Visa fullständig version : hur förklara luckorna i mitt cv?
snelhest
2011-06-17, 00:05
Försöker skaffa mig ett liv men inte så lätt när allt man gjort i livet är träning, mat & sömn. Att man har 2 friends på facebook kan man ju bortförklara genom att random adda 1000 pers :smash: Men när man försöker lära känna folk irl så börjar de ju andra var ens andra kompisar är? Vad man gör de dagar man inte hör av sig? Känns som att för att skaffa ett liv måste man redan ha ett :smash: för att skaffa vänner måste man redan ha ett kontaktnät att stoltsera med aja hoppas ni fattar vad jag menar iaf... önskar man kunde få lite hjälp från kolozzeumeliten där alla är så jävla framgångsrika socialt jag kan ju bara lyfta vikter och bröla lite för fan *screwy*
Försöker skaffa mig ett liv men inte så lätt när allt man gjort i livet är träning, mat & sömn. Att man har 2 friends på facebook kan man ju bortförklara genom att random adda 1000 pers :smash: Men när man försöker lära känna folk irl så börjar de ju andra var ens andra kompisar är? Vad man gör de dagar man inte hör av sig? Känns som att för att skaffa ett liv måste man redan ha ett :smash: för att skaffa vänner måste man redan ha ett kontaktnät att stoltsera med aja hoppas ni fattar vad jag menar iaf... önskar man kunde få lite hjälp från kolozzeumeliten där alla är så jävla framgångsrika socialt jag kan ju bara lyfta vikter och bröla lite för fan *screwy*
Jobbar du eller går du i skolan?
Ni har väl fest ibland med folk i plugget?
Alternativt kör ni väl lite afterworks ibland på jobbet?
Nån du känner som tränar? Kör ett gympass ihop eller varför inte hitta på annat också?
Nordenator
2011-06-17, 00:14
Utsätt dig för situationer där du kan tänkas möta vänner. Gå på en gitarrkurs, börja spela squash, anmäl dig till ett korpenlag eller gå med i en klubb för styrkelyft. Något borde du kunna hitta på under din fritid som involverar socialt umgänge till viss grad.
Det är vad jag skulle göra i alla fall.
snelhest
2011-06-17, 00:30
inte det som är problemet... när jag utsätter mig för socialt umgänge hur döljer jag att jag inte har nått liv i övrigt?
inte det som är problemet... när jag utsätter mig för socialt umgänge hur döljer jag att jag inte har nått liv i övrigt?
Ska väl inte vara så svårt? Du behöver ju inte klänga efter de här nya människorna dagligen eller tvunget vara med dem varenda helg de går ut. Var normal så bryr de sig inte om du inte pratar om dina gamla polare stup i kvarten.
Jag tror att det är rätt många som "inte har något liv", egentligen. Därför är det ju inte så tokigt att bara vara öppen om det. Det hela ses nog mer som en ursäkt än ett faktum, men ja, visst kan det vara så. Hitta människor som är likasinnade, och som inte heller roar sig med skitsaker (vilket implicerar att de inte har något liv), då blir det nog bättre, ska du se. :)
ManuelIT
2011-06-17, 00:46
fake it till you make it
snelhest
2011-06-17, 00:55
fake it till you make it
jo och frågan är hur.
jo och frågan är hur.
Är det så viktigt så får du väl ljuga ihop nåt, enkelt.
snelhest
2011-06-17, 00:59
Är det så viktigt så får du väl ljuga ihop nåt, enkelt.
jo men ge mig några bra ljug då för fan. nått som är trovärdigt. eller ska jag säga att jag träffade kronprinsessan igår och tränade med daniel westling tycker du? hur ska jag komma ihåg och hålla isär alla ljug??? *mini
Säg att du gjorde syssla X med person Y. Schack med Pelle, kanske. Har du dåligt minne får du väl skriva ner lögnerna.
snelhest
2011-06-17, 01:04
ok men är det normalt är gör så här? jag blir inte stämplad som mupp?
snelhest
2011-06-17, 01:33
hur unudviker jag det? Och hur ljuger jag lagom?
Viktor_Balck
2011-06-17, 01:43
Låter jobbigt det här. De vänner jag har/haft har aldrig haft något krav på mig att jag måste ha något stort kontaktnät, märkligt att folk inte kan ta dig för den du är bara. Du är säkert bra som du är.
hur unudviker jag det? Och hur ljuger jag lagom?
Tja, det är ju grejen med att ljuga, det innebär en risk, eftersom du inte kan veta om dina lögner är täta och troliga nog - "nog" är ju inte ens definierat.
Haha, skön tråd. Som sagt, det normala är ju egentligen att inte ha något liv direkt. Det folk brukar göra att när något väl händer så berättar man om det på ett väldigt casual sätt så att det antyds att man gör sånt jämt. Det gör man genom att förbigående glida över huvudhistorien och låtsas som att det var någon obetydlig detalj man tyckte var intressant.
"Så sjukt, hängde med kungen igår och han hade en grön skjorta. Vem fan har gröna skjortor? Han är rätt skum den där grabben."
Att ljuga ihop en massa skit känns rätt korkat. Jag har aldrig känt att nya vänner har något krav på att jag "ska ha ett liv" utöver vad jag nu gör med dem.
hur unudviker jag det? Och hur ljuger jag lagom?
Du kommer bli klassad som mupp om du ljuger och folk kommer få reda på det förr eller senare.
Seriöst, folk kommer inte ha något förhör med dig vilka du umgås med och vad du gör på fritiden/whatever :D
shut teh face
2011-06-17, 06:34
Det är inga problem att berätta som det är. Folk accepterar dig som du är - annars är de väl inte så mycket att ha? Det är inget konstigt att man inte har massa vänner och stort kontaktnät, alla gillar ju att göra olika saker på fritiden som kanske inte involverar någon annan än dig själv.
Herr Oberst
2011-06-17, 07:51
Måste man berätta så jävla mycket om sitt eget runt omkring då?
Var rolig och intressant på ett sätt som inte handlar om ditt eget liv istället
Det hänger väl snarare på hur du är att umgås med, inte vilket kontaktnät du har?
sweetkarolina
2011-06-17, 08:01
Du vill ha hjälp med att bli mytoman?
Förstår inte alls frågeställningen.
Du har inget liv, men det liv du har ställer krav på att du har ett liv utanför livet?
Vad umgås du med för stolpskott om de har synpunkter på att du inte har tillräckligt med liv när du inte tillbringar tid med dem? Man umgås ju som regel, som någon redan skrivit, med folk för att de är trevliga när man umgås med dem, inte för att de har ett så überspeciellt liv som man INTE deltar i. Alternativt - hur jagsvag är du om du a) omger dig med folk som får dig att må dåligt över att du inte har något liv och/eller b) själv odlar och underhåller föreställningen att "folk" tycker att du "inte har något liv" och att detta är något du borde skämmas över? "Inget särskilt, jobbade/var i skolan och tittade på TV, typ" är ett fullt legitimt svar när någon frågade vad man gjort dagen innan. Hur många har i verkligheten, d.v.s. utanför eventuellt facebookljug, något äventyrsliv? Jag tror att du överskattar sensationsvärdet hos standardlivet något enormt.
Tror inte du kommer komma så långt på att ljuga. Var ärlig från början så kan du vara dig själv hela vägen
Livankaret
2011-06-17, 08:51
Själv hinner jag inte ens med de få vänner jag har vilka inte är många jämför med vissa. Har ett socialt arbete med pladder från start till stopp samt barn som kräver uppmärksamhet. Någon aktivitet med "grabbarna" var det säkert över ett år sedan jag var delaktig i, många har föresten flyttat nu. Snackar lite med någon på gymmet då och då, bjuder kanske någon på middag, umgås nog mest med min frus släkt för tillfället vilket kanske blir ett besök till någon en gång i veckan så att barnen får träffas.
Övrig tid, tränar jag, aktiverar barnen, städar, tvättar, handlar, lagar mat, är ute med hunden, läser någon bok, ser en film, pysslar med huset och trädgården, sköter om hästarna.
Sover redan för lite så aktiviteter med vänner klarar jag mig bra utan för tillfället.
Alla är ju inte lattefolk som snicksnackar hela dagarna på fik och samlar ihop polarna stup i kvarten. Har man inga barn och bor i en lägenhet i storstaden kan man säkert tillhöra ovanstående kategori men i regel har nog de flesta inte längre tid/lust/ork till sådant längre när de vuxit till sig, så ha ingen ångest för det då det är fullt normalt för den större delen av befolkningen.
Det är ungdomens bekräftelsebehov som har gett dig en skev bild.
shut teh face
2011-06-17, 09:06
Själv hinner jag inte ens med de få vänner jag har vilka inte är många jämför med vissa. Har ett socialt arbete med pladder från start till stopp samt barn som kräver uppmärksamhet. Någon aktivitet med "grabbarna" var det säkert över ett år sedan jag var delaktig i, många har föresten flyttat nu. Snackar lite med någon på gymmet då och då, bjuder kanske någon på middag, umgås nog mest med min frus släkt för tillfället vilket kanske blir ett besök till någon en gång i veckan så att barnen får träffas.
Övrig tid, tränar jag, aktiverar barnen, städar, tvättar, handlar, lagar mat, är ute med hunden, läser någon bok, ser en film, pysslar med huset och trädgården, sköter om hästarna.
Sover redan för lite så aktiviteter med vänner klarar jag mig bra utan för tillfället.
Alla är ju inte lattefolk som snicksnackar hela dagarna på fik och samlar ihop polarna stup i kvarten. Har man inga barn och bor i en lägenhet i storstaden kan man säkert tillhöra ovanstående kategori men i regel har nog de flesta inte längre tid/lust/ork till sådant längre när de vuxit till sig, så ha ingen ångest för det då det är fullt normalt för den större delen av befolkningen.
Det är ungdomens bekräftelsebehov som har gett dig en skev bild.
Jag upplever samma sak som dig, och då har vi bara en lägenhet, katter, och ett barn, än så länge. När man köper hus snart och får fler barn, och hund vill vi även ha. Då hinner man ju knappt med att gå på toa känns det som. :)
1. Undvik obekväma frågor genom att prata om annat
2. Ställ många frågor om personen som du pratar med
3. Får du frågor tillbaka flummar du bara på "tränar, äter sover.. you know, living the dream :D" sen kan du fylla ut med randomplaner om vart du tänkt att resa mm mm.
4. Utsätt dig för sociala situationer.. Typ kvällskurser, gruppträning eller jobb?
5. Fimpa facebook så länge och säg att du inte använder det tills du börjar få ihop lite folk och kan ha nytta av FB.
Edit 6. LJUG INTE FFS! De flesta är bra på att genomskåda lögner eller bli misstänksamma när sakerna du säger inte riktigt hänger ihop..
snelhest
2011-06-17, 11:17
men vafan standardfrågan folk ställer är ju "Hände i helgen då?" Hur normalt känns det att alltid svara lyfte 250 i mark utan bälte osv varenda jävla gång? Folk tycker ju man är patetisk till slut
tossefar
2011-06-17, 11:28
men vafan standardfrågan folk ställer är ju "Hände i helgen då?" Hur normalt känns det att alltid svara lyfte 250 i mark utan bälte osv varenda jävla gång? Folk tycker ju man är patetisk till slut
Men hur svårt kan det vara att svara "Inte mycket, själv då?"...
Förstår inte alls frågeställningen.
Du har inget liv, men det liv du har ställer krav på att du har ett liv utanför livet?
It's a life within a life. Lifeception. :MrT:
men vafan standardfrågan folk ställer är ju "Hände i helgen då?" Hur normalt känns det att alltid svara lyfte 250 i mark utan bälte osv varenda jävla gång? Folk tycker ju man är patetisk till slut
Förstår inte vad som är fel med att svara att du tränade, åt god mat och tog det lugnt men om det nu måste vara något märkvärdigt svar så kan du ju säga att du blev bortförd, probad och öronmärkt av utomjordingar.
Om det ska vara såhär komplicerat att ha vänner ska jag nog bli eremit. :)
Jag brukar mer fundera på hur folk är skapta om de måste fylla varenda minut av sin tid och sen rapportera det som om det är viktigt för alla andra.
Vad gjorde du i helgen?
Gjorde pers i mark annars inget särskilt.
vs
Vad gjorde du i helgen?
Jag bla, bla, bla, bla, jag, han, jag, bla, bla, hund, bla, bla då sa han och då sa hon, bla, bla, då gjorde joje bla bla.
Om du har kompisar som måste på något sätt döma dig för vad du gör eller inte gör, så låter det inte som att du har väldigt schyssta polare.
Man ska ju liksom inte behöva hävda sig inför sina polare.
Ingen har ett intressant liv, och alla lever olika liv, så oavsett så kan man alltid dela med sig av egna erfarenheter som kan vara iaf någorlunda intressanta.
Om dina polare inte ständigt hänger på gymmet som du gör, så kan du ju dela med dig av dina erfarenheter därifrån, eller från jobbet. "Den här killen på gymmet gjorde X", stoltsera med ett fett marklyfts-PB, eller snacka om ditt jobb, familj, eller liknande.
Det är inte bara blöta utekvällar som är roligt att snacka om, särskilt inte när man blir äldre än 20.
snelhest
2011-06-17, 12:07
men det känns ju som alla andra har asroliga liv och gör roliga grejjer hela tiden jag lyfter ju bara skrot känns det som....fan
När folk frågar, säg ärligt "Jag är en enstöring" och ge dom "blicken".
Det gör dig spännande och exotisk och då vill de träffa dig oftare!
men det känns ju som alla andra har asroliga liv och gör roliga grejjer hela tiden jag lyfter ju bara skrot känns det som....fan
Mjä, tror folk inte gör så himla mycket mer än vardagliga ting. På sin höjd kanske de går ut till helgen. Du tränar ju för f-n regelbundet, du har en hobby!
men det känns ju som alla andra har asroliga liv och gör roliga grejjer hela tiden jag lyfter ju bara skrot känns det som....fan
Ut och gör nåt då. inte svårare än så...eller?
Carolinew
2011-06-17, 12:40
Troll...
Haha you can't be serious. Det där tror jag ger sig med åren om du nu har det här problemet på riktigt. Ha lite självkänsla pojk, du är grym och rolig att hänga med även om du inte super och sexar hela helgerna.
Haha, skön tråd. Som sagt, det normala är ju egentligen att inte ha något liv direkt. Det folk brukar göra att när något väl händer så berättar man om det på ett väldigt casual sätt så att det antyds att man gör sånt jämt. Det gör man genom att förbigående glida över huvudhistorien och låtsas som att det var någon obetydlig detalj man tyckte var intressant.
"Så sjukt, hängde med kungen igår och han hade en grön skjorta. Vem fan har gröna skjortor? Han är rätt skum den där grabben."Eller hur.
Bara för att du själv säger dig leva ett monotont och innehållsfattigt liv gör inte det att andra lever som värsta Indiana Jones. De flestas liv är nog ganska torftiga när det kommer till kritan. Något slags jobb eller plugg, en halvseriös hobby, en tv-serie de följer, nån slags utgång/middag/after work en gång per helg.
Ju tidigare du "ger dig ut" desto mer erfarenheter samlar du på dig, om du nu känner att du har ett stort behov av det. Annars blir det ju ett självuppfyllande Moment 22.
Jag brukar mer fundera på hur folk är skapta om de måste fylla varenda minut av sin tid och sen rapportera det som om det är viktigt för alla andra.
Vad gjorde du i helgen?
Gjorde pers i mark annars inget särskilt.
vs
Vad gjorde du i helgen?
Jag bla, bla, bla, bla, jag, han, jag, bla, bla, hund, bla, bla då sa han och då sa hon, bla, bla, då gjorde joje bla bla.Jag förstår mig inte på det heller. Så sjukt ointressant. Ibland blir folk iofs chockade när jag i förbifarten nämner något viktigt, som att jag ska flytta, har skaffat flickvän, åkt på någon slags resa osv. Jag vet ju vem jag är och vad som intresserar mig, så behovet att skrävla eller hålla någon slags offentlig almanacka med uppdateringar om mitt liv intresserar mig föga.
Känner igen det där som du säger stevebc. Tror att man är lite introvert och inte är så intresserad av vardagliga saker. Tror folk i min ungdom förväxlade min "tysthet" med att jag var blyg när det nog egentligen bara var så att jag inte hade något jag tyckte var intressant att dela med mig av, eller att jag tyckte att det som det pratades om inte var intressant att diskutera.
Har tränat upp de där "sociala färdigheterna" som de flesta har och är mycket mer pratglad nu, till viss del upptränat men uppskattar det också till viss del. Märker själv att jag i konversationer med grupper på 3 eller fler personer, flyter iväg i tankar och inte noterar vad de andra pratar om :P
Kommer dock på mig oftare med detta och avbryter mina tankar för att lyssna ifall något dyker upp som man kan kommentera på (för att det förväntas av en).
dream_theater_
2011-06-17, 14:53
men vafan standardfrågan folk ställer är ju "Hände i helgen då?" Hur normalt känns det att alltid svara lyfte 250 i mark utan bälte osv varenda jävla gång? Folk tycker ju man är patetisk till slut
Jag byter gärna!
Troll...
You're onto something!
Känner igen det där som du säger stevebc. Tror att man är lite introvert och inte är så intresserad av vardagliga saker. Tror folk i min ungdom förväxlade min "tysthet" med att jag var blyg när det nog egentligen bara var så att jag inte hade något jag tyckte var intressant att dela med mig av, eller att jag tyckte att det som det pratades om inte var intressant att diskutera.
Har tränat upp de där "sociala färdigheterna" som de flesta har och är mycket mer pratglad nu, till viss del upptränat men uppskattar det också till viss del. Märker själv att jag i konversationer med grupper på 3 eller fler personer, flyter iväg i tankar och inte noterar vad de andra pratar om :P
Kommer dock på mig oftare med detta och avbryter mina tankar för att lyssna ifall något dyker upp som man kan kommentera på (för att det förväntas av en).Ja, det där med blyghet förväxlas nog lätt med allmänt ointresse. Jag kan stå och snacka 3 h styrkelyftsträning med saft_und_kraft vilken dag i veckan som helst.
von huff
2011-06-17, 15:26
Jag har lite liknande erfarenheter som Sniggel.Ofta ser man bekanta man inte har sett på länge men har oftast ingen lust att snacka med dom.Varför göra det när man skiter i hur dom mår eller vad dom håller på med nuförtiden.Det negativa i det tankesättet är att det blir svårare att ge nya människor en chans.
Jag känner helt igen mig i det du säger Sniggel.
Det känns som självklart man inte är intresserad i alla konversationer, men ibland får man anstränga sig lite. Förhoppningsvis gör de samma när det börjar pratas något ämne man själv gillar. Det är oftast värre om disskussionen ligger på en jobbigt låg nivå, då har jag svårt att engagera mig. Förövrigt måste det vara något av det viktigaste att ha vänner att livet med.
Att aktivt skaffa fler kompisar verkar alla tycka är jobbigt, det ska helst bara komma till en. Men jag tror inte det behöver vara så svårt om man bara är positiv av sig, de flesta blir glada av folk hör av sig och vill hitta på saker. Fundera inte för mycket, men försök ha ett glatt humör.
Big Sleazy
2011-06-17, 17:19
Vad ska du med vänner till om du har ett sexpack och kan bänka 200kg? *flex*
Vad ska du med vänner till om du har ett sexpack och kan bänka 200kg? *flex*
:/
Försöker skaffa mig ett liv men inte så lätt när allt man gjort i livet är träning, mat & sömn. Att man har 2 friends på facebook kan man ju bortförklara genom att random adda 1000 pers :smash: Men när man försöker lära känna folk irl så börjar de ju andra var ens andra kompisar är? Vad man gör de dagar man inte hör av sig? Känns som att för att skaffa ett liv måste man redan ha ett :smash: för att skaffa vänner måste man redan ha ett kontaktnät att stoltsera med aja hoppas ni fattar vad jag menar iaf... önskar man kunde få lite hjälp från kolozzeumeliten där alla är så jävla framgångsrika socialt jag kan ju bara lyfta vikter och bröla lite för fan *screwy*
Överlag enklaste sättet att få allt på en gång är att plugga något. Du får en snygg start på ditt cv, möjlighet att träffa massa vänner, och du jobbar konstruktivt mot ett arbete.
johanhej
2011-06-17, 17:35
Liten spinoff till tråden. Skulle ni möjligen dra upp träning med folk ni inte känner? Om någon frågar vad jag gjort i helgen och sådär så är nog träning det sista jag skulle nämna.
Liten spinoff till tråden. Skulle ni möjligen dra upp träning med folk ni inte känner? Om någon frågar vad jag gjort i helgen och sådär så är nog träning det sista jag skulle nämna.
Ja, jag skulle säga vad jag gjort helt enkelt.. varför ska man smyga med det?
johanhej
2011-06-17, 17:43
Ja, jag skulle säga vad jag gjort helt enkelt.. varför ska man smyga med det?
Träning är hemskt att dösnacka om, sålänge det inte är ett gemensamt intresse. Men ja, när man bara ska nämna vad man gjort så funkar det väl.
Liten spinoff till tråden. Skulle ni möjligen dra upp träning med folk ni inte känner? Om någon frågar vad jag gjort i helgen och sådär så är nog träning det sista jag skulle nämna.
Jag måste nog svara mjaaaooo på den. Jag nämner det om jag tror att det kan passera utan att behöva gå in på mer detaljer. Annars kan jag också lägga till en egen sammanfattning på slutet; "Tränat, käkat, hissat skinn - det vanliga. Rätt lugn och skön helg". Då får man ofta till svar att det är bra att ta det lugnt ibland, istället för att det uppstår en diskussion om hur mycket man bänkar.
Jag gillar inte att snacka träning med folk som inte är särskilt insatta i det, och det sista jag vill bli känd som är snubben som hela tiden snackar bänkpress och besepcurl. Därför undviker jag gärna att gå in djupare på ämnet, men jag tycker inte det är något fel att säga att man har tränat.
von huff
2011-06-17, 17:51
Träning är bland det sista jag vill tala om då dom flesta kommer med så otroligt felaktig info så brukar bara säga jo och hoppas dom slutar tala om träning.
Träning är hemskt att dösnacka om, sålänge det inte är ett gemensamt intresse. Men ja, när man bara ska nämna vad man gjort så funkar det väl.
Jaha du tänkte så. Är det en person utan intresse av träning så är det nog ingen hit nej, jag brukar bara nämna det om de frågar om vad jag gjort, och sedan börja snacka om nåt annat!
Haha fy fan vilken tråd, varför ska du ljuga "fake it til you make it" om ditt liv? Gör saker du gillar och är passionerad över så kommer du att utstråla den glädjen till folk runt omkring dig och de kommer att uppfatta dig som en intressant person. Och saker utöver gymmet menar jag då.
Vill du ha ett kontaktnät så börja gå ut mer, hitta en vän som du går ut och träffar fler med. Inom en månad kommer du att ha minst 5 nya goda vänner som konstant vill hitta på saker, och så fortsätter det.. Exponentiellt ;)
Vill du inte det? Säg då till dem att du lever för att träna och FML
Träning är bland det sista jag vill tala om då dom flesta kommer med så otroligt felaktig info så brukar bara säga jo och hoppas dom slutar tala om träning.
Exakt så.
Vill du ha ett kontaktnät så börja gå ut mer, hitta en vän som du går ut och träffar fler med. Inom en månad kommer du att ha minst 5 nya goda vänner som konstant vill hitta på saker, och så fortsätter det.. Exponentiellt ;)
Vore det så lätt skulle det inte dyka upp såna här trådar. Har man tur växer vänskapskretsen logaritmiskt, lol...
dmjardell
2011-06-18, 07:08
men vafan standardfrågan folk ställer är ju "Hände i helgen då?" Hur normalt känns det att alltid svara lyfte 250 i mark utan bälte osv varenda jävla gång? Folk tycker ju man är patetisk till slut
Jag vet inte, men förklara situationen; du har inte många vänner och att du tråkigt nog inte gjort något speciellt alls i helgen. Här hänger allt på betoningen, du ska ha huvudet högt och rösten ska vara självsäker. Tror ingen tycker sämre än dig om du du gör det, och då kanske även personen p.g.a. sympati bjuder in dig till eventuella planer. Jag vet att jag hade gjort det om en person som verkar reko hade uttryckt sig på det här sättet till mig.
men vafan standardfrågan folk ställer är ju "Hände i helgen då?" Hur normalt känns det att alltid svara lyfte 250 i mark utan bälte osv varenda jävla gång? Folk tycker ju man är patetisk till slut
Du måste helt enkelt bli starkare så att du kommer med nya siffror hela tiden :D
Jag tycker folk som alltid undrar vad man gjort i helgen är patetiska, har man inget vettigare att prata om liksom? Låter ju som jobbkollegor.
Det finns en ny film om detta: :D
http://www.youtube.com/watch?v=ZsSNCmGUK2I&feature=relmfu
Jag tycker folk som alltid undrar vad man gjort i helgen är patetiska, har man inget vettigare att prata om liksom? Låter ju som jobbkollegor.
Varför är det töntigt? Det är många från jobbet man inte träffar på helgerna, därför frågar man vad de gjort i helgen, enkelt.
Varför är det töntigt? Det är många från jobbet man inte träffar på helgerna, därför frågar man vad de gjort i helgen, enkelt.
Som en spinoff: hur intressant tycker folk det är att prata om sitt jobb eller sina studier? Själv tycker jag att sånt är mycket roligare att snacka om än vardagligt blajs (e.g. "vad gjorde du i helgen?" med svar som leder in på snack om supande), men jag misstänker att andra inte håller med.
Folk tycker att det är tråkigt att prata om jobb/plugg därför att de inte jobbar med/pluggar vad de är intresserade av, vilket är synd för oss som gör det och gillar att prata passionerat om vad vi pysslar med.
Varför är det töntigt? Det är många från jobbet man inte träffar på helgerna, därför frågar man vad de gjort i helgen, enkelt.
Finns alltid intressantare saker att prata om, kan man inte komma på något bättre är man antingen en dålig samtalspartner eller egentligen ointresserad av att prata med den andra personen.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.