handdator

Visa fullständig version : Börja äta efter Anorexia?


skrantz71
2011-12-03, 23:21
Hej,

Försökt söka runt på nätet med hittar inte svar på frågan...

Efter 12 veckor av minimal diet och viktminskning ifrån 58kg till 46 är det farligt att börja äta 100% igen.. direkt.
Tänkte om det finns medicinska risker?

fått ett schema där jag ska äta som vanligt 6 mål, normala mål.

Rahf
2011-12-03, 23:24
Vem har du fått schemat av?

Ristretto
2011-12-04, 00:00
Är du anorektiker (fd?) eller har du bara satt en korkad rubrik?

the_matsson
2011-12-04, 00:22
Känns som att den som gav dig schemat borde veta? Såvida du inte fick det av nån på internet. Internet är farligt.

Henke
2011-12-04, 00:41
försökte hjälpa en vän till mig som haft/har ätstörningar - aneroxia.
är det du eller en vän som har problem? Tänk på att det är en sjukdom, man blir inte frisk rakt av, krävs en lång period av mattillvänjning. mat är inte äckligt utan nödvändigt. många små steg framåt och ett par jätte bakåt.
Börja äta normalt direkt funkar inte, kommer bara leda till kräkningar, ta det i små steg, en tugga mer för varje mål, kasta in ett par småtuggor här och där, 4-5 nötter titt och tätt, kanske ett äpple eller mandarin, istället för en potatis, kanske 1½ till middag, håll koll så att det inte leder till kräkningar.
ta psykologhjälp, det är riktigt jobbigt att ta ansvaret själv.

lycka till
skicka ett pm om du vill ha mer hjälp.

/Henrik

Tolkia
2011-12-04, 10:52
Tänkte om det finns medicinska risker?
Nej, de är nog små. Tolv veckor är också en relativt kort period av svält, vilket gör det lättare att återanpassa sig än om du odlat beteendet i tolv månader, eller år. Det som skrivs här ovan om att det "kommer att leda till kräkningar" antar jag syftar på att det kan leda till att man själv provocerar fram kräkningar för att man får ångest av att äta så mycket, men då är det ju tvångsspyendet som är det farliga (det är inte nyttigt!) och inte ätandet i sig.

Jag antar att du har fått en matsedel av någon behandlare när du formulerar dig som du gör? Notera det här: Att öka mängden mat i det tempo som en person med anorexi känner sig bekväm med är ofta inte möjligt, eftersom personen i många fall är i det läget att det som känns bekvämt är så lite mat att DET är en hälsorisk.

Holabandola
2011-12-04, 11:51
Du lär märka vad din mage pallar och inte pallar att äta.

Mental
2011-12-04, 15:04
Är du anorektiker (fd?) eller har du bara satt en korkad rubrik?

Anorexia är en term, som olyckligt nog även används som förkortning för anorexia nervosa

Anorexi är bara aptitlöshet, ett livsmedel som tex kaffe än anorektiskt, dvs aptitminskande.

Jag antar att man här menar frivillig självsvält i diskutionen. Men sett till vikten rör det sig kanske om anorexia nervosa med tanke på den låga vikten.,

Ristretto
2011-12-04, 15:14
Anorexia är en term, som olyckligt nog även används som förkortning för anorexia nervosa


Ja, och jag tycker att det är just olyckligt att använda en sådan benämning på nån som bara ätit mindre än vanligt för att gå ner i vikt, utan att någon sjukdomsbild finns.

StNicholaus
2011-12-04, 15:28
Ja, och jag tycker att det är just olyckligt att använda en sådan benämning på nån som bara ätit mindre än vanligt för att gå ner i vikt, utan att någon sjukdomsbild finns.

Förutsatt att TS nu inte lider av anorexia nervosa är jag benägen att hålla med dig. Av TS frågeställning att döma har TS "dietat" på eget bevåg och efter egen vilja varför användande av termen anorexi är olyckligt.

Sheogorath
2011-12-04, 15:46
Förutsatt att TS nu inte lider av anorexia nervosa är jag benägen att hålla med dig. Av TS frågeställning att döma har TS "dietat" på eget bevåg och efter egen vilja varför användande av termen anorexi är olyckligt.

Fast känner man att man svälter sig p.g.a. tvångsmässigt beteende, går ner i vikt under normalt BMI och tycker att det är ett problem tycker jag nog att man kan kalla sig själv för anorektiker oavsett om man fått en medicinsk diagnos eller inte. Det är ju inte det att verkligheten ändrar sig bara för att en läkare knappar in en speciell diagnoskod. Nu vet vi ju inte hur det förhåller sig för TS ö.h.t.

difeddy
2011-12-04, 15:57
Håller med Sheo, tycker det är onödigt att diskutera semantik när TS bevisligen behöver hjälp. Helst professionell hjälp.

StNicholaus
2011-12-04, 17:40
Fast känner man att man svälter sig p.g.a. tvångsmässigt beteende, går ner i vikt under normalt BMI och tycker att det är ett problem tycker jag nog att man kan kalla sig själv för anorektiker oavsett om man fått en medicinsk diagnos eller inte. Det är ju inte det att verkligheten ändrar sig bara för att en läkare knappar in en speciell diagnoskod. Nu vet vi ju inte hur det förhåller sig för TS ö.h.t.

Jag tror att ni missuppfattar mig. Vad jag menar är att "12 veckor av minimal diet och viktminskning" inte utgör beteende som jag - personligen - skulle kalla anorexi. Oavsett vilket (om ni anser att jag klyver hårstrån) så är TS fråga om "det är farligt att börja att 100% igen..." och "...om det finns medicinska risker" med att så göra.

Förstår jag TS rätt så har TS gått på diet för att nu återgå till det "normala". Är så fallet är TS mentalt frisk varför anorexi inte torde vara rätt benämning för TS beteende.

Spene
2011-12-04, 19:31
Nu kan man inte säga speciellt mycket utifrån informationen du gett oss, men ja det kan vara riktigt farligt (dödn'). Detta gäller då långvarig tid nära minimumnivån där kroppen inte har haft ens fett och muskler att förbränna under en tid. Låter inte så i ditt fall men det kan ju absolut finnas psykologiska problem med att börja trycka i sig en massa mat som anorektisk.

Tolkia
2011-12-04, 19:39
Jag föreslår att trådskaparen berättar lite mer om situationen, för att slippa tolkningar råd som spretar i precis alla riktningar.

skrantz71
2011-12-04, 19:59
Hej,,

Det är min dotter det handlar om,, hon är 17 år har ett BMI idag på 18.
Hon har under en längre tid fokuserat på vad hon äter men ändå ätit medvetet och tränat, hållt en strikt kost dock ändå en okej kost..
Vägde 58kg för v 12 sedan..
För 12 v sedan började hon i princip äta följande minikost..
Frukost - ett halvt ägg.
Lunch - En halv banan.
Middag - Några tuggor kött, två cocktailtomater, en halv avokado.
Det är allt.. Hon har sista veckorna försökt börja äta mer och då har det slagit tillbaka efter två dagar,, får ångest och då äter hon ingenting under två dagar sedan tillbaka till minikosten och så har det rullat på..

Jag har i torsdags haft SCÄ(Sthlm Center f Ätstörningar) på akut-hembesök (då det såg allvarligt på hennes situation då hon gått ned mycket under kort tid) och min dotter fick ett schema som hon ska hålla sig efter.
Detta schema är tufft, är i princip mer än vad hon åt innan de började...
Ska på flera möten i veckan som kommer nu så jag tror jag lyckats hitta rätt och fått attention av vården.

Hörde någonstans tidigare att det inte är bra att börja äta för fullt när kroppen är inställd på svält?.. Kroppen kunde reagera på alla möjliga sätt, inte omsätta det som kommer in och inte förbränna slaggprodukter etc...??

skrantz71
2011-12-04, 20:04
Anorexia eller inte... Ätstörning är det iaf...

Hon började med detta för att banta, nu kan hon inte sluta.. Får ångest, skev sjlälv bild.. Tycker hon blir tjock om lår, mage precis efter ett mål...
Hon kräks inte..

Tolkia
2011-12-04, 20:11
Jag tycker att du skall lita på SCÄ, och försöka att inte lyssna så mycket på sådant du hör från random dude på gatan (även internetgatan). De vet rimligen vad de håller på med, och om ni skall ha träffas löpande kommer det ju att finnas gott om möjligheter att utvärdera hur det funkar och vad man kanske behöver ändra för att det skall funka bättre.

Jag tror inte att du behöver oroa dig för att den matsedel din dotter fått från SCÄ skulle vara riskabel ur hälsosynvinkel; att, som vissa i tråden, börja prata om döden p.g.a. överätning tycker jag i det här fallet vore att överdriva helt astronomiskt. Dels för att det inte handlar om så långvarig svält och så stora mänger mat på den nya matsedeln, dels för att din dotters inre motstånd mot att äta nästan garanterat kommer att vara en mycket effektiv (för effektiv!) broms.

Kroppen är jättejättebra på att omsätta mat och på att göra sig av med biprodukter och "avfall". Det finns oerhört många myter kring "slaggprodukter", de flesta extremt dåligt underbyggda (ofta kan den som sprider dem inte ens förklara vad han eller hon menar för "slaggprodukter"). Om man har svultit sig under lång tid och är väldigt mager kan det dock från början verka som om kroppen inte tar åt sig näring, eftersom det finns ett så enormt stort underskott att ta igen. Din dotter kan också förmodligen räkna med att känna sig både lite vätskesvullen och lite "gas-svullen" om magen om hon skall börja äta normakost efter att ha ätit i princip ingenting. Det rättar till sig när kroppen anpassar sig till det nya näringsintaget, vilket kan vara bra att veta när det känns jobbigt.

Jag rekommenderar boken "Mattillåtet" av Gisela van der Ster Wallin.

Edit: Det är helt klart en ätstörning (anorexia nervosa) som du beskriver. Till semantikdebattörerna ovan skulle jag vilja säga att det enligt min uppfattning är ovanligt både att gemene man har så goda språkkunskaper att man använder ordet "anorexi" för att beteckna aptitlöshet utan koppling till ätstörningar, och att folk beskriver sig själva med ätstörningstermer utan att ha ätstörningar (annat än möjligen här när folk försöker vara drastiskt roliga och misslyckas).

Sheogorath
2011-12-04, 20:16
Jag tycker att du skall lita på SCÄ, och försöka att inte lyssna så mycket på sådant du hör från random dude på gatan (även internetgatan). De vet rimligen vad de håller på med, och om ni skall ha träffas löpande kommer det ju att finnas gott om möjligheter att utvärdera hur det funkar och vad man kanske behöver ändra för att det skall funka bättre.

Jag tror inte att du behöver oroa dig för att den matsedel din dotter fått från SCÄ skulle vara riskabel ur hälsosynvinkel; att, som vissa i tråden, börja prata om döden p.g.a. överätning tycker jag i det här fallet vore att överdriva helt astronomiskt. Dels för att det inte handlar om så långvarig svält och så stora mänger mat på den nya matsedeln, dels för att din dotters inre motstånd mot att äta nästan garanterat kommer att vara en mycket effektiv (för effektiv!) broms.

Kroppen är jättejättebra på att omsätta mat och på att göra sig av med biprodukter och "avfall". Det finns oerhört många myter kring "slaggprodukter", de flesta extremt dåligt underbyggda (ofta kan den som sprider dem inte ens förklara vad han eller hon menar för "slaggprodukter"). Om man har svultit sig under lång tid och är väldigt mager kan det dock från början verka som om kroppen inte tar åt sig näring, eftersom det finns ett så enormt stort underskott att ta igen. Din dotter kan också förmodligen räkna med att känna sig både lite vätskesvullen och lite "gas-svullen" om magen om hon skall börja äta normakost efter att ha ätit i princip ingenting. Det rättar till sig när kroppen anpassar sig till det nya näringsintaget, vilket kan vara bra att veta när det känns jobbigt.

Jag rekommenderar boken "Mattillåtet" av Gisela van der Ster Wallin.

Edit: Det är helt klart en ätstörning (anorexia nervosa) som du beskriver. Till semantikdebattörerna ovan skulle jag vilja säga att det enligt min uppfattning är ovanligt både att gemene man har så goda språkkunskaper att man använder ordet "anorexi" för att beteckna aptitlöshet utan koppling till ätstörningar, och att folk beskriver sig själva med ätstörningstermer utan att ha ätstörningar (annat än möjligen här när folk försöker vara drastiskt roliga och misslyckas).

:thumbup:

Benjila
2011-12-04, 20:37
Mycket bra Tolkia! Kan även rekommendera boken mattillåtet. Guld värd för en människa med ätstörningar samt dess omgivning.

Din dotter kommer ha väldigt ont efter alla normala portioner eftersom magsäcken är ovan men ge det lite tid! Det är INGET farligt med att känna mättnad. Det är tufft att fortsätta äta när man är mätt men hon måste fortätta äta upp maten som de på ätstörningsenheten har sagt att hon ska äta.

Sent from my Desire HD

Spene
2011-12-04, 20:43
Tolkia är vis. SCÄ jobbar med det här, följ deras råd. Var glad att det har gått såpass kort tid, även om processerna bakom säkert pågått längre än 12v. Det är lättare att bryta dessa mönster tidigt och när man är ung, även om det är svårt nog som det är. Önskar er all lycka!

Tolkia
2011-12-04, 20:48
Om jag skall fortsätta bokrekommenderandet (kan man ha för mycket ätstörningar?) så är "Sluta svälta!" av Helene Glant också bra. Den har några år på nacken, men där står en del intelligenta saker om det som rör sig i själen som man kan ha nytta av.

skrantz71
2011-12-04, 21:14
Om jag skall fortsätta bokrekommenderandet (kan man ha för mycket ätstörningar?) så är "Sluta svälta!" av Helene Glant också bra. Den har några år på nacken, men där står en del intelligenta saker om det som rör sig i själen som man kan ha nytta av.


Tack för informationen och att du tog dig tid.. Ska gensat införskaffa böckerna.. Är verkligen tufft för henne,, och oss föräldrar..
Verkligen tur att vi fått hjälp så pass fort.. Hört historier om folk där det varit riktigt svårt att få hjälp..

Tack..

begt
2011-12-04, 21:30
Var beredd på att hon kan få panik över att snabbt gå upp i vikt av den nya kosten. Men till en början är en ganska betydande del av viktuppgången bara vätska som försvinner efter ett tag. Dessutom lär hon behöva ordentligt mycket energi enbart för att bryta svälten och ligga på energiöverskott. Det är lite som att vända en atlantångare.