Visa fullständig version : Drivkraft
Hur får man energi och drivkraft? Jag kan känna en sådan energi och ork ett fåtal dagar, men för det mesta känner jag mig seg och orkeslös. Hur får man energi att göra det man vill göra?
Själv har jag inte brist på planer och visioner om vad jag vill göra, men motivationen för att komma igång saknas ofta när jag känner mig trött i hela kroppen.
Rent fysiskt är jag både starkare och uthålligare än någonsin. Det känns som att jag bara sitter och väntar på bättre tider. Hur tänker och känner ni kring det här?
1. Vad i livet stressar dig? Gör dig av med det.
2. Sov tillräckligt.
Fixa svaret på din fundering du så tar jag och tittar in i tråden lite senare och insuper visdomen.:D
mjölk-dryck
2011-08-07, 18:21
Hur får man energi och drivkraft? Jag kan känna en sådan energi och ork ett fåtal dagar, men för det mesta känner jag mig seg och orkeslös. Hur får man energi att göra det man vill göra?
Själv har jag inte brist på planer och visioner om vad jag vill göra, men motivationen för att komma igång saknas ofta när jag känner mig trött i hela kroppen.
Det känns som att jag bara sitter och väntar på bättre tider.
Sånt här är intresserar mig riktigt mycket och jag har ägnat mycket tid att analysera det så jag tror mina tips kan vara till nytta om du applicerar dem!
1. Sluta rönka!
2. Sluta göra saker när du faktiskt inte känner för att göra dem (t ex; dra inte ut på krogen om du inte känner för det, det är nice att dega ibland också)
3. Ta reda på vilka dåliga vanor du har, skriv ner dem så att det blir tydligt och objektivt.
4. Fundera på vad du faktiskt värderar i livet! Att ha mål och drömmar är asnajs men det är vägen dit som är "livet".
5. Fundera på hur du vill utvecklas som person! Är du kongruent med dina värderingar? Om inte, varför?
6. Byt umgänge, flytta till en ny stad eller res (helst på egen hand!).
7. Se över dina levnadsvanor (går du och lägger dig vid nio eller sitter du vid datorn och slösurfar fram till tolv?).
Alltså, lär känna din kropps signaler. Vila när du behöver vila, ät när du behöver äta (och ät saker som KÄNNS bra), gör saker när du är rastlös (dra igång saker själv när ingen annan gör det).
Det känns som att jag bara sitter och väntar på bättre tider.
Det är både komplicerat och väldigt enkelt. Är du trött på att sitta och vänta? Bra, då har du motivation till att göra något istället. Du måste bara inse att det är tristessen som är motivationen och att du har all anledning att börja stega mot dina mål & leva det liv du vill!
Drivkraft är ett VAL och det är dessutom självfödande. Man sätter sina egna gränser! Sen behöver man inte fundera sönder vad det är man ska göra, det skapar lätt beslutsångest. Kör på något som du själv tycker känns bra och verkar vettigt så löser sig resten av sig självt ska du se :)
1. Vad i livet stressar dig? Gör dig av med det.
2. Sov tillräckligt. Det mesta? Jag kan i princip aldrig koppla av. Det som stressar mig mest är när det är "skarp läge" så att säga.
Fixa svaret på din fundering du så tar jag och tittar in i tråden lite senare och insuper visdomen.
:thumbup:
Sånt här är intresserar mig riktigt mycket och jag har ägnat mycket tid att analysera det så jag tror mina tips kan vara till nytta om du applicerar dem!
1. Sluta rönka! :confused:
2. Sluta göra saker när du faktiskt inte känner för att göra dem (t ex; dra inte ut på krogen om du inte känner för det, det är nice att dega ibland också) Jo, det har jag börjat leva efter också. Har fått be om ursäkta otaliga gånger för att jag är tråkig eftersom jag är så seg. Sen är nykterist också :)
3. Ta reda på vilka dåliga vanor du har, skriv ner dem så att det blir tydligt och objektivt. Hur? Prokastrinering är ju given, men annars vet jag inte. Jag har väl lätt för att låta mig själv förfalla när jag går sysslolös dock.
4. Fundera på vad du faktiskt värderar i livet! Att ha mål och drömmar är asnajs men det är vägen dit som är "livet". Frågan är om det är så lätt bara. Mycket känns motigt och det är inte mycket jag egentligen uppskattar. Jag har mina mål och lever med en fasad utåt om att allt är ok. Hobbies och egna intressen funkar till viss del, men pengar är där ofta en väldigt begränsande faktor.
5. Fundera på hur du vill utvecklas som person! Är du kongruent med dina värderingar? Om inte, varför? Ja, jag anser mig själv vara trogen gentemot mig själv, åtminstone som jag uppfattar mig själv nu. Det kan dock vara så att jag har en annan bild av mig själv gentemot den jag faktiskt är eller verkar vara för andra eftersom jag alltid förväntar mig själv mer av mig själv.
6. Byt umgänge, flytta till en ny stad eller res (helst på egen hand!).
Jag flyttar utomlands om 3 veckor ;) Det kommer högst troligen involvera en del resande.
7. Se över dina levnadsvanor (går du och lägger dig vid nio eller sitter du vid datorn och slösurfar fram till tolv?). Jag går och lägger mig någonstans mellan 01 - 04 beroende hur trött jag är och när jag slutar på jobbet. Eftersom jag jobbar kvällstid känns det svårt att ändra på i nuläget.
Alltså, lär känna din kropps signaler. Vila när du behöver vila, ät när du behöver äta (och ät saker som KÄNNS bra), gör saker när du är rastlös (dra igång saker själv när ingen annan gör det).
Det är både komplicerat och väldigt enkelt. Är du trött på att sitta och vänta? Bra, då har du motivation till att göra något istället. Du måste bara inse att det är tristessen som är motivationen och att du har all anledning att börja stega mot dina mål & leva det liv du vill!
Drivkraft är ett VAL och det är dessutom självfödande. Man sätter sina egna gränser! Sen behöver man inte fundera sönder vad det är man ska göra, det skapar lätt beslutsångest. Kör på något som du själv tycker känns bra och verkar vettigt så löser sig resten av sig självt ska du se :) Det är mycket jag skulle vilja prova, mest bara eftersom jag är väldigt nyfiken, men det känns inte alltid lätt att veta i vilken ände jag ska börja.
Det mesta? Jag kan i princip aldrig koppla av. Det som stressar mig mest är när det är "skarp läge" så att säga.
Gör en lista och börja uppifrån. Sätt igång!
mjölk-dryck
2011-08-07, 19:19
Angående onanin så får du mycket mer energi av att låta bli (du behöver självklart inte gå och bli munk men att utmana sig själv att hålla sig (dvs fokusera på andra saker) i 1-2 månader som slutmål är givande och nyttigt), det är svårt i början men efter ett tag märker du att du överlever!
Dåliga vanor kan vara mycket (t ex rökning, att ta ut sitt dåliga humör på andra etc) men prokrastingeringen är ju utmaning nog att börja med. Som mikaelj skrev så är det bara till att börja skriva "to-do"-listor & planera din framtid (hence almenackor & kalendrar)! Känns ovant i början men när du väl kommer igång och inser nyttan så kommer du aldrig lägga av! :thumbup:
Frågan är om det är så lätt bara. Mycket känns motigt och det är inte mycket jag egentligen uppskattar. Jag har mina mål och lever med en fasad utåt om att allt är ok. Hobbies och egna intressen funkar till viss del, men pengar är där ofta en väldigt begränsande faktor.
Slow down boi! Detta handlar inte om vad du uppskattar eller hur du mår NU utan vad du praktiskt ska göra för att må bra i fortsättningen :) sen är proaktivitet och fysiskt välmående (dvs sömn, träning & mat) förutsättningarna för att må bra. Om du inte tar hand om din kropp och ditt liv är det inte så konstigt att kroppen & psyket signalerar att något är fel genom din orklöshet & "deppighet" :) Har du någon du släpper fasaden för och pratar om hur du faktiskt mår & känner dig? Om du verkligen tänker efter, vad är då syftet med din fasad när du faktiskt inte mår bra? Att gå runt och låtsas vara på topp tar nämligen en hel del energi och gör att man mår dåligt i sig.
Angående jobbet så fundera på hur du på lång sikt kan skaffa dig ett jobb & liv som du trivs med - dvs hur du skulle vilja leva. Det går inte över en natt men det går om man skyndar långsamt!
Angående onanin så får du mycket mer energi av att låta bli (du behöver självklart inte gå och bli munk men att utmana sig själv att hålla sig (dvs fokusera på andra saker) i 1-2 månader som slutmål är givande och nyttigt), det är svårt i början men efter ett tag märker du att du överlever!
En gång jag försökte den där idiotin fick jag så blueballs att jag blev odräglig och kunde klämma ut en droppe bröstmjölk ur ena bröstvårtan. Det efter 3 veckor. Så länge kommer jag aldrig någonsin gå igen sålänge jag har normal könsdrift.
Gör en lista och börja uppifrån. Sätt igång! Det är ju inte världens enklaste att göra sig av med saker som stressar en när det är saker jag på ett eller ett annat sätt måste förhålla mig till. Privatekonomi, jobb och studier, mitt förhållningssätt till vänner och familj, kärlek och intima relationer m.m.
Angående onanin så får du mycket mer energi av att låta bli (du behöver självklart inte gå och bli munk men att utmana sig själv att hålla sig (dvs fokusera på andra saker) i 1-2 månader som slutmål är givande och nyttigt), det är svårt i början men efter ett tag märker du att du överlever! Jag har provat och eh, saker tenderar att förvärras ganska markant åt en annan riktning :em:
Det är redan nog så illa som det är på den fronten. Jag måste bli bättre på att ragga, det här håller inte i längden..
Dåliga vanor kan vara mycket (t ex rökning, att ta ut sitt dåliga humör på andra etc) men prokrastingeringen är ju utmaning nog att börja med. Som mikaelj skrev så är det bara till att börja skriva "to-do"-listor & planera din framtid (hence almenackor & kalendrar)! Känns ovant i början men när du väl kommer igång och inser nyttan så kommer du aldrig lägga av! :thumbup:
Jo, jag har kalender med 7 olika färger som jag syncar med min smartphone, en "to-do-app" jag använder dagligen och ett otal massa listar och anteckningar över saker jag funderar på att göra. Jag planerar mycket efter sådant, men det är mycket som bara blir uppskrivet och bara ligger där utan att jag tar tag i det. Det är också mycket jag funderar över att göra som aldrig ens kommer på pränt.
Slow down boi! Detta handlar inte om vad du uppskattar eller hur du mår NU utan vad du praktiskt ska göra för att må bra i fortsättningen :) sen är proaktivitet och fysiskt välmående (dvs sömn, träning & mat) förutsättningarna för att må bra. Om du inte tar hand om din kropp och ditt liv är det inte så konstigt att kroppen & psyket signalerar att något är fel genom din orklöshet & "deppighet" :)
Har du någon du släpper fasaden för och pratar om hur du faktiskt mår & känner dig? Om du verkligen tänker efter, vad är då syftet med din fasad när du faktiskt inte mår bra? Att gå runt och låtsas vara på topp tar nämligen en hel del energi och gör att man mår dåligt i sig. Fysiskt sett har jag aldrig mått bättre än nu, den insikten fick jag för snart två år sedan. Att för att ens ha en chans att må bra psykiskt måste jag ha en bra fysisk grund att stå på i nuläget.
Endast för ett fåtal personer, och då inte ens min egen familj har jag visat mitt rätta jag. Problemet är att jag bara har väldigt negativa erfarenheter av det. Jag önskar att jag hade någon jag kunde prata med om allt, men det har jag inte. Det är ingen som vill höra när man mår dåligt. Folk blir ledsna och oroliga och börjar behandla en annorlunda. Det är inte värt det. Jag har hellre en fasad utåt så slipper jag allt det.
Angående jobbet så fundera på hur du på lång sikt kan skaffa dig ett jobb & liv som du trivs med - dvs hur du skulle vilja leva. Det går inte över en natt men det går om man skyndar långsamt! Jobbet är ett extra- och sommarjobb på ett företag jag jobbat på i ca 3 år. Det är verkligen ingenting jag tänkte hålla mig kvar i, utan har som backup i brist på bättre. Jag har en plan via studier att få göra något jag trivs med, men jag har ett par år kvar på utbildningen.
Jockefoten
2011-08-07, 19:59
Rädslan är den bästa drivkraften!
mjölk-dryck
2011-08-08, 17:32
Du kan komma med vilka ursäkter du vill för att rättfärdiga att du sitter kvar i den situationen du är i men det kommer inte hjälpa dig. Jag testar att vara lite mer pragmatisk:
1. Om du inte kan hålla dig från att runka har du per definition ett beroende.
2. Ditt andra problem är att du saknar självdisciplin och därför inte gör de saker du vet att du borde göra och hade mått bättre av.
Du behöver bygga upp din självdisciplin och ett enkelt sätt att göra det på är att sluta rulla skinn (dvs du övervinner ett beroende). Sen kommer det dessutom ge fördelar i form av ökat välmående och energi vilket gör att du blir gladare = du blir en mer attraktiv människa = du behöver inte ragga utan bara umgås och vara dig själv med folk!
Hursomhelst, ville inte snöa in för mycket på just den saken men du behöver träna upp din självdisciplin lite i taget och du måste börja någonstans. Ingen annan kommer styra upp ditt liv och om du inte inser det nu har du troligtvis helt enkelt inte sjunkit tillräckligt långt för att bli motiverad till förändring. Lycka till vad du än väljer att göra :)
Rädslan är den bästa drivkraften! Inte direkt, det brukar resultera i att jag blir paranoid och handlingsförlamad. Får man som jag också svårt att sova om nätterna, är ovillig att vara ute när det är mörkt och inte svara på okända nummer är det inte så produktivt. Den perioden var inte särskilt givande..
Du kan komma med vilka ursäkter du vill för att rättfärdiga att du sitter kvar i den situationen du är i men det kommer inte hjälpa dig. Jag testar att vara lite mer pragmatisk:
1. Om du inte kan hålla dig från att runka har du per definition ett beroende.
2. Ditt andra problem är att du saknar självdisciplin och därför inte gör de saker du vet att du borde göra och hade mått bättre av.
Du behöver bygga upp din självdisciplin och ett enkelt sätt att göra det på är att sluta rulla skinn (dvs du övervinner ett beroende). Sen kommer det dessutom ge fördelar i form av ökat välmående och energi vilket gör att du blir gladare = du blir en mer attraktiv människa = du behöver inte ragga utan bara umgås och vara dig själv med folk!
Hursomhelst, ville inte snöa in för mycket på just den saken men du behöver träna upp din självdisciplin lite i taget och du måste börja någonstans. Ingen annan kommer styra upp ditt liv och om du inte inser det nu har du troligtvis helt enkelt inte sjunkit tillräckligt långt för att bli motiverad till förändring. Lycka till vad du än väljer att göra :) 1. Det är något som de flesta vuxna män tampas med. Det handlar inte främst om självdisciplin det handlar om att få ut en annan typ av energi som inte kan användas till något annat. Det är i allra högsta grad naturligt, även om det är jobbigt ibland.
2. Frågan är om det handlar om självdisciplin eller att jag helt enkelt inte har energin att göra det? Om något är tillräckligt viktigt så gör jag det. Ingen i min omgivning skulle beskriva mig som lat, snarare tvärtom. När jag väl bestämmer mig för något brukar det gå, när jag sätter upp ett klart mål och en tidsram. Det går ibland när man har tillräckligt stor motivation för det. Det jag undrar är var man får denna drivkraft ifrån. Individuell måluppfyllelse ser jag som väldigt positivt.
Lite halvt OT, men: Vara mig själv funkar inte för mitt nuvarande syfte. Att vara sig själv funkar möjligen delvis (inte helt öppet inledningsvis kanske) om det är ett seriöst förhållande man letar efter) är det något temporärt eller ONS så är det mindre lämpligt.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.