som måste tvättas bort.
mpersson
2011-12-31, 16:45
Däremot har jag varit i ett kompisgäng 4-5 år där man hävda sig inför varandra genom översittar stil. Typ lejon flock stil, och när man inte stödjer det och inte suger nåns *** så byter man umgänges krets.
Sandra81
2011-12-31, 16:46
Skojar du eller? Jag kommer ihåg saker från jag var två.
Jag tror du har helt rätt. Jag känner själv igen mig i det där lite; jag kan tycka det känns skönt att trycka till någon på detta forum till exempel, men då brukar jag försöka skärpa mig och lägga band på den känslan
Man kan vända på ditt resonemang också: Folk som mobbar och är populära i skolan brukar inte börja hänga på Internetforum som vuxna...
Men varför känns det skönt att trycka ner andra på tex forum?.. vad får man ut av det? Undrar ibland om dessa människor är lika kaxiga i verkliga livet? :)
BelowAverage
2011-12-31, 16:47
Våld är oftast den bästa lösningen. Mobbing får inte gå ostraffat.
Jag har aldrig känt något behov av revansch eller hämd. Inte ens när jag läxat upp mobbare. Det har bara varit ett jobb som måste göras för att skipa rättvisa. Det är inte värt att låta dem påverka ens liv mer än nödvändigt, så det bästa är att betrakta dem som en smutsfläck på byxorna som måste tvättas bort.
Vad du än väljer att kalla det, hämnd, rättvisa som skipas eller iofs revansch. Jag har alltid tolkat det som att mobbare sätter sig över andra vad gäller makt, de kränker dig Om du "läxar upp" dem, så återställer du maktbalansen eller vänder den till din fördel. Du har alltså tagit revansch.
Det är nog ytterst få som inte bryr sig om man kränker dem. Det är mångt fler som låter andra kränka dem, men att de inte skulle vilja betala igen den kränkningen? Ytterst ovanligt av vad jag har sett.
Men klart du kan känna så. Jag gör det inte, ogillar starkt att bli kränkt i vilken form det nu må ske.
Eddie Vedder
2011-12-31, 16:49
verkar ju iaf finnas många svaga människor här som gärna trycker ner andra. lite som att ge igen från den tiden dom själva vart "mobbade"..
Finns många som har problem med att skilja på internetkommunikation och IRL-kommunikation också.
Ligger nog lite i vad Sandra81 säger. Finns säkert många stora starka grabbar som varit mobbade, ganska logiskt.
Jag var en "tuffing" i skolan, hörde till det tuffa, populära gänget. Slängde ur mig en del random elakheter till folk ibland men fick alltid enorma skuldkänslor och hoppade ofta in och stoppade andra som mobbade. Var aldrig med om att mobba någon systematiskt men slängde som sagt ur mig en del taskigheter som jag ännu idag skäms enormt för.
På högstadiet var vi ett stort gäng som lekte gangsters och hittade på massa bus och ett tag var jag väl någon slags "ledare", fick väl lite storhetsvansinne och började bestämma lite för mycket över mina kompisar som till slut tröttnade och frös ut mig ur gänget. Blev även lite smått retad under denna korta period för att jag inte haft någon tjej (tuffa jag var på den tiden livrädd för brudar så fort jag hamnade ensam med någon av motsatta könet förvandlades jag till ett svettigt nervrak). Denna utfrysning varade väl två veckor sedan släpptes jag in i gänget igen. Två veckor är ju ingeting men det kändes som 2 år och jag lärde mig en rejäl läxa, dels att bli lite mer ödmjuk mot andra och jag fick känna på hur det är att vara utfryst och ensam vilket var ett helvete. Helt ensam var jag dock inte utan bytte gäng under denna tiden till det lite mindre "tuffa" gänget som inte skolkade osv.
Nåja, tur man växte upp senare.
Kan inte ens föreställa mig hur det är att vara mobbad och ensam under hela skoltiden, eller ännu värre hela livet.
Pudzianovski
2011-12-31, 16:53
Jag har både gett och tagit, precis som man ska
Varför måste man ge? Eller vad menar du med det?
Spartansk
2011-12-31, 16:57
Men varför känns det skönt att trycka ner andra på tex forum?.. vad får man ut av det? Undrar ibland om dessa människor är lika kaxiga i verkliga livet? :)
För att man vinner över någon annan. Det är väl samma känsla som att vinna en tävling, eller nåt. Tror jag.
Men varför känns det skönt att trycka ner andra på tex forum?.. vad får man ut av det? Undrar ibland om dessa människor är lika kaxiga i verkliga livet? :)
Nej de flesta är nog inte så kaxiga IRL, det är lättare att vara tuff bakom skärmen : )
Vad du än väljer att kalla det, hämnd, rättvisa som skipas eller iofs revansch. Jag har alltid tolkat det som att mobbare sätter sig över andra vad gäller makt, de kränker dig Om du "läxar upp" dem, så återställer du maktbalansen eller vänder den till din fördel. Du har alltså tagit revansch.
Det är nog ytterst få som inte bryr sig om man kränker dem. Det är mångt fler som låter andra kränka dem, men att de inte skulle vilja betala igen den kränkningen? Ytterst ovanligt av vad jag har sett.
Men klart du kan känna så. Jag gör det inte, ogillar starkt att bli kränkt i vilken form det nu må ske.
Självklart ogillar jag att bli kränkt, och det gör mig förbannad. Däremot resonerar jag inte i termer som "nu ska jag visa dem!" och "nu jävlar ska de få!". Mobbarens existens är helt oviktig i mina ögon. Det handlar bara om att ställa saker till rätta.
Jag minns när jag låg i barnvagnen och sket på mig. det var innan dagis :)
+1 ungefär. Eller ja, drygt 1 år har jag starka minnen från, men inte tidigare än så. Minns också när jag bajsade på mig på dagis vid bokläsning och när jag senare fick blöjan bytt av den "bra" dagisfröken. Minns också att "den andra" dagisfröken kom in mitt i akten och att jag blev generad då.
Uppsök en präst. Här finner du ingen nåd. :devil:
Haha, kul att du en stund efter det berättar om din egen bitterhet mot mobbare. Uppsök en psykolog :)
filmjölk
2011-12-31, 17:28
Men varför känns det skönt att trycka ner andra på tex forum?.. vad får man ut av det? Undrar ibland om dessa människor är lika kaxiga i verkliga livet? :)
Det är roligt att vara elak eller provokativ bakom skärmen. Jag får utlopp för min inre kvästa elaka 9-åriga mobbare som är gömd i en gammal mans kropp, utan att (förhoppningsvis) såra någon allvarligt.
Jag är definitivt inte lika kaxig IRL, och skulle avsky mig själv om min riktiga personlighet matchade mitt Kolozzeumjag.
Skojar du eller? Jag kommer ihåg saker från jag var två.
Jag har ett svagt minne av dagis och något ifrån när jag var 3 (tror jag), men mer än så är det fan inte.
Minnen ifrån den tiden är ju rätt luddiga också, har hört att det är mera fantasier då nästan.
Men varför känns det skönt att trycka ner andra på tex forum?.. vad får man ut av det? Undrar ibland om dessa människor är lika kaxiga i verkliga livet? :)
Jag förstår inte vart det kommer ifrån att näthatare/motsvarande inte har "balls" i verkligheten, det är ju inte direkt så man saknar en spärr för att göra busiga saker på nätet och sen en annan spärr för att göra busiga saker i verkligheten.
Kan man sitta här och hata och vara elak, ja då har nog den bron brunnit för gott.
Jag har ett svagt minne av dagis och något ifrån när jag var 3 (tror jag), men mer än så är det fan inte.
Minnen ifrån den tiden är ju rätt luddiga också, har hört att det är mera fantasier då nästan.
hur gammal är du då?
BelowAverage
2011-12-31, 17:46
Haha, kul att du en stund efter det berättar om din egen bitterhet mot mobbare. Uppsök en psykolog :)
Jag skämtade hördedu ;)
För övrigt, när har jag beskrivit min bitterhet mot mobbare?
Jag skrev hur jag tror folk påverkas av mobbing, och att jag ogillar att bli kränkt. En del av mina vänner jag känner idag skäms över att de har mobbat andra och erkänner det. Det är starkt.
Tror det är mer slump vad gäller familjeförhållanden och omgivning som påverkar om man mobbar eller mobbas, snarare än att man skulle vara en ond eller mesig person eller vad man nu kan anta. Så ta inte illa vid dig du är säkert en trevlig människa.
Psykolog vore faktiskt spännande att prata med *popcorn*
Sandra81
2011-12-31, 18:24
Jag förstår inte vart det kommer ifrån att näthatare/motsvarande inte har "balls" i verkligheten, det är ju inte direkt så man saknar en spärr för att göra busiga saker på nätet och sen en annan spärr för att göra busiga saker i verkligheten.
Kan man sitta här och hata och vara elak, ja då har nog den bron brunnit för gott.
ja och tråkigt också att alla forum man varit på eller är på så finns de sånna människor. små fegisar.. :p
filmjölk
2011-12-31, 18:49
ja och tråkigt också att alla forum man varit på eller är på så finns de sånna människor. små fegisar.. :p
Eller så är det vårt sätt att roa oss. Du kanske gillar att vara i stallet, eller gå på bio, jag gillar att bete sig som en apa på diverse forum. :)
Vad roligt att se att ganska många här har blivit mobbade. Men då försöker man väl kompensera det med muskler senare i livet. lol*rolleyes*
Sparven från Minsk
2011-12-31, 18:53
Men varför känns det skönt att trycka ner andra på tex forum?.. vad får man ut av det? Undrar ibland om dessa människor är lika kaxiga i verkliga livet? :)
För att de som gör det är eländiga och veka varelser. Bakom en brandvägg kan de slå sig för bröstet och mobbas, där sitter de säkert. IRL skulle de bajsa ned sig.
Blev aldrig mobbad men gick i en grundskola med nästan uteslutande invandrare och var man något så tillhörde man gärna de större grupperna araber eller albaner, svenskar ansågs ofta som fjolliga så jag var tacksam att hålla på med med jämna mellanrum. Jargongen under hela högstadiet var dock sådan att alla pikade alla i perioder om olika saker så jag kände mig inte speciell.
Jag hade dessutom hållit på med ridning när jag var liten och det ansågs skittöntigt. Huvudgrejen som det verkligen uppskattades att vara på mig om var att min pappa är född jude (inte troende dock..) och om det var något som var inne att hata i en skola med en stor andel palestinier (+ alla andra hobby-judehatare) så var det judar. Gick i samma klass ifrån 1an-9an och när jag var väldigt liten och folk fortfarande brydde sig mer om leksaker än religion så berättade jag om min farmor som hade suttit i koncentrationsläger, det fick jag ångra. Lyckades dock ljuga mig ur det mesta och sa att jag bara hade svamlat som liten. Önskade mig vid nyår något år att ingen någonsin skulle få reda på hur det la till hah!! Så viktigt var det för mig. "Pappa berätta aldrig för någon att farmor är jude...", självklart älskade han att skrämma mig och driva om det bara för det hah. Skulle ej kunna bry mig mindre idag men man hade ju sina saker för sig i tonåren lol.
Sandra81
2011-12-31, 18:57
Eller så är det vårt sätt att roa oss. Du kanske gillar att vara i stallet, eller gå på bio, jag gillar att bete sig som en apa på diverse forum. :)
ja bio kan vara mysigt..
Everyone loved me från 1:an till 6:an :D
shut teh face
2011-12-31, 20:03
Nej var tyvärr en sådan som mobbade andra, aldrig själv utan lät andra göra det, mycket utfrysning och psykisk mobbing.
Everyone loved me från 1:an till 6:an :D
Sedan trillade bollarna ända ner i pungen och du började dras till rövmutanter?:naughty:
Eller vad är storyn?
rajjan_dammit
2011-12-31, 20:13
Nej, inte direkt mobbad. Hade flera kompisar men var lätt att ge sig på för att jag tog åt mig så mycket under låg- och mellanstadiet. Kan i varje fall vara stolt över att jag aldrig mobbat någon eller passivt sett på när någon annan mobbat någon.
Sedan trillade bollarna ända ner i pungen och du började dras till rövmutanter?:naughty:
Eller vad är storyn?
Hahahaha du e bara för skön Stridis! :D
Blev mobbad i lågstadiet över min vikt. Lite våld löste det.
Sedan trillade bollarna ända ner i pungen och du började dras till rövmutanter?:naughty:
Eller vad är storyn?
Long story short så var 1:an till 6:an enormt fridfull och harmonisk, för att inte säga alldeles underbar.
Allting var så mycket enklare då, alla kom överens och alla hade ett öppet sinne som många barn har. Alla trivdes och myste.
7-9:an var ju självklart mkt våldsammare, då det innebar helt ny skola, helt nya människor, nya tankegångar hos folk och ett helt annat ballgame.
Där fick man uppleva trångsynthet, fördomar, pecking-order och liknande fenomen.
Det var många unga tonåringar som fick lida under de åren, speciellt då min klass hade de värsta mobbarna i hela skolan/området under den tidsepoken.
De var så "intensiva" att de var omtalade i tidningar / TV och var skälet till helt nya behandlingsmetoder för dessa problematiska ungdomar. (80-talet!)
Dåligt utgångsläge för många tonåringar kan man tänka, då så många blev lidande pga dessa personer.
Hursom, jag hade ju börjat träna MA under mellanstadiet och det var nog en bra investering då. Jag var även en mkt envis person på den tiden och hade principer, backade aldrig etc vilken skapade problem för de värsta av de värsta då de var vana vid folk som backade/gav upp/undvek dom.
Många kallade mig "stark" då jag aldrig backade och stod upp för mig själv, men jag själv kallade det "ren envishet" för det var ju det det var. :D
Det var också några som alltid skulle jämföra en med "the worst of the worst", ofta fick man höra "Kan du ta X?" "Är du bättre än Y?" "Nitar du Z?"
På något sätt fick man någon sorts respekt även fast man inte behövde göra så mkt.
Det enda jag gjorde när de försökte något var att stå rakt och stirra in i ögonen/själen på den värste (staredown of the 80s!) tills han backade.
Förstod aldrig varför ingen gjorde någonting, då de inte tvekade att skada så många andra. Kanske var det uncertainty? Tveksamhet?
Var väl endast två gånger det kom till handgemäng och då var det mest sloppy spinningkicks, ingen drog någon kniv eller liknande.
Så jag hade det ganska soft under 7-9:an trots att jag gissar att det var den värsta perioden för många av klasskamraterna och andra i skolan då de verkligen levde vildbasare med alla.
Men vilken skillnad från 1:an - 6:an det var!
Harmoni mellan medmänniskorna fanns inte i vokabuläret.
Kryssade ngn pik, för det är klart att sånt förekommer. Men jag har ngn inlärd tics där, säger ngn nåt av elakhet för att såra har automattänket varit "stackars människa" varför jag haft lite svårt att bli sårad.
Det är väl tur det, min mamma har periodvis (när hon haft skov i sin sjukdom) varit riktigt mobbig, och jag grunnade mkt på det då vill jag minnas.. att det faktiskt måste vara henne det är synd om. Tänk att må så skit, att man måste trycka ner ngn, det är ju inget annat än patetiskt. Och så löste det sig i mitt huvud. :) "Ingen kan såra dig utan din tillåtelse" var ett mantra jag hade, som vuxen har jag lärt mig att ingen klysha är vattentät, men det hjälpte till att slippa ta in skit iaf! :thumbup:
De pikar jag fått har dessutom inte handlat om hur jag är, utan att jag är ful el fet el nåt sånt, och då är det lätt att tänka "kanhända, spela roll - jag är iaf inte patetiskt".
När man lär känna folk i vuxen ålder, och får höra att de som unga i skolan el likn mobbat ngn, så kan min bild av personen förändras helt trots att jag gillar hur den är som vuxen. Den blir en "stackare" och jag får ganska mkt svårare att tycka om. Inte rätt, men ändå, jag har så himla svårt att förstå hur man kan utsätta andra för sina inre demoner.. men tänker att det måste vara ett tillkortakommande som är sorgligt att bära. Man kan ju aldrig gottgöra, men som tur är kan man välja att aldrig göra om det iaf när man skaffat sig mer självkontroll! :)
Jag har aldrig mobbat någon Lellan, men jag stod ej heller upp för de som blev mobbade, då man hade egna saker att tänka på.
I retrospekt så ångrar jag att man inte stod upp och hjälpte de som blev det, iaf några av dom. Istället för att låta det pågå. Att inte bry sig är ju dåligt det med.
Jag har aldrig mobbat någon Lellan, men jag stod ej heller upp för de som blev mobbade, då man hade egna saker att tänka på.
I retrospekt så ångrar jag att man inte stod upp och hjälpte de som blev det, iaf några av dom. Istället för att låta det pågå. Att inte bry sig är ju dåligt det med.
Jag och ett par kompisar lekte goda samariter och stod upp för de mobbade. Sen insåg vi att vi inte hade mkt gemensamt med de mobbade, men jag spenderade nästan varje hemväg från skolan med en person jag knappt tålde (mercyhäng m mobbad? :em:). Inte heller det bästa, men fast jag inte tror på ngn himmel el helvete så tror jag att det var karaktärsdanande.. so what om jag fick ha lite boring, det var bättre än att blunda. Förbättrade mina usla kallpratarskills.
Med tiden så avtog mobbingen och jag "slapp" henne, men mercyhängde ibland, och jag vet inte om det är så jäkla nobelt att anse att man umgås med ngn för att vara snäll. Det var nog mest egoistiskt för att jag inte stod ut med att titta på, det var liksom pest el kolera. Mercyhänga el må skit att man lät det fortgå.
Uppväxt i skogen och skolgång i en liten by, centralskolan i byn hade ca 200 elever. Väldigt lugnt, högstadiet såklart värre men väldigt lugnt i förhållande till många andra ställen. De häftigaste killarna hade epatraktor, snusade och skolkade. Hade inga direkta problem, var rätt genomsnittlig genom grundskolan. Det enda problem jag fortfarande minns är en feg stackare som var ganska tunn som gick i nionde klass som skulle prova bråka med mig i sjunde klass men som inte lyckades fysiskt. Istället övergick han till att kasta sten på avstånd (tyckte beteendet var helt vrickat redan då), eller kalla in hans större kompis som dock var korkad men även dumsnäll så det hände inget särskilt. Nåja detta varade bara ett år och ett par enstaka tillfällen men jag tyckte det var skönt att slippa idioten. Träffade killen några år senare och jag kunde fortfarande känna att jag tyckte han var en riktig mes och klant, fastän han var säkert en bättre person vid det laget.
majak0vskij
2012-01-01, 00:38
Kryssade någon termin, för att jag var mobbad femman till åttan kanske. Det hela gick ut på att jag var tjock, trodde jag var något och att jag var värdelös egentligen. Metoden ut var som följer, mobbarna gick först gick all in för att sedan be om ursäkt och bedyra sin gråtmidla ånger för att sedan börja om igen. Over and over.
Har inga tankar runt detta, vet inte om det hjälpte att grunda vissa problem med självbild och sådant eller om det hade marginell effekt men såklart har jag velat banka in huvudet på dessa människor upprepade gånger. Nu orkar jag inte tycka illa om dem längre, inte värt min energi.
filmjölk
2012-01-01, 01:29
ja bio kan vara mysigt..
Det hade säkert vart jättemysigt, och jag är övertygad om att det finns få kvinnor i världen som är så mysiga att gå på biodejt som med dig. Men jag är lyckligt gift. Skicka iväg ett PM till MikaelJ, han är precis som jag, fast singel, snyggare och smartare.
ja bio kan vara mysigt..
Vill du hgå på bio med? vad mysigt
Shit, fyllepost
burkmannen
2012-01-01, 05:08
Det enda jag gjorde när de försökte något var att stå rakt och stirra in i ögonen/själen på den värste (staredown of the 80s!) tills han backade.
.
http://i30.tinypic.com/15ojcqs.jpg
http://www.maniacworld.com/professional-stare-down.jpg :D?
Bara försök på Kollo av alla tidigare mobboffer som måste få upprättelse
Sandra81
2012-01-01, 12:00
Det hade säkert vart jättemysigt, och jag är övertygad om att det finns få kvinnor i världen som är så mysiga att gå på biodejt som med dig. Men jag är lyckligt gift. Skicka iväg ett PM till MikaelJ, han är precis som jag, fast singel, snyggare och smartare.
tror du att det är så bra idé? :)
Vill du hgå på bio med? vad mysigt
Shit, fyllepost
lite gulligt var det allt.. *cupid*
Tricklew
2012-01-01, 12:02
Har varit på båda sidorna, var den pratsamma och roliga killen 1-5an. Tyvärr så fick en del lida då. Var "ihop" med klassens populäraste tjej. I 5an så tog det slut med henne, sedan var jag mobbad 5-8an. En fruktansvärd tid, ensam varje dag i 7 timmar med så många människor runt om en. Skolkade något fruktansvärt som resultat. Lärarna gjorde sitt bästa för att låtsas att det regna, trots att det var rätt så jävla uppenbart. I 8an så fick jag nog och slog ner varenda jävel som vat igång. Och det löste det mesta, blev lite säkrare på mig själv, började dra skämt etc igen. Det värsta var väll alla kompisar som vände ryggen åt en, de flesta av dom var passiva, men en del av dom tog en aktiv del. Träffar en av de aktiva ex kompisarna nu igen, och han minns det inte så öht. Men om det tas upp så får han rejäl ångest, och en utskällning av hans flickvän.
Tldr, jag har varit mobbare, och mobbad. I slutändan blev jag en skön kille av de upplevelserna.
Gesendet unter Verwendung meines iPhone.
Jockefoten
2012-01-01, 12:03
Nej det kan jag inte påstå. Mellan ettan till sexan bestod klassen av tre killar och fyra tjejer (Landet FTW!), men vid 7-9 så blev det större klasser där folk ifrån olika orter sattes ihop. Stämningen var rätt hård/tuff, ingen var direkt utsatt men stod man inte upp för sig själv så fick man utstå en del. Gymnasiet var ungefär likadant, hård stämning men ingen som direkt blev mobbad (ibland fick vi dock stryk av killarna på IV-programmet). Personligen har jag alltid använt humor som försvar, de tillsammans med att vara intelligentare än random bönder/förortskrigare har gjort att man klarat sig ganska smärtfritt genom skolan.
Rikard Jansson
2012-01-01, 12:08
Nej. Däremot så var det 2 nissar i högstadiet som gick i årskursen över, fast var 3 år äldre, som härjade som fan med allt och alla, då inklusive mig. Men ja, de var alltså cp mot alla precis hela tiden, och jag tar det då inte som personligt nog för att räknas.
Raschmus
2012-01-01, 14:52
Jag har ett svagt minne av dagis och något ifrån när jag var 3 (tror jag), men mer än så är det fan inte.
Minnen ifrån den tiden är ju rätt luddiga också, har hört att det är mera fantasier då nästan.
Samma här. Mycket av tiden då är luddig men minns jättebra de gånger jag fick stryk av de äldre killarna. Kan låta löjligt men mot bakgrund av ovanstående diskussion så började jag träna för att när jag gick ur nian skulle jag vara störst och ingen skulle våga bråka med mig.
Blev snabbt jättepopulär och ansågs "cool" i skolan och blev killen som alltid tog offrets sida. Tror det var bra att jag fick lite stryk på dagis.
Värt att tillägga är att jag bänkpressade 100kg veckan innan jag gick ur nionde klass. Inte många av de gamla dagismobbarna som fuckade då!
Minimjölk
2012-01-01, 15:04
Nej, jag blev aldrig mobbad och mobbade heller inte. Visst förekom det en del pikningar men det gör det väl för alla någongång under uppväxten. barn och ungdomar kan vara riktigt elaka och sakna brist på empati. Detta i kombination med att man vill vara omtyckt och klättra i ranking gör väl att vissa väljer att trycka ned andra.
Folk kan bli mobbade för allt möjligt, alltifrån deras familjs härkomst, bakgrund, sociala status, till ens klädstil och utseende. Värsta sorten enligt mig är den som snarare trycker på en persons egenskaper än deras bakgrund. Utfrysning och psykisk mobbing. Jag mår fan illa när jag tänker på hur illa vissa barn/ungomar och ibland även vuxna blir behandlade.
Många som blir retade för över/undervikt alternativt blir slagna/nedtryckta fysiskt börjar nog styrkträna eller med kampsport för att kunna hävda sig, inget konstigt i det. Däremot ser jag inget samband i att de som tidigare mobbats i vuxen ålder anammar det mobbande beteendet. Det är heller inte enligt mig något direkt samband mellan folk som varit mobbade och deras framgång och lycka senare i livet. Jag tror man kan hitta alla möjliga utgångar. Samma sak gäller de som mobbade.
Jag var en mobbare faktiskt :l
Wipflash
2012-01-01, 16:15
starkaste överlever
http://i30.tinypic.com/15ojcqs.jpg
:D?
Så närgånget ja :D
filmjölk
2012-01-02, 01:10
tror du att det är så bra idé? :)
*
Japp. Do it!
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.