Visa fullständig version : Ni som slutat kaloriräkna
Springer
2011-09-24, 08:52
Har räknat kalorier och vägt min mat i några månader, det har hjälpt mig att nå min målvikt inför lidongöloppet, och samtidigt äta gott då och då. Jag konditionstränar mest, även lite styrketräning 1-2 ggr/ vecka. Nu vill jag se om jag fixar att behålla min vikt, och samtidigt minska i fett och öka i styrka. Att hålla vikten är prio 1.
Så jag vill inte äta för lite, och inte äta för mycket. :-)
Det vore kul om ni som slutat med kaloriräkning kunde berätta om era erfarenheter, både lyckat och misslyckat. Jag har runt 15% bf om jag får gissa själv.
Extra kul om spydiga kommentarer om ätstörningar kunde undvikas. Jag vet att många här räknar, och jag tror att fler har gjort det och slutat.
StarkaUlf
2011-09-24, 09:00
Jag låg på ~8% bf när jag inte räknade, åt bara som jag ville :) man lär sig ju ungefär hur mycket man käkar, om man nu håller koll på vågen lite då och då såklart. Men på den tiden sprang jag oerhört mycket, både genom fotboll och självmant, så jag fick ju plats för riktigt mycket mat. Sen åt jag "skräpmat" och godis etc varje lördag, det gick ändå kanon.
Handlar ju om lite disciplin, att inte överäta bara för att man inte väger maten.
Springer
2011-09-24, 09:35
Jo, det är min dåliga disciplin som gjorde att jag gick upp från första början. Styrketränar/ade du något, ulf? Att bara gå ner är ju inget svårt (bara tråkigt), om man inte är så noga med musklerna.
Hur länge räknade du kalorier?
SiSenior
2011-09-24, 10:14
Istället för att väga maten väger jag mig själv, och håller koll på att vikten inte sticker för mycket åt något håll. Det tog ett tag men man kommer in i de allt efter som. Det underlättar nog ganska mycket att jag äter ungefär samma mat varje dag.
StarkaUlf
2011-09-24, 11:47
Jo, det är min dåliga disciplin som gjorde att jag gick upp från första början. Styrketränar/ade du något, ulf? Att bara gå ner är ju inget svårt (bara tråkigt), om man inte är så noga med musklerna.
Hur länge räknade du kalorier?
Jo jag styrketränade. Jag gick inte ner i vikt då, utan jag låg stadigt. Jag höll koll på vågen helt enkelt, men jag mätte aldrig hur mycket jag åt.
Nu när jag har tänkt gå upp några kilon, i en lagom takt, så väger jag. Jag har bara vägt maten/räknat kalorier dom senaste 3 månaderna, annars har jag aldrig gjort det. Men jag är ändå inte så exakt, det är många saker jag inte räknar med (t.ex sylter, såser, mindre tillbehöver osv.)
sumialic
2011-09-25, 12:39
Förstår inte hur man på ett bra sätt ska kunna ha koll på sin muskelbyggning om man inte räknar kalorier. Visst om man inte är rädd att gå upp massa fett så är det ju bara att överäta som ett monster, men annars?
StarkaUlf
2011-09-25, 13:52
Förstår inte hur man på ett bra sätt ska kunna ha koll på sin muskelbyggning om man inte räknar kalorier. Visst om man inte är rädd att gå upp massa fett så är det ju bara att överäta som ett monster, men annars?
Hört talas om en våg? som du mäter din vikt på.
Bara kolla så att du inte går upp för fort/går ner, så är det inga problem alls. Alternativt ligga på balans såklart.
Man har ju även en liten uppfattning om hur mycket man stoppar i sig, om man har någorlunda disciplin.
Har gjort det hela mitt liv förutom dom 3 senaste månaderna, låg stabilt på min vikt utan att räkna en enda kalori.
Eddie Vedder
2011-09-25, 14:33
Förstår inte hur man på ett bra sätt ska kunna ha koll på sin muskelbyggning om man inte räknar kalorier. Visst om man inte är rädd att gå upp massa fett så är det ju bara att överäta som ett monster, men annars?
Du verkar tro att om man äter lite för mycket vaknar man upp som en gris dagen efter. Så är det inte. De flesta människor stöter då och då på en spegel, kanske även en våg.
Således är det fullständigt omöjligt att bara plötsligt märka hur fet man blivit om man är mån om att inte bli det. Vad som är sämre med att inte räkna är helt enkelt kontrollen, ibland råkar det bli underskott, ibland råkar det bli en period av stagnation, ibland blir överskotten kanske onödigt stora. Trenden kan man följ bar men från dag till dag blir det mindre "optimalt". Så den möjliga lilla felkällan där får helt enkelt vägas mot nackdelarna med allt krångel. Så tänker jag, jag blir hellre onödigt smalfet än väger och räknar. Det är en alldeles för stor uppoffring för mig, jag vill aldrig ner i det träsket igen.
Springer
2011-09-25, 15:33
Man har ju även en liten uppfattning om hur mycket man stoppar i sig, om man har någorlunda disciplin.
Huh? Disciplin har väl inget med det att göra? Eller menar du disciplinen att mäta och väga alltihop?
Springer
2011-09-25, 15:35
Så tänker jag, jag blir hellre onödigt smalfet än väger och räknar. Det är en alldeles för stor uppoffring för mig, jag vill aldrig ner i det träsket igen.
Hur gjorde du när du slutade, och blev det några viktmässiga skillnader?
Eddie Vedder
2011-09-25, 15:35
Huh? Disciplin har väl inget med det att göra? Eller menar du disciplinen att mäta och väga alltihop?
Han menar antagligen att det inte finns en chans i h*vete att man blir fet utan att räkna så länge man inte går lös och tokäter. Som jag skrev innan så är det helt omöjligt att plötsligt bara märka att man blivit fet som en blixt från klar himmel om man bara har minimumnivåer av koll på spegel och våg.
Hur gjorde du när du slutade, och blev det några viktmässiga skillnader?
Jag går upp konstant. Som jag vill. Men det blir ju inte linjärt på samma sätt. Det kan stå still en tid och det kan gå lite väl fort en tid. Och nackdelarna i det är inte värre än nackdelarna med "väga-och-räkna"-ångest. Eller vad man på Kolozzeum hellre kallar för "att vara seriös".
exevision
2011-09-25, 15:41
Efter min deff kommer jag att endast räkna på vilodagar. Möjligen att jag slutar med att räkna på även dem efter en tid. Funkade fint på min förra bulk iaf.
Springer
2011-09-25, 15:45
Och nackdelarna i det är inte värre än nackdelarna med "väga-och-räkna"-ångest. Eller vad man på Kolozzeum hellre kallar för "att vara seriös".
Oj fick du ångest av det? Inte bra. Själv tycker jag nästan tvärt om. Men det är lite opraktiskt ibland, helt klart.
Det seriösa är förstås att ha en dietist som gör upp en kostplan och matschema och så äter man samma hela tiden.
Eddie Vedder
2011-09-25, 15:46
Oj fick du ångest av det? Inte bra.
Ja jag har minst sagt haft min beskärda del av mat- och kroppsrelaterad ångest. Just därför jag reagerar en del i många andra trådar, eftersom det lyser igenom så fruktansvärt tydligt mellan raderna.
Vad som är seriöst i ditt dietistexempel fattar jag inte alls. Vad är det för seriöst med det?
Silencer
2011-09-25, 15:52
När man varit neurotisk och vägt varenda gram i ett par år så börjar man utveckla en känsla för det där. Jag har inte slutat väga, men jag höftar en hel del och viktuppgången går ändå som planerat.
På deff vägs varenda mikrogram däremot.
Det seriösa är förstås att ha en dietist som gör upp en kostplan och matschema och så äter man samma hela tiden.
Nej det är inte seriöst och varför i hela världen ska man äta samma hela tiden?
Tror det är lätt att fastna och missa helheten. Ibörjan kan en "kaloriräknare" få ångest av att sluta men följer man långsiktiga trender och håller koll med en vägning/vecka, resultat på gymet m.m. så fungerar det fint. För tillfället gör jag grova uppskattningar, kanske lägger man ner räknandet helt framöver. Hursom, förstår verkligen inte hur man kan införskaffa en våg och räkna varenda gram. Jag säger inte att det är fel, men kan verkligen inte förstå det. Kan inte tänka mig att resultaten blir så fantastiskt mycket bättre, jämfört med tiden du slösar och risken du utsätter dig för. Fine, vissa grejar det fint men jag tycker det är onödigt.
StarkaUlf
2011-09-25, 17:00
Huh? Disciplin har väl inget med det att göra? Eller menar du disciplinen att mäta och väga alltihop?
Eddie svarade klockrent på det :) alltså att man inte tokäter hela tiden. Kan vara allt från mat till godis, chips, dricka osv.
Springer
2011-09-25, 17:24
Om man inte vet vad rätt mängd mat är så spelar det ingen roll vad man har för disciplin. Kunskapen om vad och hur mycket man bör äta och hur mycket man faktiskt äter har egentligen inget med disciplin att göra.
Tokäta är bra när det behövs.
Om man inte vet vad rätt mängd mat är så spelar det ingen roll vad man har för disciplin. Kunskapen om vad och hur mycket man bör äta och hur mycket man faktiskt äter har egentligen inget med disciplin att göra.
Tokäta är bra när det behövs.
men är det inte väldigt påfrestande att räkna osv?
Efter att jag tappat 30 kg så började jag försöka hålla koll och räkna för att kunna hålla mig på kaloribalans, men fortsatte bara gå nedåt ändå, så tänkte "om jag äter så här mycket och ändå går ner kan jag skita i att räkna" och sen dess har jag bara ätit när jag vill och hur mycket jag vill, sen lär jag väl veta om jag äter för mycket om de nya byxorna blir för trånga.
Springer
2011-09-25, 18:00
men är det inte väldigt påfrestande att räkna osv?
För omgivningen möjligen, men man behöver ju inte göra det på resturang. ;)
Mest tidsödande, skulle jag säga. När jag började hade jag även ett klart viktmål. Från och med igår så har jag i alla fall slutat, räknar inte kalorierna från träningen heller, bara kilmoetrara och minuter. Antar att jag bara är 2/3-delsneurotisk nu då. ;)
För omgivningen möjligen, men man behöver ju inte göra det på resturang. ;)
Mest tidsödande, skulle jag säga. När jag började hade jag även ett klart viktmål. Från och med igår så har jag i alla fall slutat, räknar inte kalorierna från träningen heller, bara kilmoetrara och minuter. Antar att jag bara är 2/3-delsneurotisk nu då. ;)
men det är väl det som är mer väsentligt :)
räkna är slöseri med tid eftersom värdena du får fram inte stämmer för fem öre.
+200kcal kan lika gärna vara -200kcal
går utmärkt under såväl bulk som deff att inte räkna. Sund inställning och kunskap om mat är allt som behövs.
Precis som Eddie säger, så har det gått en trend i att räkna och väga allting "för att vara seriös". likväl som att pilla med kosttillskott gram hit och minuter dit för att optimera. ytterst få som försöker optimera sin träning dock, vilket är märkligt, det är ju ändå endast den som bestämmer om man får resultat eller inte
Springer
2011-09-25, 19:01
Så lustigt, när jag påstod just att kaloriräkning var så behäftat med fel att det var meningslöst, så rök många ut till kaloriräkningens försvar men ingen höll med mig. ;)
http://62.181.218.130/forum/showthread.php?t=168404
Där skriver Pepz också att han räknar när han är på diet, så helt slöseri med tid kan det väl inte vara då för honom heller?
Allt som behövs är att äta bra mat och träna rätt. Tyvärr följer det inte med en heltäckande manual om vad som är bra träming, vad som är bra mat och hur mycket man skall äta/träna.
Och väldigt få har berättat sina egna erfarenheter av att sluta kaloriräkna. är det för att ingen har slutat, eller för att erfarenheterna sällan blir bra? För det ju alla, att rör sig vikten åt fel håll, så har man helt enkelt dåligt disciplin..
Springer
2011-09-25, 19:02
men det är väl det som är mer väsentligt :)
Vilket?
Så lustigt, när jag påstod just att kaloriräkning var så behäftat med fel att det var meningslöst, så rök många ut till kaloriräkningens försvar men ingen höll med mig. ;)
http://62.181.218.130/forum/showthread.php?t=168404
Där skriver Pepz också att han räknar när han är på diet, så helt slöseri med tid kan det väl inte vara då för honom heller?
Allt som behövs är att äta bra mat och träna rätt. Tyvärr följer det inte med en heltäckande manual om vad som är bra träming, vad som är bra mat och hur mycket man skall äta/träna.
Och väldigt få har berättat sina egna erfarenheter av att sluta kaloriräkna. är det för att ingen har slutat, eller för att erfarenheterna sällan blir bra? För det ju alla, att rör sig vikten åt fel håll, så har man helt enkelt dåligt disciplin..
Kunskap om kost&träning har inget med kaloriräknande och göra. Läser du på kan du enkelt forma dina måltider och pass utifrån rekommendationer samt egna preferenser. Sedan uppstår en process, där du justerar fram och tillbaks i jakten på bra resultat. Det innebär inte att du måste börja räkna som en tok utan så enkla saker som att addera ett mellanmål, ta bort ett set m.m.
Eddie Vedder
2011-09-25, 19:22
Om man inte vet vad rätt mängd mat är så spelar det ingen roll vad man har för disciplin. Kunskapen om vad och hur mycket man bör äta och hur mycket man faktiskt äter har egentligen inget med disciplin att göra.
Du förstår ju inte vad vi säger. För att misslyckas så enormt kräver det tokätande, och tokätande undviker man med lite självkontroll. Ingen med grundläggande koll på kost "råkar" trycka i sig en pizza och en godispåse eller tio kanelbullar. Det är omöjligt att tyna bort av att överskatta makaroner och falukorv med 200 kcal och det är omöjligt att snabbt bli riktigt fet genom underskatta samma måltid med 200 kcal.
Precis som Eddie säger, så har det gått en trend i att räkna och väga allting "för att vara seriös".
Fast det var inte det jag menade. Jag menade att man döljer sin ångest med att låtsas vara seriös. Precis som man väljer att kalla sina hetsätningsproblem för "ätardagar" eller "refeeds".
Där skriver Pepz också att han räknar när han är på diet, så helt slöseri med tid kan det väl inte vara då för honom heller?
Nej Pepz skriver inte det. Pepz skriver att han gör en överslagsräkning någon dag ibland.
det är inte ens i närheten av att väga och räkna allt.
och du tar verkligen illa upp när jag anser att man gränsar till ett ohälsosamt beteende om man väger och räknar allt man stoppar i munnen..
Fast det var inte det jag menade. Jag menade att man döljer sin ångest med att låtsas vara seriös. Precis som man väljer att kalla sina hetsätningsproblem för "ätardagar" eller "refeeds".
aha
ja det är ju ännu värre.
Ok då håller med dig ändå men jag anser att mitt inlägg har en viss relevans. många tror att man ska försöka optimera och bulka med 200kcal om dagen. vilket resulterar i precis ingenting, eftersom detta kan vara likväl -200 som +200 om man räknar riktigt bra dvs.
Och man går och "gymmar" utan en riktig plan, men kosten och kosttillskotten har man planerat minutiöst efter de senaste abstracten
Eddie Vedder
2011-09-25, 19:26
aha
ja det är ju ännu värre.
Ok då håller med dig ändå men jag anser att mitt inlägg har en viss relevans. många tror att man ska försöka optimera och bulka med 200kcal om dagen. vilket resulterar i precis ingenting, eftersom detta kan vara likväl -200 som +200 om man räknar riktigt bra dvs.
Och man går och "gymmar" utan en riktig plan, men kosten och kosttillskotten har man planerat minutiöst efter de senaste abstracten
Oh ja, du har så rätt. :)
Vilket?
avståndet och tiden tänkte jag,
Springer
2011-09-25, 20:04
Nej Pepz skriver inte det. Pepz skriver att han gör en överslagsräkning någon dag ibland.
det är inte ens i närheten av att väga och räkna allt.
Ja, läste fel där ja.
och du tar verkligen illa upp när jag anser att man gränsar till ett ohälsosamt beteende om man väger och räknar allt man stoppar i munnen..
Nej, varför skulle jag ta illa upp, mest tycker jag det är att göra det hela lite väl enkelt för sig att antyda ätstörning hos alla som inte gör som de själva.
Jag förstår faktiskt inte varför alla den här aversion mot kaloriräkningen måste komma fram hela tiden? Låt de som har hållit på med kaloriräkning komma till tals utan att fördöma och förlöjliga hela tiden.
Springer
2011-09-25, 20:05
avståndet och tiden tänkte jag,
Det är faktiskt på gränsen till tränigsstörning, det behövs inte. ;)
StarkaUlf
2011-09-25, 20:16
Om man inte vet vad rätt mängd mat är så spelar det ingen roll vad man har för disciplin. Kunskapen om vad och hur mycket man bör äta och hur mycket man faktiskt äter har egentligen inget med disciplin att göra.
Tokäta är bra när det behövs.
Nej men dom flesta som har vägt maten brukar ju ändå ha koll på vad rätt mängd är på ett ungefär.
Om man undviker att tokäta, fast man kanske vill, för att nå ett visst mål, så har man väl en viss disciplin?
När är det egentligen bra att tokäta? Alltså trycka i sig tusentals kalorier mer än vad man förbrukar.
Springer
2011-09-25, 20:18
Du förstår ju inte vad vi säger. För att misslyckas så enormt kräver det tokätande, och tokätande undviker man med lite självkontroll. Ingen med grundläggande koll på kost "råkar" trycka i sig en pizza och en godispåse eller tio kanelbullar.
Vadå "råkar"? Vadå "misslyckas enormt"? Du sklriver så diffust ibland, det är svårt att begripa vad du menar.
Det är väl ingen konst att gå upp 3 kg på 1-2 månader utan att äta pizza, godis eller 10 kanelbullar. Frågan är, vad gör man då? Är inte det ett misslycklande, om målet är att vara viktstabil?
Springer
2011-09-25, 20:21
Nej men dom flesta som har vägt maten brukar ju ändå ha koll på vad rätt mängd är på ett ungefär.
Tr'nat ögonmåttet? Skulel gärna vilja ha tips på hur man gör, för jag har inte lärt mig det än. Det kan lätt diffa 500 kcal mot vägt och uppskattat energinnehåll för min del.
När är det egentligen bra att tokäta? Alltså trycka i sig tusentals kalorier mer än vad man förbrukar.
Tokäta för mig är när man äter mycket, tex sätter i sig 2000+ kcal i en sittning. Har man tränat mycket så kan det ju behövas för att man inte skall tappa vikt. Och då är det bra.
Det är väl ingen konst att gå upp 3 kg på 1-2 månader utan att äta pizza, godis eller 10 kanelbullar.
Man noterar trenden INNAN man gått upp tre kilo (kanske när man gått upp ett eller två?), gör en felanalys (t.ex.: för många extra ostmackor på kvällarna) och kapar lite där man tror att problemet ligger (t.ex. färre ostmackor på kvällarna).
StarkaUlf
2011-09-25, 20:23
Vadå "råkar"? Vadå "misslyckas enormt"? Du sklriver så diffust ibland, det är svårt att begripa vad du menar.
Det är väl ingen konst att gå upp 3 kg på 1-2 månader utan att äta pizza, godis eller 10 kanelbullar. Frågan är, vad gör man då? Är inte det ett misslycklande, om målet är att vara viktstabil?
Förhoppningsvis så har man ju kanske vägt sig lite oftare än 1 gång per 1-2 månader, så man märker att man har gått upp kanske 1-1.5 kilo. Då får man ju helt enkelt förstå att man får äta lite mindre än vad man har gjort. Det krävs ju inga större kunskaper för att kunna förstå det.
Tr'nat ögonmåttet? Skulel gärna vilja ha tips på hur man gör, för jag har inte lärt mig det än. Det kan lätt diffa 500 kcal mot vägt och uppskattat energinnehåll för min del.
Tokäta för mig är när man äter mycket, tex sätter i sig 2000+ kcal i en sittning. Har man tränat mycket så kan det ju behövas för att man inte skall tappa vikt. Och då är det bra.
Ja om du inte kan skilja på en tallrik med t.ex spagetthi och köttfärssås, som du tidigare har vägt flera gånger i ditt liv (som kanske ger 1000 kcal), mot en som du gör utan att väga, och det diffar 500 kcal (vilket är t.ex ~140g okokt pasta), då kanske du ska fortsätta att väga din mat. För det är en enorm skillnad på dom två portionerna.
Såg ett program där en kock skulle skära upp bitar av lax som vägde 120-130 gram (målet var 125, fick diffa med 5g åt båda håll), som bara fick använda ögonmåttet. Han missade inte en bit. Så det är ju inte omöjligt.
Det låter som en som kanske kör PF, eller som bara lägger det mesta av sitt intag efter träning. Då äter han ju fortfarande normala mängder mat.
Tokäta anser jag vara att man äter extremt mycket mer kalorier än vad man bör, och rätt ofta. Det anser jag inte vara bra någon gång egentligen.
Springer
2011-09-25, 20:25
Ja, och för att göra det måste mam ju ha en rimlig hum om vad och hur mycket man ätit innan, eller? Jag har faktiskt inget minne av vad jag åt förra veckan (däremot har jag det nedskrivet). Det är ju därför väga mäta är så bra, enkelt att justera vikt efter målet.
Tror inte man med säkerhet kan se förändringar mindre än 1 kg, även om man utjämnar över tiden.
Eddie Vedder
2011-09-25, 20:27
Jag har faktiskt inget minne av vad jag åt förra veckan (däremot har jag det nedskrivet).
Och? Man märker ju ändå att man blivit mycket fetare eller inte. Och skulle man nu ha svullat varenda dag skulle man nog minnas det.
Springer
2011-09-25, 20:34
Och? Man märker ju ändå att man blivit mycket fetare eller inte.
Om man skall äta mindre än innan måste man ju veta vad man åt innan.
Och skulle man nu ha svullat varenda dag skulle man nog minnas det.
Och?
Eddie Vedder
2011-09-25, 20:38
Och?
Sluta larva dig nu. För att gå upp kraftigt måste man svulla som sagt. Du svarar genom att berätta att du inte minns vad du åt förra veckan. Men det behövs som sagt inte. Om du däremot hade gjort vad som krävts för att gå upp så väldigt så hade du inte glömt det.
Människor som glömt vad de ätit för någon timme sedan har jag aldrig stött på utanför ett demensboende.
StarkaUlf
2011-09-25, 20:38
Ja, och för att göra det måste mam ju ha en rimlig hum om vad och hur mycket man ätit innan, eller? Jag har faktiskt inget minne av vad jag åt förra veckan (däremot har jag det nedskrivet). Det är ju därför väga mäta är så bra, enkelt att justera vikt efter målet.
Tror inte man med säkerhet kan se förändringar mindre än 1 kg, även om man utjämnar över tiden.
Mja nog brukar jag då slänga ett öga på hur det jag äter ser ut. Men det är ju högst personligt. Vissa har bättre minne helt enkelt.
Då är det ju bara att du väger maten då, så som du anser så kommer det ju inte att gå utan att väga. Problem solved.
AFanatic
2011-09-25, 20:43
Räknade tidigare och vid (tävlings)diet, men inte längre. Har hyfsad koll på det jag brukar stoppa i mig och framför allt hur mkt jag kräver olika dagar.
Nu vet jag på några dagar var jag är på väg - på vågen - för jag vet hur mkt jag har "överätit/underätit" alternativt tränat för lite.
Mat är gott. :naughty:
Förstår jag det rätt här när Eddie, bara för att han själv haft någon form av problem med sin egen kroppsbild eller något, kategoriskt påstår att man har ätstörningar om man väger sin mat?
Åt mig hjälpte det då mycket att verkligen veta vad det är man stoppar i sig egentligen. Vill man gå ner i vikt är det ju jättebra hjälp att räkna vad man äter under dagen. Sedan fattar jag såklart att inte resultatet stämmer helt överens med verkligheten, men man har i alla fall en siffra att gå på som man sedan kan justera efter våg, spegel och resultat på gymmet...
Förstår inte heller vad som är så jobbigt med det? Är ju mindre jobbigt att hälla i rätt mängd i en skål som står på en våg än att hålla på att slabba med decilitermått och grejor för att få önskad mängd. Eller är alla småballa hobbykockar som minsann "höftar med mängden lite på känsla sådär"?
Dexterity
2011-09-25, 21:14
Du har förmodligen räknat ett tag så viss koll bör du ha. Det i kombination med att du väger dig varje dag (och korrigerar matintaget därefter) borde vara tillräckligt för att hålla dig runt kaloribalans sett över tid (vecka/månad/etc.). Att hålla koll hur det ser ut i spegeln kanske är så pass självklart att det inte behöver påpekas (gör det ändå).
Om du märker att du plötsligt gått upp i genomsnitt 1-2 kilo på en vecka är det bara att korrigera energiintaget/energiförbrukningen därefter och utvärdera. Till slut kommer du "get the hang of it". Fokusera på helheten, inte smådetaljer.
Annars är shapeupclub ett bra sätt och enkelt sätt att (väldigt) grovt uppskatta ditt energiintag. Håller med föregående postare att kostnaden med att väga maten klart överstiger nyttan, åtminstone för personer som inte ska tävla.
Jag kan inte ge några tips direkt då jag inte riktigt kan sluta räkna mina kcal. Sure jag har slutat väga och bry mig så mycket. Men man har ju ändå lärt sig lite under tiden man har gjort det så påsåsätt höftar jag lite i huvudet och har koll ungefär.
Dexterity
2011-09-25, 21:18
Jag ber om ursäkt om jag går oft (frågan har dock viss anknytning till trådämnet): Ni som räknar kalorier, hur gör ni när käkar ute med vänner etc.? Det borde ju vara ganska socialt hämmande att försöka hålla en exakt koll på energiintaget? (försöker inte på något sätt låta nedlåtande)
Eddie Vedder
2011-09-25, 21:25
Förstår jag det rätt här när Eddie, bara för att han själv haft någon form av problem med sin egen kroppsbild eller något, kategoriskt påstår att man har ätstörningar om man väger sin mat?
Nej du förstår fel.
Jag räknar varje dag, eller låt mig omformulera, jag äter ungefär samma saker varje dag så jag vet hur mycket det blir, på ett ungefär.
Basmåltiderna räknar jag på eftersom jag inte tycker att det är jättejobbigt att väga upp 400 gram köttfärs och 1 kilo broccoli eller pasta så gör jag det.
Jag äter ganska ofta pizza eller kina som jag då höftar lite med, även godis. Äter det på träningsdagar så det gör inget om kalorierna springer iväg en aning, det är meningen.
Jag skulle nog mest nonchalera om någon påstod att jag hade ett sjukt sätt och speciellt om det var en internetdiagnos men låt oss för skojs skull lista kriterierna för att ha ett stört förhållningssätt angående detta.
Springer
2011-09-25, 21:51
Sluta larva dig nu. För att gå upp kraftigt måste man svulla som sagt.
Man behvöer inte svulla för att gå upp3 kg på 1-2 månader. Om du tycker det är kraftigt eller vet inte jag, du skriver ju så diffust så det går inte att säga emot eller hålla med. Är det medvetet?
Du svarar genom att berätta att du inte minns vad du åt förra veckan. Men det behövs som sagt inte. Om du däremot hade gjort vad som krävts för att gå upp så väldigt så hade du inte glömt det.
Svaret var inte till det du skrev, utan till de som tyckte det var en bra idé att justera ner intaget om man gått upp 1-1,5 kg. Det alldeles oavsett hur lång tid man tog på sig.
Människor som glömt vad de ätit för någon timme sedan har jag aldrig stött på utanför ett demensboende.
Ja, du tar ju verkligen debatten till en helt ny nivå, Eddie.
Eddie Vedder
2011-09-25, 21:54
Man behvöer inte svulla för att gå upp3 kg på 1-2 månader.
Nej men under den tiden lär man ju ha hunnit märka att man är på väg upp. Men det verkar inte som du vill diskutera egentligen. Jag trodde du ville ha tips på hur man försöker hålla skaplig koll utan att räkna. Och jag försökte svara. Men alla dina svar är ju bara nya argument för att det inte alls går. Så det känns lite som att du bestämt dig.
Springer
2011-09-25, 22:09
Trevligt att höra från er som räknat och slutat. Det verkar ha funkat bra, vill bara kolla lite extra hur ni gör:
AFanatic: Vet du ungefär hur mångas kalorier du stoppar i dig, eller går du på mängden/volymen/typen av mat?
Rutiga: Håller du koll per dag då, och efter hur mycklet du tränar? Typ "hmm, 800 kcal till lunch, en äggmacka 350 kcal och så tränining en timme, behöver jag ung 1500 kcal till"?
Dexterity: Det är ju bara att höfta, skriver ner hur många öl/glas vin, kollar köttbiten, ser hur många potatisar, 1 dl gräddsås etc. Och så skriver man ner det. Exakt är det ju inte.
Springer
2011-09-25, 22:20
Eddie, jag tycker mest du har kommit med dryga kommentarer om träsk, demens, svulla, tokäta, ingen koll med kost, etc.
Faktiskt har jag inte sett något handfast tips från din sida om hur man skall kunna justera sin energibalans om man inte har koll på vilken nivå man skall justera ifrån. Förra veckan låg jag tex på ung. +500 kcal, inte kan jag i efterhand påminna mig att det var så mycket extra mat, runt 15% mer än annars bara.
Ja, och för att göra det måste mam ju ha en rimlig hum om vad och hur mycket man ätit innan, eller? Jag har faktiskt inget minne av vad jag åt förra veckan (däremot har jag det nedskrivet). Det är ju därför väga mäta är så bra, enkelt att justera vikt efter målet.
Tror inte man med säkerhet kan se förändringar mindre än 1 kg, även om man utjämnar över tiden.
Du visar i den här tråden prov på en av de potentiella nackdelarna med kaloriräkning, nämligen att inte lära känna sin kropp. Att bli för fokuserad på siffror och missa helheten. Hur många gånger har man inte hört personer som räknar minutiöst, men ändå så stämmer teorin inte ihop med praktiken/resultatet.
Springer
2011-09-25, 22:35
Hur många gånger har man inte sett personer som inte räknar som inte har en hum om hur mycket de äter, och inte får några bra resultat?
Sen så förstår jag inte om kommentaren om teori och praikti var riktad till mig? för jag tyckte det funkade väldigt bra att räkna kalorier. Resultaten blev precis som det jag ville.
Hur många gånger har man inte sett personer som inte räknar som inte har en hum om hur mycket de äter, och inte får några bra resultat?
Sen så förstår jag inte om kommentaren om teori och praikti var riktad till mig? för jag tyckte det funkade väldigt bra att räkna kalorier. Resultaten blev precis som det jag ville.
Som flera redan påpekat, men som tycks ligga bortom din förståelsehorisont, så kan man ha väldigt bra hum om vad man äter utan att man väger och räknar allting i detalj. Det är inte antingen eller.
Jaha? Så är det bra för dig är det universallösningen för alla? Trots att det för din del verkar ha inneburit att du är helt vilsen utan vågen och miniräknaren? Och nej, jag har aldrig påstått att det per definition är dåligt att räkna, utan att det kan ha sina baksidor.
Springer
2011-09-25, 23:06
Men, vad är det med dig då, Onåd? Du verkar ju läst en tråd i ett helt annat universum...
Har jag påstått att det är bra för alla, eller en universallösning, att räkna kalorier? Nej, jag sa att det funkade för mig.
Har jag sagt att jag är helt vilsen utan våg eller att jag måste väga allt i detalj? Nej, i inlägg #54 så skrev jag att det går alldeles utmärkt att höfta.
Det är så trist att man inte kan föra en vettig diskussion, varför börjar du inte med att säga hur du själv gör?
StarkaUlf
2011-09-26, 07:25
Men, vad är det med dig då, Onåd? Du verkar ju läst en tråd i ett helt annat universum...
Har jag påstått att det är bra för alla, eller en universallösning, att räkna kalorier? Nej, jag sa att det funkade för mig.
Har jag sagt att jag är helt vilsen utan våg eller att jag måste väga allt i detalj? Nej, i inlägg #54 så skrev jag att det går alldeles utmärkt att höfta.
Det är så trist att man inte kan föra en vettig diskussion, varför börjar du inte med att säga hur du själv gör?
Det där med att höfta var väl igår ganska dåligt, då det kunde diffa 500 kalorier?
Tycker mest att du sitter och förkastar och argumenterar emot dom förslag som man har kommit med. Om du nu redan har svaret på gåtan, så varför starta tråden. Och om du inte har svaret, så lär du ju absolut inte få det med den inställningen du sitter och skriver med.
Eddie Vedder
2011-09-26, 07:26
Eddie, jag tycker mest du har kommit med dryga kommentarer om träsk, demens, svulla, tokäta, ingen koll med kost, etc.
Jaja, vill du inte läsa mina inlägg för vad de är så slipper du. Jag menar att man inte glömmer totalt vad man å t till lunch i normala fall, att man inte minns förra veckan är obetydligt. Och svullandet och tokätandet har jag ju nämnt massor av gånger nu, det är ju vad som krävs för att få så snabb skillnad i vikten helt enkelt. Utan svullande och tokätande av kaloribomber kan man alltså inte öka jättemycket i vikt på exempelvis en vecka. Utan att räkna finns dock risken att det blir lite för mycket eller lite för lite och det är just det som är nackdelen med att inte ha lika bra koll. Att viktkurvan inte är lika linjär som sagt.
Jag har gett massor av handfasta tips, att helt enkelt äta portioner som rent storleksmässigt ser ut som det man brukar äta och där man får tänka lite på ingredienserna också, entrecote med bea eller torsk med vitsås exempelvis. Och då är det på alla vis helt omöjligt att tappa eller öka markant i vikt på snabb tid.
Förstår inte vad problemet är. Man måste uppskatta hur mycket man ska äta på något sätt, jag tror att man får en bättre uppskattning av att kaloriräkna än av alternativen. Är ju inte som att det tar speciellt lång tid.
För att hålla mig utanför diskussionen lite, och bara skriva vad som har förändrats för mig under mina korta träningstid på fyra år.
I början så var jag helt besatt. Vägde ALLT, räknade ALLT. Det gav resultat, men tusan vad trött jag blev på den rutinen efter ett år. Sen var det ju deffdags, då var det bara fortsätta väga ALLT, skippa goda såser och sånt som jag trodde var direkt onyttigt etc.
Snabbspola fram till nu, då jag förvisso väger bra mycket mindre, men känner mig fysiskt helt underbar. Efter ett tag så började jag se ungefär hur stora portionerna var av 100g si och 200g så. Räkningen föll bort så sakteliga, nu är det mest undermedvetet. Att handla livsmedel har förvisso också räkning, men då är det snarare fråga om att kolla näringsvärde per 100g, kolla total vikt på varan, och göra en uppskattning därefter, det går i princip per automatik. Hjärnan har vant sig till den graden att jag kan klara att hålla mig viktstabil utan att räkna.
Skulle jag behöva gå ned i vikt (vilket jag inte vill, nuvarande vikten är ganska låg enligt min standard) så är det bara att skära ned godisintaget en aning, klappat och klart. Kanske lite mentalt jobbigt första dagarna, då kroppen vill ha socker, sen går det på räls.
Balans är allt. Nitisk koll är nästan destruktivt i längden, beroende på om man njuter av processen och inte att den "snart kommer vara över".
Springer
2011-09-26, 08:31
Det där med att höfta var väl igår ganska dåligt, då det kunde diffa 500 kalorier?
Va?
Tycker mest att du sitter och förkastar och argumenterar emot dom förslag som man har kommit med. Om du nu redan har svaret på gåtan, så varför starta tråden. Och om du inte har svaret, så lär du ju ab
solut inte få det med den inställningen du sitter och skriver med.
Mest dryga och intetsägande förslag, och när man ställer följdrågor har det hamnat i diskussion om hur stört det är att kaloriräkna och hur dement man måste vara för att misslyckas med att hålla vikten. Inte riktigt något som man kan ta på allvar.
Det jag efterfrågar är andras erfarenheter, men istället fick jag lektion i att det är stört att räkna kalorier?
Springer
2011-09-26, 08:39
Rahf, tack! När du nu käkar, tänker du något på ung. hur mycket protein kcal portionen är, och/eller håller du lite koll på träningskalorierna. Eller är allt helt autopilot?
Tog det lång tid att få in det nya så det funka?
StarkaUlf
2011-09-26, 08:44
Va?
Mest dryga och intetsägande förslag, och när man ställer följdrågor har det hamnat i diskussion om hur stört det är att kaloriräkna och hur dement man måste vara för att misslyckas med att hålla vikten. Inte riktigt något som man kan ta på allvar.
Det jag efterfrågar är andras erfarenheter, men istället fick jag lektion i att det är stört att räkna kalorier?
Dexterity: Det är ju bara att höfta, skriver ner hur många öl/glas vin, kollar köttbiten, ser hur många potatisar, 1 dl gräddsås etc. Och så skriver man ner det. Exakt är det ju inte.
Här har du svaret på ditt "Va?". Jag skulle då säga att höfta och ögonmåtta = samma sak:
Tr'nat ögonmåttet? Skulel gärna vilja ha tips på hur man gör, för jag har inte lärt mig det än. Det kan lätt diffa 500 kcal mot vägt och uppskattat energinnehåll för min del.
Jag har gett dig min erfarenhet och hur jag gjorde, samma med eddie om hur han gör.
Jag har aldrig nämnt något med dement, ätstörning eller liknande. Det enda jag sa är att det krävs en viss disciplin för att man inte ska börja tokäta (du kan läsa tidigare vad jag menar med det) och rusa upp i vikt, samt att man bör kolla vågen ganska ofta. Men det tycker du ju inte att det behövs. Och när jag skrev att man har sina tidigare måltider av samma slags mat att gå efter (på ett ungefär hur mycket det är på en tallrik), så var det ju absolut inget för dig, då du inte kom ihåg hur din mat såg ut.
Om man aldrig kommer ihåg hur mycket mat på ett ungefär man äter för att stå stilla i vikt, ja då kanske man bör fortsätta att väga maten. Man måste ju helt enkelt testa så man lär sig hur mycket man behöver. Man kommer ju alltid att gå ner ibland/upp ibland, det är ju omöjligt att äta exakt samma mängd mat varenda dag och dricka exakt samma mängd vatten osv.
Rahf, tack! När du nu käkar, tänker du något på ung. hur mycket protein kcal portionen är, och/eller håller du lite koll på träningskalorierna. Eller är allt helt autopilot?
Tog det lång tid att få in det nya så det funka?
Gällande protein, nej. Däremot försöker jag se till att måltiden är balanserad. Har jag en källa för kolhydrat och en källa för protein så vet jag att det är ok. Just nu har jag inte de bästa vanorna, så det kompletteras med en eller två drinkar vassleprotein under dagen. Träningskalorier vet jag inte riktigt vad det innebär, jag brukar hålla måltiderna lite mindre innan träning, och väljer att äta mest efter passet. Med "efter passet" menar jag alltså den tid från det att passet är slut, till jag går och lägger mig. Det enda jag tänker på ibland är fettintaget, eftersom jag känner att det kan bli för litet med alla fettsnåla varor som finns nu.
Jag minns inte exakt hur lång tid det tog, men det började med att jag inte brydde mig så mycket om fördelningen på makronutrienter längre, eftersom jag insåg att det ändå kändes bra. Jag tänker inte på att varje dag ska vara perfekt, utan att det ska se bra ut över en längre tidsperiod. Inte bara för viktens skull, utan den fysiska och mentala hälsan också.
Som jag sa: Balans. Det må vara så att jag kunde haft bättre resultat om jag hållt en striktare kosthållning, men i slutändan så lever jag inte för min fysiska framgång. Jag är starkare än medelsvensson, ser fysiskt bra ut med komplimanger som följd, och jag mår bra med den tillvaro och attityd jag har till min träning.
Tr'nat ögonmåttet? Skulel gärna vilja ha tips på hur man gör, för jag har inte lärt mig det än. Det kan lätt diffa 500 kcal mot vägt och uppskattat energinnehåll för min del.
Sätt dig ner, tugga ordentligt, låt måltiden ta tid och känn efter hur mätt du blir. Upprepa tills du börjar känna mättnadskänslor som motsvarar mängden mat. Har man laborerat mycket med kosten kan det ta ett bra tag men merparten kommer tillbaka till att få tillbaka sina mättnadskänslor eller i alla fall kunna styra volymerna av mat.
Tokäta för mig är när man äter mycket, tex sätter i sig 2000+ kcal i en sittning. Har man tränat mycket så kan det ju behövas för att man inte skall tappa vikt. Och då är det bra.
Det är ganska få som väger så lite som du gör som behöver äta 2000+ kcal i en måltid för att inte tappa i vikt och om du tränar så mycket att det krävs så är det inte heller att tokäta utan en normal måltid.
Förstår jag det rätt här när Eddie, bara för att han själv haft någon form av problem med sin egen kroppsbild eller något, kategoriskt påstår att man har ätstörningar om man väger sin mat?
Nej det är det ingen som gör. Det kan också vara en del av behandlingen av ätstörningar att räkna men målet är då att patienterna ska vänja sig av med räknandet när/om de fått kontroll på sina problem. En vanlig variant är att någon annan mäter upp maten och så ska de helt enkelt äta upp maten som ligger på tallriken, varken mer eller mindre. Tallriksmodellen är här väldigt bra då det ger ett mått som går att använda på de flesta måltiderna.
Jag skulle nog mest nonchalera om någon påstod att jag hade ett sjukt sätt och speciellt om det var en internetdiagnos men låt oss för skojs skull lista kriterierna för att ha ett stört förhållningssätt angående detta.
Först och främst. Det finns inget skoj med störda ätbeteenden och ätstörningar.
Ett stört förhållningsätt har inga uppställda kriterier men om man uppfyller några av kriterierna för en ätstörning så kan det vara en ledtråd. Ingen behandlande person ska bara titta på kriterierna.
Vill du kolla på kriterierna står de med i DSM-IV utgiven av American Psychiatric Association och om inget ändrats det senaste året så använder sig Sverige av samma kriterier. Ortorexi som det ibland pratas om finns inte med som ord då det är en form av anorexi.
Som jag sa: Balans. Det må vara så att jag kunde haft bättre resultat om jag hållt en striktare kosthållning, men i slutändan så lever jag inte för min fysiska framgång. Jag är starkare än medelsvensson, ser fysiskt bra ut med komplimanger som följd, och jag mår bra med den tillvaro och attityd jag har till min träning.
Det där behövde jag verkligen höra, för min egen del. tack!
Om jag får komma med tips:)
Jag själv har känt liknande tidigare. Men jag började med att jag för min egen skull tittade på allt vad det innehåller hur mkt kcal mm. Tillslut får man ett hum om vad saker å ting innehåller.
Sen om man vägt Mat x antal gånger så lär man sig ungefär hur mkt 200 g kött är.
I början övade jag genom att säga innan vad de väger och sedan tittar hur nära jag kom.
Men de bästa jag är att väga sig varje morgon nypissad och sedan gör jag så att efter en vecka lägger jag ihop alla 7 vägningar å delar på 7 å får då min snittvikt.
Sen gör jag likadant varje vecka, då har jag bättre bra koll på hur det går.
Vecka 36 snittvikt 71,6
Vecka 37 snittvikt 71,5
Tex osv.
Sen som Eddie säger så gär man inte upp jätte mkt på en vecka om du inte grisar.
Säg att jag vill ligga på 71 kilo exakt å vara viktstabil om jag efter en vecka märkt att jag får en snittvikt som är 500 g mer än sist så äter jag bara lite mindre. Sen fortsätter jag att försöka ligga på samma vikt.
Gravencast
2011-09-26, 10:31
Har inte slutat kaloriräkna och kommer antagligen aldrig göra det.
Men här kommer lite tips på hur det kan göras väldigt enkelt så det inte tar mer tid än en halvminut om dagen i anspråk.
Du har antagligen ett begränsat antal måltider som du brukar äta, gör dessa måltider likadana varje gång. (Ex. "2dl makaroner, 2 kycklingbröst, 2dl pastasås och ett glas mjölk"). Räkna sedan ut vad dessa måltider innehåller, kalorier/protein o.dyl, det som du vill veta om maten helt enkelt. Skriv sedan ner i en bok eller ha det i huvudet, beroende på vilket minne du har. De små variationerna som finns gällande storlek på vissa saker jämnar oftast ut sig i längden.
Varje gång du lagar en måltid sedan så kollar du antingen i boken eller drar ifrån minnet "Ok, det här är 500 kcal och 35gram protein". Skriv ner i en dagbok eller återigen, kom ihåg, beroende på minne. Då kan du enkelt räkna fram hur mycket du ätit under dagen och jämföra med ditt kalorimål. Ska du äta 3500 kcal om dagen så ser du snabbt om kvällen blir "Shit, ätit 3300 kcal hittills, blir en burk keso". eller "Whoa, 1000 kcal tillgodo, kan man ju köra lite lösgodis framför tv-soffan, nice! (Och en burk keso om man bryr sig om proteinet ;p)".
Det tar inte många sekunder att räkna om du lagar dina måltider likadana varje gång. Sedan kanske man har 100 olika måltider man brukar äta, men man behöver bara räkna ordentligt på dom en gång, sen har man det i boken eller minnet för att hämtas på någon sekund.
Det är vad jag gör och det fungerar utmärkt för mig.
Det är vad jag gör och det fungerar utmärkt för mig.
När du inte lagar maten själv då?
Gravencast
2011-09-26, 10:37
När du inte lagar maten själv då?
Då äter jag enbart vad jag betraktar som en normal portion, sedan äter jag "normala" måltider hemma resten av dagen och bryr mig inte mer om det. Vet jag att det var en ovanligt fet måltid jag åt ute så drar jag bara ett par kilometer extra i spåret på kvällen. Det underlättar väl kanske att jag tränat i snart 30 år och följt denna princip nästan lika länge, så man har ett ganska bra humm om hur kroppen reagerar på det man stoppar i sig :)
Kanske det, men det är inte alla som tränat i 30 år. Kompensationsträning är någonting jag inte är ett större fan av i vilket fall som helst.
Gravencast
2011-09-26, 10:54
Kanske det, men det är inte alla som tränat i 30 år. Kompensationsträning är någonting jag inte är ett större fan av i vilket fall som helst.
Metoden jag beskrev ovan med måltider i hemmet fungerar oavsett träningserfarenhet. ;)
Är du inte ett fan av kompensationsträning så gör du antagligen på ett annat sätt, eller hur? Det finns lika många sätt som det finns individer ;)
AFanatic
2011-09-26, 16:24
Trevligt att höra från er som räknat och slutat. Det verkar ha funkat bra, vill bara kolla lite extra hur ni gör:
AFanatic: Vet du ungefär hur mångas kalorier du stoppar i dig, eller går du på mängden/volymen/typen av mat?
Ja.
Det är oundvikligt att inte "gå på mängden/volymen/typen av mat". Jag äter ju inte luft. :MrT:
Springer
2011-09-26, 17:33
Om man aldrig kommer ihåg hur mycket mat på ett ungefär man äter för att stå stilla i vikt, ja då kanske man bör fortsätta att väga maten. Man måste ju helt enkelt testa så man lär sig hur mycket man behöver. Man kommer ju alltid att gå ner ibland/upp ibland, det är ju omöjligt att äta exakt samma mängd mat varenda dag och dricka exakt samma mängd vatten osv.
Jag har gjort lite experiment, och utan att väga är det svårt att komma inom 20%. Kanske har jag unikt dåligt ögonmått. Så att från det justera portionernaa så att man sakta går ner isället för upp verkar rent ut sagt omöjligt. Men, jag ger det några veckor (eller kilogram).*
Mitt problem är nog att jag önskar få i mig tillräckligt kolisar för att träna och tävla, det sistnämnda varje helg. Kände ju direkt att låg jag -500 kcal en vecka, så blev jag tröttare. Kanske överdriver jag.
Ville lära av andra istället för egna misstag
Jag uppskattar i alla fall dina tips!
Springer
2011-09-26, 17:40
Det är ganska få som väger så lite som du gör som behöver äta 2000+ kcal i en måltid för att inte tappa i vikt och om du tränar så mycket att det krävs så är det inte heller att tokäta utan en normal måltid.
Det blir så ibland, om man springer 2-3 mil utan att käka frukost, eller gör en halvdag i skogen på en äggmacka. Det är ganska få som gör det.
Tokäta eller inte, det var storleken på måltiden som avsågs, inte om man hade behov av kalorierna.
Först och främst. Det finns inget skoj med störda ätbeteenden och ätstörningar.
Ett stört förhållningsätt har inga uppställda kriterier men om man uppfyller några av kriterierna för en ätstörning så kan det vara en ledtråd. Ingen behandlande person ska bara titta på kriterierna.
Vill du kolla på kriterierna står de med i DSM-IV utgiven av American Psychiatric Association och om inget ändrats det senaste året så använder sig Sverige av samma kriterier. Ortorexi som det ibland pratas om finns inte med som ord då det är en form av anorexi.
Vet du vad som heller inte är skoj, att jämt och ständigt få höra från sin omgivning att man har en ätstörning bara för att man inte likt skalman tittar på klockan för att äta.
PLING, dags för mat.
What? När blev det normen? Jag äter när jag vill äta och det är på kvällarna, det passar mig asbra och är så smidigt.
Vad vill jag säga? Att man ska vara jävligt försiktig med att anklaga andra för att ha sjuka hållningssätt bara för att man inte gör som flocken.
Eddie Vedder
2011-09-26, 21:20
Att man ska vara jävligt försiktig med att anklaga andra för att ha sjuka hållningssätt bara för att man inte gör som flocken.
Men det är ju ett onödigt påpekande i en tråd där det inte ens förekommit anklagelser.
Ångest och ätstörning finnes inom tråden och jag kan inte se hur de orden per automatik alltid dyker upp när någon väljer att räkna vad man äter.
En människa är inte sjuk bara för att andra inte förstår varför man gör på ett sätt.
Eddie Vedder
2011-09-26, 21:28
Ångest och ätstörning finnes inom tråden och jag kan inte se hur de orden per automatik alltid dyker upp när någon väljer att räkna vad man äter.
Ja då så, sluta prata om anklagelser. Att de ofta förekommer samtidigt är en annan sak. Och att det är vanligt på just den här typen av forum är en annan. Den som inte känner sig träffad borde ju inte reagera. Ingen anklagar dig och det finns det ingen anledning att göra. Men vissa med problemen kanske kan få sig en välbehövlig tankeställare och kanske bestämmer sig för att ta tag i sina bekymmer.
Ja då så, sluta prata om anklagelser. Att de ofta förekommer samtidigt är en annan sak. Och att det är vanligt på just den här typen av forum är en annan. Den som inte känner sig träffad borde ju inte reagera.
Lite billigt att hävda att jag, eftersom jag svarar skulle känna mig träffad?
Alla som räknar sitter inte med milligramvåg och kallsvettas, det är en bra bit från sanningen.
Eddie Vedder
2011-09-26, 21:34
Alla som räknar sitter inte med milligramvåg och kallsvettas, det är en bra bit från sanningen.
Ja jag vet. Ingen har ju påstått det heller. Jag editerade mitt inlägg lite dessutom. Försökte nyansera lite. Bara för att du mår bra tycker jag inte att du ska blunda för att den här typen av beteende ofta är en konsekvens av, eller inkörsport till, problem. Och jag tycker inte att det är fel att påtala såna trender.
Ja jag vet. Ingen har ju påstått det heller. Jag editerade mitt inlägg lite dessutom.
Jag ser vad du menar men tänk på att många som läser istället får för sig att de har ett sjukt sätt utan att de nödvändigtvis har det.
Alla är inte maniska precis som att alla som brukar alkohol inte är alkoholister.
Dude du editerar för mycket! :D
I sak håller jag med.
Det blir så ibland, om man springer 2-3 mil utan att käka frukost, eller gör en halvdag i skogen på en äggmacka. Det är ganska få som gör det.
Tokäta eller inte, det var storleken på måltiden som avsågs, inte om man hade behov av kalorierna.
Fast inget av det du räknar upp kräver ju att du äter 2000 kcal i en måltid så jag hänger inte riktigt med på vad du menar.
Vet du vad som heller inte är skoj, att jämt och ständigt få höra från sin omgivning att man har en ätstörning bara för att man inte likt skalman tittar på klockan för att äta.
PLING, dags för mat.
What? När blev det normen? Jag äter när jag vill äta och det är på kvällarna, det passar mig asbra och är så smidigt.
Vad vill jag säga? Att man ska vara jävligt försiktig med att anklaga andra för att ha sjuka hållningssätt bara för att man inte gör som flocken.
Du frågade om kriterierna och fick dem. Jag antar att du har letat reda på dem och läst dem eftersom du frågade efter dem? Om inte så gör det och läs på lite hur sjukdomarna brukar visa sig.
Resten av vad du skriver om har jag ingen om varför du skrev riktat till mig?
Jag ser vad du menar men tänk på att många som läser istället får för sig att de har ett sjukt sätt utan att de nödvändigtvis har det.
Alla är inte maniska precis som att alla som brukar alkohol inte är alkoholister.
Jag tror inte speciellt många tar åt sig på det sättet. Snarare brukar väl normen vara att folk tänker "det där gäller inte mig". Om folk får sig en tankeställare är det inte helt fel heller, är de nöjda med sin situation så ändras inget.
Springer
2011-09-27, 09:47
Fast inget av det du räknar upp kräver ju att du äter 2000 kcal i en måltid så jag hänger inte riktigt med på vad du menar?
Det är väl ingen som påstått att man behöver heller, men det blir så ibland för det passar mig.
Vad är egentligen din poäng?
Tokäta för mig är när man äter mycket, tex sätter i sig 2000+ kcal i en sittning. Har man tränat mycket så kan det ju behövas för att man inte skall tappa vikt. Och då är det bra.
Där säger du det. Samtidigt motsäger du nästan dig själv i föregående inlägg.
Jag hänger nog inte riktigt med här, vad handlar diskussionen om just nu? Det är ett jäkla surr fram och tillbaka, med förvirrade inlägg till höger och vänster.
Det är väl ingen som påstått att man behöver heller, men det blir så ibland för det passar mig.
Vad är egentligen din poäng?
Du säger tidigare i tråden att det behövs för att inte tappa i vikt.
Reaper123
2011-09-27, 10:22
Jag gjorde ett tappert försök att under semestern sluta räkna kalorier, dessvärre gjorde jag det i kombination av att vara onykter 60% av dagarna och åt en del skräpmat så summan av dom veckorna var många kilo +.
Nu gör jag ett nytt försök, som påbörjades förra veckan! Äter ungefär lika som innan (jag vet innerst inne vad som är bra och hur mycket som är lagom) men väger inte upp något och kan alltså bara uppskatta mellan tummen och pekfingret! (lyssnar dock inte på min hunger, för jag är ett hål utan botten!)
Hoppas att inom några veckor hittat rätt och kunna nå mitt långsiktiga mål utan att behöva lägga fokus på att räkna kalorier!
Återkommer väl med en update hurvida jag lyckades eller ej! ;)
Springer
2011-09-27, 10:37
Du säger tidigare i tråden att det behövs för att inte tappa i vikt.
Jag säger att kalorierna behövs, och att det passar mig bra att äta ganska mycket per måltid inl. efterrätt. Jag begriper fortfarande inte vad du vill ha sagt.
JimmyJoe
2011-09-27, 10:42
du verkar tro att om man äter lite för mycket vaknar man upp som en gris dagen efter. Så är det inte. De flesta människor stöter då och då på en spegel, kanske även en våg.
Således är det fullständigt omöjligt att bara plötsligt märka hur fet man blivit om man är mån om att inte bli det. Vad som är sämre med att inte räkna är helt enkelt kontrollen, ibland råkar det bli underskott, ibland råkar det bli en period av stagnation, ibland blir överskotten kanske onödigt stora. Trenden kan man följ bar men från dag till dag blir det mindre "optimalt". Så den möjliga lilla felkällan där får helt enkelt vägas mot nackdelarna med allt krångel. Så tänker jag, jag blir hellre onödigt smalfet än väger och räknar. Det är en alldeles för stor uppoffring för mig, jag vill aldrig ner i det träsket igen.
+ 1
Springer
2011-09-27, 10:44
Reapet, hålll oss uppdaterade. Jag tänkte göra detsamma. Idag kom jag på mig att undra vad pannkakorna innehöll för kcal. Vikten stod på burken. :-) Igår vägde jag en bit ost som jag la på macka. Återfall? :D
Springer
2011-09-27, 11:01
Nåja, har aldrig trott jag var perfekt ändå. Men väldigt nyfiken är jag.
Skillnad på nyfiken och besatt. Du kommer förhoppningsvis till insikt om det i sinom tid.
Springer
2011-09-27, 16:47
Ja, det är skillnad på att vara besatt, och undra vad man äter. Kanske kommer du till insikt så småningom du med? :-)
Är det helt OK att kalla folk besatta, maniska, och anse att de besitter ätstörningar här på Kollo? Kanske kutym till och med? Trist att vissa ämnen skall vara så känsliga.
flashigt
2011-09-27, 18:00
Räknade kalorier och lusläste etiketter på i princip allt jag åt för ett år sedan, däremot hade det att göra med att jag var i ett tjockis land där allt innehöll socker i mängder (inte USA). Gick upp 5kg oavsiktligt på ett halvår genom att äta samma saker som hemma bara det att allt var sötat där nere till skillnad ifrån här, tex fanns det inte osockrad yoghurt.
Slutade när jag kom hem och kört på high protein lite godis nu och gått upp stadigt. Ska köra en liten 5kgs deff inom en snar framtid och tänkte börja räkna igen i början av deffen så att jag får lite bättre koll om jag är rätt ute, istället för att bara hoppas att protein intaget räcker och att jag inte står still/ rasar i vikt.
Verkar vara allt för många som tror att kroppen fungerar som en miniräknare som säger att äter man 7000 extra kcal så blir det 1kg fett på kroppen. jag har själv märkt att jag har vääldigt stor aptit men att mycket av den energi jag äter blir värme och NEAT.
Fru_Flisa
2011-09-27, 20:13
Det känns så stressande att räkna på energiintag för hoppsan var man proppmätt fast det saknas x kcal men nästa dag råkade det ta slut på kcal innan dagen var slut och så var man mer hungrig.
Jag har kunnat följa scheman förr men aldrig numera, tycker bara det funkar att äta på känsla utifrån riktlinjer (jag t.ex. har riktlinjer hur mycket grönsaker som helst, lagom protein, lagom potatis/kh/etc., inte överdriva med fett) men tänker mycket på näringstiming och försöker känna när jag är mätt och inte men jag tror du bör ha annorlunda riktlinjer som har svårt att få i dej så mycket energi.
Sen tror jag är man seriös med träning/tävling i fysiska sporter så är det bra att ha lite bättre koll på kcal intaget.
Edit: Jag förstod (läste) visst fel, är det så att du vill gå ner i vikt så är grönsaker din bästa vän, sen är det bara att äta lite med huvudet.
Ja, det är skillnad på att vara besatt, och undra vad man äter. Kanske kommer du till insikt så småningom du med? :-)
Är det helt OK att kalla folk besatta, maniska, och anse att de besitter ätstörningar här på Kollo? Kanske kutym till och med? Trist att vissa ämnen skall vara så känsliga.
Ja, speciellt när de startar trådar med frågor, får svar, och reagerar med att antingen säga "det är inte för mig", "jag har inga problem", "nämen jag tror inte jag klarar det" eller vafan det nu är för idiotiska kommentarer de ger tillbaka. Varför ska folk ens bry sig när de talar med en tegelvägg som ibland sprider dålig stämning?
Är det helt ok för folk att starta trådar där alla kommentarer och förslag viftas bort?
Springer
2011-09-27, 22:05
Ja, speciellt när de startar trådar med frågor, får svar, och reagerar med att antingen säga "det är inte för mig", "jag har inga problem", "nämen jag tror inte jag klarar det" eller vafan det nu är för idiotiska kommentarer de ger tillbaka.
Vad är det som är så idiotiskt med de skälen till att inte följa råd man får? Jag vet inte hur du gör, men jag frågar i alla fall för att få tips om olika sätt att lösa problem på, och väljer det som passar mig.
Varför ska folk ens bry sig när de talar med en tegelvägg som ibland sprider dålig stämning?
En tegelvägg som sprider dålig stämning? :) Folk får bry sig precis så mycket som de vill, men om de blir sura och börjar svära och ge folk epitet för att man inte kan eller vill göra som de säger, då är det ju de som sprider dålig stämning, eller hur?
Är det helt ok för folk att starta trådar där alla kommentarer och förslag viftas bort?
Ja, varför skulle inte det vara OK? Det kan ju faktiskt vara så att av alla de förslag man får är det inget som är bra eller bättre än det man redan kör på.
Förslag som motiveras med "du är dum som inte gör som jag säger" - eller inte motiveras alls - är sällan särskilt bra, tex. Startar man dessutom en tråd för att höra andras erfarenheter, så är det väl rätt normalt att man inte nödvändigtvis hoppar på alla metoder på en gång?
Kommer den här frustration att någong inte gör som man blir tillsagad, av att en del tror att om man inte gör som de gör är det att kritisera deras val? Så är det förstås inte. Vad som passar en, passar inte en annan.
En del skribenter i den här tråden har beskrivit sina erfarenheter - utan att bli otrevliga - och de har fått tack för det. Vad mer begär du?
Springer
2011-09-27, 22:07
Edit: Jag förstod (läste) visst fel, är det så att du vill gå ner i vikt så är grönsaker din bästa vän, sen är det bara att äta lite med huvudet.
Nej, jag vill egentligen vara viktstabil, men få i mig tillräckligt med energi för att träna kondition, och tillräckligt med protein för att samtidigt öka på musklerna lite, lite.
Vad är det som är så idiotiskt med de skälen till att inte följa råd man får? Jag vet inte hur du gör, men jag frågar i alla fall för att få tips om olika sätt att lösa problem på, och väljer det som passar mig.
En tegelvägg som sprider dålig stämning? :) Folk får bry sig precis så mycket som de vill, men om de blir sura och börjar svära och ge folk epitet för att man inte kan eller vill göra som de säger, då är det ju de som sprider dålig stämning, eller hur?
Ja, varför skulle inte det vara OK? Det kan ju faktiskt vara så att av alla de förslag man får är det inget som är bra eller bättre än det man redan kör på.
Förslag som motiveras med "du är dum som inte gör som jag säger" - eller inte motiveras alls - är sällan särskilt bra, tex. Startar man dessutom en tråd för att höra andras erfarenheter, så är det väl rätt normalt att man inte nödvändigtvis hoppar på alla metoder på en gång?
Kommer den här frustration att någong inte gör som man blir tillsagad, av att en del tror att om man inte gör som de gör är det att kritisera deras val? Så är det förstås inte. Vad som passar en, passar inte en annan.
En del skribenter i den här tråden har beskrivit sina erfarenheter - utan att bli otrevliga - och de har fått tack för det. Vad mer begär du?
Visa gärna var folk säger att just du är dum för att du inte gör vad de säger. Jag är nyfiken.
Återigen, det är skillnad på att ta till sig av det folk säger, och bara vifta bort det som dravel. Man lyssnar på allt, tar in allt, väljer och sorterar. Man viftar inte bort det direkt, speciellt inte om man har skapat en tråd där man efterfrågat tips och förslag.
Folk blir sura, därför att detta i princip har blivit en rutin på Kolozzeum. Det startas trådar där folk frågar hur man gör det ena eller det andra. Det startas trådar där man utan problem kan avgöra att personen som skriver har stora psykiska problem och en fruktansvärd självbild. Det finns trådar där ungar som inte vet ut eller in kommer och undrar i fall helgfyllan förstör deras träningskarriär i en vecka.
Det är tröttsamt när man själv har gått igenom samma saker, förklarar exakt vad man gick igenom, sen slutar det med att personen ändå säger "nämen jag fortsätter nog så här". Trots att samma person frågat hur man kan lösa den situation som nu kommer fortsätta.
Det är därför jag säger att du nog kommer till insikt så småningom.
Springer
2011-09-28, 07:41
Jag tror ditt problem bottnar i att "nämne jag gör såhär istället" inte betyder att någon anser det du säger är dravel, utan att det är resultatet av att lyssnat, tagit in, sållat och fattat beslut. Som jag sa, man får oftast motstridiga råd, så någon måste ju bli besviken när hans tips inte följs. Det är kanske inte så konstigt, om du tror att det som hände dig, kommer hända alla.
I alla forum finns de folk som kommer in som nybörjare, ställer frågor, arbetar sig upp till viss effarenhet, börjar svara på egna frågor, tröttnar att svara på samma frågor om och om igen, blir bitter och sur och sedan lämnar forumet.
Och så finns de de som fortsätter att vara trevliga och delar med sig av sin kunskap och erfarenheter för de som vill lyssna så gått det går.
Om man tillhör den förstnämnda kategorin, tror jag det är bäst om man bara är tyst iställetför att förstöra diskussionerna med sin galla.
"Du kanske kommer till insikt"
Skönt då att jag inte tillhör första kategorin.
Jag har nu även gått på tåget att lägga ner kaloriräknandet. Tror det är väldigt lätt att fastna i ett beteendemönster, som kaloriräknande, där beteendet i sig från början är en tillfällig metod för att uppnå ett mål. Dock över tid så tappar man fokus på vad det ursprungliga konkretiserade målet faktiskt var men fastnar i beteendemönstret (detta är en vanlig psykologisk mekanism om jag förstått det rätt) som egentligen bara var en ad hoc metod för att nå det ursprungliga målet. Man hittar sedan på motiveringar för sig själv för att hålla sig kvar inom beteendemönstret, alltså efterkonstruktioner av dessa motiveringar och det leder till halvlögner till andra när de ifrågasätter beteendet.
Det räcker ju med att titta på de med anorexia. Ingen med anorexia vill nog bli så pass smala som de blir men de fastnar väldigt lätt i beteendemönstret trots att deras ursprungliga mål med beteendet är uppnått för länge sedan.
För att inte göra detta till ett mastodontinlägg så fortsätter jag att skriva om hur jag ersätter kaloriräknandet på min blogg:
http://deffamedpizza.blogspot.com/
Springer
2011-10-01, 15:17
Jovisst, det är ju tex rätt lätt att fastna i beteendemönstret träna styrketräning också. Först för att man ville ha lite muskler, men sen kan man inte sluta för man skjuter mål framför sig och vill ha mer och mer. Vem har inte upplevt det här?
Innebär ju inte att styrketräning är negativt eller skamligt för det. ;)
Eller varför inte pengar, "om jag bara fick lite mer i lön, skulle jag vara nöjd sen".
Att lägga sig till med ett beteendemönster kan lika gärna vara positivt, men då brukar vi säga "att skaffa en god vana". Då är ju frågna, vilka vanor är goda och vilka är dåliga.
Ett par signaler på att den "goda vanan" inte är enbart god brukar vara när personen inte kan göra avsteg från den utan att få obehagskänslor/lindrig ångest och när vanan tar så stor plats i livet att det blir destruktivt (för att ta exemplet med styrketräning t.ex. när man får ångest över missade pass, eller på inga villkor kan tänka sig att avboka ett pass för att något annat kommer i vägen, får utbrott om någon annan önskar att man ruckar på träningsschemat etc.). En god vana som blir tvångsmässig är inte längre så god. Det är t.ex. en god sak att kolla att man låst dörren innan man går hemifrån, men om man måste låsa upp och låsa igen femton gånger för att känna sig säker är det en neuros. Man måste inte vara speciellt psykiskt instabil för att skaffa sig överdrivna "goda vanor", men exakt var gränsen går varierar mellan individer.
Just i fallet med kaloriräkning och att väga allt man äter, tror jag att det kan vara lämpligt att dra öronen åt sig om man t.ex. börjar tycka att det är jobbigt att äta saker man inte har koll på vad de innehåller, att äta ute, att äta hemma hos någon kompis som man misstänker inte äter lika nyttigt som man själv, måste väga en banan innan man äter den för att veta om den väger 150g eller 200 osv. Helt enkelt när man börjar bli alltför rädd för att man skall gå upp massor i vikt om man inte väger allt/räknar på allt så att man har (upplevd) superkontroll.
Jag har nu även gått på tåget att lägga ner kaloriräknandet. Tror det är väldigt lätt att fastna i ett beteendemönster, som kaloriräknande, där beteendet i sig från början är en tillfällig metod för att uppnå ett mål. Dock över tid så tappar man fokus på vad det ursprungliga konkretiserade målet faktiskt var men fastnar i beteendemönstret (detta är en vanlig psykologisk mekanism om jag förstått det rätt) som egentligen bara var en ad hoc metod för att nå det ursprungliga målet. Man hittar sedan på motiveringar för sig själv för att hålla sig kvar inom beteendemönstret, alltså efterkonstruktioner av dessa motiveringar och det leder till halvlögner till andra när de ifrågasätter beteendet.
Det räcker ju med att titta på de med anorexia. Ingen med anorexia vill nog bli så pass smala som de blir men de fastnar väldigt lätt i beteendemönstret trots att deras ursprungliga mål med beteendet är uppnått för länge sedan.
För att inte göra detta till ett mastodontinlägg så fortsätter jag att skriva om hur jag ersätter kaloriräknandet på min blogg:
http://deffamedpizza.blogspot.com/
Hur noggrann var du gällande räknandet? Använde du matvåg? Personligen gör jag grova uppskattningar, kommer ev. sluta med det men får se, tar knappt något tid alls idag men lär å andra sidan inte vara särskilt korrekt. Läste ditt inlägg på bloggen och håller nog inte med vad gäller löpning. Många som styrketränar kör korta, stenhårda intervaller då det kan göra mycket för konditionen samtidigt som du inte är igång lika länge som vid ett lägre tempo. Är styrketräning det primära målet, borde konditionsträning främst utgöras av intensiva och explosiva pass. Men som du skriver, om detta har fått upp intresset för löpning tycker jag du ska fortsätta :thumbup:
Springer
2011-10-01, 19:20
4 ggr löpnign per vecka som det står i bloggen, kan lätt leda till skador. Så var på din vakt.
4 ggr löpnign per vecka som det står i bloggen, kan lätt leda till skador. Så var på din vakt.
4 gånger borde väl inte vara några problem generellt sett men du menar kanske att jag går från 0 till 4 ggr/vecka? ...och att det skulle vara ett problem för att min kropp inte är van vid den volymen?
Det är knäna som brukar ta mest stryk väl?
4 gånger borde väl inte vara några problem generellt sett men du menar kanske att jag går från 0 till 4 ggr/vecka? ...och att det skulle vara ett problem för att min kropp inte är van vid den volymen?
Det är knäna som brukar ta mest stryk väl?
Om du börjar från noll, så testa ett "löpprogram". Maraton.se har flera bra. Det kan kännas lite fånigt att börja med gå-springa-gå, men det är effektivt på sikt. Inte minst när det gäller att undvika tidsstjälande krämpor.
Som sagt, starta lugnt och öka. Inga som helst problem att springa 4 pass/vecka eller mer, sålänge du inte går från 0-4.
Jag har aldrig räknat på vad jag ätit, i efterhand kanske jag borde ha gjort det i ett tidigare skede för att jag misskötte maten var nog en orsak till mediokra resultat. Nu känner jag dock inget behov att räkna, det blir ganska rätt ändå. Om jag köper t.ex 1kg kyckling eller karré så vet jag på hur många portioner jag bör dela upp det och jag vet ungefär hur mycket jag ska ha av olika tillbehör. Gäller det något jag aldrig ätit förut eller inte äter så ofta så blir felmarginalen kanske lite större men det verkar jämna ut sig i längden.
Sedan april har jag gått ned ifrån 103kg till 98kg, jag har hållit en jämn och fin takt och överlag så har jag inte tappat mycket styrka alls. Kort sagt så fungerar det tillfredsställande trots att jag inte räknar och faktiskt inte ens vet vad jag har för kaloribehov.
Springer
2011-10-02, 23:04
4 gånger borde väl inte vara några problem generellt sett men du menar kanske att jag går från 0 till 4 ggr/vecka? ...och att det skulle vara ett problem för att min kropp inte är van vid den volymen?
Det är knäna som brukar ta mest stryk väl?
På mig har det varit knän, vader, framsida underben (benhinnor), höft och baksida lår. Annars inga problem... ;)
Men det beror på ålder och massa annat, en del klarar sig utan skador alls. Även om man bränner mycket energi per tid vid löpning, så pallar man inte köra lika mycket tid som i många andra konditionsidrotter (skidåkning, cyklign, simning).
Sedan april har jag gått ned ifrån 103kg till 98kg, jag har hållit en jämn och fin takt och överlag så har jag inte tappat mycket styrka alls. Kort sagt så fungerar det tillfredsställande trots att jag inte räknar och faktiskt inte ens vet vad jag har för kaloribehov.
Doh, självklart menar jag 'från 103kg till 88kg'...
Springer
2011-10-14, 15:51
Efter 3 veckor väger jag ca 2 kg mer, men det stiger inte längre. Har tränat mer än någonsin, och ätit mycket. Större portioner, kanske något mellanmål mer.
slutade för någon månad sen att räkna slaviskt, nu uppskattar jag bara på ett ungefär, har inte märkt någon större skillnad i viktnedgång tbh.
Vi ligger alltid på plus eller minus, mer eller mindre. 10kg fett blir i runda slänger 75000-77000 kcal.
75000 kcal/3650 dagar (10 år) = 20,54 kcal överskott i snitt per dag.
Har jag gjort något fatalt fel så får ni väl skälla på mig antar jag. Jag är kass på matte, men det känns som att det blev rätt :)
edit/ Det jag försöker säga är att vi går upp eller ner i det långa loppet. I mina ögon finns det inget praktiskt som heter kaloribalans.
Det är också varför jag har svårt för ordet "bulka". Ta en proteindrink extra utöver det du känner dig bekväm med att äta så ligger du troligen över denna magiska kaloribalans redan där.
Men sen är jag ju rätt tanig också, det är säkert en annan femma om man väger 100kg muskler ;)
Springer
2011-11-06, 20:01
Så här två måander senare kan man väl säga att de flesta råd som jag fick i den här tråden var ganska dåliga, dvs passade inte mig alls. Gått upp ca 3 kg nu, tyvärr.
Springer
2011-11-06, 20:05
Du förstår ju inte vad vi säger. För att misslyckas så enormt kräver det tokätande, och tokätande undviker man med lite självkontroll.
Det visade sig att Eddie hade fel, det gick att misslyckas utan att tokäta. Tvärtom har jag sakta gått uppåt, även om jag försökt justera nedåt efter de första två kilona.
Det visade sig att Eddie hade fel, det gick att misslyckas utan att tokäta. Tvärtom har jag sakta gått uppåt, även om jag försökt justera nedåt efter de första två kilona.
Lär dig då av det. Då har du antagligen absolut ingen koll på vad du behöver äta för att inte gå upp för snabbt. Utvärdera och håll koll på vågen, eller ta mått om du så vill.
Måste bara tillägga att jag tycker det är galet hur du som har kaloriräknat, och vet hur mycket på ungefär hur mycket du behöver för gå ner och i vilken takt du gick ner på dom kalorierna, kan ha problem med att veta ungefär hur mycket du behöver för att vara viktstabil?
Eddie Vedder
2011-11-06, 20:13
Det visade sig att Eddie hade fel, det gick att misslyckas utan att tokäta. Tvärtom har jag sakta gått uppåt, även om jag försökt justera nedåt efter de första två kilona.
Nej jag hade inte fel. Har man koll på spegelbild och vågens utveckling råkar man inte bara plötsligt väga mer. Du har inte haft koll och jag har rätt. :)
Så här två måander senare kan man väl säga att de flesta råd som jag fick i den här tråden var ganska dåliga, dvs passade inte mig alls. Gått upp ca 3 kg nu, tyvärr.
muskler glykogen eller fett, ätit mycket salt? etc
3kg fett på två månader?
dvs 21000-27000kcal för mycket ( o man ponerar att allt blir fett vilket det inte blir)
runda slängar 60dagar
dvs 350-450kcal extra varje dag.... dvs ett stort mellanmål för mycket varje dag
Springer
2011-11-06, 20:28
Nej jag hade inte fel. Har man koll på spegelbild och vågens utveckling råkar man inte bara plötsligt väga mer. Du har inte haft koll och jag har rätt. :)
Som jag sa, jag har haft koll både på spegel och vikt och försökt justera, men det har inte gått. Så jag har inte "plötsligt" vägt mer, utan det har gått stadigt uppåt.
Eddie Vedder
2011-11-06, 20:30
Som jag sa, jag har haft koll både på spegel och vikt och försökt justera, men det har inte gått. Så jag har inte plötsligt vägt mer, utan det har gått stadigt uppåt.
Ja vi säger så. Det faktum att du nästan verkar nöjd över ditt misslyckande för att du ser det som att "Haha, titta Eddie, jag misslyckades nananana!" är alldeles för komiskt för att uppröras över. Så grattis till ditt misslyckande. Sug på den karamellen. :thumbup:
Som jag sa, jag har haft koll både på spegel och vikt och försökt justera, men det har inte gått. Så jag har inte plötsligt vägt mer, utan det har gått stadigt uppåt.
Så du har alltså sett att du har gått upp och inte gjort något åt det? Du måste du ju inse själv att du kanske bör äta mindre för att du inte ska gå upp i den takt du gjort?
Springer
2011-11-06, 20:39
Lär dig då av det. Då har du antagligen absolut ingen koll på vad du behöver äta för att inte gå upp för snabbt. Utvärdera och håll koll på vågen, eller ta mått om du så vill.
Preics vad jag gjort i 2 månader.
Måste bara tillägga att jag tycker det är galet hur du som har kaloriräknat, och vet hur mycket på ungefär hur mycket du behöver för gå ner och i vilken takt du gick ner på dom kalorierna, kan ha problem med att veta ungefär hur mycket du behöver för att vara viktstabil?
Jo, men tyvärr fick jag rådet att helt sluta räkna kalorier, och det var det jag ville pröva. Visst kan jag börja gissa vad det jag äter väger och innehåller, och hålla reda på hur många kcal jag springer bort och så vidare. Går säkert bättre om jag på detta sätt räknar kalorier, ingen tvekan.
Jag behöver ca 2300 kcal för att vara stabil (+ träning). Men eftersom jag inte vet hur många kalorier jag käkar, så vet jag inte vad den informatione gör för nytta just nu.
Springer
2011-11-06, 20:45
Ja vi säger så. Det faktum att du nästan verkar nöjd över ditt misslyckande för att du ser det som att "Haha, titta Eddie, jag misslyckades nananana!" är alldeles för komiskt för att uppröras över. Så grattis till ditt misslyckande. Sug på den karamellen. :thumbup:
Sorgligt att du visar så stora brister i din empatiska förmåga. Vad för ont har jag gjort dig, förutom att konstatera att ditt råd till mig inte funkade?
Springer
2011-11-06, 20:46
Så du har alltså sett att du har gått upp och inte gjort något åt det?
Nej, "även om jag försökt justera nedåt efter de första två kilona." skrev jag.
Eller ja, jag försökte göra något åt det i alla fall, men har inte lyckats. Tyvärr verkar det som en del människor gärna gottar sig i mitt misslyckande.
Eddie Vedder
2011-11-06, 20:51
Sorgligt att du visar så stora brister i din empatiska förmåga. Vad för ont har jag gjort dig, förutom att konstatera att ditt råd till mig inte funkade?
Det jag skrev är inte vad du gjort men ändå verkar du finna ett egenvärde i att visa att jag hade fel. Och därför sa jag grattis. Om du inte ville att det skulle bli såhär beklagar jag förstås.
Springer
2011-11-06, 20:59
Vill du inte vet vad dina råd gav för resultat? Det hade jag velat.
Men men, alltid är det någon som läser detta som ser att inte alla råd man får ger önskat resultat, själv måste jag väl fundera på vad jag skall göra nu. Vara nöjd med att långsamt gå upp och upp, eller pröva någon annan metod för att gå ner och hålla mig smal (ja, jag vill vara smal).
Helst inte ta fram vågen igen. Mitt tidigare förslag om att jag räknar träningen och försöker skatta det jag kan, utan vågens hjälp kanske.
Kul att du påstår att nicklas har haft fel, för att DU har misslyckats, då han har helt rätt.
Jag har själv gjort exakt som han beskriver, i flera år, och har stått på samma vikt. Om jag märker på vågen att jag gått upp 1-1.5 kilo, då får jag helt enkelt justera kosten tills jag har gått ner dom igen.
Springer
2011-11-06, 21:01
Kul att du påstår att nicklas har haft fel, för att DU har misslyckats, då han har helt rätt.
Jag har själv gjort exakt som han beskriver, i flera år, och har stått på samma vikt. Om jag märker på vågen att jag gått upp 1-1.5 kilo, då får jag helt enkelt justera kosten tills jag har gått ner dom igen.
Du har aldrig tänkt tanken att samma råd kanske inte är rätt för alla?
Eddie Vedder
2011-11-06, 21:03
Du har aldrig tänkt tanken att samma råd kanske inte är rätt för alla?
Ja så är det. Men faktum kvarstår ju att du inte korrigerade när du såg att du gick upp. Så då gjorde du ju inte som jag föreslog. Det är uppenbart att det inte är lika lätt för dig att hålla balans utan kaloriräkning. Och det är inget fel i det. Men att göra en grej av att det beror på hur fel jag har (när du inte ens gjorde som jag föreslog) är ju faktiskt en smula barnsligt.
Jag har lyckats gå upp sisådär 14 kg efter att jag la ner kaloriräknandet för ungefär 1 ½ månad sen. Lite snabbare än väntat, ganska fail :D
Du har aldrig tänkt tanken att samma råd kanske inte är rätt för alla?
Men om du följer hans råd så blir det ju rätt. För du har ju tydligen inte justerat intaget som han säger (t.ex justera så att du på vågen går ner i vikt, vilket inte är så svårt att kolla och att göra. Du har ju uppenbarligen justerat alldeles för lite, och sådant bör man lägga märke till inom ett par dagar, och då får man helt enkelt äta ännu mindre..)
Skitsamma, det är ju inte ditt fel. Skyll på oss andra på kolozzeum.
Springer
2011-11-06, 21:10
Ja så är det. Men faktum kvarstår ju att du inte korrigerade när du såg att du gick upp. Så då gjorde du ju inte som jag föreslog. Det är uppenbart att det inte är lika lätt för dig att hålla balans utan kaloriräkning. Och det är inget fel i det. Men att göra en grej av att det beror på hur fel jag har (när du inte ens gjorde som jag föreslog) är ju faktiskt en smula barnsligt.
Det som är en smula barnsligt är väl att du tror att det är för din skull jag skrev det jag skrev, att jag försökte "göra en grej av det"?
Jag sa att jag *försökte* korrigera, men att det inte gick. Jag blev aldrig klok på hur mycket jag skulle äta, eftersom jag inte höll koll på hur mycket jag åt när jag gick upp, eller hur mycket jag tränade (i kcal).
Eddie Vedder
2011-11-06, 21:13
Det som är en smula barnsligt är väl att du tror att det är för din skull jag skrev det jag skrev, att jag försökte "göra en grej av det"?
Då hade du ju bara konstaterat att det inte funkade i så fall. Mig behöver du ju inte nämna om jag inte spelar roll.
Springer
2011-11-06, 21:15
Du har ju uppenbarligen justerat alldeles för lite, och sådant bör man lägga märke till inom ett par dagar, och då får man helt enkelt äta ännu mindre..)
Nej, eftersom man måste väga sig flera dagar i rad och arbeta med medelvärden för att få någon vettig siffra. Det kan variera +/- 1 kg per dag, det jag pratar om är den långsiktiga trenden.
Ja, det är väl uppenbart att jag justerat för lite? Goddag yxskaft liksom...
Springer
2011-11-06, 21:18
Då hade du ju bara konstaterat att det inte funkade i så fall. Mig behöver du ju inte nämna om jag inte spelar roll.
Men, det var ju ditt råd? Så jag citerade ditt råd och sa hur det gick. Svårare än så är det inte.
Eddie Vedder
2011-11-06, 21:19
Men, det var ju ditt råd? Så jag citerade ditt råd och sa hur det gick. Svårare än så är det inte.
Jag ska inte ta den glädjen ifrån dig som sagt. Vi konstaterar att det är helt mitt fel och att du själv saknar ansvar. :)
Inget illa menat, men jag skulle aldrig vilja vara runt en person som du. Om du är likadan i verkligheten vet jag inte, det hoppas jag inte iallafall. Men att du försöker skylla ifrån dig (en del iallafall, genom ett personligt påhopp) för att du själv har misslyckats *screwy*
Väx upp.
Springer
2011-11-06, 21:29
Jag ska inte ta den glädjen ifrån dig som sagt. Vi konstaterar att det är helt mitt fel och att du själv saknar ansvar. :)
Nu är du så där löjlig igen, Eddie. Ingen har påstått att det är helt ditt fel, eller att jag saknar ansvar.
Vad är du ute efter egentligen? Ditt råd passade inte mig, skall det verkligen vara så svårt att smälta för en vuxen människa?
Springer
2011-11-06, 21:34
Inget illa menat, men jag skulle aldrig vilja vara runt en person som du. Om du är likadan i verkligheten vet jag inte, det hoppas jag inte iallafall. Men att du försöker skylla ifrån dig (en del iallafall, genom ett personligt påhopp) för att du själv har misslyckats *screwy*
Väx upp.
Jag undrar om du är riktigt läskunnig? inget illa ment, förstås.
Det visade sig att Eddie hade fel, det gick att misslyckas utan att tokäta. Tvärtom har jag sakta gått uppåt, även om jag försökt justera nedåt efter de första två kilona.
Nu är du så där löjlig igen, Eddie. Ingen har påstått att det är helt ditt fel, eller att jag saknar ansvar.
Vad är du ute efter egentligen? Ditt råd passade inte mig, skall det verkligen vara så svårt att smälta för en vuxen människa?
:Virro
Du får väl ta ansvar för dina egna handlingar. Allt du behöver veta står i tråden.
Springer
2011-11-06, 21:57
Alla får vi ta ansvar för våra ord och gärningar.
Jag förstår inte poängen med dina citat, det syftar ju inte ens på samma sak?
Springer
2011-11-06, 22:08
Jag har lyckats gå upp sisådär 14 kg efter att jag la ner kaloriräknandet för ungefär 1 ½ månad sen. Lite snabbare än väntat, ganska fail :D
Det låter inte som det var meningen? ;)
Men du, allt du behöver veta för att gå ner igen står i tråden! :hbang:
:Virro
Du får väl ta ansvar för dina egna handlingar. Allt du behöver veta står i tråden.
Ja precis, att påstå att någon hade fel är samma sak som att säga att något är någons fel...
Den här tråden är konstig på så många sätt. Det låter som om det inte skulle finnas några mellansteg mellan att räkna varenda kalori och att inte ha någon som helst koll whatsoever på vad man stoppar i sig. Så är det ju inte. Folk har bantat, eller försökt undvika att gå upp i vikt, mycket längre än vad kaloritabeller varit var mans egendom. Ett sätt att få en uppfattning om hur ens matvanor ser ut som är väl beprövat, både av personer som vill gå upp i vikt och personer som vill gå ned i vikt, är att skriva ned vad man äter, när man äter det och varför man äter det. T.ex.: 8 köttbullar, 2 potatisar, ketchup, sallad; lunch", "2 husmans med smör och ost (4 skivor), 2 koppar kaffe, eftermiddagsfika" eller "nötter, ingen aning om mängd, hemma och pluggade, uttråkad". Om man är någorlunda sanningsenlig brukar detta ge en rätt bra antydan om var "problemet" ligger om man, som TS, tycker att man går upp i vikt utan att förstå varför, och vad man kan kapa bort eller ersätta med något annat.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.