Visa fullständig version : Varierad nivå på studiebidraget beroende på utbildning?
Gigabyte
2011-06-30, 17:09
Läste precis en artikel i DN (http://www.dn.se/ekonomi/sn-sank-studiestodet-for-humaniora) om en intressant rapport från Svenskt Näringsliv där bl.a. höjt studiebidrag för "riktiga" utbildningar föreslås.
Vad finns det att säga om denna idé? En sak jag kom att tänka på är att möjligheten till arbete vid sidan av utbildningen kan variera kraftigt beroende på vad man studerar. Kan det i så fall vara vettigt att ge ökat stöd till de som strävar med tidskrävande utbildningar?
Hur ska man kunna bedöma vilka utbildningar som ska få ökat eller sänkt bidrag?
Jag kan ju hålla med om det, de som läser ett program har ju t.ex. mer att göra än strökurser. Men man får lika mycket i bidrag, vad jag vet.
Jadu, om detta har jag många åsikter.
För det första tycker jag inte att bidragsdelen ska variera, det är lånedelen som ska variera.
För det andra bör detta inte ha något med ämnesområde att göra utan med arbetsmarknad.
Det är helt enkelt både rimligt och humant mot alla studenter att de som pluggar mot något som ger säkra och välavlönade jobb ska ha möjlighet att ta ut ett större lån än de som pluggar annat.
Men jag tycker i stort att tanken är god. Det måste komma fram mer kortsiktiga incitament för att göra vissa studieval som på lång sikt gynnar individen och landet.
pragmatist
2011-06-30, 17:48
Ett bättre system, enligt min ödmjuka åsikt, är att avskriva en del av studentens studieskulder när han/hon tar examen i en bristprofession. Man vill ju inte göra det mer attraktivt att vara student, man vill göra det attraktivt att bli klar.
kaffekopp
2011-06-30, 18:01
varfor handlar det alltid om pengar, har kultur/konst inget varde?
Ett bättre system, enligt min ödmjuka åsikt, är att avskriva en del av studentens studieskulder när han/hon tar examen i en bristprofession. Man vill ju inte göra det mer attraktivt att vara student, man vill göra det attraktivt att bli klar.
Kanske hade gått att tänka ut ett system där företag som nyanställer kan fås att betala av studieskulder - till viss del - för sina anställda. Kanske skattelättnader för sådana företag? Har för mig att i vissa länder har vissa företag som förmån att de betalar en del av ens studieskuld.
Klart studiebidraget ska höjas, pengarna kan man ta från verksamhet som utomeuropeisk invandring och EU, som f.ö nyligen informerade svenska skattebetalare om att det krävs ytterligare 10 miljarder i och med deras nya budget.
Nej, jag tycker nog att det där är ett feltänk. Utbildningar som håller för låg nivå samt har för svag förankring i och relation till arbetsmarknaden bör snarare på sikt omprövas vad gäller deras akademiska bäring. Kurser och program som mer påminner om en lekstuga för vuxna till exempel bör istället förläggas till den lägre utbildningsnivå där de hör hemma.
Det samhällsnyttiga värdet på en utbildning bör för övrigt inte uteslutande avgöras i ekonomiska termer.
Jag kan ju hålla med om det, de som läser ett program har ju t.ex. mer att göra än strökurser. Men man får lika mycket i bidrag, vad jag vet.
Varför skulle det nödvändigtvis vara mer tidskrävande att läsa på ett program menar du?
ett bättre system, enligt min ödmjuka åsikt, är att avskriva en del av studentens studieskulder när han/hon tar examen i en bristprofession. Man vill ju inte göra det mer attraktivt att vara student, man vill göra det attraktivt att bli klar.
+1
Ett bättre system, enligt min ödmjuka åsikt, är att avskriva en del av studentens studieskulder när han/hon tar examen i en bristprofession. Man vill ju inte göra det mer attraktivt att vara student, man vill göra det attraktivt att bli klar.
Varför är examen viktigt? Att den är det för universitetet förstår jag, men för individen och samhället?
Frågan är vad t ex Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare (en av medlemmarna i Svenskt näringsliv) verkligen tycker om att kurser i svampplockning och kreativ matlagning används som exempel (från hemsidan för svenskt näringsliv)? Natur och matlagning är inga små områden inom det förbundet.
Eller hur hela tonen fungerar ihop med film två om barnpassningen i samband med att rapporten ska diskuteras http://www.svensktnaringsliv.se/fragor/almedalen2011/ta-med-barnen-till-almedalen-2011_131643.html ? Ffa delen om att Sverige går från en tillverkningsindustri till en upplevelseindustri är lite motsägelsefullt.
Inte för att det inte finns en poäng i att vissa utbildningar kanske inte behöver ha så många platser och att vissa kurser är utfyllnad men i det här fallet finns det ju inget som helst konkret att gå på då det handlar om gratisreklam för ett jippo som svenskt näringsliv ska hålla.
Varför är examen viktigt? Att den är det för universitetet förstår jag, men för individen och samhället?
Jag anställer hellre en som gör saker färdiga än en som inte.
Jag anställer hellre en som gör saker färdiga än en som inte.
Fast då finns det ju redan motivation att ta examen.
Gigabyte
2011-06-30, 20:36
Ett bättre system, enligt min ödmjuka åsikt, är att avskriva en del av studentens studieskulder när han/hon tar examen i en bristprofession. Man vill ju inte göra det mer attraktivt att vara student, man vill göra det attraktivt att bli klar.
Håller med där. Kan nog vara en smartare idé att ge en sån morot istället.
Varför är examen viktigt? Att den är det för universitetet förstår jag, men för individen och samhället?
Beror väl på hur man ser det men det finns ju trots allt vissa som går och drar sig i studentlivet lite väl länge vilket inte genererar speciellt stora skatteintäkter. För individens del verkar det ju vara så att många inte inser hur mycket pengar som går förlorade p.g.a. att utbildningen drar ut på tiden.
Ignatius72
2011-06-30, 20:44
varfor handlar det alltid om pengar, har kultur/konst inget varde?
Det är klart att det har ett värde. Men är värdet så stort att man inte behöver någn form av självfinansiering? Vare sig när det gäller utbildning eller arbete?
Är värdet så stort att vi utbildar ett helt gäng som inte kommer att producera något annat än för den närmast sörjande skaran?
Ska vi betala mediokra fotbollsspelare för att de tycker att fotboll är kul fastän inte en kotte skulle betala 5kr och än mindre slösa 90 minuter av sitt liv på att kolla på skiten?
Jag vet inte.
Men jag lutar åt att folk både skulle betala och uppskatta kvalite när de ser den. Det ser vi på alla områden, varför inte inom konst och kultur?
varfor handlar det alltid om pengar, har kultur/konst inget varde?
Newsflash: Det finns inte hur mycket pengar som helst.
eriksvensson
2011-06-30, 21:39
Det är klart att det har ett värde. Men är värdet så stort att man inte behöver någn form av självfinansiering? Vare sig när det gäller utbildning eller arbete?
Är värdet så stort att vi utbildar ett helt gäng som inte kommer att producera något annat än för den närmast sörjande skaran?
Ska vi betala mediokra fotbollsspelare för att de tycker att fotboll är kul fastän inte en kotte skulle betala 5kr och än mindre slösa 90 minuter av sitt liv på att kolla på skiten?
Jag vet inte.
Men jag lutar åt att folk både skulle betala och uppskatta kvalite när de ser den. Det ser vi på alla områden, varför inte inom konst och kultur?
Och vem ska bestämma vilka kurser som kvalificerar för att få fullt studiebidrag då? Det finns arbetslösa/icke verksamma långtidsakademiker/sjuksköterskor med.. Jag pluggade själv datorspelutveckling i 1½ år och fick fullt studiestöd under denna tid (och jobb efteråt..). Om jag inte minns fel så fick 80/90% av klassen jobb efter skolan så jag förstår inte riktigt hur man ska bedöma vad som ger mest valuta för studiepengarna, vem ska bestämma det egentligen?
Sedan förstår inte varför kultur och liknande skulle vara sämre än någon annan form av utbildning. Däremot ska man givetvis se över kursutbudet för s.k. flumkurser/utbildningar (enl. mig) som t.ex. svampplockning eller Harry potter. :)
Potatiskillen
2011-06-30, 21:46
Jag har själv en gång i tiden läst några humanistiska ämne och jag kan säga att visa utbildningar kan kännas poänglösa utan tvekan.
Fast å andra sidan, i denna humaniora så ingår det bla språkkurser som är viktiga, om det skulle läggas ner så kommer det bli färre lärare som läser tyska eller franska.
Dessutom är det väl tack vare humaniora Sverige har gjort sig ett namn, Astrid Lindgren/August Strindberg/Ingemar Bergman tex.
Det låter enkelt att man läser ekonomi för att sedan få ett jobb, men man blir bara en i mängden och därmed svårare att få in en fot.
pragmatist
2011-06-30, 22:04
Det man bör se över är inte att folk läser någon enstaka kurs teatervetenskap i sin kandidatexamen (det är säkert bara allmänbildande) utan att folk går långa och dyra master- eller till och med forskarutbildningar med inriktning mot områden där det helt enkelt inte går att försörja sig. En masterutbildning i fel ämne kan i vissa fall snarare sänka en persons anställningsbarhet jämfört med bara en kandidatexamen eller till och med ingen examen alls.
Tyvärr finns det inget incitament för högskolor och universitet att begränsa den här typen av utbildningar, så länge det finns efterfrågan från studenterna själva så tjänar varje enskild institution på att ta in så många som möjligt, helt utan hänsyn till arbetsmarknaden. Studenterna själva får ta hela ansvaret, och den ekonomiska smällen. Skattebetalarna får betala dyrt för en utbildning med begränsad samhällsnytta. O.s.v.
Sen är det ju skillnad på genusvetenskap/lerdrejning och språk/psykologi/pedagogik tycker jag!
Ignatius72
2011-07-01, 06:40
Och vem ska bestämma vilka kurser som kvalificerar för att få fullt studiebidrag då? Det finns arbetslösa/icke verksamma långtidsakademiker/sjuksköterskor med.. Jag pluggade själv datorspelutveckling i 1½ år och fick fullt studiestöd under denna tid (och jobb efteråt..). Om jag inte minns fel så fick 80/90% av klassen jobb efter skolan så jag förstår inte riktigt hur man ska bedöma vad som ger mest valuta för studiepengarna, vem ska bestämma det egentligen?
Sedan förstår inte varför kultur och liknande skulle vara sämre än någon annan form av utbildning. Däremot ska man givetvis se över kursutbudet för s.k. flumkurser/utbildningar (enl. mig) som t.ex. svampplockning eller Harry potter. :)
Det är inte särdeles svårt att se vilka kurser som inte har och som aldrig kommer att generera något riktigt jobb. Att försöka förutspå vilka yrken man ska satsa på har dock visat sig vara svårare än beräknat.
Jag har själv uteslutande läst humaniora och haft stor nytta av det (filosofi, statsvetenskap, beteendevetenskap, socialtarbete) men om man tar tex filosofi så är det en försvinnande liten del som faktiskt kommer att jobba med något sådant.
Eddie Vedder
2011-07-01, 07:30
Att förminska humanioran tycker jag är extremt fel väg att gå. Visst kan det finnas en bra idé i att det inte går att plugga det ÖVERALLT men det vore en katastrof om viktiga ämnen som exempelvis kultur- och idéhistoria och filosofi börjar plockas bort mer och mer. Universitetet är inte bara en fabrik för att slussa ut yrkeskompetens. Den ska bilda människor, få folk att tänka kritiskt, vara medvetna om samhället och historien etc. En syn på universitetet som någon form av yrkeskompetensfabrik är fel tycker jag, det är EN funktion men inte den enda.
Och om man nu ska börja dra ner på allt "onödigt" ligger ju ekonomiutbildningarna högst på min lista.
och om man nu ska börja dra ner på allt "onödigt" ligger ju ekonomiutbildningarna högst på min lista.
+1 :)
Helt rätt. I många länder kostar det att ens gå på uni. I Sverige är det staten som betalar. Jag känner extremt många som pluggar skit och i slutändan leder till noll, och det är alltid flummiga humanioraämnen. Waste of resources.
Nitrometan
2011-07-01, 07:56
Vill man med detta förslag att det bara är brats med "pappas pengar" som ska läsa filosofi och konstvetenskap?
Eddie Vedder
2011-07-01, 07:59
Jag känner extremt många som pluggar skit och i slutändan leder till noll, och det är alltid flummiga humanioraämnen. Waste of resources.
Jag kan säga detsamma om ekonomi, slaskvetenskapen nationalekonomi borde lika gärna få kosta pengar att studera.
Känns ju kanske mer i tiden att premiera bristyrken istället för att förändra systemet negativt. Näringslivs organisationen skulle tjäna mer på att försöka vägleda folk in på rätt spår på arbetsmarknaden.
SACO/arbetsförmedlingen mfl skulle kunna göra upp en prognos lista över de 10-20 yrkena med störst brist och premiera dessa med kanske 3000kr extra i bidragsdelen.
Men hur man än ser på saken finns vissa yrken som är så pass stor brist att man knappt fattar hur de som har ansvaret tänker. Speciellt när de söker folk med erfarenhet, hur man får erfarenhet utan att jobba praktiskt med det fattar jag inte...
När de kommer till folk som hävdar att humanoiautbildade är (mycket) mer kreativa än de som pluggat något naturvetenskapligt ämne: är detta verkligen sant? Vad är det för sorts kreativitet det talas om egentligen? Själv tvivlar jag på att de är humanoiamänniskor som kommer på nya tekniska produkter, eller annat som kräver viss förståelse för vad som är möjligt att skapa med de verktyg vi har idag. Om något så är det väl ingenjörer som är uppfinningsrika?
Eddie Vedder
2011-07-01, 08:42
När de kommer till folk som hävdar att humanoiautbildade är (mycket) mer kreativa än de som pluggat något naturvetenskapligt ämne: är detta verkligen sant? Vad är det för sorts kreativitet det talas om egentligen? Själv tvivlar jag på att de är humanoiamänniskor som kommer på nya tekniska produkter, eller annat som kräver viss förståelse för vad som är möjligt att skapa med de verktyg vi har idag. Om något så är det väl ingenjörer som är uppfinningsrika?
Det finns ju olika typer av kreativitet. Men att en duktig naturvetenskapsperson även kan ha stor nytta av att läsa vetenskapsfilosofi och kunskapsteori är jag helt övertygad om. Vilken fysiker har inte utbyte av att läsa Tomas Kuhn och Karl Popper exempelvis? Vilken läkare har inte stort utbyte av att läsa om medicinhistoria och synen på kropp och sjukdom ur en kulturhistorisk kontext? Jag ser humanioran som väldigt bildande och viktig i sig. Men jag håller med om att det finns alldeles för mycket drönare som läser strökurser hit och dit utan värde.
Men det finns på fler områden och jag ser det som ett strukturellt problem mer än ett specifikt för vissa ämnen.
Det finns ju olika typer av kreativitet. Men att en duktig naturvetenskapsperson även kan ha stor nytta av att läsa vetenskapsfilosofi och kunskapsteori är jag helt övertygad om. Vilken fysiker har inte utbyte av att läsa Tomas Kuhn och Karl Popper exempelvis? Vilken läkare har inte stort utbyte av att läsa om medicinhistoria och synen på kropp och sjukdom ur en kulturhistorisk kontext?
Där håller jag med dig. Det tycks dock som att en naturvetenskapsstudent skulle ha lättare att "läsa in" dessa grejer som en sidospår på sina studier eller på sin fritid, än vad en humanoiastudent skulle kunna läsa in naturvetenskapliga ämnen i sin utbildning eller vid sidan av. Hur mycket utbildning (hur många kurser?) i humanoiaämnen (och vilka?) behöver man för att kunna dra nytta av kunskaperna?
Där håller jag med dig. Det tycks dock som att en naturvetenskapsstudent skulle ha lättare att "läsa in" dessa grejer som en sidospår på sina studier eller på sin fritid, än vad en humanoiastudent skulle kunna läsa in naturvetenskapliga ämnen i sin utbildning eller vid sidan av. Hur mycket utbildning (hur många kurser?) i humanoiaämnen (och vilka?) behöver man för att kunna dra nytta av kunskaperna?
Problemet i sig är väll snarare att det är för många som läser ämnen inom humanoria i relation till arbetsmarknaden. Men det behövs fortfarande folk som pluggare det.
Det är väl komplicerat(och dyrt) att sadla om om man börjat jobba etc, det är något man skulle gör något åt. Näringslivet skulle kunna satsa på gratis friskolor med direkt fokus på naturvetenskaplig kompetens om dom nu vill göra nått åt saken.
Lätt att gnälla när man själv inte tar ansvar.
pragmatist
2011-07-01, 11:23
En annan sak man får komma ihåg är att humanister och samhällsvetare, olikt naturvetare, jurister o.s.v. vanligen inte arbetar med det de faktiskt är specialutbildade i. Väldigt få personer med en examen i t.ex. statsvetenskap arbetar som "statsvetare" utan som något annat, vilket kan få en att tro att utbildningen varit bortkastad eller onödig. I själva verket är det dock de generella färdigheter som man plockar upp under en sådan utbildning som gör människor anställningsbara, t.ex. förmågan att skriva längre texter, driva "forskningsprojekt" på egen hand, sammanfatta och destillera fram det väsentliga i ett större (akademiskt) textmaterial, o.s.v. Och sådana färdigheter är användbara och efterfrågade på alla möjliga håll i samhället. Man bör därför inte stirra sig alltför blind på den specifika inriktning som en humanistisk eller samhällsvetenskaplig utbildning har, skriver man en riktigt bra uppsats i genusvetenskap eller whatever så är man uppenbarligen ganska bra på den typ av hantverk som krävs för att skriva en bra längre text vilket man sedan kan göra på alla möjliga ämnesområden.
Potatiskillen
2011-07-01, 12:45
I humaniora så ingår det språk och religion, något som är viktigt och det sistnämnda kan vara bra att ha kompetenta människor som kan förstå Islam bättre än vad politikerna gör. Man lär sig också att tolka texter som Pragmatist var innepå. Man lär sig också att granska fakta och inte fakta.
Skillnaden är väl bara att arbetsgivare inte skriver "vi söker en historiker" utan snarare en utredare.
Där håller jag med dig. Det tycks dock som att en naturvetenskapsstudent skulle ha lättare att "läsa in" dessa grejer som en sidospår på sina studier eller på sin fritid, än vad en humanoiastudent skulle kunna läsa in naturvetenskapliga ämnen i sin utbildning eller vid sidan av. Hur mycket utbildning (hur många kurser?) i humanoiaämnen (och vilka?) behöver man för att kunna dra nytta av kunskaperna?
Ja här har vi ju en annan faktor; dessa ämnen är helt enkelt inte svåra, och det är inte "långt till forskningsfronten". Vem som helst kan plocka upp Giddens' "Sociologi" och förstå varenda ord från början till slut. Inte så med kurser i nv/matte/it. Abstractsen som King Grub postar med jämna mellanrum kan läsas och förstås till en avgörande del av alla som kan engelska (vilket, baserat på kolo, inte verkar vara många). Jämför det med ett matteabstract som knappt går att läsa ens om man är fil.dr men forskar i nåt annat område än det abstractet presenterar.
En annan sak man får komma ihåg är att humanister och samhällsvetare, olikt naturvetare, jurister o.s.v. vanligen inte arbetar med det de faktiskt är specialutbildade i. Väldigt få personer med en examen i t.ex. statsvetenskap arbetar som "statsvetare" utan som något annat, vilket kan få en att tro att utbildningen varit bortkastad eller onödig. I själva verket är det dock de generella färdigheter som man plockar upp under en sådan utbildning som gör människor anställningsbara, t.ex. förmågan att skriva längre texter, driva "forskningsprojekt" på egen hand, sammanfatta och destillera fram det väsentliga i ett större (akademiskt) textmaterial, o.s.v. Och sådana färdigheter är användbara och efterfrågade på alla möjliga håll i samhället. Man bör därför inte stirra sig alltför blind på den specifika inriktning som en humanistisk eller samhällsvetenskaplig utbildning har, skriver man en riktigt bra uppsats i genusvetenskap eller whatever så är man uppenbarligen ganska bra på den typ av hantverk som krävs för att skriva en bra längre text vilket man sedan kan göra på alla möjliga ämnesområden.
Right - dessa utbildningar är lite som en utbildning i administration.
Otippat att detta skulle bli (ännu) en tråd där teknologer dunkar varandra i ryggen. Själv tycker jag att utspelet var rätt pinsamt, men fullt i linje med vad jag väntar mig från dess upphov.
Ad pragmatists inlägg ovan, så finns det ju även rätt många ingenjörer och civilingenjörer som jobbar med saker som inte har en tydlig direktkoppling till vad de gjort under utbildningen.
Otippat att detta skulle bli (ännu) en tråd där teknologer dunkar varandra i ryggen.
Join us :cheers:
Otippat att detta skulle bli (ännu) en tråd där teknologer dunkar varandra i ryggen. Själv tycker jag att utspelet var rätt pinsamt, men fullt i linje med vad jag väntar mig från dess upphov.
Ad pragmatists inlägg ovan, så finns det ju även rätt många ingenjörer och civilingenjörer som jobbar med saker som inte har en tydlig direktkoppling till vad de gjort under utbildningen.
Som jag ser det kan teknologerna (jag är ej en av dem) peka på vad de faktiskt gör för att göra samhället bättre - även om de flesta av dem inte kommer på revolutionerande saker utan endast gör sitt jobb, så är det jobbet viktig för företaget de jobbar för, och i slutändan vad företaget erbjuder för produkter. Humanisterna verkar dock endast kunna peka på skapelserna av ett (relativt till mängden humanister) fåtal individer, och det är heller inte klart om dessa individer har någon formell utbildning inom sitt område (eller om de har det, hur mycket av detta är en produkt av studierna). Att ett fåtal begåvade människor lyckas skapa saker som är kulturellt viktiga rättfärdigar inte att kasta skattepengar på utbildningar som för de allra flesta som går dem inte leder till något vettigt.
Eddie Vedder
2011-07-01, 14:43
JAbstractsen som King Grub postar med jämna mellanrum kan läsas och förstås till en avgörande del av alla som kan engelska
Förstås så som att man vet vad de flesta orden betyder ja. Men inte att man fattar ett jota av vad som faktiskt studerats och vad det innebär. Kul att du stavade fel till ett engelskt ord också. :D
Skämt åsido, jag tycker att du förenklar sociologi och andra samhällsvetenskaper/annan humaniora. Jag har träffat en del naturvetare som enligt dig kanske är mer värdefulla människor men vars övriga förmåga till reflekterande, kritiskt tänkande allmänna värderingar är direkt skrämmande. Det kan finnas fördelar av att ha människor i samhället som inser att det inte alltid är "x ger y" också. Och jag tycker inte alla som läser den typen av ämnen fattar det de läser på djupet. Att citera det man läser är en sak, argumentera och reflektera är en annan.
Förstås så som att man vet vad de flesta orden betyder ja. Men inte att man fattar ett jota av vad som faktiskt studerats och vad det innebär. Kul att du stavade fel till ett engelskt ord också. :D
Skämt åsido, jag tycker att du förenklar sociologi och andra samhällsvetenskaper/annan humaniora. Jag har träffat en del naturvetare som enligt dig kanske är mer värdefulla människor men vars övriga förmåga till reflekterande, kritiskt tänkande allmänna värderingar är direkt skrämmande. Det kan finnas fördelar av att ha människor i samhället som inser att det inte alltid är "x ger y" också. Och jag tycker inte alla som läser den typen av ämnen fattar det de läser på djupet. Att citera det man läser är en sak, argumentera och reflektera är en annan.
Plus ett.
Det räcker med en titt på forum som detta och liknande för att konstatera att många inte förmår använda och tillägna sig innehållet i olika studier på ett sätt som överensstämmer med vetenskaplig praxis. Det är snarare mer regel än undantag att det dras för höga växlar och förenklade slutsatser osv. Ofta räcker det att slänga in en länk (som få orkar läsa i) för att styrka ett påstående. Inte undra på att det florerar så många myter om kost och träning, även om det såklart har flera andra orsaker också.
Än värre exempel finner man i massmedia, där det kan refereras till kandidatuppsatser med <20 undersökningsobjekt som vetenskaplig forskning med generaliserbara resultat.
Listan kan göras lång...
Nitrometan
2011-07-01, 15:38
Otippat att detta skulle bli (ännu) en tråd där teknologer dunkar varandra i ryggen. Själv tycker jag att utspelet var rätt pinsamt, men fullt i linje med vad jag väntar mig från dess upphov.
Jag hörde nån som sa att först när hon hörde det så trodde hon att det var ett ganska bra skämt från Svenskt Näringsliv, sen kom hon på att de inte har humor.
En annan sak man får komma ihåg är att humanister och samhällsvetare, olikt naturvetare, jurister o.s.v. vanligen inte arbetar med det de faktiskt är specialutbildade i. Väldigt få personer med en examen i t.ex. statsvetenskap arbetar som "statsvetare" utan som något annat, vilket kan få en att tro att utbildningen varit bortkastad eller onödig. I själva verket är det dock de generella färdigheter som man plockar upp under en sådan utbildning som gör människor anställningsbara, t.ex. förmågan att skriva längre texter, driva "forskningsprojekt" på egen hand, sammanfatta och destillera fram det väsentliga i ett större (akademiskt) textmaterial, o.s.v. Och sådana färdigheter är användbara och efterfrågade på alla möjliga håll i samhället. Man bör därför inte stirra sig alltför blind på den specifika inriktning som en humanistisk eller samhällsvetenskaplig utbildning har, skriver man en riktigt bra uppsats i genusvetenskap eller whatever så är man uppenbarligen ganska bra på den typ av hantverk som krävs för att skriva en bra längre text vilket man sedan kan göra på alla möjliga ämnesområden.
Detta gäller verkligen för många naturvetare också. Jag googlade fram Umeå universitets syn på arbetsmarknaden för fysiker:
"Eftersom programmet är flexibelt kan studierna lätt anpassas till arbetsmarknaden och fysiker arbetar ofta som ingenjörer inom olika fysikrelaterade områden. Fysikstudier ger god träning i problemlösning och analytiskt tänkande i kombination med kompetens i matematiskt modellbyggande och datoranvändning. Dessa färdigheter gör fysiker användbara även inom helt andra områden, till exempel i försäkringsbranschen och i finanssektorn."
Oh yey, har dom tur blir dom teknologer, i annat fall kan dom kanske söka jobb i försäkringsbranchen.
Otippat att detta skulle bli (ännu) en tråd där teknologer dunkar varandra i ryggen. Själv tycker jag att utspelet var rätt pinsamt, men fullt i linje med vad jag väntar mig från dess upphov.
Men kom igen, hur långt sträcker sig din teknologfobi? Teknologer som dunkar varandra i ryggen, var ser du det? Teknologi som ämnesområde har ju knappt nämts i tråden. Jag är lite osäker på vilka som är teknologer här, men ingen verkar ju odelat positiv till förslaget. Eller jo, en: En ekonom. Jag tycker det är jättelöjligt att värdera ämnesområden på det sättet.
Och hela den här diskussionen om vilket ämne som är bra och vilket som är dåligt drivs ju främst av två humanister i den här tråden. Det dunkas ganska mycket i humanistryggarna, men det tycks liksom inte låta lika högt som när teknologer gör det. Är det teknologernas fel?
Ja här har vi ju en annan faktor; dessa ämnen är helt enkelt inte svåra, och det är inte "långt till forskningsfronten". Vem som helst kan plocka upp Giddens' "Sociologi" och förstå varenda ord från början till slut. Inte så med kurser i nv/matte/it. Abstractsen som King Grub postar med jämna mellanrum kan läsas och förstås till en avgörande del av alla som kan engelska (vilket, baserat på kolo, inte verkar vara många). Jämför det med ett matteabstract som knappt går att läsa ens om man är fil.dr men forskar i nåt annat område än det abstractet presenterar.
Man kan även vända på det. Vad är värdet i forskning som ingen kan läsa? Utbildning/forskning är inte detsamma som att ta sig till högsta sudoku leveln.
Postat via en mobil enhet
Man ger inte socialbidrag till alla som ber om det. Men man ger snudd på studiebidrag till alla som ger det. Är det något speciellt med just bokstäverna s t u d i e b r a g som gör att hela samhällets budget inte längre är lika relevant? Jag ser inga konstigheter med att man tillåter sig ett hälsosamt resonemang om vad vi alla får tillbaka i stort per investerad (skatte)krona.
young_george
2011-07-01, 16:29
Samtliga studiebidrag borde avskaffas.
kaffekopp
2011-07-01, 16:38
ar det nagon som vet hur pass en humanists lon jamnfor sig mot en med en naturvetenskaplig bakgrund?
Nu kan jag ha helt fel sa ratta mig nagon om det ar fallet, men det kanns lite som att en person med naturvetenskaplig utbildning skulle ha det lattare att landa ett jobb med battre lon, eller ja, ett jobb overhuvud taget. Medans det lar vara svarare for nagon med humanitar utbildning, men anda ska dom ha mer studie skuld an dom som kommer ha det lattare att fa jobb?
Givetvis ska sadana utbildningar som harry potter (ar det verkligen sannt att den kursen finns?) borde slopas, men att borja ge humanitarer/samhallsvetare etc en ekonomisk pung spark kanns inte direkt ratt.
Tror ni einstein hade kommit fram till relativitets teorin om han inte tyckte om fysik?
Man ger inte socialbidrag till alla som ber om det. Men man ger snudd på studiebidrag till alla som ger det. Är det något speciellt med just bokstäverna s t u d i e b r a g som gör att hela samhällets budget inte längre är lika relevant? Jag ser inga konstigheter med att man tillåter sig ett hälsosamt resonemang om vad vi alla får tillbaka i stort per investerad (skatte)krona.
Fast det här skulle jag inte kalla ett hälsosamt resonemang om vad vi alla får tillbaka per investerad skattekrona. Det här kan lika gärna kallas Svenskt Näringslivs (eller Sveriges ingenjörers, eller de tekniska högskolornas etc.; liknande tongångar har ju hörts från andra håll förr) önskan att pappa staten skall lösa det rekryteringsproblem som många tekniska utbildningar dras med.
Något som jag iofs tror har mer att göra med att de som skall välja inte vet vad man kan jobba med efter en sådan utbildning, och har en - av skolan, samt i någon mån av ingenjörer etc. själva underblåst - ogrundad rädsla för matte och "svåra" tekniska utbildningar, men det finns redan en tråd om den saken som var aktuell för inte så länge sedan, så jag skall inte dra upp den diskussionen här.
Bra. Vi borde avskaffa samtliga pseudoutbildningar snarast. Finns för många högutbildade i detta land som inte tillför något, lågutbildade arbetare är en förutsättning för ett starkt land.
Bra. Vi borde avskaffa samtliga pseudoutbildningar snarast. Finns för många högutbildade i detta land som inte tillför något, lågutbildade arbetare är en förutsättning för ett starkt land.
Vi kan inte konkurrera med kina etc med låglönearbete, vi behöver ta fasta på det välutbildade svenska folket.
Dock tycker jag att det gått inflation i universitetsutbildningar, allt och alla måste inte utbilda sig inom universitetens väggar. YH-utbildningar etc är good shiet too.
Läkarutbildningen behöver fler platser, och några utbildningar skall egentligen ha färre, men gradera studiebidragen är populistiskt stolleri. Att studiebidragen inte skulle berättigas till höger och vänster är en annan, mer spännande fråga; men lite svårt att få till på ett vettigt sätt som inte slår fel ibland skulle jag tro.
Något som jag iofs tror har mer att göra med att de som skall välja inte vet vad man kan jobba med efter en sådan utbildning, och har en - av skolan, samt i någon mån av ingenjörer etc. själva underblåst - ogrundad rädsla för matte och "svåra" tekniska utbildningar, men det finns redan en tråd om den saken som var aktuell för inte så länge sedan, så jag skall inte dra upp den diskussionen här.
\begin{Ot}
Matteutbildningen på grundskolenivå är tämligen tråkig, i gymnasiet så blev den lite bättre men fortfarande kändes den mest som en förberedelse till matematik på högre nivå, inte spännande problemlösning utan krystade problem där man skall använda en formel typ. Inte konstigt att många inte tycker om matte.
Matematik kräver abstrakt tänkande men även "hantverk" dvs vana att manipulera ekvationer, räkna etc
\end{ot}
Företagen är i mångt och mycket ganska passiva, klart det blir brist på kvalificerat folk, ifall inte nyutexaminerade utan erfarenhet är tänkbara.
Att justera studietakten för vissa kurser/program istället, så att den bättre reflekterar nödvändig arbetsinsats, borde vara betydligt smartare. Får humanisterna bara slita lika ont som vi teknologer för sina poäng så är jag nöjd.
Eller för in mera stoff i kurserna, svårare examina, osv. Höj kvalitén. Mycket av humanioran är alldeles för lökig och ger utrymme för både deltidsarbete och lattedrickande.
Bra. Vi borde avskaffa samtliga pseudoutbildningar snarast. Finns för många högutbildade i detta land som inte tillför något, lågutbildade arbetare är en förutsättning för ett starkt land.
Ja, det bör rensas en del i utbudet samt ske en reglering i högskoleförordningen om antalet studenter man examinerar kontra behovet av relaterad arbetskraft.
I övrigt bör det du skriver, och även Svenskt Näringsliv i viss mån, ses i ett större perspektiv än ett problem avgränsat enbart till humanistiska fakulteter.
Ett något raljerande exempel: Stora delar av vårt samhälle präglas idag av en infantiliserig som bland annat bidragit till en föreställning om att man är - och ska leva som - ungdom tills man är ca 35 år. En tid då man ska lalla runt och förverkliga sig själv, jaga bekräftelse och "leka av sig". Kan man inte bli c-kändis, ha något "kreativt yrke" eller föräldrar som pyntar kan man alltid försörja sig genom att läsa 15 olika a-kurser på uni. Det är ju så att alla är så j-a unika idag; det går bara inte går att ha ett vanligt, tråkigt 9-17-kneg!!
Jag är konservativ och tycker det är bra som det är. Bidragen är ju rätt små och de som studerar något som inte leder till något som arbetsmarknadenefterfrågar kommer ju att dras med studieskulder och låg lön resten av livet, medans vi som utbildat oss till något som arbetsmarknaden efterfrågat betalat av våra studieskulder för länge sedan och lever gott på vår lön. Det borde vara morot nog och systemet borde vara självreglerande.
att förminska humanioran tycker jag är extremt fel väg att gå. Visst kan det finnas en bra idé i att det inte går att plugga det överallt men det vore en katastrof om viktiga ämnen som exempelvis kultur- och idéhistoria och filosofi börjar plockas bort mer och mer. Universitetet är inte bara en fabrik för att slussa ut yrkeskompetens. Den ska bilda människor, få folk att tänka kritiskt, vara medvetna om samhället och historien etc. En syn på universitetet som någon form av yrkeskompetensfabrik är fel tycker jag, det är en funktion men inte den enda.
Och om man nu ska börja dra ner på allt "onödigt" ligger ju ekonomiutbildningarna högst på min lista.
+1
Men hur man än ser på saken finns vissa yrken som är så pass stor brist att man knappt fattar hur de som har ansvaret tänker. Speciellt när de söker folk med erfarenhet, hur man får erfarenhet utan att jobba praktiskt med det fattar jag inte...
Nu har iofs förslaget "dragits tillbaka" (gissningsvis som en del av PR-kampanjen för seminariet) men det är svårt för många att få sommarjobb hos företagen inom det område som man pluggar och släpper man inte in någon på sommarjobb eller praktik så får studenterna ingen erfarenhet.
Pengar finns så då är frågan varför man inte släpper in folk? Om Svenskt näringsliv känner att vissa kurser har mindre värde så är det ju också fullt möjligt för dem att skapa egna kurser i samarbete med högskolorna.
Sen vet jag inte riktigt vad som är fel med en kurs bara för att den har Harry Potter i namnet. Reklam är idag viktigt då högskolorna konkurrerar på ett helt annat sätt men för den del betyder det ju inte automatiskt att en kurs med lockande namn är sämre.
Ignatius72
2011-07-02, 07:40
HUr många filmvetare kan vi behöva i detta land?
Eddie Vedder
2011-07-02, 07:47
HUr många filmvetare kan vi behöva i detta land?
Vad exakt jobbar en filmvetare med då?
pclillen
2011-07-02, 07:55
Att justera studietakten för vissa kurser/program istället, så att den bättre reflekterar nödvändig arbetsinsats, borde vara betydligt smartare. Får humanisterna bara slita lika ont som vi teknologer för sina poäng så är jag nöjd.
Eller för in mera stoff i kurserna, svårare examina, osv. Höj kvalitén. Mycket av humanioran är alldeles för lökig och ger utrymme för både deltidsarbete och lattedrickande.
Håller med dig Olegh!
Ignatius72
2011-07-02, 09:47
Vad exakt jobbar en filmvetare med då?
Jobbar är det ingen som gör. Därav problemet :D
Angående den här Harry Potter-kursen som alltid dras upp, så ser jag inte hur den skiljer sig från andra obskyra femveckors profileringskurser (det är väl f.ö. en analyskurs som alla andra, och inte en kurs i att plugga in maximal mängd Potteriana ur böckerna). Det är ingen som får vare sig en examen i filmvetenskap eller något annat på fem veckor Harry Potter, däremot är den förmodligen inte så dum i PR-syfte. Fullt jämförbar med sommarkursen i idrottsmedicin som ges här varje sommar (Koloiter som känner sig frestade att skrika MEN DEN HAR JU PRAKTISK NYTTA ombedes fundera över hur många som går den kursen, som verkligen sedan omsätter kunskaperna i praktiken någon enda gång.).
Eddie Vedder
2011-07-02, 11:19
Jobbar är det ingen som gör. Därav problemet :D
Ogrundade fördomar alltså, som jag trodde. :) Poängen är den, som pragmatist redan påpekat, att varje examen inte ger en exakt yrkestitel. Den med filmvetarexamen kan skaffa sig en karriär på massor av sätt om vederbörande bara gör något av sin kunskap. Och vice versa kan fysikern slösa bort sin examen trots att h*n studerat den ädlaste av vetenskaper.
Och återigen vill jag lyfta fram ekonomi som ett bra exempel på där det slussas ut arméer av "onödigt" folk och där det finns sanslöst mycket utbildningsplatser i landet.
Fullt jämförbar med sommarkursen i idrottsmedicin som ges här varje sommar (Koloiter som känner sig frestade att skrika MEN DEN HAR JU PRAKTISK NYTTA ombedes fundera över hur många som går den kursen, som verkligen sedan omsätter kunskaperna i praktiken någon enda gång.).
Tack för att jag slapp ta Koloexemplet själv. :D Hur många trådar om utbildningar inom "kost och träning" finns det? 20 000 kanske?
bigtraps
2011-07-02, 11:30
Ja, det bör rensas en del i utbudet samt ske en reglering i högskoleförordningen om antalet studenter man examinerar kontra behovet av relaterad arbetskraft.
I övrigt bör det du skriver, och även Svenskt Näringsliv i viss mån, ses i ett större perspektiv än ett problem avgränsat enbart till humanistiska fakulteter.
Ett något raljerande exempel: Stora delar av vårt samhälle präglas idag av en infantiliserig som bland annat bidragit till en föreställning om att man är - och ska leva som - ungdom tills man är ca 35 år. En tid då man ska lalla runt och förverkliga sig själv, jaga bekräftelse och "leka av sig". Kan man inte bli c-kändis, ha något "kreativt yrke" eller föräldrar som pyntar kan man alltid försörja sig genom att läsa 15 olika a-kurser på uni. Det är ju så att alla är så j-a unika idag; det går bara inte går att ha ett vanligt, tråkigt 9-17-kneg!!
mycket bra sagt!
Skämt åsido, jag tycker att du förenklar sociologi och andra samhällsvetenskaper/annan humaniora. Jag har träffat en del naturvetare som enligt dig kanske är mer värdefulla människor men vars övriga förmåga till reflekterande, kritiskt tänkande allmänna värderingar är direkt skrämmande. Det kan finnas fördelar av att ha människor i samhället som inser att det inte alltid är "x ger y" också. Och jag tycker inte alla som läser den typen av ämnen fattar det de läser på djupet. Att citera det man läser är en sak, argumentera och reflektera är en annan.
Värdefullare får stå för dig, jag skrev det inte. Jag håller hursomhelst med om det du skriver, men de där bristerna gäller för studenter (eller befolkningen) i allmänhet, jag skulle inte hålla med om att humanister på nåt sätt besitter egenskaperna du nämner. De flesta studenter är av samma skrot, dvs saknar egentligt intresse för vad de pluggar och fokus efter föreläsningarna är över är inte hur intressanta de var, utan vem som fixar vinet till helgen.
Det påminner mig. Näringslivet bokstavligen skrek efter arbetskraft inom data/media/nätverk 1998-2000. Hade folk gått efter det så hade vi haft betydligt fler arbetslösa efter IT-bubblan. Teknik är knappast en garanti.
Snarare behövs det betydligt mer kompetens inom företagens ledningar, en del historier som läcker ut vid konkurser är ju skrämmande.
Snarare behövs det betydligt mer kompetens inom företagens ledningar, en del historier som läcker ut vid konkurser är ju skrämmande.
Kanske ett skäl till att jag inte är toknegativ till kvotering av kvinnor till styrelser; viss företagskultur behöver brytas upp, de är fartblinda och värre, även om det är ett krystat sätt.
pragmatist
2011-07-03, 12:52
En parentes är att det över- och felutbildas en hel del på den naturvetenskapliga sidan också, t.ex. biologer, medan det är stor brist på t.ex. förskollärare. Så det är ju inte riktigt så enkelt att naturvetenskap och teknik alltid är bra karriärval och vice versa.
Det finns ju också naturvetenskaper vars samhällsnytta här och nu inte är helt uppenbar, typ astronomi och teoretisk fysik. Sådana vetenskaper påminner ju en del om humaniora på så sätt att deras huvudsakliga funktion verkar vara förståelse snarare än att bygga broar och lastbilar.
Jag tycker att man ska få studiebidrag samt lån för 3- och 5-åriga utbildningar. Inte för strökurser om Harry Potter och Whiskey. Till strökurser skulle man enbart få lån då vem som helst kan jobba heltid och läsa sådant trams. Detta gäller även seriösare strökruser då tempot på dessa är betydligt lägre än de som ges inom ramen för en utbildning.
Jag tycker att man ska få studiebidrag samt lån för 3- och 5-åriga utbildningar. Inte för strökurser om Harry Potter och Whiskey. Till strökurser skulle man enbart få lån då vem som helst kan jobba heltid och läsa sådant trams. Detta gäller även seriösare strökruser då tempot på dessa är betydligt lägre än de som ges inom ramen för en utbildning.
Jaså? För mig skulle det fortfarande innebära två kurser i taget om jag skrev in mig på ett program.
Ignatius72
2011-07-03, 14:36
Ogrundade fördomar alltså, som jag trodde. :) Poängen är den, som pragmatist redan påpekat, att varje examen inte ger en exakt yrkestitel. Den med filmvetarexamen kan skaffa sig en karriär på massor av sätt om vederbörande bara gör något av sin kunskap. Och vice versa kan fysikern slösa bort sin examen trots att h*n studerat den ädlaste av vetenskaper.
Och återigen vill jag lyfta fram ekonomi som ett bra exempel på där det slussas ut arméer av "onödigt" folk och där det finns sanslöst mycket utbildningsplatser i landet.
Jag håller med dig i att man inte behöver jobba precis efter den examen man tagit. Jag är själv ett exempel på det. Jag föredrar att anställa folk med lite mer komplex bakgrund än gymnasiet-socionomprogrammet som enda merit. Ekonomer, statsvetare, filosofer, nationalekonomer, beteendevetare och andra bredare inriktningar ser jag som plus. Filmvetenskap etc gör det inte.
Jag är också emot att man ska från statligt håll försöka gissa sig till framtida yrken och satsningar mot det. Sånt lyckas sällan.
Men att en ekonom är projektledare och civilingeniören är chef inom ett annat verksamhetsområde är inte direkt ett problem. Problemet är med alla kulturkoftor som ska utbildas och sedan endast (i bästa fall) kan försörjas via ytterligare bidrag.
Vadå seriösare strökurser? Förutom möjligen kurser på tekniska högskolor som kräver specialansökan om man inte är med i ett civilingenjörprogram som har kurserna på schemat, så ges de flesta kurser inom program även som fristående kurser. Jag läser till exempel alla mina mattekurser som fristående kurser eftersom jag får samma examen i slutändan ändå.
Silencer
2011-07-03, 14:41
Bra idé.
Vadå seriösare strökurser? Förutom möjligen kurser på tekniska högskolor som kräver specialansökan om man inte är med i ett civilingenjörprogram som har kurserna på schemat, så ges de flesta kurser inom program även som fristående kurser.
What. He. Said.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.