handdator

Visa fullständig version : Setpoint - finns den?


Springer
2011-10-27, 15:35
I den här tråden http://www.kolozzeum.com/forum/showthread.php?t=140790 framfördes tanken att kroppen har en vikt vikt som är betydligt enklare att hålla genom att äta på känn, än andra vikter. Jag har sett diskussionen innan, och det är vad jag förstått inte helt klarlagt om det stämmer.

Vad är panelens syn på det hela? Sant, eller ursäkt för misslyckad kosthållning? :)

Langster
2011-10-27, 15:47
Jag tror att det finns en punkt där det känns "bra", går man under den börjar man bli mer hungrig och sugen.

Men det handlar inte bara om vad man väger, det handlar om fettprocent, vad man äter, insulinkänslighet, leptin, ghrelin och andra hormoner. Men vid en punkt sammanstrålar dessa faktorer och man känner sig relativt nöjd. Kommer detta ur balans så kan punkten stadigt börja vandra uppåt.

Nutrid
2011-10-27, 15:50
Det där är sjukt intressant. Hoppas den här tråden blir full av kommentarer :).

Jokester
2011-10-27, 15:53
Jag som själv varit riktigt fet tidigare kan säga att det känns som att set pointen ändras ju längre man ligger på samma vikt. Senaste året har jag inte räknat kalorier alls (om man bortser från deffen jag påbörjat nyligen) utan gått helt på känn och ätit så mycket jag känt för, gick upp cirka 7kg den första tiden och låg sedan stilla i vikt.

Sniggel
2011-10-27, 15:54
Det är uppenbart att den finns. Majoriteten av de i världen som kan äta på känn (inte de som går hungriga) har en stabil vikt som är individuell så länge de inte ändrar sina vanor eller åldras.

Nutrid
2011-10-27, 18:27
Det är uppenbart att den finns. Majoriteten av de i världen som kan äta på känn (inte de som går hungriga) har en stabil vikt som är individuell så länge de inte ändrar sina vanor eller åldras.

Sant. Kollade även på någon dokumentär för ett tag sedan då några "naturligt" smala med bra ämnesomsättning fick i uppdrag att äta otroliga mängder över sin kcal budget.

Visst gick många av dem upp men har för mig att nästan allihopa gick tillbaka till samma vikt som innan testet inom bara någon/några veckor och det var utan motion och bara fortsatt kost som de själva hade innan testet.

Dessa personer äter alltså normalt HELT efter vad dom själv känner och är inte i närheten av "nyttiga".

Rätt coolt.

Eddie Vedder
2011-10-27, 18:36
Det är uppenbart att den finns. Majoriteten av de i världen som kan äta på känn (inte de som går hungriga) har en stabil vikt som är individuell så länge de inte ändrar sina vanor eller åldras.

Fast det styrs av så mycket mer än bara biologiska faktorer. Ens identitet och ens sammanhang påverkar också hur man väljer att äta. En "stor" portion är exempelvis något som varierar otroligt mycket i olika grupper av människor. Och att äta med måtta är mer eller mindre acceptabelt etc.

spoon
2011-10-27, 18:48
Jag tror att det finns en punkt där det känns "bra", går man under den börjar man bli mer hungrig och sugen.

Men det handlar inte bara om vad man väger, det handlar om fettprocent, vad man äter, insulinkänslighet, leptin, ghrelin och andra hormoner. Men vid en punkt sammanstrålar dessa faktorer och man känner sig relativt nöjd. Kommer detta ur balans så kan punkten stadigt börja vandra uppåt.

Jag känner igen mig väldigt mycket i det här. Har försökt gå upp vi vikt dom sista månaderna och äter bara på känn och vikten har de senaste 8 veckorna inte pendlat mer än ett kilo. Väger mig varje dag och noterar på måndagen. Vikten har pendlat mellan 92-93. När jag började träna så var jag bekväm vid vikten 82-83. Detta på samma fettprocent, give or take.

Så för min del verkar det vara runt en viss fettprocent som kroppen trivs bäst. Gissar att jag ligger runt 15-20%

Cerberus
2011-10-27, 18:52
min amatör-åsikt är att jag är 100% övertygad att en "set-point" existerar. Den verkar dock bara va rolig o gå upp så de som fortfarande grisbulkar(ser en del såna på mina gym) lär inte ha de roligt sen om de deffar nån gång.

Lyle Mcdonalds bok Bromocriptine förklarar exakt vad det är som sker när man dietar nedanför ens setpoint. Så den får ni skaffa om ni är intresserade. Gener suger. :( .


min plan när jag når min shreddedness(if I ever) är att försöka hålla mig där så jävla länge ja kan. Magi kanske kan hända. Eller så får jag börja äta hela oxar för att bli mätt.

bustz0rz
2011-10-27, 18:56
Jag tror också absolut att det finns en set-point. Jag tror jag ligger på den nu. Har legat på samma vikt +-2kg i över ett år nu bara genom att käka på känn.

Spartansk
2011-10-27, 19:00
Och jag har upplevt lite olika setpoints hos mig själv. Fram till jag var 13 ungefär var jag tjock, och blev sedan smalfet. Min setpoint fortsatte vara smalfet genom många deff- och bulkperioder, fram tills jag var 27, då jag efter en deff fortsatte vara ådrig och rutad, trots att jag åt på känn. Ska dock poängteras att jag då åt väldigt mycket protein, mycket mer än i barndomen/tonåren/tidiga 20-åren.

maqan
2011-10-27, 19:16
Jag tror mer på en settling point där miljömässiga-, genetiska- och hormonella faktorer påverkar inom vilket viktintervall man ligger/stannar inom. Förändrar man någon av dessa faktorer kan man förskjuta sin settling point ner/upp.

Dreas
2011-10-27, 19:36
Jag är helt övertygad om att den finns.

Mina hungerkänslor efter deffen slutade inte finnas förrän jag började gå upp i vikt. Låg väl lågt i en sisådär 6-7mån sen blev det mer rejält kcalöverskott. Min kropp verkar vilja ligga runt 80kg minst.

Springer
2011-10-27, 19:38
Hur mycket gick du upp efter deffen innan kroppen var nöjd, Deas?

complex
2011-10-27, 20:08
Sant. Kollade även på någon dokumentär för ett tag sedan då några "naturligt" smala med bra ämnesomsättning fick i uppdrag att äta otroliga mängder över sin kcal budget.

Visst gick många av dem upp men har för mig att nästan allihopa gick tillbaka till samma vikt som innan testet inom bara någon/några veckor och det var utan motion och bara fortsatt kost som de själva hade innan testet.

Dessa personer äter alltså normalt HELT efter vad dom själv känner och är inte i närheten av "nyttiga".

Rätt coolt.

Yepp såg denna dokumentär också, samtliga gick ner till sin startvikt mkt snabbt som du säger.
Hade själv en tydlig 'fast vikt' på 75kg, utan en tanke på mat/träningsvanor. Idag ligger nivån stadigt på 85 om jag inte är smått extrem åt nåt håll.
Mvh

Dreas
2011-10-27, 20:35
Hur mycket gick du upp efter deffen innan kroppen var nöjd, Deas?Hmm, 10kg iaf skulle jag vilja säga.

Ifrån 68-78, nu ligger jag på 83 och hungerkänslor är inget problem. Men det finns många saker att ha i åtanke.

Deff med underskott i månad efter månad efter månad påverkar ju kroppen på olika sätt.

Anders The Peak
2011-10-27, 20:43
En artikel i ämnet (http://jn.nutrition.org/content/127/9/1875S.full)

Sniggel
2011-10-27, 20:46
Fast det styrs av så mycket mer än bara biologiska faktorer. Ens identitet och ens sammanhang påverkar också hur man väljer att äta. En "stor" portion är exempelvis något som varierar otroligt mycket i olika grupper av människor. Och att äta med måtta är mer eller mindre acceptabelt etc.

Självklart. Men man kommer aldrig ifrån att där är en biologisk (som delvis är genetisk, delvis är livslång anpassning till vad man "utsatts" för) som styr förstås.
Det är väl det som är det intressanta. Man kan påverka sin setpoint mha att ändra vanor och sitt förhållande till mat (säger inte att det alltid är enkelt) men där kommer alltid att finnas en biologisk faktor kvar som är olika för olika individer.

Min egna setpoint har definitivt minskat sen 2005. Detta beror på nog mestadels på att jag ändrat mina vanor så pass att det är svårare att överäta, även om jag anstränger mig och är frikostig med vad jag äter inom de ramar jag skapat åt mig själv. Men att jag är mer vältränad (förändrar biologisk faktor) kan nog spela in på så vis att jag lättare gör av med mer energi om jag är aktiv (vilket jag iofs är än mer nu än tidigare, vilket också är en förändrad vana).

Anders The Peak
2011-10-27, 20:53
Självklart. Men man kommer aldrig ifrån att där är en biologisk (som delvis är genetisk, delvis är livslång anpassning till vad man "utsatts" för) som styr förstås.
Det är väl det som är det intressanta. Man kan påverka sin setpoint mha att ändra vanor och sitt förhållande till mat (säger inte att det alltid är enkelt) men där kommer alltid att finnas en biologisk faktor kvar som är olika för olika individer.

Min egna setpoint har definitivt minskat sen 2005. Detta beror på nog mestadels på att jag ändrat mina vanor så pass att det är svårare att överäta, även om jag anstränger mig och är frikostig med vad jag äter inom de ramar jag skapat åt mig själv. Men att jag är mer vältränad kan nog spela in på så vis att jag lättare gör av med mer energi om jag är aktiv (vilket jag iofs är än mer nu än tidigare, vilket också är en vana).

Jag har för mig att Grub visade att det tog 6-12 månader(vid den nya vikten) för att komma ned i i en lägre set-point. Om man slarvade med maten under den här tiden gick vikten snabbt tillbaks till sin tidigare set-point.

Nutrid
2011-10-27, 20:56
Jag har för mig att Grub visade att det tog 6-12 månader(vid den nya vikten) för att komma ned i i en lägre set-point. Om man slarvade med maten under den här tiden gick vikten snabbt tillbaks till sin tidigare set-point.

Vore nice om du kunde hitta den infon *flex*

Morrris
2011-10-27, 20:56
Jag har väldigt svårt att ändra kroppsvikt. Mina framtaget de senaste åren har helt enkelt bestått i minskat bf på samma vikt.

Springer
2011-10-27, 20:57
Om man nu ligger på en set-point, är det då relativt enkelt att ändra kroppsammansättning utan att förändra vikten. Eller är det fettmängden som kroppen försöker hålla konstant?

Nutrid
2011-10-27, 21:03
Om man nu ligger på en set-point, är det då relativt enkelt att ändra kroppsammansättning utan att förändra vikten. Eller är det fettmängden som kroppen försöker hålla konstant?

Både och skulle jag vilja påstå. Själv är jag rätt kortväxt men alltid varit rätt grov. Krävdes ungefär 20 kg nedgång innan jag fick den slanka kroppen jag föredrar. Kan ju tillägga att jag förmodligen förlorade en del muskler i samband med det då dieten vid det tillfället inte var någon höjdare.

Cerberus
2011-10-28, 04:20
set-point = genetisk trivselvikt vid obegränsad livsstil.

settling-point = hmm..lite ordsvaj i skallen nu men miljö har det med o göra. det vi kan styra med andra ord, äta bra, träna rätt osv. En med tjockis-gener blir inte fet ute när han är med i Robinson(till exempel).

Ronn
2011-10-28, 07:59
Det är väl framförallt aptitreglering det handlar om, låga nivåer av leptin alt. leptinresistans etc. Altså har man högre set-point så får man kämpa mer med självkontroll och begränsning av intaget.

maqan
2011-10-28, 08:16
Det är väl framförallt aptitreglering det handlar om, låga nivåer av leptin alt. leptinresistans etc. Altså har man högre set-point så får man kämpa mer med självkontroll och begränsning av intaget.

Aptitreglering är betydligt mer omfattande än så. Många hormoner och signalsubstanser spelar in, inte minst i hjärnan, t.ex. dopamin.

Sniggel
2011-10-28, 08:36
Jag har väldigt svårt att ändra kroppsvikt. Mina framtaget de senaste åren har helt enkelt bestått i minskat bf på samma vikt.

Precis. Jag tror det ligger mycket i det här. Man har en setpoint på en vikt som är mer eller mindre lätt att påverka något. Men man kan alltid ta och öka sin muskelmassa och på så vis minska sitt kroppsfett på sikt. Det är ju en förbättring om man känner att man är i "dålig form" eller tjock.
Fast har man 20-30 kilos övervikt så kanske inte det hjälper tillräckligt mycket förstås. Då måste man kanske lägga till 10 kg muskler (det fixar man på åtminstone några år) och gå ner 10 kg i vikt (ungefär att jämföra med att tappa 20 kg fet).
Och då är det kanske att tappa 10 kg som är det svåra.

Langster
2011-10-28, 12:23
Om man nu ligger på en set-point, är det då relativt enkelt att ändra kroppsammansättning utan att förändra vikten. Eller är det fettmängden som kroppen försöker hålla konstant?

Jag tror det är fettmängden som kroppen försöker hålla på en jämn nivå. Jag skulle tro att en minskning av fettmassan triggar signaler som säger åt oss att vi borde äta mer, energilagren börjar bli låga. Detta känns bra mycket mer troligt än att kroppen skulle vilja ligga på en viss vikt, hur skulle vi känna av den? I fötterna? Dessutom fluktuerar vikten vilt på samma mängd muskler och fett utan att man blir hungrig.

Och nej, det är inte lättare att förändra sin kroppssammansättning just på sin set point än vid något annat läge. Det är självklart enklast att ändra sin kroppssammansättning genom att gå upp eller ned i vikt.

maqan
2011-10-28, 12:42
Jag tror det är fettmängden som kroppen försöker hålla på en jämn nivå. Jag skulle tro att en minskning av fettmassan triggar signaler som säger åt oss att vi borde äta mer, energilagren börjar bli låga. Detta känns bra mycket mer troligt än att kroppen skulle vilja ligga på en viss vikt, hur skulle vi känna av den? I fötterna? Dessutom fluktuerar vikten vilt på samma mängd muskler och fett utan att man blir hungrig.

Och nej, det är inte lättare att förändra sin kroppssammansättning just på sin set point än vid något annat läge. Det är självklart enklast att ändra sin kroppssammansättning genom att gå upp eller ned i vikt.

Hur ser din form ut nu efter din "omvandling"? Hur mådde du under tiden framförallt under tävlingssatsningen?

Langster
2011-10-28, 12:54
Hur ser din form ut nu efter din "omvandling"? Hur mådde du under tiden framförallt under tävlingssatsningen?

Formen är helt OK, ligger på 90-92 kg vilket helt klart känns som min set-point för tillfället... Runt 10% bf, det är nog en rätt naturlig punkt att ligga på.
Var nere på 83 igen under sommaren och upplevde precis som under slutet av tävlingsdieten att det inte är en bekväm vikt för mig. Jag mår inte dåligt, men jag tänker för mycket på mat när jag är nere på runt 5% bf, blir hungrig direkt när jag ätit osv.
Jag gick upp till den vikten jag ligger på nu rätt snabbt efter tävlingen och nu igen efter sommaren och först när jag väger över 90 så slutar jag vara hungrig.

Det verkar dock vara så att den värsta sugen och hungerskänslorna kommer först när jag går under 85-84 någonstans, viktnedgången från 90+ till 85 är relativt problemfri, det är därunder som det börjar bli obekvämt. Och sen känns det som sagt inte bra förrän jag ligger över 90 igen.
Jag skulle alltså tro att jag kan gå ned till runt 86-88 kg och ligga där utan problem. Det blir nästa mål!