Visa fullständig version : Anser du dig vara en hardgainer....?
Varför/varför inte? vad är en hardgainer?
Diskutera..
Little T
2011-02-22, 16:22
Förr nej, nu ja.
Efter att gått upp 25 - 30 kg på ca 10 år så börjar det att gå segt. *popcorn*
Va kommer detta begrepp ifrån är jag nyfiken på.
jag anser att dem som kallar sig hardgainers inte kan träna ordentligt eller inte lärt sig tåla tillräcklig volym/intensitet för att öka i styrka/massa.
Eddie Vedder
2011-02-22, 16:22
Svar: Nej inte alls
Motivering: Vill jag gå upp i vikt så går jag upp i vikt. Samtidigt som vikten ökar blir jag tydligt starkare och ökningen är inte bara fett. Samma sak gäller konditionsträning, så fort jag vill öka och förbättra mig och verkligen går in för det så gör jag det helt enkelt.
jag anser att dem som kallar sig hardgainers inte kan träna ordentligt eller inte lärt sig tåla tillräcklig volym/intensitet för att öka i styrka/massa.
Jag tror du har rätt bortsett från extrema undantagsfall.
Mass-Tech
2011-02-22, 16:23
Är nog ingen hardgainer men skulle nog kunna äta lite mer protein.
Har inte så himmla stor "frame" heller.
Jag tror du har rätt bortsett från extrema undantagsfall.
självklart, det finns alltid extrema undantag när det gäller allt. men att kalla sig för hardgainer för att man inte får dem resultaten man vill i gymmet är i mina ögon löjligt.
Stridis har röstat ja!! varför är du en hardgainer?
Little T
2011-02-22, 16:29
Va kommer detta begrepp ifrån är jag nyfiken på.
jag anser att dem som kallar sig hardgainers inte kan träna ordentligt eller inte lärt sig tåla tillräcklig volym/intensitet för att öka i styrka/massa.
För min egen del så trivs jag bra på den vikt jag är på nu, så den riktiga viljan att gå upp ännu mer är kanske inte där. Så jag är nog beredd på att hålla med. Men visst är det så att det blir svårare att lägga på sig mer muskler när det redan finns en del. *rolleyes*
För min egen del så trivs jag bra på den vikt jag är på nu, så den riktiga viljan att gå upp ännu mer är kanske inte där. Så jag är nog beredd på att hålla med. Men visst är det så att det blir svårare att lägga på sig mer muskler när det redan finns en del. *rolleyes*
jag håller med dig! nu vet jag inte hur du ser ut, men det verkar iaf som du lagt på dig en del muskler. då skulle inte jag kalla dig för hardgainer, även om massan kommer långsammare nu. dem som kallar sig för hardgainers nu för tiden är sånna som inte får några nämnvärda resultat alls, trots att dem är "nybörjare"
Nja, sämre än många andra, men dåligt njae, vill jag kan jag lägga på mig i helt lagom takt med bra styrkeökningar.
Rikard Jansson
2011-02-22, 16:32
Va kommer detta begrepp ifrån är jag nyfiken på.
jag anser att dem som kallar sig hardgainers inte kan träna ordentligt eller inte lärt sig tåla tillräcklig volym/intensitet för att öka i styrka/massa.
inte träningen för mig som är problemet - är att jag inte på de senaste 5 åren varit hungrig, och kan knappt äta mer än 200 gram mat utan att kväljas
Eddie Vedder
2011-02-22, 16:34
självklart, det finns alltid extrema undantag när det gäller allt. men att kalla sig för hardgainer för att man inte får dem resultaten man vill i gymmet är i mina ögon löjligt.
Jo jag kan nog hålla med. Att jag själv är så mager är en fråga om att jag dels fått den kroppen från all konditionsträning men naturligtvis även på grund av att jag inte stoppat upp när det började gå för långt. När vändningen sedan kom var ju allt superenkelt, bara att prioritera styrketräningen i kombination med överätningen. Att få muskler är sjukt enkelt, elitnivå är en annan sak men att komma i bra form är ju toksimpelt.
Ska man titta på trender i Kolotrådar så tycker jag själv att de som i tråd efter tråd oroar sig mest, ständigt byter schema, läser på om upplägg A och B och aldrig kommer igång med varken det ena eller det andra är det som står still. Ett suboptimalt träningsupplägg som de facto följs tror jag mer på än att ständigt ändra i jakten på den heliga gralen.
va kommer detta begrepp ifrån är jag nyfiken på.
Jag anser att dem som kallar sig hardgainers inte kan träna ordentligt eller inte lärt sig tåla tillräcklig volym/intensitet för att öka i styrka/massa.
+1
KaptenKnäsvag
2011-02-22, 16:36
Röstade Ja.
Motivering: Jag är ovanligt tunn för en som tränat i 6 år. Jag tränar jävligt konsekvent och har inte haft uppehåll i mer än 1 månad under den här tiden, samtidigt som jag ser träningsperiodare snabbt gå om mig när de verkligen lägger i högsta växeln. Och jag tror dessutom inte att jag tränar för mesigt
Jo jag kan nog hålla med. Att jag själv är så mager är en fråga om att jag dels fått den kroppen från all konditionsträning men naturligtvis även på grund av att jag inte stoppat upp när det började gå för långt. När vändningen sedan kom var ju allt superenkelt, bara att prioritera styrketräningen i kombination med överätningen. Att få muskler är sjukt enkelt, elitnivå är en annan sak men att komma i bra form är ju toksimpelt.
Ska man titta på trender i Kolotrådar så tycker jag själv att de som i tråd efter tråd oroar sig mest, ständigt byter schema, läser på om upplägg A och B och aldrig kommer igång med varken det ena eller det andra är det som står still. Ett suboptimalt träningsupplägg som de facto följs tror jag mer på än att ständigt ändra i jakten på den heliga gralen.
Kan skriva under på det här. Har själv vandrat mellan scheman och då har det stått stilla. När jag väl bestämt mig för en grej, och kört det, ja då har det lossnat och ökningarna kommit.
Finns ju folk som vill vara rippad jämt också, då är det helt plötsligt mycket mycket svårare faktiskt.
Att äta som en gris och träna tungt tror jag alla kan, vissa med lite bättre resultat än medelpersonen, men ingen större skillnad ändå. Det handlar ju som sagt om prio
Ja, ~35 känns inte som easygainer tider so to speak. :D
Eddie Vedder
2011-02-22, 16:42
Finns ju folk som vill vara rippad jämt också, då är det helt plötsligt mycket mycket svårare faktiskt.
Att äta som en gris och träna tungt tror jag alla kan, vissa med lite bättre resultat än medelpersonen, men ingen större skillnad ändå. Det handlar ju som sagt om prio
Fast det har ju inget med frågeställningen att göra. Att medvetet hålla tillbaka för att hålla sig fit har ju inget med hardgainers att göra.
Little T
2011-02-22, 16:43
Att påstå sig själv vara en hardgainer kan vara lite som att ge sig själv en mental ursäkt att inte behöva träna så hårt. Se upp kollofolk!
Stridis har röstat ja!! varför är du en hardgainer?
Varför jag är en hardgainer? Tror nog att jag har normala fysiska förutsättningar att bli stor och stark, men "psyket" sätter sina gränser.
Att äta som en gris och träna tungt tror jag alla kan, vissa med lite bättre resultat än medelpersonen, men ingen större skillnad ändå. Det handlar ju som sagt om prio
Att äta till sig en ohälsosam fettprocent kan ju inte ingå som någon förutsättning för resultat.
Eddie Vedder
2011-02-22, 17:03
Att äta till sig en ohälsosam fettprocent kan ju inte ingå som någon förutsättning för resultat.
Nej fast anser man sig vara en hardgainer kan man ju aldrig ens lyckas med det. Svårt att bli rejält fet om man knappt orkar äta tillräckligt för att hålla vikten stabil. Men vi kanske har olika definitioner av det, jag ser det som att en hardgainer har allmänt svårt att öka punkt slut. Men om man pratar om lätthet att bli fet fast svårighet att öka i FFM är det ju en annan femma. :)
Både du och jag känner ju till begreppet sarkopen obesitas men det är ju inget större problem för en ung och frisk population. ;)
hejhopp79
2011-02-22, 17:05
Nae.
Jag ökar rätt lätt i både styrka och fett.
Om jag skulle kalla mig själv för hardgainer så skulle det vara t.ex. för att jag medvetet har svårt att äta så mycket mat som krävs för att jag har bristande matlust.
Nä, kallar inte mig själv en hardgainer, men en hardchanger.
Kan inte påstå att jag är en hardgainer men jag ökar betydligt mindre än dom yngre på brädan men det är väl logiskt antar jag. Jag har inga problem med att bli starkare men att gå upp i muskler tycker jag är svårt. Nu väger jag 90-92kg på 182cm med en bf% på 15-20%. Alla kilon som jag går upp nu lägger sig direkt på magen och det finns inte en chans att jag skulle kunna käka +500kcal om dagen för att lägga på mig muskler. Något som jag tror fungerar mycket bättre för en nybörjare eller någon mellan 15-20.
Men att folk kan ha olika förutsättningar måste man väl kunna förutsätta eller? Sisu som går in och bänkar 100kg första gången som han försöker har ju bättre anlag för att bygga och styrka än plucke 93 som får kämpa med stången då han startar att träna.
Mycket snack om kroppstyper, gener osv. Det är väl bara gilla läget att man är den man är och kämpa för att bli så stark eller stor man kan bli, eller vad man nu har för mål.
Landström
2011-02-22, 17:37
Om en nybörjare måste träna väldigt hårt och äta kopiösa mängder för att öht öka nåt så är ju denne per definition en hardgainer.
Ökar denne person fortfarande ingenting så är det en non gainer. Men har dock aldrig hört talas om nån som inte ökat genom att äta sig upp i vikt. Ett vedertaget och säkert kort för ökningar. Men detta är ju inte ett så lockande alternativ för alla.
Va kommer detta begrepp ifrån är jag nyfiken på.
jag anser att dem som kallar sig hardgainers inte kan träna ordentligt eller inte lärt sig tåla tillräcklig volym/intensitet för att öka i styrka/massa.
Jag tror att de flesta som kallar sig för hardgainers inte är det. Men några av dem är det.
Att äta till sig en ohälsosam fettprocent kan ju inte ingå som någon förutsättning för resultat.
Jag skulle vilja klassa en hardgainer som någon som äter bra, tränar bra, offrar formen för att gå upp en massa kilon (vågar gå upp till 18-20% bf under en tidsperiod på minst 1 år, beroende på start-bf osv...) för att bli starkare, men ändå inte får så mycket permanent muskelmassa eller styrka på köpet.
Dvs att när denne deffar ner sig till sin ursprungsvikt så är förändringarna inte så stora / ingen stor skillnad i bf% jämfört med tidigare.
Detta utesluter iaf de "hardgainers" (som imo inte är hardgainers) som inte får några resultat för att de inte vågar äta ordentligt över en längre period.
Silencer
2011-02-22, 18:07
Jag vågar säga att de flesta är hardgainers. Sen finns det de som växer oavsett hur de tränar.
Varför folk i allmänhet får obefintliga eller dåliga resultat är för att de försöker kopiera easy-gainers träningsmetoder, dvs svinhögvolym, träna in dig i väggen. Hur färdig man är efter ett pass har inget med hur mycket muskler man kommer bygga att göra. Detta stöds av både samlad erfarenhet och studier.
De som inte får bra resultat av sin träning gör bäst i att skita i alla isoleringsövningar, fokusera på att öka i basövningar, dra ner på volymen och äta ordentligt med mat. Att bomba 5-splittar med 15-20 set per muskelgrupp fungerar i längden bara för den genetiska eliten.
Control_61
2011-02-22, 18:12
Jag ser mig inte som en hardgainer och tror definitivt de flesta som tror sig vara hardgainers inte lärt sig träna ordentligt.
Däremot är ju exempelvis du, Mapa, VERKLIGEN ingen hardgainer. Jag tror mer på easy-gainers än hard-gainer så att säga.
filmjölk
2011-02-22, 18:15
Nej. Jag kan öka bra om jag kammar mig. Inte lika bra nu vid 32 som vid 22, men ändå. Men jag har svårt att motivera mig till att träna ordentligt och sköta kringfaktorer ordentligt.
Älskar att träna men inte flera ggr i veckan. 2-3pass max, älskar att träna men pallar inte att träna ordentligt. jag vill ligga och mysa lite med stången inte ta i som ett plågat djur.
Men om jag skulle kamma mig hade jag kunnat öka bra. Särskilt om jag fick äta lite "tillskott".
jag har inte ökat så bra nu på sista tiden, men har bara mig själv att skylla och kan inte kalla mig en hardgainer för det!
Andledningen till denna mindre bra ökning är för mycket festande, samt att jag för mycket ville öka i basövningar så jag maxade varenda pass och faila att öka istället för att ge det någon / några veckor, då skulle jag nästan garabnterat maxat mer idag än då.
johan_jazz
2011-02-22, 18:52
Jag skulle vilja klassa en hardgainer som någon som äter bra, tränar bra, offrar formen för att gå upp en massa kilon (vågar gå upp till 18-20% bf under en tidsperiod på minst 1 år, beroende på start-bf osv...) för att bli starkare, men ändå inte får så mycket permanent muskelmassa eller styrka på köpet.
Dvs att när denne deffar ner sig till sin ursprungsvikt så är förändringarna inte så stora / ingen stor skillnad i bf% jämfört med tidigare.
The story of my life:thumbup:
Jag ser mig inte som en hardgainer och tror definitivt de flesta som tror sig vara hardgainers inte lärt sig träna ordentligt.
Däremot är ju exempelvis du, Mapa, VERKLIGEN ingen hardgainer. Jag tror mer på easy-gainers än hard-gainer så att säga.
Om vi tar o klonar Mapa, döper klonen till Apa, men ändrar hans aptit så han har svårt att få i sig mat, hade det mycket väl vara så att vi på forumet hade sett följande:
Apa:
Tränat i 5 år utan resultat! Vad ska jag göra? Är en hardgainer...
Linjedomarn
2011-02-22, 19:24
i perioder
mpersson
2011-02-22, 19:27
Absolut inte. Har nog haft oförskämt lätt för mig att gå upp i vikt.
Absolut inte. Har nog haft oförskämt lätt för mig att gå upp i vikt.
+1 på båda gott och ont.
Rent spontant vill jag svara ja, men jag tror mer det beror på att träningen lätt blir slentrianmässig för mig. När träningen bara går på autopilot så går jag till gymmet och tränar. Jag tar i så att det känns riktigt tungt och jag blir någorlunda go' och mör i kroppen, men jag behöver anstränga mig för att komma ihåg att lägga på den där extravikten i bänkpress t.ex. så att det händer nåt.
Control_61
2011-02-22, 19:31
Om vi tar o klonar Mapa, döper klonen till Apa, men ändrar hans aptit så han har svårt att få i sig mat, hade det mycket väl vara så att vi på forumet hade sett följande:
Apa:
Tränat i 5 år utan resultat! Vad ska jag göra? Är en hardgainer...
Nu har vi istället ett monster som drog 260 andra gången han drog tunga 1or i marken ;)
Va kommer detta begrepp ifrån är jag nyfiken på.
jag anser att dem som kallar sig hardgainers inte kan träna ordentligt eller inte lärt sig tåla tillräcklig volym/intensitet för att öka i styrka/massa.
Eller så är det personer som har dåliga förutsättningar, och verkligen måste kämpa för att lägga på sig massa. Personer som blir 3 KG tyngre av att bara kolla på en skivstång är easygainers, kanske?
Pansartax
2011-02-22, 19:37
Jag hatar att behöva säga det men helt klart ser jag mig själv som en hardgainer, ökade inte 1 cm i omkrets på armen under hela första året jag tränade. Skötte kost optimalt (300g protein +) vila och inga konstiga program.
Småfet blev jag dock, tråkigt men sant. Idag kunde jag inte bry mig mindre, och tränar inte längre för att växa, har insett att det inte är något för mig bara och att alla inte kan bli stora helt enkelt.
Fast det har ju inget med frågeställningen att göra. Att medvetet hålla tillbaka för att hålla sig fit har ju inget med hardgainers att göra.
Då måste jag omformulera mitt svar i tråden, jag har ingen aning om vad min kropp är kapabel till för jag tänker inte bli fet för att se vad jag kan åstadkomma
Inte viktmässigt men muskelmässigt. lol.
Att gå upp i vikt är lätt. Att bygga muskler är inte lika lätt.
Nu är det ju också stor skillnad på att "skylla" dåliga resultat på något för att man mest lallar runt, och att knipa igen och göra det bästa av situationen trots orealistiskt dåliga resultat även att man sliter @sset av sig...
Är säkert så att vissa som svarat i tråden är hardgainers. De finns ju trots allt.
Den genetiska begåvningen är det ju stor varians på och där är ju lika många som är under medel som där är över medel (eller median om man ska vara petig).
Detta innebär ju att var och varannan har "dåliga" gener för att bygga muskler. Fast med hardgainer syftar jag på de som är en ordentlig bit under medel.
Vissa kanske tror att de är hardgainers när de i själva verket bara är lite sämre än genomsnittet och dessa kan fortfarande få bra resultat om de är ordentligt hängiva och tålmodiga och så länge de inte sätter etiketten "hardgainer" på sig själv. Har man väl gjort det så kommer man för alltid vara en hardgainer.
Man måste ha orealistiska mål för att nå sin genetiska potential kan man väl säga. De som tar sig till toppen och tävlar om att bli världsmästare i sin sport "vet" alla att de kommer att vinna och att de är bäst, men bara en har rätt. Saken är den att de aldrig hade kommit dit om de inte "visste" att de skulle ta världsrekord (vilket de inte gjorde heller).
Därför ska man inte försöka vara realistisk om man vill bli så bra som möjligt.
Stefan J
2011-02-22, 21:23
Tror att det är precis som med alla idrotter. Alla kan bli bättre. Vissa få kommer dock att förbli sopor hur hårt de än tränar, många kommer bli medelmåttiga i undre och övre spannet, några kommer bli duktiga och sen har vi de få som blir elit.
De flesta når aldrig sin fulla potential för att de inte pressar sig hårt nog eller vet hur de ska träna.
Nej, det är en dålig ursäkt för de flesta.
kul att tråden fick liv. intressant att läsa vad alla tycker om ämnet.
Jag ser mig inte som en hardgainer och tror definitivt de flesta som tror sig vara hardgainers inte lärt sig träna ordentligt.
Däremot är ju exempelvis du, Mapa, VERKLIGEN ingen hardgainer. Jag tror mer på easy-gainers än hard-gainer så att säga.
Om vi tar o klonar Mapa, döper klonen till Apa, men ändrar hans aptit så han har svårt att få i sig mat, hade det mycket väl vara så att vi på forumet hade sett följande:
Apa:
Tränat i 5 år utan resultat! Vad ska jag göra? Är en hardgainer...
det här är ganska intressant, många verkar tro att jag bara klev in i gymmet och va stark, vilket är lite tråkigt. Men faktum är att jag tränat på gym sen jag va 12-13 år parallellt med hockeyn, där jag f.ö. va talanglös, fram tills tonåren va jag klumpig, långsam och dålig tekniskt men vägrade acceptera att jag inte kunde bli en bra hockeyspelare, så jag fick träna mer en alla andra för att bli bra. så från typ 14 års ålder till 18 tränade jag MINST ett pass varje dag, ofta blev det 8-12 pass i veckan. att bara "gymma" räknade jag som en vilodag. Tyvärr satte flera knäskador sista säsongen stopp för mitt hockeyspelande, inte brist på motivation som för många andra.. Är det då konstigt, att jag vid 18-19 år gammal hade en enorm aptit, träningstålighet och vilja att bli bäst på nästa utmaning? Så när jag efter nästan två års byggarträning börjar med styrkelyft och åter igen får tävla och mäta mig mot andra så accepterar jag inget annat än framgång i min sport. Hade jag varit lika stark nu om jag inte haft alla dem timmarna bakom mig när jag började träna marklyft? garanterat inte
Nej, jag är däremot för lat.
von huff
2011-02-22, 21:31
Mapa:Ingen tvivlan att du har tränat hårt men hur många tränar inte lika hårt och hur många skulle komma upp i samma vikter om de hade samma träningsbakgrund?Inte många tror jag...
Själv anser jag att jag är en hardgainer.Lyckas inte bygga alls utan grisbulkar och bröstomkretsen har inte ökat på två år trots viktuppgångar:(
Vissa få kommer dock att förbli sopor hur hårt de än tränar,
Du använder konsekvent ganska hårda ord mot dem som, till skillnad från dig, inte är elit. Det är ju tur att kända svenska idrottare inte är lika odiplomatiska och taktlösa som dig, då skulle nog idrottandet bland vanliga svenssons dö ut rätt snart.
Långsmal
2011-02-22, 21:35
Tycker absolut man kan säga att det finns hardgainers, varav jag absolut vill klassa mig som en sådan. Nog för att man ändå kan öka med bra träning, kost och sömn men vissa är ju "naturligt grova" och det är då inte jag. Min benstomme känns bara mycket tunnare än vad som är standard + att jag är lång vilket gör att jag antagligen måste väga 100 kg för att se hyggligt stark ut. Eftersom jag vägde ca 65 kilo på 193 cm (idrottat och ätit normalt i hela mitt liv) då jag bestämde mig för att ta tag i saken fanns det mycket att jobba på.
Vilka förutsättningar man har när man börjar tycker jag i många fall är bevis nog för om man är en hardgainer eller inte.
Min allmänt klena kropp bidrar till att jag dessutom skadar mig ofta vilket inte underlättar byggandet, men tids nog skall man nog bli stark!
Om det är någonting jag gjort fel i min träning så är det förutom att skada mig i tid och otid att jag periodvis festat för ofta, vilket har varit klart muskelhämmande - skulle vara intressant se hur man skulle sett ut utan detta felsteg.
Pansartax
2011-02-22, 21:36
Är ju svårt att säga att man inte är hardgainer när man inte växer nått, siffrorna ljuger ju inte direkt.
Mapa:Ingen tvivlan att du har tränat hårt men hur många tränar inte lika hårt och hur många skulle komma upp i samma vikter om de hade samma träningsbakgrund?Inte många tror jag...
jag tror du har fel. jag använder mig alla tillåtna medel för att bli så bra jag kan bli, mentalträning osv osv osv men om du väljer att tro att dem som är större/starkare än dig har bättre gener och du inte kan göra något åt det så kommer du aldrig nå din fulla potential. Om någon med min bakgrund tränade som mig och gjorde allt jag gjorde så skulle det ge liknande resultat, utan tvekan.
Control_61
2011-02-22, 21:38
kul att tråden fick liv. intressant att läsa vad alla tycker om ämnet.
det här är ganska intressant, många verkar tro att jag bara klev in i gymmet och va stark, vilket är lite tråkigt. Men faktum är att jag tränat på gym sen jag va 12-13 år parallellt med hockeyn, där jag f.ö. va talanglös, fram tills tonåren va jag klumpig, långsam och dålig tekniskt men vägrade acceptera att jag inte kunde bli en bra hockeyspelare, så jag fick träna mer en alla andra för att bli bra. så från typ 14 års ålder till 18 tränade jag MINST ett pass varje dag, ofta blev det 8-12 pass i veckan. att bara "gymma" räknade jag som en vilodag. Tyvärr satte flera knäskador sista säsongen stopp för mitt hockeyspelande, inte brist på motivation som för många andra.. Är det då konstigt, att jag vid 18-19 år gammal hade en enorm aptit, träningstålighet och vilja att bli bäst på nästa utmaning? Så när jag efter nästan två års byggarträning börjar med styrkelyft och åter igen får tävla och mäta mig mot andra så accepterar jag inget annat än framgång i min sport. Hade jag varit lika stark nu om jag inte haft alla dem timmarna bakom mig när jag började träna marklyft? garanterat inte
Jag tror verkligen inte att du fått allt gratis. Däremot tror jag att du haft bra förutsättningar för att utvecklas.
Jag försöker VERKLIGEN INTE!! ta din prestation ifrån dig, tvärtom, jag respekterar dina prestationer som fasen.
Eddie Vedder
2011-02-22, 21:39
Jag vågar säga att de flesta är hardgainers. Sen finns det de som växer oavsett hur de tränar.
Varför folk i allmänhet får obefintliga eller dåliga resultat är för att de försöker kopiera easy-gainers träningsmetoder, dvs svinhögvolym, träna in dig i väggen. Hur färdig man är efter ett pass har inget med hur mycket muskler man kommer bygga att göra. Detta stöds av både samlad erfarenhet och studier.
De som inte får bra resultat av sin träning gör bäst i att skita i alla isoleringsövningar, fokusera på att öka i basövningar, dra ner på volymen och äta ordentligt med mat. Att bomba 5-splittar med 15-20 set per muskelgrupp fungerar i längden bara för den genetiska eliten.
Men blir det inte lite konstigt att anse det som svårare än normalt för majoriteten? Borde inte majoriteten just vara måttstock för normaliteten i det här fallet?
Om 70% ligger mellan svårighetsgrad 7-8/10 måste väl det vara normalt, hardgainers hamnar under 7 och easy-gainers över 8? Siffrorna är bara påhitt men du förstår poängen. Befinner man sig inom en normalfördelningskurva kan man väl inte vara en hardgainer?
Lillgrabben
2011-02-22, 21:40
De flesta når aldrig sin fulla potential för att de inte pressar sig hårt nog eller vet hur de ska träna.
Det här är nog det allra viktigaste!
Förutsättningarna man föds med går inte att göra ngt åt, men de spelregler man sätter upp för sig själv - de kan man påverka & göra ngt åt! Hur mkt är man beredd att försaka för att bli "bra", hur hårt kan man träna, är man beredd att läsa på & att analysera sin träning, eller kör man "bara på"?!
Osv.
kul att tråden fick liv. intressant att läsa vad alla tycker om ämnet.
det här är ganska intressant, många verkar tro att jag bara klev in i gymmet och va stark, vilket är lite tråkigt. Men faktum är att jag tränat på gym sen jag va 12-13 år parallellt med hockeyn, där jag f.ö. va talanglös, fram tills tonåren va jag klumpig, långsam och dålig tekniskt men vägrade acceptera att jag inte kunde bli en bra hockeyspelare, så jag fick träna mer en alla andra för att bli bra. så från typ 14 års ålder till 18 tränade jag MINST ett pass varje dag, ofta blev det 8-12 pass i veckan. att bara "gymma" räknade jag som en vilodag. Tyvärr satte flera knäskador sista säsongen stopp för mitt hockeyspelande, inte brist på motivation som för många andra.. Är det då konstigt, att jag vid 18-19 år gammal hade en enorm aptit, träningstålighet och vilja att bli bäst på nästa utmaning? Så när jag efter nästan två års byggarträning börjar med styrkelyft och åter igen får tävla och mäta mig mot andra så accepterar jag inget annat än framgång i min sport. Hade jag varit lika stark nu om jag inte haft alla dem timmarna bakom mig när jag började träna marklyft? garanterat inte
Vill bara förtydliga att det inte är min åsikt om dig. Nu har jag inte jättebra koll på dig men jag har fått intrycket av just det här:
hade en enorm aptit, träningstålighet och vilja att bli bäst på nästa utmaning?
Samt att jag vet att du vågat äta ordentligt och det i sig är ett recept för att få riktigt bra resultat. Det behöver man inga supergener för. Inte menat som en diss snarare att jag förstår att du har lagt ner väldigt mycket energi på din träning och kringfaktorerna.
Hade du varit en hardgainer hade du förstås misslyckats även här, trots ansträngningarna. Hade du varit "din klon" hade du kanske misslyckats pga att du inte orkat äta tillräckligt. Fast med tillräcklig vilja kan även någon med dålig aptit tvinga i sig de kalorier som behövs. Den viljan verkar du ha.
Control_61
2011-02-22, 21:42
Om någon med min bakgrund tränade som mig och gjorde allt jag gjorde så skulle det ge liknande resultat, utan tvekan.
Det håller jag inte med om.
För att bli "elit" i vilken idrott det än må vara så behöver man ha genetiska förutsättning över det normala.
Du böjer 300kg för bövelen!
Tycker hardgainer är en väldigt dålig ursäkt, och jag är övertygad om att ordet missbrukas väldigt mycket av folk som bara inte har någon koll på hur man bör träna/äta. Vill säga nåt i stil med Grubben (hans citat "efter 15 års styrketräning bör man vara muskulärt stor om det är vad man tränat för"):
Efter 15 års styrketräning bör man vara relativt stark, om det är vad man tränat för. Har man inte kommit nånstans efter så lång tid beror det i de allra flesta fallen på att man tränat helt åt helvete fel
Jag är också helt med på att genetiska förutsättningar gör det mer eller mindre lätt, men det är ju stor skillnad på att vara i världselit, och att vara ganska jäkla stark jämfört med mannen på gatan
von huff
2011-02-22, 21:44
jag tror du har fel. jag använder mig alla tillåtna medel för att bli så bra jag kan bli, mentalträning osv osv osv men om du väljer att tro att dem som är större/starkare än dig har bättre gener och du inte kan göra något åt det så kommer du aldrig nå din fulla potential. Om någon med min bakgrund tränade som mig och gjorde allt jag gjorde så skulle det ge liknande resultat, utan tvekan.
Jag har endå svårt att tro det.Det finns massor av folk som tränar HÅRT och inte kommer i närheten av dina resultat.Många säger att man inte skall tänka på generna men fakta är att det den största faktorn om du kommer att bli grov eller ej i slutändan
Lillgrabben
2011-02-22, 21:45
Att vara "elit", mentalt är mkt viktigare!!
Silencer
2011-02-22, 21:50
Men blir det inte lite konstigt att anse det som svårare än normalt för majoriteten? Borde inte majoriteten just vara måttstock för normaliteten i det här fallet?
Om 70% ligger mellan svårighetsgrad 7-8/10 måste väl det vara normalt, hardgainers hamnar under 7 och easy-gainers över 8? Siffrorna är bara påhitt men du förstår poängen. Befinner man sig inom en normalfördelningskurva kan man väl inte vara en hardgainer?
Jo, jag förstår din poäng. Egentligen är det mer normalt att tala om normala gainers och easy gainers. Hardgainer-begreppet har tusen olika definitioner.
Det Mapa ursprungligen reagerade på var citatet från Beyond Brawn. Där beskriver han hardgainer som den stora populationen som blir frustrerade pga små eller helt uteblivna resultat, och som hamnar i den sitsen eftersom de jämför sig med easy gainers som tränar våldsamt hårda program och ändå bygger muskler. Många hardgainers, eller helt normala människor om vi ska säga så, försöker lösa detta med fler kosttillskott, ännu hårdare träningsprogram osv. Men det är kontraintuitivt och får bara motsatt effekt eftersom de flesta normala människor skulle få bättre resultat av lägre volym, mer basövningar och mer kvalitetsmat.
Men som sagt, jag håller med dig. Egentligen kan man väl kanske placera 5-10% som hardgainers, 80% som normala, och ytterligare 5-10% som easy gainers.
Det finns alltid det som har det lättare på vissa områden. Jag har t.ex. alltid haft det lätt i skolan. Pluggat skamligt lite hela mitt liv, har ändå gått ut skolan med riktigt bra betyg, läser ett högstatusprogram på universitetet och klarar det galant trots att jag knappt anstränger mig... På samma sätt finns det de som kan köra precis vilket program som helst på gymmet och ändå få bra utveckling.
Sen så kan alla hardgainers få grym fysik bara de tränar och äter rätt, men det tar många år, jämfört med easy gainers som kan se muskulösa ut på nolltid.
Stefan J
2011-02-22, 21:54
Jag har endå svårt att tro det.Det finns massor av folk som tränar HÅRT och inte kommer i närheten av dina resultat.Många säger att man inte skall tänka på generna men fakta är att det den största faktorn om du kommer att bli grov eller ej i slutändan
Men sen underskattar du arbetet han lägger ner, och hur hårt Mapa tränar, för det är en jävla skillnad på att sitta o pumpa lite biceps och få mjölksyra och på att kasta sig under mordiska vikter i de stora tre. Mapa tränar enormt hårt, hådare än någon annan i Sverige just nu skulle jag vilja påstå, och har dessutom lagt ner möda på att gå upp i kroppsvikt. Han springer inte och fjollar runt och söker "kontakt" i musklerna eller bryr sig om några jävla förbannade rutor på magen (ursäkta språket, men jag e så less på alla metrosexuella fjollor som skyller på dåliga gener och är rädda för hull på kroppen). Han tränar klokt, hårt som ett djur, äter som ett djur och försöker ständigt förbättra sig. Och gör de nödvändiga uppoffringarna.
Det håller jag inte med om.
För att bli "elit" i vilken idrott det än må vara så behöver man ha genetiska förutsättning över det normala.
Du böjer 300kg för bövelen!
jag anser att jag skapat mina förutsättningar med alla timmar jag körde intervaller i skogen, boxandes på en säck och galenskaper i gymmet,
gällande min böj.. jag väger mycket. vi har 6st som böjer över 250kg raw på vårat gym. (och alla tjatar om broz ;)) din tanke begränsar dig när du säger att det är gener. Om du skulle träna med 5st som gjorde 200 i böj. skulle då 230 va galet mycket i ditt huvud? nej... om du träna med folk som gjorde ca 260-270. är då 300 helt otroligt? nej.
Jag har endå svårt att tro det.Det finns massor av folk som tränar HÅRT och inte kommer i närheten av dina resultat.Många säger att man inte skall tänka på generna men fakta är att det den största faktorn om du kommer att bli grov eller ej i slutändan
ja visst kan man träna HÅRT. men det är skillnad på att ha en extrem träningsbakgrund, träna hårt, göra allt utanför gymmet, ha mycket kunskap och träna relativt rätt.. mot att "bara" träna hårt.
Att vara "elit", mentalt är mkt viktigare!!
precis! man ser ett tydligt mönster, beroende på vems journal man läser eller vem man pratar med. en del är och kommer att bli bra, dem accepterar inget annat.
Control_61
2011-02-22, 21:56
Att vara "elit", mentalt är mkt viktigare!!
Jag vill inte låta som jag är säker men jag tror inte jag håller med dig.
Att bli elit handlar så otroligt mycket om genetiska förutsättningar.
Jag har under min uppväxt följt 4-5 personer som man kan klassa som elitidrottare. Det har hela tiden varit så otroligt tydligt att de skulle lyckas i sina idrotter.
Det finns många som tränat betydligt mer och många som (citat mapa):
vägrade acceptera att jag inte kunde bli en bra hockeyspelare, så jag fick träna mer en alla andra för att bli bra
Ändå är det de genetiska monstren som lyckats. De som varit dominanta sedan unga år.
Men sen underskattar du arbetet han lägger ner. Mapa tränar enormt hårt, hådare än någon annan i Sverige just nu skulle jag vilja påstå, och har dessutom lagt ner möda på att gå upp i kroppsvikt. Han springer inte och fjollar runt och söker "kontakt" i musklerna eller bryr sig om några jävla förbannade rutor på magen (ursäkta språket, men jag e så less på alla metrosexuella fjollor som skyller på dåliga gener och är rädda för hull på kroppen). Han tränar klokt, hårt som ett djur, äter som ett djur och försöker ständigt förbättra sig. Och gör de nödvändiga uppoffringarna.
Stefan, jag ser fram mot att få skaka din hand när jag besöker lund i sommar!
precis! man ser ett tydligt mönster, beroende på vems journal man läser eller vem man pratar med. en del är och kommer att bli bra, dem accepterar inget annat.
Det finns dock en liten liten del som gör just det där men ändå inte blir bra. De kanske blir "vältränade" men man höjer inte på ögonbrynen för att de bänkar 120 kg efter 20 års träning.
Sen är det ju så också att de med bra gener kan ha den där mentala inställningen på gymmet just för att deras kroppar klara av att återhämta sig vid den intensiteten och volymen. Medan någon med mediokra gener (bättre än hardgainer), men samma mentala inställning och dedikation skadar sig jämt och ständigt för att denne inte lyssnar på kroppens signaler om att "det här är för mycket, ta det lugnare ett tag nu".
Stefan J
2011-02-22, 21:58
Stefan, jag ser fram mot att få skaka din hand när jag besöker lund i sommar!
Det ska bli ett sant nöje att skaka hand med Sveriges lyftnings framtid!
Men sen underskattar du arbetet han lägger ner, och hur hårt Mapa tränar, för det är en jävla skillnad på att sitta o pumpa lite biceps och få mjölksyra och på att kasta sig under mordiska vikter i de stora tre. Mapa tränar enormt hårt, hådare än någon annan i Sverige just nu skulle jag vilja påstå, och har dessutom lagt ner möda på att gå upp i kroppsvikt. Han springer inte och fjollar runt och söker "kontakt" i musklerna eller bryr sig om några jävla förbannade rutor på magen (ursäkta språket, men jag e så less på alla metrosexuella fjollor som skyller på dåliga gener och är rädda för hull på kroppen). Han tränar klokt, hårt som ett djur, äter som ett djur och försöker ständigt förbättra sig. Och gör de nödvändiga uppoffringarna.
DETTA är så jävla bra skrivet, riktigt bra! någon som sätter ord på det...
Det finns dock en liten liten del som gör just det där men ändå inte blir bra. De kanske blir "vältränade" men man höjer inte på ögonbrynen för att de bänkar 120 kg efter 20 års träning.
som vilka då? ge något exempel?
Men sen underskattar du arbetet han lägger ner. Mapa tränar enormt hårt, hådare än någon annan i Sverige just nu skulle jag vilja påstå, och har dessutom lagt ner möda på att gå upp i kroppsvikt. Han springer inte och fjollar runt och söker "kontakt" i musklerna eller bryr sig om några jävla förbannade rutor på magen (ursäkta språket, men jag e så less på alla metrosexuella fjollor som skyller på dåliga gener och är rädda för hull på kroppen). Han tränar klokt, hårt som ett djur, äter som ett djur och försöker ständigt förbättra sig. Och gör de nödvändiga uppoffringarna.
+1. Jag är helt säker på att det stora flertalet hade fått grymma ökningar om de tränade i den stilen. Möjligtvis inte varit uppe på exakt lika hög nivå som honom, men nog fan hade man blivit ganska stark ändå. Problemet är att det är många som Eddie Vedder sa harvar runt med olika program, och allmänt inte vet vad de sysslar med, och förmodligen missat hur mycket det gör att stadigt gå upp i vikt. Sen får man inte glömma alla hundratals personer man ser hela tiden som tränar som små tjejer också med alldeles för lätta vikter osv
Det är garanterat en större orsak än att folk skulle vara "hardgainers". Ogillar starkt när folk ska skylla sina shortcomings på sina förutsättningar. Livet är inte rättvist, det är bara att acceptera direkt, och göra det bästa av sin situation
Control_61
2011-02-22, 22:00
jag anser att jag skapat mina förutsättningar med alla timmar jag körde intervaller i skogen, boxandes på en säck och galenskaper i gymmet,
Du kan betydligt mer än mig om detta och har mer erfarenheter. Vinnarkultur är såklart viktigt.
Det enda som jag inte kommer överens med i min skalle är det som jag quotat. Det finns så många som haft "rocky-perioder" utan att lyckas. I ditt fall hittade du något som du var bra på och lyckades bli ännu bättre på.
von huff
2011-02-22, 22:02
Men sen underskattar du arbetet han lägger ner. Mapa tränar enormt hårt, hådare än någon annan i Sverige just nu skulle jag vilja påstå, och har dessutom lagt ner möda på att gå upp i kroppsvikt. Han springer inte och fjollar runt och söker "kontakt" i musklerna eller bryr sig om några jävla förbannade rutor på magen (ursäkta språket, men jag e så less på alla metrosexuella fjollor som skyller på dåliga gener och är rädda för hull på kroppen). Han tränar klokt, hårt som ett djur, äter som ett djur och försöker ständigt förbättra sig. Och gör de nödvändiga uppoffringarna.
Det finns andra än mapa och dina vänner som tränar hårt.Jag underskattar inte hans jobb och att skylla allt på generna är fjolligt men att påstå att dom inte har betydelse är ännu fjolligare.Sisu t.ex har ju sagt att han skiter i att träna så som han kanske skulle gynnas bäst, utan har kul på gymet istället och han är världsmästare.De som är i toppen av sina grenar har alla bättre förutsättningar vilket gör det lättare för dem att uppnå bra resultat jämfört med den vanliga mannen.Fast jag håller med dig om det mesta men Mapa är en talang det kan ingen neka
BengtBurk
2011-02-22, 22:04
Jag måste helt klart vara en hardgainer. Jag började min träning nu i januari (mitten av januari för att vara exakt) och jag har inte ökat ett dugg! Mina biceps var 27cm i omkrets när jag började och jag har samma mått nu efter en månads stenhård träning. Jag äter Whey-80 varje dag, ibland 6-7 portioner men jag märker som sagt ingen skillnad. Har även ätit Mutant mass och Anabolic halo i två veckor nu men mina biceps vill inte växa!!!! Om inte jag räknas som en hardgainer så är det ingen annan här på kollo som kan påstå sig vara det. Jag blir så less på mina gener, någon som vill byta föräldrar? (Ni kan få min jobbiga brorsa på köpet!) Jag har tränat efter ett program som Jay Cutler har använt och han har ju onekligen fått resultat! Funderar på att byta till något annat program nu, någon som har något tips? Det kanske är någon som sitter inne på ett program som Arnold använde?
Jag vet inte vad jag ska göra... Det enda positiva är att jag har ökat i bicepscurls från 3x3x20kg till 3x3x22,5. Men mina kompisar tror ändå inte på att jag tagit så mycket, de säger att med mina spaghetti-armar borde jag knappt ta 15kg. Mina bänkpress-resultat vågar jag knappt skriva.
Livet som en riktigt hardgainer suger!! Har lagt ut över 6000kr på kosttillskott nu på lite drygt en månad men inte vuxit en cm! Kanske ska börja med kreatin, har sett en kille på gymmet som blivit rejält grov av det så det kanske funkar även på en hardgainer? Nej, nu ska jag ge mig, jag är verkligen ingen hardgainer. Jag dwarfar alla mina kompisar (bland annat martinmartin, henrikl, ers och eagleshield här på kollo). Ska jag vara ärlig tror jag det är extremt ovanligt med riktiga hardgainers.
Lillgrabben
2011-02-22, 22:05
Jag vill inte låta som jag är säker men jag tror inte jag håller med dig.
Att bli elit handlar så otroligt mycket om genetiska förutsättningar.
Jag har under min uppväxt följt 4-5 personer som man kan klassa som elitidrottare. Det har hela tiden varit så otroligt tydligt att de skulle lyckas i sina idrotter.
Det finns många som tränat betydligt mer och många som (citat mapa):
Ändå är det de genetiska monstren som lyckats. De som varit dominanta sedan unga år.
Självklart är det bra att iallafall ha normala förutsättningar för att öka i styrka & massa om man ska bli stark. Vad jag vill säga är att det som gör mest skillnad mellan 2 jämförbara individer är den mentala aspekten & hur långt de är redo att gå för att nå sina mål!
Inte allt för ofta kommer det fram en idrottsman, med riktigt jäkla bra fysiska förutsättningar för att bli en idrottare av yttersta toppklass! Om han / hon dessutom har den än mer ovanliga kombinationen av mentala förutsättningar & fysiska förutsättningar, ja då kan vi se en framtida superstjärna!!
Det finns andra än mapa och dina vänner som tränar hårt.Jag underskattar inte hans jobb och att skylla allt på generna är fjolligt men att påstå att dom inte har betydelse är ännu fjolligare.Sisu t.ex har ju sagt att han skiter i att träna så som han kanske skulle gynnas bäst, utan har kul på gymet istället och han är världsmästare.De som är i toppen av sina grenar har alla bättre förutsättningar vilket gör det lättare för dem att uppnå bra resultat jämfört med den vanliga mannen.Fast jag håller med dig om det mesta men Mapa är en talang det kan ingen neka
har du sett före bilden på mapa?
jag ser det såhär: det absolut viktigaste, över allting annat, är mentalitet.. man måste tro på det man försöker och vill göra till 100%, det får inte finnas någon tvekan inom dig, om du tror på det så går det, du är kapabel till så otroligt mycket mer än du tror...
därefter kommer gener, gener är bra, men utan rätt inställning och attityd saknar det betydelse hur dina förutsättningar är, för du kommer inte uppnå dem ändå..
även det som någon skrev, att omge sig med människor som är bättre än vad du själv är, det är oerhört viktigt, min träning har verkligen gått oerhört mycket bättre sedan jag stötte på en speciell herre, när han lyfter så inser jag att det är möjligt, jag börjar medvetet och undermedvetet forma uppfattningen om att vikterna är lätta, låga, och att det går, jag träffar på ännu flera riktigt starka tunga personer och helt plötsligt förstår jag att det finns så mycket mycket mer att ta av..
gener är viktigt, men utan rätt attityd är det ingenting.. rätt attityd med mindre bra gener kommer bra mycket längre..
en DC quote är ganska bra här,
"I get alot of emails and hear alot of personal stories from guys that are bummed out, depressed, feeling like they wont ever be that bodybuilder they want to become. I also see some personal accounts on these boards and I want to respond to some of the guys who are 140 to 210lbs and are really trying in bodybuilding but that I see are giving up hope. DONT EVER F****ING DOUBT YOURSELF! DONT YOU EVER F****ING DOUBT YOURSELF!
If you put your nose to the grindstone and be persistent, consistent, and driven my promise to you is that you will make it to a very elite bodybuilder in the not to distant future. I went 3.5 years once without missing a meal (6 a day)--if i did miss a meal i set my alarm clock at 3am and got up even when i was dead tired and cooked it and ate it. If you really want this bad, and have that "im going to get this shit done" attitude, I guarentee you that youll end up where you want. Will you be a pro? No and neither will 99.99% of everyone else out there. But if you push the limits and do what I have been trying to do with everyone for the last 4.5 years on the net (turn yourself into a fat burning, muscle building, blast furnace) you will get there.
I am noone special but I had people calling me "stickboy" and laughing how skinny I was in the beginning when I told them i was "trying to become a bodybuilder" with my ever present shopping bag with all my meals in it so I could eat every 2.5 hours. Screw those people! Guess who kisses my ass now when I go back to my old home town on the East Coast and go into my old gym. I dont want to see anyone in this forum thinking "man im never going to make something out of myself as a bodybuilder" BULLSHIT!!!! Yes you will and dont let anyone tell you otherwise! Prove them wrong. Pick the bodyweight you know you need to be at and eat up to that bodyweight while doing cardio and carb cuttoffs to keep lean. Eat like a massive 300lb monster and cardio like a guy who is 8% and your going to end up at 250 jacked!
This is your life, dont listen to those people doubting you, they are going nowhere themselves and want to keep you at their level. Shore up all holes in your regimen. Training, supplementation, diet, sleep, stretching, consistency in all of those is the key. There is no doubt in my mind that I can turn anyone (and i mean anyone) into something special if they are willing to be meticulous, steadfast, and stay the course 100%. Alot of you keep jumping around and doing different things but if you really sit back in your chair and think it all out--YOU KNOW EXACTLY WHAT YOU NEED TO DO! Almost every single guy reading this right now can turn themselves into one of the 5 best bodybuilders in their gym. DO NOT TAKE NO FOR AN ANSWER! I had a pack of freinds when I was 20 years old I used to hang with. They dwarfed me. I had by far the worst genetics but I had 50 times the willpower of those guys. One was muscular and naturally shredded, one had incredible genetics and looked like a bodybuilder anyway but when he lifted he got pretty incredible looking, one was 250lbs and a big monster with very limited lifting (lazy), one had slightly better genetics than me and he was also pretty determined. I bypassed all of them in spades, every single one of them because I have a "no fucking way am I going to fail" drive to this sport.
The next time you look in the mirror and doubt yourself and get bummed out because your not where you want to be, I want you to remember this post. If you want something bad enough and go at it with the best of your abilities and smarts, you might not become the best, or pro, or top of the class at it, but you will become PRETTY DAMN INCREDIBLE at it, because of your fortitude and hard work. Dont let any son of a bitch tell you otherwise--this is your life-Get in that freaking powerack, make that logbook your bitch AND GET IT DONE! "
Åtminstone i fallet muskelmassa verkar det ju inte vara "mentalitet" som avgör.
Det är inte "lite" individuellt, utan extremt individuellt. Vissa ökar dramatiskt utan att göra många rätt, andra ökar nästan ingenting trots att dom satsar 100%. Gener avgör mer än 50% av resultaten.
Edit: Medusa, har du varit medlem här förut under nicket hackstait?
Åtminstone i fallet muskelmassa verkar det ju inte vara "mentalitet" som avgör.
att ständigt ställa sig under tyngre och tyngre vikter i bänk, mark böj och andra brutala övningar som får dig att känna blodsmak bli yr osv 100,120,150,170, 200 kg etc... det kräver en mentalitet, och när du har det så kommer muskelmassan, om du inte vill, vågar, tror, då kommer du aldrig försöka eller göra och då kommer du aldrig få massan, så jodå, det är absolut till 100% mentalitet som avgör, speciellt när man kommer förbi "comfortzone" på 90-100 kg KV 100 kg bänk osv..
det är absolut till 100% mentalitet som avgör,
Nej.
som vilka då? ge något exempel?
Precis som det finns genetiska freak som tränar benen max 1 gång i månaden men kommer etta i -100 och -90 så finns de på andra sidan spektrat som det tar en evighet för att komma upp i en styrka som många killar kan få på 2 månaders träning.
Har för mig jag bl a läste en journal av en kille här på forumet som var en typisk hardgainer som kämpat på länge och som gått från pre-pubertetsstyrka till otränad 15-årings styrka (typ att träna på 50 kg i bänkpress eller liknande). Ska se om jag kan hitta den.
Nej.
då tycker vi olika och lämnar det där helt enkelt, kör hårt :thumbup:
Alltså visst håller jag med om att mentaliten styr hur långt man kommer ... med sina genetiska förutsättningar.
Det är en faktor.
Mentalitet * Gener * Käk * andra faktorer...
då tycker vi olika och lämnar det där helt enkelt, kör hårt :thumbup:
Det är inte en fråga om tyckande. Att mentaliteten skulle stå för 100% är löjeväckande. Nu vill jag förstås tro gott om människor så jag utgår från att du skrev 100% för emfasens skull, utan att faktiskt mena det.
Precis som det finns genetiska freak som tränar benen max 1 gång i månaden men kommer etta i -100 och -90 så finns de på andra sidan spektrat som det tar en evighet för att komma upp i en styrka som många killar kan få på 2 månaders träning.
det där är ju dock inte sant, dom har vid någon tidpunkt byggt upp dom där benen med tung och progressiv träning, och det var sannolikt inte några 100 kgs kvartböjar och 100 kg benpressar 1 gång i månaden... om dom sedan tävlar i -100 -90 år efter år och kommer bra kvittar, benen är där dom ska vara och det handlar om att träna 1 gång i månaden för att bibehålla massan och inte öka kroppsvikt för att förstöra symmetrin eller lägga på sig ytterliggare massa på en bra muskelgrupp när man kanske vill öka någon annanstans, att dom ser bra ut på tävling har med hårdhet att göra, och detta vet du förmodligen redan så diskussionen känns tramsig.. ingen människa föds med ben som vinner -90 och -100..dom tränas till den klassen över tid med brutalt tung träning..
Att det finns skillnader måste man ju vara blind för att inte se. heile gebreselassie skulle inte vinna många tävlingar i styrkelyft och Brian Siders hade inte haft samma framgång iniom marathon. Hårt arbete krävs för att bli stark ja. Men att säga att alla som inte är elit är sopor och tränar som fjollor känns som en onödogt låg nivå.
Stefan J
2011-02-22, 22:50
Du använder konsekvent ganska hårda ord mot dem som, till skillnad från dig, inte är elit. Det är ju tur att kända svenska idrottare inte är lika odiplomatiska och taktlösa som dig, då skulle nog idrottandet bland vanliga svenssons dö ut rätt snart.
Jag skrev följande:
"Tror att det är precis som med alla idrotter. Alla kan bli bättre. Vissa få kommer dock att förbli sopor hur hårt de än tränar, många kommer bli medelmåttiga i undre och övre spannet, några kommer bli duktiga och sen har vi de få som blir elit.
De flesta når aldrig sin fulla potential för att de inte pressar sig hårt nog eller vet hur de ska träna."
Du kanske slutade läsa efter ordet sopor och blev arg. Men om du läst hela inlägget hade du sett att jag hade en bredare nyans än så.
"Vissa få kommer dock att förbli sopor hur hårt de än tränar" -få betyder ungefär inte så många. Och det är fanimej långt ifrån alla, tvärtom är det en liten andel. Visst, jag kanske kunde uttryckt istället att de inte kommer få tillfredsställande resultat trots en stor arbetsinsats, men spelar omskrivningar någon egentlig roll?
"många kommer bli medelmåttiga i undre och övre spannet"- här anser jag de flesta hamnar oavsett idrottsgren, lite under medel, medel och lite över medel. Jag ser inget fel i detta påstående. Jag själv lade ner 7 år på tennis och tränade hårt 6 dagar i veckan, utan att bli bättre än något över genomsnittet. Och slutade också därför. Hade jag tränat långdistans hade jag förmodligen varit en sopa på det oavsett hur länge och hur mycket jag tränade det. Eller otillfredsställande duktigt relaterat till arbetsinsatsen om du så föredrar.
"några kommer bli duktiga" - ja, inte så mycket att säga om detta förutom att detta på intet sätt betyder att alla som inte blir elit blir sopor.
"och sen har vi de få som blir elit." har inget att säga om detta mer än att några få har turen att bli elit.
Vad i detta tycker du är stötande? Det ser ut såhär överallt i världen, från arbetsplatser till idrott till skolan. Några få kommer till exempel få usla betyg, några få toppbetyg. De flesta hamnar någonstans däremellan. Är det själva ordet sopa du hängde upp dig på? Liksom kanske ordet usel i fråga om skolbetyg? Det är bara att ersätta dessa ord med mer politiskt korrekta, vad det nu gör för skillnad.
Det gör mig förbannad att du tolkar det som att jag sade att alla som inte är elit är sopor, för det skrev jag inte alls och jag tycker inte heller så. Läs istället hela inlägget istället för att irritera dig på mig som person.
Jag var en hardgainer, sen började jag äta. Problem solved.
Pansartax
2011-02-22, 22:59
Jag var en hardgainer, sen började jag äta. Problem solved.
Finns ju de som inte lägger på sig ren muskelmassa vid viktuppgång också, just saying it.
panzerpig
2011-02-22, 23:22
Absolut inte. Har nog haft oförskämt lätt för mig att gå upp i vikt.
+1. Bara av ondo för mig :)
Men sen underskattar du arbetet han lägger ner, och hur hårt Mapa tränar, för det är en jävla skillnad på att sitta o pumpa lite biceps och få mjölksyra och på att kasta sig under mordiska vikter i de stora tre. Mapa tränar enormt hårt, hådare än någon annan i Sverige just nu skulle jag vilja påstå, och har dessutom lagt ner möda på att gå upp i kroppsvikt. Han springer inte och fjollar runt och söker "kontakt" i musklerna eller bryr sig om några jävla förbannade rutor på magen (ursäkta språket, men jag e så less på alla metrosexuella fjollor som skyller på dåliga gener och är rädda för hull på kroppen). Han tränar klokt, hårt som ett djur, äter som ett djur och försöker ständigt förbättra sig. Och gör de nödvändiga uppoffringarna.
:bow:
Näe, men det går rätt segt nu.. Har nog egentligen hyfsat bra förutsättningar för att bygga, blir dock lätt fet. Men skulle jag tex ha en bättre motivation plus nån form av grym styrkecoach skulle det säkert ta en djävla fart, men jag har inte något av det så just nu är jag nöjd med att det går åt rätt håll iaf, om än långsamt som fan.
Jag vet inte... Tror jag har ganska lätt för att bli stark om jag lassar käk och tränar kontinuerligt med tunga vikter, som jag gjort i kortare perioder (och då ökat kraftigt).
Vad gäller muskeltillväxt har jag aldrig fokuserat på det förrän nyligen, men på det området betraktat mig som en "hardgainer". Men med mer protein och mer "rätt" träning vänder det där också, så nej - jag är nog ingen hardgainer även om jag i mörka stunder trott det. Därav denna tråd: http://www.kolozzeum.com/forum/showthread.php?t=153595
Det har dock sina förklaringar...
Målmedvetenhet och att göra det som krävs för att nå dit man vill är det som avgör.
Folk som inte lyckas brukar vara de som hittar ursäkter. Kolla tex på Matt Kroc, det blir svårt att hitta en person som arbetat hårdare.
Sen har vi ju Mapa såklart. Definitionen av målmedvetenhet.
RobbanColeman
2011-02-23, 08:32
Det magiska ordet för hur man ska gå till väga är lagom. Plexus visdomsord.
En hardgainer är en som antingen gör för mycket, inte mesig, han e asball och häftig, blod svett och tårar... ÖVERTRÄNAD!
Eller så är det en som mesar, ingen svett alls, vet ej hur det ska kännas för att det ska ge resultat. UNDERTRÄNAD!
Detta gäller även maten. Man ska äta bra jämt, inte spränga sig själv och hoppa på extremdieter upp och ned. Insulinresistens samt svält har inte byggt ngn nämnvärd fysik. Tjockis/tunnis...
Haha, det är min ödmjuka åsikt och jag är ingen hardgainer jag tränar och äter smart, inget annat. :D
Robban, åt inte du en hel jävla massa choklad under din diet?
Iaf vad man kunde läsa i journaler:D
Av egen erfarenhet handlar det ofta om att folk underskattar hur mycket mat man måste äta. Det är därför folk förblir tunna.
Det finns de som inte tar i tillräckligt. De förblir svaga och/eller ibland tjocka av för mycket mat.
Sedan kan man få olika bra ökningar i styrka och muskler av sin träning och mat. Jag får genomsnittliga resultat av min träning. Även om det vore roligt att svara bättre på träning är det helt i sin ordnig med den takten jag har nu. Långsamt framåt. Saker kan få ta tid.
RobbanColeman
2011-02-23, 09:40
Av egen erfarenhet handlar det ofta om att folk underskattar hur mycket mat man måste äta. Det är därför folk förblir tunna.
Det finns de som inte tar i tillräckligt. De förblir svaga och/eller ibland tjocka av för mycket mat.
Sedan kan man få olika bra ökningar i styrka och muskler av sin träning och mat. Jag får genomsnittliga resultat av min träning. Även om det vore roligt att svara bättre på träning är det helt i sin ordnig med den takten jag har nu. Långsamt framåt. Saker kan få ta tid.
+1
Skynda långsamt! Det är stoppen och växeln bakåt som tar längst tid.
I vissa övningar är jag lätt en hardgainer, har stått och stampat på samma jävla vikt i knäböj i flera år samtidigt som det räcker med att skruva upp en bokhylla för att få mina axlar att bli större starkare. Vad det beror på har jag inte en aning om.
RobbanColeman
2011-02-23, 09:52
I vissa övningar är jag lätt en hardgainer, har stått och stampat på samma jävla vikt i knäböj i flera år samtidigt som det räcker med att skruva upp en bokhylla för att få mina axlar att bli större starkare. Vad det beror på har jag inte en aning om.
Du försöker väl lyfta fan o hans moster i böj men gällandes axlarna stimulerar du dem ist för att mosa dem.
King Grub
2011-02-23, 09:57
Jag vet att jag har lätt för att öka i muskelmassa. Problemet på den fronten nu är att jag gillar konditionsträning för mycket, och det stänger nästan helt av alla muskelökningar. Plus att jag har fobi för att lägga på mig kroppsfett, vilket också försvårar. Senaste året har jag ändå lagt på mig flera kilo muskelmassa utan att öka kroppsfettet, genom att träna mer. Betydligt högre volym än tidigare, 3-1-3 med runt 20 set per muskel. Alla på gymmet ser skillnaden.
Innan jag upptäckte konditionsträningen och bara bulkade med styrketräning, växte jag som gräs.
I vissa övningar är jag lätt en hardgainer, har stått och stampat på samma jävla vikt i knäböj i flera år samtidigt som det räcker med att skruva upp en bokhylla för att få mina axlar att bli större starkare. Vad det beror på har jag inte en aning om.
Och jag har lätt för att öka i knäböj men mycket segare för att öka i pressar :)
Är absolut ingen hardgainer, har ökat styrkan snabbt då jag ätit på ordentligt (tyvärr då även med mycket späck på köpet).
Du försöker väl lyfta fan o hans moster i böj men gällandes axlarna stimulerar du dem ist för att mosa dem.
Absolut, tror också problemet ligger där. Egentligen skulle man testa att aldrig bli trött efter ett gympass, bara ligga och köra explosiva 4-6or på kanske 70-80% av max. Skulle säkert öka bra, då jag ökade riktigt bra av 5x5 stronglifts, spec lätta fasen.
Tror som Robban att många nog tränar för hårt (inklusive mig själv). Man ser en del ungar som kör failure och maxar en gång i veckan. Man ökar kanske något kilo första gångerna men sedan går det utför.
Absolut, tror också problemet ligger där. Egentligen skulle man testa att aldrig bli trött efter ett gympass, bara ligga och köra explosiva 4-6or på kanske 70-80% av max.
Hur tränar du nu då?
Röstade efter viss tvekan "ja" och här är en liten förklaring.
Anser mig väl i viss mån vara en hardgainer. Har väl inte riktigt fått de resultaten jag förväntat mig efter cirka 2 års träning. Jag har gått upp i vikt men det är klart att jag säkert inte har tränat helt opti. För mycket splittar för min del tror jag, verkar svara bättre på halvkroppspass vilket jag upptäckt senaste månaderna.
Kontinuiteten är det dock inget fel på, har nog inte varit borta från gymmet pga. semester eller förkylning på 10 månader eller något. Minns inte senaste gången jag ens hade en lite förkylning (förra sommaren kanske).
Älskar träning och det är dessutom det jag vill jobba med. Jag tränar mycket för att jag inte är nöjd med min kropp så träningen har hög prioritet (ibland högre än både jobb och studier, vilket egentligen är fel). Motivationen och viljan att ta i och träna hårt är det inget fel på.
Kosten tycker jag funkar bra också, blir mycket kött, ägg, kvarg osv så ett hyfsat högt proteinintag har jag. Näringstiming efter träning är jag också extremt nogrann med.
Känns som jag har svårt att lägga på mig muskler och lättare att lägga på mig fett när jag går upp i vikt, på samma sätt har jag lätt att tappa muskler och svårare att tappa fett när jag går ner i vikt.
Men visst har jag gjort mycket fel också.
Tränat för mycket egna program och för lite färdiga program (typ Stronglifts 5x5).
Kört för mycket 3-4-5 splittar.
Sen har jag generellt dåliga fysiologiska anlag eller vad man ska säga, syftar tex på att jag har korta nyckelben (svårt att bli "bred"), jävligt små händer och handleder.
Tro inte att jag klagar nu, jag skiter i att jag har dåliga förutsättningar, jag ska göra det absolut bästa jag kan ändå!
Ville bara förklara varför jag röstade "ja".
I vissa övningar är jag lätt en hardgainer, har stått och stampat på samma jävla vikt i knäböj i flera år samtidigt som det räcker med att skruva upp en bokhylla för att få mina axlar att bli större starkare. Vad det beror på har jag inte en aning om.
Vad har du gjort för att försöka ändra på att du ligger stilla? Över en viss nivå så måste man börja analysera vad man gör som funkar och inte funkar.
Det vill jag nog påstå att jag är.
Efter över 5 års träning ser man bara slät och bulkig ut. Styrkeutvecklingen har varit nästan obefintlig de senaste 4 åren.
Då har jag testat många olika upplägg också; lågvolym tills spyan stått i halsen, högvolym och "byggarträning", mer SL-inriktade program... Framförallt styrkeutvecklingen har sugit snabel.
Å andra sidan så, visst har jag lagt på mig okej med muskler. Viktuppgång är inte heller direkt svårt. Men då började jag från att vara en fetknopp, gick till att bli en sparris och snart kan man kanske tro att jag tränar också.
Crohns gör inte det hela lättare heller. Som nu när man haft ett stabilt skov i över ett halvår med konstant blödande tarmar. Vet inte hur mycket det påverkar träningen, men det känns inte direkt optimalt.
Sen finns det förstås saker man kunnat göra bättre. En sak vore att bulka långsammare så man slipper för mycket dietande.
Silencer
2011-02-23, 12:33
En hardgainer är en som antingen gör för mycket, inte mesig, han e asball och häftig, blod svett och tårar... ÖVERTRÄNAD!
Eller så är det en som mesar, ingen svett alls, vet ej hur det ska kännas för att det ska ge resultat. UNDERTRÄNAD!
Exakt. Jag blir så trött på folk som säger "får du inte resultat så ska du träna HÅRDAREEEEEEEEEEEEEEE!!!111"
Hög intensitet, mycket mindre volym och framförallt MER MAT är receptet på framgång. För den som har svårt att öka dvs.
En hardgainer är en som antingen gör för mycket, inte mesig, han e asball och häftig, blod svett och tårar... ÖVERTRÄNAD!
Eller så är det en som mesar, ingen svett alls, vet ej hur det ska kännas för att det ska ge resultat. UNDERTRÄNAD!
Jag tror det ligger en del sanning i det.
Har själv märk att med en massa blod, svett och tårar händer ingenting. Samma sak om man backar av för mycket. Alla ökningar tycks komma när jag träffar någon slags "sweet-spot". Det känns t.om. rätt under träningen.
King Grub
2011-02-23, 12:44
Hög intensitet, mycket mindre volym och framförallt MER MAT är receptet på framgång. För den som har svårt att öka dvs.
Robban säger ju tvärtom. Mindre intensitet och mer volym, precis som han själv tränar.
Hur tränar du nu då?
Har alltid kört så till jag inte orkar mer. Alltså inte failure men så nära som går.
Vad har du gjort för att försöka ändra på att du ligger stilla? Över en viss nivå så måste man börja analysera vad man gör som funkar och inte funkar.
Precis, det är det jag håller på med nu. Jag ska testa att köra lättare ett tag, har lyssnat förmycket på biffarna som säger "kör hårdare!!!! No Pain no gain!!!"
Silencer
2011-02-23, 13:07
Robban säger ju tvärtom. Mindre intensitet och mer volym, precis som han själv tränar.
"Gör för mycket" läser jag in hög volym i.
King Grub
2011-02-23, 13:08
Robban är för högvolym och tränar efter det. Jag vet. Vi skall ner och köra ben nu.
Silencer
2011-02-23, 13:11
Robban är för högvolym och tränar efter det. Jag vet. Vi skall ner och köra ben nu.
Jag tar ställning till vad han skriver.
Långsamt framåt. Saker kan få ta tid.
kloka ord!
Jag tror det ligger en del sanning i det.
Har själv märk att med en massa blod, svett och tårar händer ingenting. Samma sak om man backar av för mycket. Alla ökningar tycks komma när jag träffar någon slags "sweet-spot". Det känns t.om. rätt under träningen.
Det här känner jag igen mig själv mycket i, känner också att man har nån slags "sweet-spot", som väl inte är helt lätt att definiera, men det känns helt enkelt inte opti att gå till failure varje set, på samma sätt som det inte känns opti om man kört för lätt heller.
Känns framförallt betydligt roligare när man tränar så det känns så, och det är viktigt tycker jag. Att man dessutom ökar som bäst då gör det bara ännu roligare :)
Slartibartfast
2011-02-23, 16:20
Jag vet inte om jag är hardgainer. Har inga problem att gå varken upp eller ner i vikt (Det har inget med gener att göra, utan är en fråga om energibalansen, duh) Men all vikt jag lägger på mig är fett. Antingen tränar jag inte tillräckligt hårt/mycket för att lägga på mig muskelmassa, eller så har jag helt enkelt inte dom genetiska förutsättningarna för att bygga annat än nybörjarökningar. Enligt HIT/hardgainer-maffian, tränar jag för mycket. Vad som är svaret har jag ingen aning om.
Jag tränar iaf väldigt lite. Ca 2-2,5 timmar per vecka, och det räcker knappast till att bygga speciellt mycket muskler, men likväl har jag inte erfarit att mera träning givit bättre resultat.
Sundqvist
2011-02-23, 16:20
jo de kan man ju påstå, gick upp 20kg de första 10 gym månaderna, sen tog de stop ;D nu har jag väll vägt runt 69-72kg i 1 år ungefär, inte för seriöst träning dock, nu under 2011, de blivit seriöst, med korrekt träning och mat!
Oavsett om man är en hardgainer eller inte så är det ett jävla träsk att rubricera sig som hardgainer. Det ger dig inte en edge jämfört med andra. Det gör inte att dina resultat kommer. Det enda som betyder något är att man ger sig FAN på att lyfta tyngre/växa, och jobbar enligt metoder som man VET funkat för andra, och att man gör det KONTINUERLIGT.
Man kan älta "hardgainer/easygainer" i all evighet, när vi alla vet att det inte kommer att ge oss annat än ledsamhet när man tror att man inte gainar lika bra som andra. Och det är fan en riktig råttfälla.
Pansartax
2011-02-23, 16:41
Bara jag som inte förstår vad vikt har med hardgain/easygain att göra? Det är väl omkrets på armar, ben e.t.c övriga mått på kroppen som spelar in? Vilken tjockis som helst kan ju gå upp i vikt, men man syftar väl på muskelmassa när man pratar hardgain?
Svårt att säga att man inte är easygain om man går upp 7 cm första året i armomkrets, svårt att säga att man inte är hardgain om det inte händer nått på 3 år.
Anser mig vara en hardgainer (ngt att skylla på?), det brukar gå bra att träna upp mig till en punkt, typ halvår. sen blir det svårare och svårare, platå utveckling.
Fast jag har knappast gjort "alla" rätt, så i verkligheten så, i dunno. man tror saker, är man objektiv nog?,knappast.
Eddie Vedder
2011-02-23, 16:49
Bara jag som inte förstår vad vikt har med hardgain/easygain att göra? Det är väl omkrets på armar, ben e.t.c övriga mått på kroppen som spelar in? Vilken tjockis som helst kan ju gå upp i vikt, men man syftar väl på muskelmassa när man pratar hardgain?
Svårt att säga att man inte är easygain om man går upp 7 cm första året i armomkrets, svårt att säga att man inte är hardgain om det inte händer nått på 3 år.
Det verkar som trådskribenters definitioner varierar har jag märkt. Jag utgick från alla "Jag äter sååååååå mycket men jag kaaaaan inte gå upp!!!" alternativt de som aldrig riktigt vågar eftersom det ständigt gasas och bromsas samtidigt. Men det kan nog vara lite fel utifrån andras definitioner här.
Pansartax
2011-02-23, 16:52
Som jag ser det så är det ju väldigt svart och vitt, går du inte upp nån cm i omkrets på din arm på 5 år ja då har du svårt(hard) för att få (gain) muskler. (Hardgain)
Går du upp 10 cm i omkrets på din arm på 1 år då har du lätt (easy) för att få (gain) muskler. (Easygain)
Förlåt är det jag som gör det otydligt eller?
Hardgain är knappast något man är mentalt, eller finns det vissa här inne som ser siffror på måttband som inte existerar? I så fall sök professionell hjälp.
Slartibartfast
2011-02-23, 16:54
Bara jag som inte förstår vad vikt har med hardgain/easygain att göra? Det är väl omkrets på armar, ben e.t.c övriga mått på kroppen som spelar in? Vilken tjockis som helst kan ju gå upp i vikt, men man syftar väl på muskelmassa när man pratar hardgain?
Svårt att säga att man inte är easygain om man går upp 7 cm första året i armomkrets, svårt att säga att man inte är hardgain om det inte händer nått på 3 år.
Det har inget med omkretser att göra heller. Man har generellt grövre armar på 80 feta kilon än på 80 hårda kilon.
Det hardgainer handlar om, är hur mycket muskler man lägger på sig i förhållande till fett vid en viktuppgång. Hardgainers lägger på sig i huvudsak fett.
Det verkar som trådskribenters definitioner varierar har jag märkt. Jag utgick från alla "Jag äter sååååååå mycket men jag kaaaaan inte gå upp!!!" alternativt de som aldrig riktigt vågar eftersom det ständigt gasas och bromsas samtidigt. Men det kan nog vara lite fel utifrån andras definitioner här.
Det finns väl, antar jag, något slags definition av åtminstone "hardgainer" (även om det kanske inte kallas hardgainer i de sammanhangen, jag vet faktisit inte), om det skrivs vettiga texter om det och inte bara mytiska byggartexter (jämför "non-responder"). De flesta som kallar sig själva hardgainers svarar dock, skulle jag tro, inte mot den definitionen. Mitt intryck så här utifrån är att "hardgainer" verkar vara styrkekillens motsvarighet till bantarkvinnans "kraftiga benstomme".
Pansartax
2011-02-23, 16:59
Det har inget med omkretser att göra heller. Man har generellt grövre armar på 80 feta kilon än på 80 hårda kilon.
Det hardgainer handlar om, är hur mycket muskler man lägger på sig i förhållande till fett vid en viktuppgång. Hardgainers lägger på sig i huvudsak fett.
Självklart är det under kontrollerade former och ingen massbulk, skulle två personer ligga på exakt samma kost och den ena ökar 7 cm i armar under 1 år och den andra inget, gissa vem av dessa som är hard vs easygain?
I grund och botten handlar det ju om genetik, jag tror man istället för att säga "hardgain" kan säga värdelösa skräp gener utan potential för uppbyggnad av stor muskelmassa.
Slartibartfast
2011-02-23, 17:00
Den största vurpan i resonamenaget gällande hardgainers, är att hardgainers har "svårt att gå upp i vikt"
Detta är ju 100% skitprat, ur ett rent fysiologiskt perspektiv.
Visst, vissa har kass aptit (mig själv inräknat. Jag måste tvångsmata mig själv för att vara viktstabil på 85 kg), men det har inget med saken att göra.
Slartibartfast
2011-02-23, 17:05
Självklart är det under kontrollerade former och ingen massbulk, skulle två personer ligga på exakt samma kost och den ena ökar 7 cm i armar under 1 år och den andra inget, gissa vem av dessa som är hard vs easygain?
I grund och botten handlar det ju om genetik, jag tror man istället för att säga "hardgain" kan säga värdelösa skräp gener utan potential för uppbyggnad av stor muskelmassa.
Om den ena ökar 7 cm runt armen och den andra inte alls, så har dom inte samma kost. För att öka armmåttet måste man gå upp i vikt.
Det är snarare så att den som har svårare att bygga muskler kommer att ha större armar, om man bara ser till måttbandet, än den som har lätt att bygga muskler, givet att viktuppgången är densamma för båda.
Har dom två personerna samma mått när bulken börjar så kommer "hardgainerns" vikktuppgång att vara större delen fett. Eftersom fett har större volym per viktenhet, kommer hardgainern att ha större mått än "easygainern" som byggt tunga muskler med sitt överskott.
Pansartax
2011-02-23, 17:08
Förnekar du att gener spelar in? Tror du att det BARA är kost som gör skillnaden?
Jag tror att du är ute och cyklar, givetvis finns det vissa som har olika lätt för att lägga på sig på OLIKA STÄLLEN på kroppen och det är ju det här som påverkar hurvida man är easy eller hard.
Jag skulle kunna gå upp 15 kg tills i sommar men 0 av dessa skulle hamna på mina armar, och det kan jag dokumentera för dig om du fixar utrustningen :)
Nästan så att vi får fixa bilder +mått på easygainer kontra hardgainerskaran för jämförande analys.
Nästan så att vi får fixa bilder +mått på easygainer kontra hardgainerskaran för jämförande analys.
Hur skulle det hjälpa? En "hardgainer" som tränat för muskelmassa i 20 år kommer garanterat vara större än en "easygainer" som tränat ett styrkepass. Bilder på dessa skulle dock inte förtälja detta.
Hmm det är ju en variabel till ja.
Slartibartfast
2011-02-23, 17:23
Förnekar du att gener spelar in? Tror du att det BARA är kost som gör skillnaden?
Nej, hur tolkar du det så?
Du vet att muskler väger mera än fett per volymenhet va? 80kg fett kommer att ha större volym än 80 kg muskler, eller hur?
Är du 80 lönnfeta kilon upptar du en större volym än om du är 80 kg rippade muskler, inte sant?
Slartibartfast
2011-02-23, 17:25
Jag skulle kunna gå upp 15 kg tills i sommar men 0 av dessa skulle hamna på mina armar, och det kan jag dokumentera för dig om du fixar utrustningen :)
Jo ok, det köper jag. Går jag upp 5 kg kommer 4,5 av dessa att sätta sig i sidfläsket.
Jag undrar om inte mångas hardgainernoja också har att göra med att man inte har någon koll på hur stor normalvariationen i kroppars utseende faktiskt är. Ibland läser man trådar här och tänker att vafan, har folk aldrig sett andra kroppar än typ elitidrottares? Man tittar på folk som har tränat i många år, eller på idrottare som har som sitt jobb att träna kroppen och tror att det är något fel på en för att man inte utvecklas som de. Många skulle tjäna på att lyfta blicken och se hur folk faktiskt ser ut. Det går omkring rätt många normala kroppar på stan, det finns rätt många normala kroppar i omklädningsrummen. Och spännvidden för "normal" är rätt STOR.
Jag anser mig vara en hardgainer eftersom jag är kass på att äta nog med mat för att gå upp i vikt, aptiten som är dålig. Jag kan gå upp i vikt om jag ger mig fan på det, och har även gjort det senaste åren. Men så fort jag tappar fokus bara lite så rasar jag i vikt direkt.
Hade jag varit som dom flesta jag pratar med som går upp i vikt när dom äter vad dom känner för hade min träning gått så mycket lättare och gett bättre resultat, styrkemässigt i alla fall.
Det går omkring rätt många normala kroppar på stan, det finns rätt många normala kroppar i omklädningsrummen. Och spännvidden för "normal" är rätt STOR.
Men hur mycket tränar de? Inte mycket eller med kvalitet. Det är inte utgångsläge vi pratar om, utan hur man svarar på träning&kost.
Om den ena ökar 7 cm runt armen och den andra inte alls, så har dom inte samma kost. För att öka armmåttet måste man gå upp i vikt.
Det är snarare så att den som har svårare att bygga muskler kommer att ha större armar, om man bara ser till måttbandet, än den som har lätt att bygga muskler, givet att viktuppgången är densamma för båda.
Har dom två personerna samma mått när bulken börjar så kommer "hardgainerns" vikktuppgång att vara större delen fett. Eftersom fett har större volym per viktenhet, kommer hardgainern att ha större mått än "easygainern" som byggt tunga muskler med sitt överskott.
Nej, hur tolkar du det så?
Du vet att muskler väger mera än fett per volymenhet va? 80kg fett kommer att ha större volym än 80 kg muskler, eller hur?
Är du 80 lönnfeta kilon upptar du en större volym än om du är 80 kg rippade muskler, inte sant?
Kloka ord. Gäller att man inte lurar sig själv med måtten.
Enligt min definition av hardgainer så är du inte en sådan pga den massan du lyckats lägga på dig trots allt. Möjligtvis att du har bättre förutsättningar för muskelmassa än styrka för vad jag förstår så är det väl just styrkan som utvecklats sämst hos dig?
Sen menar jag inte att du har "bra" gener, du är säkert högst medelmåttig som de flesta andra (runt average) :P
Men hur mycket tränar de? Inte mycket eller med kvalitet. Det är inte utgångsläge vi pratar om, utan hur man svarar på träning&kost.
Det är ju faktiskt helt och hållet en fråga om vilka du väljer att titta på. Det är nog för de allra flesta av Kolos medlemmar fler i omklädningsrummet på det egna gymmet som tränar ungefär som de själva än vad det är personer som står på prispallen på Lucia. Dock är de flesta - jag också - ofta väldigt mycket bättre på att se dem som ser ut på ett sätt så att det ger en själv anledning till att få komplex och tro att man är en vandrande missbildning än på att se folk över hela bredden.
Till det här kommer ju också hur god uppfattning man egentligen har om hur bra eller inte bra den egna träningen och kosten egentligen är. Den är nog inte alltid heller så korrekt, tror jag.
von huff
2011-02-23, 17:59
Jo ok, det köper jag. Går jag upp 5 kg kommer 4,5 av dessa att sätta sig i sidfläsket.
Nu vet jag ine exakt vad du gör men min första tanke är att du inte vill få sämre form?Oavsett så måste du gå upp i vikt för att öka i muskelmassa.Kanske borde du satsa på t.ex 5/3/1 eller nåt för styrkan också, att träna åttor i basövningarna ger inte lika bra styrkeökningar.Hur är det mentalt, är lusten dålig så blir resultaten dåliga
Slartibartfast
2011-02-23, 18:19
Enligt min definition av hardgainer så är du inte en sådan pga den massan du lyckats lägga på dig trots allt. Möjligtvis att du har bättre förutsättningar för muskelmassa än styrka för vad jag förstår så är det väl just styrkan som utvecklats sämst hos dig?
Nä. Jag har inte byggt en cm på benen på 10 års träning. Dom flesta av mina polare har grövre ben än mig, även om dom aldrig tränat en dag i sitt liv. Men jag drar 200 i mark och har bänkat 150.
Pansartax
2011-02-23, 19:07
Nä. Jag har inte byggt en cm på benen på 10 års träning. Dom flesta av mina polare har grövre ben än mig, även om dom aldrig tränat en dag i sitt liv. Men jag drar 200 i mark och har bänkat 150.
Hardgainer.
Byggde 6 cm på benen på mitt första år men 0 på armarna, ska vi byta? ;)
Det verkar dock som om du förstod vad jag menade med att det lägger sig lite olika i alla fall. Det är en stor del i att vara hardgainer enligt mig, att inte bara inte kunna öka i muskelmassa utan även att det man ökar viktmässigt oavsett lägger sig på dåliga ställen tex ansiktet/midja istället för armar/rygg.
RobbanColeman
2011-02-23, 19:25
Nä. Jag har inte byggt en cm på benen på 10 års träning. Dom flesta av mina polare har grövre ben än mig, även om dom aldrig tränat en dag i sitt liv. Men jag drar 200 i mark och har bänkat 150.
Jag vet dem som drar mer än det där och dessutom kastar upp vikter ovanför huvudet som jag aldrig skulle få för mig att försöka ens. De är mindre än vad du är, det syns knappt att dem satt sin fot på ett gym. Fast dessa personer håller ju inte på med kroppsbyggning heller de rycker o drar i vikter.
Äpplen och päron.
Du e väl ingen hardgainer, du e bara som jag, du har svårt att bestämma dig... :)
ViktorLarsson
2011-02-23, 19:33
Jag har mina skäl att jag ökat relativt långsamt under min fyra års träningstid. Antar att jag inte har speciellt svårt att öka i muskelmassa dock. Inga särskilda gener, men inga dåliga heller. Får återkomma när jag vet. :D
/Peace.
Arf Pingvin
2011-02-23, 20:13
Hard Gainer, Hell no!
YypoaOEhnfo
Leifallan
2011-02-23, 21:18
Jag vågar säga att de flesta är hardgainers. Sen finns det de som växer oavsett hur de tränar.
Varför folk i allmänhet får obefintliga eller dåliga resultat är för att de försöker kopiera easy-gainers träningsmetoder, dvs svinhögvolym, träna in dig i väggen. Hur färdig man är efter ett pass har inget med hur mycket muskler man kommer bygga att göra. Detta stöds av både samlad erfarenhet och studier.
De som inte får bra resultat av sin träning gör bäst i att skita i alla isoleringsövningar, fokusera på att öka i basövningar, dra ner på volymen och äta ordentligt med mat. Att bomba 5-splittar med 15-20 set per muskelgrupp fungerar i längden bara för den genetiska eliten.
:hbang:
Jag undrar om inte mångas hardgainernoja också har att göra med att man inte har någon koll på hur stor normalvariationen i kroppars utseende faktiskt är. Ibland läser man trådar här och tänker att vafan, har folk aldrig sett andra kroppar än typ elitidrottares? Man tittar på folk som har tränat i många år, eller på idrottare som har som sitt jobb att träna kroppen och tror att det är något fel på en för att man inte utvecklas som de. Många skulle tjäna på att lyfta blicken och se hur folk faktiskt ser ut. Det går omkring rätt många normala kroppar på stan, det finns rätt många normala kroppar i omklädningsrummen. Och spännvidden för "normal" är rätt STOR.
+1. Tidigare såg jag mig som en hardgainer, men idag skulle jag nog säga att jag ligger inom normalintervallen.
Leifallan
2011-02-23, 21:31
Vissa kanske tror att de är hardgainers när de i själva verket bara är lite sämre än genomsnittet och dessa kan fortfarande få bra resultat om de är ordentligt hängiva och tålmodiga och så länge de inte sätter etiketten "hardgainer" på sig själv. Har man väl gjort det så kommer man för alltid vara en hardgainer.
TIll viss del struntprat skulle jag vilja säga även om jag förstår till viss del hur du menar. Det kan också hjälpa mer att inse att man är "hardgainer". När jag gjorde det började jag öka betydligt bättre. Hade de allra flesta t.ex följt råden i Beyond brawn så hade de allra flesta fått väldigt mycket bättre resultat.
Silencer
2011-02-23, 21:33
TIll viss del struntprat skulle jag vilja säga även om jag förstår till viss del hur du menar. Det kan också hjälpa mer att inse att man är "hardgainer". När jag gjorde det började jag öka betydligt bättre. Hade de allra flesta t.ex följt råden i Beyond brawn så hade de allra flesta fått väldigt mycket bättre resultat.
Beyond Brawn is the shit. Bästa träningsboken jag läst. Både Grandmaster och Lyle McDonald rekommenderar den för övrigt. Och de är båda väldigt kunniga.
filmjölk
2011-02-23, 21:47
Jag får nog ändra mitt svar, jag är en hardgainer. Ok, jag har inte direkt tagit i på gymmet på tio år. men jag har heller inte lagt av att träna, det har blivit iaf något pass i veckan, i perioder mer upp mot 3 pass. Bänkpress åtminstone en gång i månaden.
För tio år sedan var jag grövre och starkare än nu, trots att jag var 20kg lättare. Då var jag uppe i 5*5 lätt på 120kg i bänk och ett max på 150. jag ligger inte på samma max idag (tvåor på 140) och bommade för ett par dagar sedan 5*5 på 120 (5,5,5,5,4) jag är en hardgainer, trots att jag är tyngre och fortfarande tränar (nåja) så blir jag svagare.
Jag undrar om inte mångas hardgainernoja också har att göra med att man inte har någon koll på hur stor normalvariationen i kroppars utseende faktiskt är. Ibland läser man trådar här och tänker att vafan, har folk aldrig sett andra kroppar än typ elitidrottares? Man tittar på folk som har tränat i många år, eller på idrottare som har som sitt jobb att träna kroppen och tror att det är något fel på en för att man inte utvecklas som de. Många skulle tjäna på att lyfta blicken och se hur folk faktiskt ser ut. Det går omkring rätt många normala kroppar på stan, det finns rätt många normala kroppar i omklädningsrummen. Och spännvidden för "normal" är rätt STOR.
Ärligt talat så beror det lite grann på vart man gymmar. Jag gymmar tex på friskis & svettis. Vet inte om du vet hur det ser ut därinne, men folk kör 20 kg för lätt i tre maskiner och sen drar de hem, typ. Syns inte ens att de tränar. Jämför jag mig själv med dem är jag så elit att det är löjligt. Jämför jag med vissa kolo-medlemmar så är jag sjukt kass. Känns ärligt talat inte så relevant att jämföra sig med "normala" personer oftast, tycker jag. Men det kan ju vara annorlunda på andra gym, vad vet jag
Ser jag på folk som faktiskt är elit dock, som vissa på det här forumet faktiskt är, så blir jag inspirerad och har mål att nå upp till. Jag är helt övertygad om att alla kan gå ganska jäkla långt om de bara jobbar tillräckligt för det. Visst, yppersta världselit är få förunnat, men de flesta kan ta sig bra mycket längre än vad de tror. Jag är inte i närheten av vissa härinne, men jag siktar fortfarande på det, och kommer förhoppningsvis mycket närmre med tiden
Seriöst, hur fan kan man säga sig vara en hardgainer när man är uppe och tex bänkar på vikter en bra bit över 100kg? Även om det tagit lång tid och man ökar långsamt så är det en ordentlig bit över en medelgymmares träningsvikter. En hardgainer i min värld är den där snubben som fortfarande efter många års träning inte ens är uppe och tränar på kroppsvikten i bänkpress..
RobbanColeman
2011-02-24, 07:13
Seriöst, hur fan kan man säga sig vara en hardgainer när man är uppe och tex bänkar på vikter en bra bit över 100kg? Även om det tagit lång tid och man ökar långsamt så är det en ordentlig bit över en medelgymmares träningsvikter. En hardgainer i min värld är den där snubben som fortfarande efter många års träning inte ens är uppe och tränar på kroppsvikten i bänkpress..
Då är jag en hardgainer, så va de med de. :)
tigerofsweden
2011-02-24, 08:03
Jag vet inte om jag är hardgainer. Har inga problem att gå varken upp eller ner i vikt (Det har inget med gener att göra, utan är en fråga om energibalansen, duh) Men all vikt jag lägger på mig är fett. Antingen tränar jag inte tillräckligt hårt/mycket för att lägga på mig muskelmassa, eller så har jag helt enkelt inte dom genetiska förutsättningarna för att bygga annat än nybörjarökningar. Enligt HIT/hardgainer-maffian, tränar jag för mycket. Vad som är svaret har jag ingen aning om.
Jag tränar iaf väldigt lite. Ca 2-2,5 timmar per vecka, och det räcker knappast till att bygga speciellt mycket muskler, men likväl har jag inte erfarit att mera träning givit bättre resultat.
+1
Dessutom blir jag allt mer formnojjig och likt en kroppsbyggare som aldrig blir nöjd med massan så blir jag aldrig nöjd med formen. Skev kroppsbild är bara förnamnet..
Nä. Jag har inte byggt en cm på benen på 10 års träning. Dom flesta av mina polare har grövre ben än mig, även om dom aldrig tränat en dag i sitt liv. Men jag drar 200 i mark och har bänkat 150.
Vad böjer du?
Om man tror att man är hardgainer eftersom man inte ökat då man varken skött kost, vila eller träning ens något så när så har man missuppfattat problemet.
Tror man att man bara ökar i fett om man går upp 5 kg så har man missuppfattat problemet, speciellt om man väljer att "deffa" så fort man nått den nya vikten.
Har man gått 10 år utan att öka i något och att man samtidigt inte har gjort större förändringar av sin träning och kroppsvikt under längre perioder så är man inte heller automatiskt en hardgainer.
Vet man om sig att man inte tränar som man borde för att öka och medvetet har valt det så har man ju inte heller så mycket att komma med i frågan om att vara en hardgainer.
En hardgainer är en som har svårare än normalt att lägga på sig muskler och även om det finns en grupp där det är konstaterat så är den inte direkt stor. Övriga har normala anlag och det innebär att man måste tänka och kämpa när man passerat nybörjarstadiet men det är alltså helt normalt. I förvånande många fall är det folk som ger upp efter 2-4 år då ingen på så kort tid ens har varit i närheten av att skrapa på de olika varianterna som finns för att driva kroppen vidare under tillräckligt lång tid för att ha en chans att veta vad de ger för effekt.
Då är jag en hardgainer, så va de med de. :)
Har inte du varit uppe och bänkat på en bra bit över 100 tidigare?
RobbanColeman
2011-02-24, 14:22
Har inte du varit uppe och bänkat på en bra bit över 100 tidigare?
Jag rår inte att köra bänkpress på mer än max 90kg och jag väger ca 92-93kg.
Vad ska man ta i mark och böj då för att ha bra rygg resp lår? Jag menar när är man en hardgainer där?
Så detta är alltså citatet som orsakade den här tråden?
"A 300-pound bench press by a genuine hard gainer is a far greater
achievement than a 400-pound one by an easy gainer. But the easy gainer
can never understand this because he can never understand the plight of the
hard gainer."
Jag blir ganska irriterad på det där citatet på grund av formuleringen som används. Jag ogillar tankesättet att saker blir en större bedrift bara för att man är kass på det. Ok, dåliga förutsättningar gör givetvis saker svårare men att vilja få något mediokert bänkresultat att framstå som en bragd bara för det känns tramsigt. Detta är givetvis undantaget riktiga handikapp som t.ex armproteser, då börjar vi snacka bedrifter.
Mentaliteten i det där citatet känns lite som att stå på mållinjen och ropa att alla är vinnare. Om vartenda halvkasst resultat ska vara någon sorts bedrift bara för att man suger på det, vad är då vitsen med att försöka förbättra sig?
Silencer
2011-02-24, 17:44
Så detta är alltså citatet som orsakade den här tråden?
"A 300-pound bench press by a genuine hard gainer is a far greater
achievement than a 400-pound one by an easy gainer. But the easy gainer
can never understand this because he can never understand the plight of the
hard gainer."
Jag blir ganska irriterad på det där citatet på grund av formuleringen som används. Jag ogillar tankesättet att saker blir en större bedrift bara för att man är kass på det. Ok, dåliga förutsättningar gör givetvis saker svårare men att vilja få något mediokert bänkresultat att framstå som en bragd bara för det känns tramsigt. Detta är givetvis undantaget riktiga handikapp som t.ex armproteser, då börjar vi snacka bedrifter.
Mentaliteten i det där citatet känns lite som att stå på mållinjen och ropa att alla är vinnare. Om vartenda halvkasst resultat ska vara någon sorts bedrift bara för att man suger på det, vad är då vitsen med att försöka förbättra sig?
Tycker att man kan säga så här: Någon som t.ex. gått från 50-150kg i bänk genom många års träning har gjort en större bedrift än någon som bänkade 140kg första gången och därefter ökat till 200kg. Men den som bänkar 200kg är så klart mer imponerande. Det handlar om vad man mäter, hur mycket en person utvecklats eller hur bra en person är. Och det är ju det citatet handlar om. Hur hårt och länge hardgainers (dvs majoriteten av alla människor) måste slita för att komma dit vissa kommer på några år.
Så detta är alltså citatet som orsakade den här tråden?
"A 300-pound bench press by a genuine hard gainer is a far greater
achievement than a 400-pound one by an easy gainer. But the easy gainer
can never understand this because he can never understand the plight of the
hard gainer."
Jag blir ganska irriterad på det där citatet på grund av formuleringen som används. Jag ogillar tankesättet att saker blir en större bedrift bara för att man är kass på det. Ok, dåliga förutsättningar gör givetvis saker svårare men att vilja få något mediokert bänkresultat att framstå som en bragd bara för det känns tramsigt. Detta är givetvis undantaget riktiga handikapp som t.ex armproteser, då börjar vi snacka bedrifter.
Mentaliteten i det där citatet känns lite som att stå på mållinjen och ropa att alla är vinnare. Om vartenda halvkasst resultat ska vara någon sorts bedrift bara för att man suger på det, vad är då vitsen med att försöka förbättra sig?
Det går ju givetvis tolka som man vill, men andemeningen är väll att det är svårt att förstå hur något som verkar enkelt för en skälv kan vara i princip omöjligt för någon annan. Skriver du alltid MVG på matten utan att behöva lägga någon speciell energi för det så har du på samma sätt svårt att förstå dem som kämpar satanallan för att bli godkända.
Orsaken till tråden var väll desutom att vissa (jag bl.a.) inte tycker att det är ok att skratta åt de med sämre förutsättningar oavsett om det är fysiska eller mentala färdigheter...
Slartibartfast
2011-02-24, 18:35
Beyond Brawn is the shit. Bästa träningsboken jag läst. Både Grandmaster och Lyle McDonald rekommenderar den för övrigt. Och de är båda väldigt kunniga.
Dom är båda väldigt tunna också :)
Men Beyond Brawn är nog en väldigt bra bok, även om den kunde komprimeras ner till en pdf på fem sidor om man lämnade bort alla upprepningar och allt bittert nonsens.
Tycker att man kan säga så här: Någon som t.ex. gått från 50-150kg i bänk genom många års träning har gjort en större bedrift än någon som bänkade 140kg första gången och därefter ökat till 200kg. Men den som bänkar 200kg är så klart mer imponerande. Det handlar om vad man mäter, hur mycket en person utvecklats eller hur bra en person är. Och det är ju det citatet handlar om. Hur hårt och länge hardgainers (dvs majoriteten av alla människor) måste slita för att komma dit vissa kommer på några år.
Ja, det är svårare för en hardgainer och hade det stått så i citatet hade jag inte protesterat. Jag ogillar användandet av ordet bedrift i sammanhanget därför att för mig känns det som att det blir lite väl lätt att hitta ursäkter med det tänket, speciellt när tänket anammas av folk som inte är hardgainers på riktigt.
Det är bra att hitta anledningar till varför man är kass på något, hittar man en anledning och eliminerar den så har man ju tagit ett steg emot att bli bättre. Somliga anledningar kan man kanske inte eliminera men då får man jobba runt dem i stället och i varje fall är det ju en förutsättning att man känner till anledningen. Ursäkter däremot tror jag är negativt, när man börjar leta ursäkter tror jag inte man är många steg från att acceptera att man är kass och ge upp.
Det går ju givetvis tolka som man vill, men andemeningen är väll att det är svårt att förstå hur något som verkar enkelt för en skälv kan vara i princip omöjligt för någon annan. Skriver du alltid MVG på matten utan att behöva lägga någon speciell energi för det så har du på samma sätt svårt att förstå dem som kämpar satanallan för att bli godkända.
Orsaken till tråden var väll desutom att vissa (jag bl.a.) inte tycker att det är ok att skratta åt de med sämre förutsättningar oavsett om det är fysiska eller mentala färdigheter...
Men vem har skrattat åt dem med sämre förutsättningar? Jag tror inte att någon vettig människa tycker att det är ok. Och om du tror att det var vad Mapa sysslade med i den andra tråden så tror jag att du misstolkade honom gravt, men det kanske vore bättre om han själv svarade för.
Jag själv är långt ifrån någon genetisk elit, jag har väldigt normala gener och jag harvade på gymmet i många år utan att få mer än kassa resultat. Ett tag trodde jag nog att jag var hardgainer. Jag hade dock helt enkelt dålig planering, dålig målsättning, dåligt tålamod och dessutom var jag lat. Det ligger oerhört mycket sanning i det Bumbi skrev, på tok för många ger upp utan att ens ha varit i närheten av att prova tillräckligt med möjligheter för att avgöra huruvida man är en hardgainer eller inte. Jag gjorde det själv och jag har sett det hos andra.
Förresten så vet jag inte om jag någonsin kommer att bänka ens 150kg då jag har haft problem med en bröstskada sedan 2008. Skadan är anledningen till varför jag suger på bänk men den gör inte mina bänkresultat mindre värdelösa och jag skulle nog bli irriterad om någon påstod det. Skada eller ej så kvarstår det faktum att jag bänkar flickvikter och det kan aldrig bli en bedrift för en kille på 95kg. Förövrigt är jag kass på matte med men jag tycker inte att det gör mig förtjänt av någon särskild sympati, jag är rätt vass på t.ex språk, logiskt tänkande och lite andra saker i stället. Man är helt enkelt bra på olika saker.
Det går ju givetvis tolka som man vill, men andemeningen är väll att det är svårt att förstå hur något som verkar enkelt för en själv kan vara i princip omöjligt för någon annan. Skriver du alltid MVG på matten utan att behöva lägga någon speciell energi för det så har du på samma sätt svårt att förstå dem som kämpar satanallan för att bli godkända.
+10, jävligt sant!
Det ju lite det som citatet handlar om, men beror såklart på hur man väljer att tolka det.
Jag rår inte att köra bänkpress på mer än max 90kg och jag väger ca 92-93kg.
Vad ska man ta i mark och böj då för att ha bra rygg resp lår? Jag menar när är man en hardgainer där?
Men nu menar du väl ändå med utförandet du kör med nuförtiden? Har lite svårt att tro att du inte skulle kunna göra, säg, 7 reps på mer än 90 om du försökte med ett mer fördelaktigt utförande för att lyfta tungt. Har för mig att du låg på mycket större vikter än 90 förut
Någon som t.ex. gått från 50-150kg i bänk genom många års träning har gjort en större bedrift än någon som bänkade 140kg första gången och därefter ökat till 200kg. Men den som bänkar 200kg är så klart mer imponerande.
Personen som bänkade 140kg första gången han provade kanske hade jobbat som skogshuggare eller grovsmed och var hyggligt nära sin maximala potential redan innan han började medan den andra killen kanske aldrig hade gjort ett fysiskt handtag i sitt liv. De kanske rentav hade samma potential och hade bänkat lika mycket första gången de provade om de hade haft identiska förutsättningar, det går ju inte att veta utan mer info.
Självklart finns det genetiska freaks samtidigt som det finns personer som är väldigt illa lämpade för att bli stora och starka, men ofta känns det som att folk har lite väl bråttom att stoppa sig i det ena eller andra facket. Jag tror inte att vad man bänkar första gången man provar säger så mycket om hur stark man kan bli. Någon som bänkar ett kvastskaft när han börjar träna kanske har jättestor potential och utvecklas jättebra.
Silencer
2011-02-24, 19:13
Dom är båda väldigt tunna också :)
Men Beyond Brawn är nog en väldigt bra bok, även om den kunde komprimeras ner till en pdf på fem sidor om man lämnade bort alla upprepningar och allt bittert nonsens.
Visst är det mycket upprepningar i den, men den är ändå bra. Och Martin Berkhan är väl för fan inte tunn. Då har man väldigt skeva definitioner. Är det bara 120kg+ som är grova eller?:)
Tycker att man kan säga så här: Någon som t.ex. gått från 50-150kg i bänk genom många års träning har gjort en större bedrift än någon som bänkade 140kg första gången och därefter ökat till 200kg. Men den som bänkar 200kg är så klart mer imponerande. Det handlar om vad man mäter, hur mycket en person utvecklats eller hur bra en person är. Och det är ju det citatet handlar om. Hur hårt och länge hardgainers (dvs majoriteten av alla människor) måste slita för att komma dit vissa kommer på några år.
jag bänkade typ 40kg första jag provade, då va jag 14 tror jag. det betyder alltså att jag också är hardgainer.
Visst är det mycket upprepningar i den, men den är ändå bra. Och Martin Berkhan är väl för fan inte tunn. Då har man väldigt skeva definitioner. Är det bara 120kg+ som är grova eller?:)
Jag misstänker att Slarti var sarkastisk. GM är inte tunn men inte jättegrov heller, däremot är han i sanslöst bra form för det mesta och tokstark i mark.
Ja, det är svårare för en hardgainer och hade det stått så i citatet hade jag inte protesterat. Jag ogillar användandet av ordet bedrift i sammanhanget därför att för mig känns det som att det blir lite väl lätt att hitta ursäkter med det tänket, speciellt när tänket anammas av folk som inte är hardgainers på riktigt.
Det är bra att hitta anledningar till varför man är kass på något, hittar man en anledning och eliminerar den så har man ju tagit ett steg emot att bli bättre. Somliga anledningar kan man kanske inte eliminera men då får man jobba runt dem i stället och i varje fall är det ju en förutsättning att man känner till anledningen. Ursäkter däremot tror jag är negativt, när man börjar leta ursäkter tror jag inte man är många steg från att acceptera att man är kass och ge upp.
Men vem har skrattat åt dem med sämre förutsättningar? Jag tror inte att någon vettig människa tycker att det är ok. Och om du tror att det var vad Mapa sysslade med i den andra tråden så tror jag att du misstolkade honom gravt, men det kanske vore bättre om han själv svarade för.
Jag själv är långt ifrån någon genetisk elit, jag har väldigt normala gener och jag harvade på gymmet i många år utan att få mer än kassa resultat. Ett tag trodde jag nog att jag var hardgainer. Jag hade dock helt enkelt dålig planering, dålig målsättning, dåligt tålamod och dessutom var jag lat. Det ligger oerhört mycket sanning i det Bumbi skrev, på tok för många ger upp utan att ens ha varit i närheten av att prova tillräckligt med möjligheter för att avgöra huruvida man är en hardgainer eller inte. Jag gjorde det själv och jag har sett det hos andra.
Kloka ord och det är sant att vi alla har varit nybörjare. Det visar ochså hur lätt det är att prata förbi varandra för att man tolkar det man läser så olika.
Jag läste inte bedift utan prestation/arbetsinsats och tolkade det mest utifrån förståelsen av andras förutsättningar...
Och visst hoppas jag innerligt att jag missförstog MAPA, det bästa som kan inspirera nybörjarna är ödmjuka och hjälpsamma personer som har kommit långt.
Både ja och nej. Jag har lätt för att gå upp i vikt, men svårt för att lägga på mig muskler. :(
Landström
2011-02-24, 20:09
Jag bänkade 140 kg några veckor efter min 18-årsdag. Nu är jag snart 37 år och bänkar nog ca 140 kg med nuvarande dagsform.
Är jag en hardgainer? ;)
Jag bänkade 140 kg några veckor efter min 18-årsdag. Nu är jag snart 37 år och bänkar nog ca 140 kg med nuvarande dagsform.
Är jag en hardgainer? ;)
Nej du är lat, borde börja träna och se till att dra 300 snart. Filma gärna då :)
Pansartax
2011-02-24, 20:30
jag bänkade typ 40kg första jag provade, då va jag 14 tror jag. det betyder alltså att jag också är hardgainer.
Nej, för "gain" betyder öka; Det är hur du ökar som gör dig till easy vs hard-gainer.
Skulle du bänkat 40 kg när du var 14 och 45 när du var 25 hade du varit hardgainer.
Nej, för "gain" betyder öka; Det är hur du ökar som gör dig till easy vs hard-gainer.
Skulle du bänkat 40 kg när du var 14 och 45 när du var 25 hade du varit hardgainer.
aa fast jag har gått upp typ 50-60kg sen dess och tränat på gym i nio år. även om jag inte blev seriös med styrketräningen förens jag va typ 18-19. är det så märkvärdigt? nej det tycker jag inte
den mentala biten är viktig om man ska bli stark imo.. om du gör 120 i bänk och tycker det är bra och du blir nöjd så kommer det börja gå sakta.. personligen skäms jag lite över min bänk, tycker inte den är respektabel förens jag gör 210-220 minst, raw..
Silencer
2011-02-24, 20:53
jag bänkade typ 40kg första jag provade, då va jag 14 tror jag. det betyder alltså att jag också är hardgainer.
Omöjligt att säga om man är en hardgainer eller inte om man börjar träna innan man gått igenom puberteten.
aa fast jag har gått upp typ 50-60kg sen dess och tränat på gym i nio år. även om jag inte blev seriös med styrketräningen förens jag va typ 18-19. är det så märkvärdigt? nej det tycker jag inte
den mentala biten är viktig om man ska bli stark imo.. om du gör 120 i bänk och tycker det är bra och du blir nöjd så kommer det börja gå sakta.. personligen skäms jag lite över min bänk, tycker inte den är respektabel förens jag gör 210-220 minst, raw..
Jag gillar din inställning som fan måste jag säga. Folk sätter sitt sikte alldeles för lågt, ger upp för tidigt och jobbar alldeles för lite för att ta sig långt. Det är förmodligen en bra mycket större faktor än om man saknar elitförutsättningar
Pansartax
2011-02-24, 20:58
Jag gillar din inställning som fan måste jag säga. Folk sätter sitt sikte alldeles för lågt, ger upp för tidigt och jobbar alldeles för lite för att ta sig långt. Det är förmodligen en bra mycket större faktor än om man saknar elitförutsättningar
Sen finns de ju de som jobbar hårt i flera år men bara blir pissade i ansiktet av antingen dåliga gener eller andra negativa förutsättningar.
Just saying it...
Har förövrigt redan gett min syn på vad hardgainer är här i tråden men skrämmande hur många som tror att det bara sitter mentalt.
Omöjligt att säga om man är en hardgainer eller inte om man börjar träna innan man gått igenom puberteten.
okej, så för att vara en riktig hardgainer ska man alltså inte varit fysiskt aktiv innan puberteten?
okej, så för att vara en riktig hardgainer ska man alltså inte varit fysiskt aktiv innan puberteten?
Fast nu var det väll ändå inte det han skrev...
*edit* För lågt av mig Ursäkta...
Landström
2011-02-24, 21:10
Nej du är lat, borde börja träna och se till att dra 300 snart. Filma gärna då :)
Hehe har officiellt blivit utnämnd som den slöaste personen på två olika gym på två olika orter så du är nåt på spåren... :cool:
Ok, jag har bänkat 180 kg som mest så såå illa är inte min utveckling...
Jag lovar att filma min 3-hundring. I värsta fall får jag väl börja äta igen för att klara det. Morötter och blomkål må vara nyttigt men man blir fan inte stark av det. :D
Sen finns de ju de som jobbar hårt i flera år men bara blir pissade i ansiktet av antingen dåliga gener eller andra negativa förutsättningar.
Just saying it...
Har förövrigt redan gett min syn på vad hardgainer är här i tråden men skrämmande hur många som tror att det bara sitter mentalt.
En kille jag tränar med drog i maj 2010 275kg i marklyft, det va personbästa då med 5kg... han har tränat SL i 7-8 år... väger ca 130kg.. tränat riktigt riktigt hårt hela tiden jag känt honom.. dvs i nästan 3 år.. sen efter majtävlingen började vi träna tillsammans, liknande schema och peppar varandra varje pass. på dm i november drog han 310kg... på ett halvår ökade han alltså mer i marklyft än han gjort dem senaste 3-4 åren.. är detta för att han fått bättre genetiska förutsättningar? eller bättre miljö att träna i? Det jag försöker säga är att bara för att man tycker man är motiverad när man går till gymmet för att köra bikeps och rygg betyder inte det att man har optimala förusättningar rent mentalt för att öka
En kille jag tränar med drog i maj 2010 275kg i marklyft, det va personbästa då med 5kg... han har tränat SL i 7-8 år... väger ca 130kg.. tränat riktigt riktigt hårt hela tiden jag känt honom.. dvs i nästan 3 år.. sen efter majtävlingen började vi träna tillsammans, liknande schema och peppar varandra varje pass. på dm i november drog han 310kg... på ett halvår ökade han alltså mer i marklyft än han gjort dem senaste 3-4 åren.. är detta för att han fått bättre genetiska förutsättningar? eller bättre miljö att träna i? Det jag försöker säga är att bara för att man tycker man är motiverad när man går till gymmet för att köra bikeps och rygg betyder inte det att man har optimala förusättningar rent mentalt för att öka
Bra insikt och man hör samma från univeritet m.m också. Att finnas i en stimulerande miljö kan vara den språngbrädan man behöver...
En kille jag tränar med drog i maj 2010 275kg i marklyft, det va personbästa då med 5kg... han har tränat SL i 7-8 år... väger ca 130kg.. tränat riktigt riktigt hårt hela tiden jag känt honom.. dvs i nästan 3 år.. sen efter majtävlingen började vi träna tillsammans, liknande schema och peppar varandra varje pass. på dm i november drog han 310kg... på ett halvår ökade han alltså mer i marklyft än han gjort dem senaste 3-4 åren.. är detta för att han fått bättre genetiska förutsättningar? eller bättre miljö att träna i? Det jag försöker säga är att bara för att man tycker man är motiverad när man går till gymmet för att köra bikeps och rygg betyder inte det att man har optimala förusättningar rent mentalt för att öka
+1. Behöver inte ens skriva i tråden ju, du säger allt som behöver sägas
Tror fortfarande inte man kommer ifrån att 98% av alla så kallade "hardgainers" bara tränar fel, äter för lite, sover för lite, eller helt enkelt har fel mentalitet för att ta sig nånstans. Håller med Mapa 110%. Jag har tränat i 3 år nu själv, och har haft bättre ökningar senaste halvåret än vad jag hade första året till och med. Undrar om det beror på att jag helt plötsligt blivit en easy-gainer? :)
Silencer
2011-02-24, 21:44
okej, så för att vara en riktig hardgainer ska man alltså inte varit fysiskt aktiv innan puberteten?
Nä absolut inte. Men efter genomgådd pubertet utan träning är det ju lätt att se vilka som har anlag för muskler och vilka som inte har det. Sen tror jag man kan påverka sina förutsättningar ganska mycket genom att börja lyfta tidigt i tonåren medan kroppen utvecklas.
Det är ingen som vill ta ifrån dig dina fantastiska prestationer, men det vore skönt om de som är elit kunde erkänna att t.ex. 130kg i bänk är en grym prestation istället för att bara säga "ähhh det där är ju ingenting".
Eddie Vedder
2011-02-24, 21:46
Nä absolut inte. Men efter genomgådd pubertet utan träning är det ju lätt att se vilka som har anlag för muskler och vilka som inte har det.
Och alla som inte har byggaranlag är då utanför normalintervallet? Jag hävdar fortfarande att de allra allra flesta har normala förutsättningar, vad vore annars normalt?
Och alla som inte har byggaranlag är då utanför normalintervallet? Jag hävdar fortfarande att de allra allra flesta har normala förutsättningar, vad vore annars normalt?
Följer förmodligen en sån här fin liten kurva:
http://cbbp.thep.lu.se/~mattias/binp/about/BINP12.png
Som det allra mesta, kanske bör tilläggas
Jag tror inte på att det finns hardgainers, antingen är det att man tränar inte tillräckligt tungt eller så äter man inte tillräckligt, eller kombo av dessa två saker.
Hardgainer är kanske nåt psykologiskt då att man inte pallar träna tungt eller äta mycket.
Eddie Vedder
2011-02-24, 22:16
Följer förmodligen en sån här fin liten kurva:
http://cbbp.thep.lu.se/~mattias/binp/about/BINP12.png
Som det allra mesta, kanske bör tilläggas
Ja jag vet vad en normalfördelningskurva är. ;) Och min poäng är att om majoriteten hamnar till vänster om den, vilket man kan tro om man läser här så bör ju kurvan följa med. Och då är ju det alla kallar "hardgainer" just normalt och varför skulle det normala vara onormalt svårt? Antingen är det normalt eller inte. :Virro
Förvisso antyder ju resultatet att fler inte anser sig vara det i alla fall.
Jag tror inte på att det finns hardgainers, antingen är det att man tränar inte tillräckligt tungt eller så äter man inte tillräckligt, eller kombo av dessa två saker.
Hardgainer är kanske nåt psykologiskt då att man inte pallar träna tungt eller äta mycket.
Du tror fel. Det är fakta.
Nä absolut inte. Men efter genomgådd pubertet utan träning är det ju lätt att se vilka som har anlag för muskler och vilka som inte har det. Sen tror jag man kan påverka sina förutsättningar ganska mycket genom att börja lyfta tidigt i tonåren medan kroppen utvecklas.
Det är ingen som vill ta ifrån dig dina fantastiska prestationer, men det vore skönt om de som är elit kunde erkänna att t.ex. 130kg i bänk är en grym prestation istället för att bara säga "ähhh det där är ju ingenting".
Men 130kg är ju inte en grym prestation om vi pratar om normalviktiga killar. För en tjej eller en kille som väger lika mycket som en ostbåge är det dock är grym prestation. 130kg är väl vad jag själv bänkar i dagsläget, jag vet inte säkert eftersom jag inte vågar maxa av rädsla att göra mig illa. Jag har aldrig bänkat mycket mer än så heller så jag kan inte leva på gamla meriter. Jag är alltså långt ifrån elit men ändå anser jag att 130kg är flickvikter.
Jag förstår verkligen inte varför man ska se något så medelmåttig som en grym prestation, vad tjänar man på det? Det kanske är just därför att man ser 130kg som en grym prestation som man inte kommer någonvart?
Bra insikt och man hör samma från univeritet m.m också. Att finnas i en stimulerande miljö kan vara den språngbrädan man behöver...
Ja, och den där språngbrädan kan göra en enorm skillnad om den visar sig vara det där lilla extra som behövs för att komma vidare. Man får en liten knuff och plötsligt bara lossnar allt, så har jag själv upplevt det i alla fall.
Jag stod stilla i många år. Jag kom till en viss nivå där jag gav upp, började om och kom till ungefär samma nivå och gav upp igen etc. När jag var 27 år gammal insåg jag att jag var i kass form och klenare än när jag var tonåring, då bestämde jag mig för att göra en nystart. Jag hade turen att ganska snart stöta på folk som var både mycket starka och hjälpsamma, detta blev en ögonöppnare och jag insåg vad som verkligen är möjligt att uppnå. Jag slutade att ha bråttom och tänka kortsiktigt, i stället satte jag upp vettiga mål och delmål. Jag träffade mer starka och hjälpsamma personer och så småningom började jag se vikter som jag tidigare tyckte var stora som något helt rimligt och normalt som jag själv skulle nå så småningom. Jag tror att en viktig del i att uppnå något är att man förväntar sig att göra det. Så länge som man ser det som något ouppnåeligt så kommer det att vara ouppnåeligt.
Givetvis sade det inte pang bom och så gjorde jag alla ökningar på en gång, de första åren gick fortfarande lite segt men det går faktiskt fortare och fortare. Det ena leder till det andra och så vidare. Nu är jag snart 31 och det senaste året har nog varit mitt bästa sedan jag var tonåring, och jag som en gång trodde att jag var "hardgainer". Jag är fortfarande inget märkvärdigt på något sätt eller vis, men jämfört med min gamla takt så är det bra. Det som har gjort störst skillnad tror jag är att jag har fått en helt annan uppfattning om styrka. Det är väl därför jag håller på och tjafsar här antar jag, så länge som man ser småvikter som något annat än småvikter så försämrar man sina chanser att lämna sagda småvikter. Jag tror att man gör sig en björntjänst om man t.ex ser 130kg i bänkpress som en grym prestation, se det som ett steg på vägen som du fort som attan ska vidare ifrån i stället.
Silencer
2011-02-24, 22:46
Och alla som inte har byggaranlag är då utanför normalintervallet? Jag hävdar fortfarande att de allra allra flesta har normala förutsättningar, vad vore annars normalt?
Ja men det är ju de som Stuart McRobert menar är hardgainers. Men vad är vitsen med en lång begreppsdiskussion? Det finns en normalfördelning på alla tränande och de som tillhör majoriteten kan man kalla vad man vill.
Leifallan
2011-02-24, 22:48
jag bänkade typ 40kg första jag provade, då va jag 14 tror jag. det betyder alltså att jag också är hardgainer.
Jaså vad bänkar du nu då?
Slartibartfast
2011-02-24, 23:11
Jag misstänker att Slarti var sarkastisk. GM är inte tunn men inte jättegrov heller, däremot är han i sanslöst bra form för det mesta och tokstark i mark.
Inte det minsta sarkastisk. Berkhan är ju sanslöst smal i förhållande till vilka vikter han lyfter. Fysiken i denna film räknar jag till kategorin tunn, givet att han har närmast negativ kroppsfettprocent. Smalare än random fotbollsspelare. Snyggt är det iaf!
0TxN29GGieA
PepzAdept
2011-02-24, 23:20
En kille jag tränar med drog i maj 2010 275kg i marklyft, det va personbästa då med 5kg... han har tränat SL i 7-8 år... väger ca 130kg.. tränat riktigt riktigt hårt hela tiden jag känt honom.. dvs i nästan 3 år.. sen efter majtävlingen började vi träna tillsammans, liknande schema och peppar varandra varje pass. på dm i november drog han 310kg... på ett halvår ökade han alltså mer i marklyft än han gjort dem senaste 3-4 åren.. är detta för att han fått bättre genetiska förutsättningar? eller bättre miljö att träna i? Det jag försöker säga är att bara för att man tycker man är motiverad när man går till gymmet för att köra bikeps och rygg betyder inte det att man har optimala förusättningar rent mentalt för att öka
Håller med till fullo. Mycket bra skrivet!
Ja jag vet vad en normalfördelningskurva är. ;) Och min poäng är att om majoriteten hamnar till vänster om den, vilket man kan tro om man läser här så bör ju kurvan följa med. Och då är ju det alla kallar "hardgainer" just normalt och varför skulle det normala vara onormalt svårt? Antingen är det normalt eller inte. :Virro
Förvisso antyder ju resultatet att fler inte anser sig vara det i alla fall.
Jag vet att du redan känner till den :) Tycker bara den visar väldigt tydligt på det du pratade om, alltså att de allra allra flesta kommer ligga i normalintervallet. För att få kalla sig hardgainer får man ju vara sämre än 97% av alla andra eller nåt sånt, och då är det ju klart större sannolikhet att man bara gör något fel. Visst, det finns säkert några enstaka som är hardgainers, men de tror jag är en försvinnande liten minoritet jämfört med det stora antalet som kan bli relativt starka
Men 130kg är ju inte en grym prestation om vi pratar om normalviktiga killar. För en tjej eller en kille som väger lika mycket som en ostbåge är det dock är grym prestation. 130kg är väl vad jag själv bänkar i dagsläget, jag vet inte säkert eftersom jag inte vågar maxa av rädsla att göra mig illa. Jag har aldrig bänkat mycket mer än så heller så jag kan inte leva på gamla meriter. Jag är alltså långt ifrån elit men ändå anser jag att 130kg är flickvikter.
Jag förstår verkligen inte varför man ska se något så medelmåttig som en grym prestation, vad tjänar man på det? Det kanske är just därför att man ser 130kg som en grym prestation som man inte kommer någonvart?
Håller fortfarande med dig i sak, men det beror ju på hur lång tid det tagit för en att nå dit också. Sen är det självklart att man måste få känna sig stolt över sina delmål också. Kan inte enbart vara nöjd när man tar 220 kg i bänkpress
Jag tror att man gör sig en björntjänst om man t.ex ser 130kg i bänkpress som en grym prestation, se det som ett steg på vägen som du fort som attan ska vidare ifrån i stället.
Älskar inställningen!
Inte det minsta sarkastisk. Berkhan är ju sanslöst smal i förhållande till vilka vikter han lyfter. Fysiken i denna film räknar jag till kategorin tunn, givet att han har närmast negativ kroppsfettprocent. Smalare än random fotbollsspelare. Snyggt är det iaf!
Ok, då är jag med. Ja de flesta tror nog definitivt inte att han markar så mycket som han gör när de ser honom (vilket är rätt fränt). Jag har dock för mig att hans bänk och böj är lite mer blygsamma, eller har jag fel där?
Håller fortfarande med dig i sak, men det beror ju på hur lång tid det tagit för en att nå dit också. Sen är det självklart att man måste få känna sig stolt över sina delmål också. Kan inte enbart vara nöjd när man tar 220 kg i bänkpress
Självklart ska man vara stolt! Jag är stolt över mycket men nöjd är jag inte än. ;)
Delmål tycker jag är viktiga och de ska vara realistiska men samtidigt höga nog för att vara utmanande. För höga mål kan vara lika destruktivt som för låga och det misstaget har jag gjort förr, det ledde till att jag blev deppig och tappade träningslusten. Dessutom började jag tumma på formen i ren desperation för att försöka nå mina mål och det är bara självbedrägeri.
Stefan J
2011-02-25, 01:42
Jaså vad bänkar du nu då?
Nu bänkar han nästan 200 raw. Det gör honom i mina ögon till en gainer by hard work då han uppenbarligen med sitt startvärde inte var särskilt anmärkningsvärd.
Håller fortfarande med dig i sak, men det beror ju på hur lång tid det tagit för en att nå dit också. Sen är det självklart att man måste få känna sig stolt över sina delmål också. Kan inte enbart vara nöjd när man tar 220 kg i bänkpress
absolut man ska vara glad över varje kilo man ökar!
Nu bänkar han nästan 200 raw. Det gör honom i mina ögon till en gainer by hard work då han uppenbarligen med sitt startvärde inte var särskilt anmärkningsvärd.
Men att prata om att man bänkar si och så som just 14åring är ju lite missvisande iom ifall man är sen eller tidig i puberteten och så. Men startläge säger ganska lite om hur lätt man har att öka.
Men det är ungefär den vikt jag bänkade.:)
0TxN29GGieA
Mitt nya mål! Bara en del över 70kg kvar.
RobbanColeman
2011-02-25, 11:49
Inte grov och världens längsta armar. Stark, javisst! Deffad hell yeah!
Mitt nya mål! Bara en del över 70kg kvar.
Ta det lugnt med markandet du.
Nej jag anser mig nog inte vara en hardgainer, i alla fall inte hittills. Tycker jag har fått resultat över förväntan under de 8 månader jag tränat styrketräning. Jag tar dock ut mig totalt på gymmet varje gång så jag förväntar mig fan lite resultat då också. Man ser så många på gymmet som ljummar igenom alla övningar och mest sitter och glor på folk som tränar hårt. :)
arneanka74
2011-02-25, 12:49
Jag röstade ja.
Väger enligt vågen 67 kilo, mäter 177 cm. Tränar tillräckligt, och hårt. Äter som jag skall (över 3000 kcal/dag, inte sällan närmre 4000. Bara min frukost landar på över 1000 kcal...)
Bänkar 85 kg
Marklyfter 140 kg
Böjer 105 kg
Bröt förvisso foten för ungefär ett år sedan, så min träning har väl haft ett mindre avbrott, men sedan augusti har jag knappt gått upp i vikt, alls :/
Trots att jag nu äter mer än tidigare. Har dock ökat markant i styrka sedan dess, men volymen kommer inte :(
Jag röstade ja.
Väger enligt vågen 67 kilo, mäter 177 cm. Tränar tillräckligt, och hårt. Äter som jag skall (över 3000 kcal/dag, inte sällan närmre 4000. Bara min frukost landar på över 1000 kcal...)
Bänkar 85 kg
Marklyfter 140 kg
Böjer 105 kg
Bröt förvisso foten för ungefär ett år sedan, så min träning har väl haft ett mindre avbrott, men sedan augusti har jag knappt gått upp i vikt, alls :/
Trots att jag nu äter mer än tidigare. Har dock ökat markant i styrka sedan dess, men volymen kommer inte :(
Bara för att du har hög förbränning/dålig aptit gör det dig inte till hardgainer. Hardgainer är om du TROTS tillräckligt matintag ökar mindre än normalt i muskelmassa/styrka.
arneanka74
2011-02-25, 13:55
Bara för att du har hög förbränning/dålig aptit gör det dig inte till hardgainer. Hardgainer är om du TROTS tillräckligt matintag ökar mindre än normalt i muskelmassa/styrka.
Ptja, de dagar jag tränar ligger jag runt 4000 kcal, give or take 250 kcal.
Aptiten är det inget fel på, äter som en häst. Det är rätt sällan jag blir... mätt. Utan jag blir illamående, för att sedan kunna äta mer.
Så, jag äter definitivt tillräckligt (allt över 3500 kcal borde väl räcka för en tunnis som jag?).
Styrka ökar jag i snabbt, men inte volym. Lyfter tyngre än de lokala gymbiffarna, ändå väger jag som en räka trots högt kaloriintag...
Styrka ökar jag i snabbt, men inte volym. Lyfter tyngre än de lokala gymbiffarna, ändå väger jag som en räka trots högt kaloriintag...
Om du blir starkare snabbt och fint så är allt bara bra.:hbang:
Så, jag äter definitivt tillräckligt (allt över 3500 kcal borde väl räcka för en tunnis som jag?).
Styrka ökar jag i snabbt, men inte volym.
Om du inte ökar i vikt och volym så äter du inte tillräckligt.
arneanka74
2011-02-25, 14:41
Om du inte ökar i vikt och volym så äter du inte tillräckligt.
Fast tycker du inte att en bra bit över 3k kcal borde räcka? Och, ja, jag har räknat på det. Har haft veckor med garanterat 4k+ och gått ned i vikt.
Lillgrabben
2011-02-25, 14:43
Om du inte ökar i vikt och volym så äter du inte tillräckligt.
Kanske ska tillägga - om man inte har ngn slags ämnesomsättningsproblematik, eller kraftigt överskattar sitt eget matintag / sin träning!:)
Lillgrabben
2011-02-25, 14:45
Fast tycker du inte att en bra bit över 3k kcal borde räcka? Och, ja, jag har räknat på det. Har haft veckor med garanterat 4k+ och gått ned i vikt.
Mycket beror på hur dina dagar i övrigt ser ut också... Växer du fortfarande, har du ett enormt fysiskt arbete osv - då kanske matintaget är åt pipan för litet för att du ska öka i vikt.
Fast tycker du inte att en bra bit över 3k kcal borde räcka? Och, ja, jag har räknat på det. Har haft veckor med garanterat 4k+ och gått ned i vikt.
Om du inte går upp i vikt så räcker det uppenbarligen inte.
arneanka74
2011-02-25, 14:57
Kanske ska tillägga - om man inte har ngn slags ämnesomsättningsproblematik, eller kraftigt överskattar sitt eget matintag / sin träning!:)
tränar 4-5 dagar i veckan, tunga pass. Siktar på 1k per stort mål, gainer på det och mellanmål, klockar in på runt 4k ändå.
Edit:
Studerar om du undrar.
Slartibartfast
2011-02-25, 15:17
Om du inte går upp i vikt så räcker det uppenbarligen inte.
+1
Detta är inga svåra saker. Går man inte upp i vikt (om det är målet), så äter man för lite. Oberoende om man äter 2 000 kcal eller 10 000 kcal.
Det finns många saker som är svåra att få till rätt gällande styrketräning. Över/underskott är inte en av dem, så krångla inte till det i onödan :)
Pansartax
2011-02-25, 15:45
Om du inte ökar i vikt och volym så äter du inte tillräckligt.
Överäta ökar ju dock (nästan) enbart volymen på buken, och jag tror inte det är ett mått som många strävar efter på det här forumet.
Tror inte alla här inne har gener så att 95% av viktuppgången hamnar i armarna, vissa får det i kinderna och andra i kring midjan.
Tror det är svårt att sätta sig i i all andras förutsättningar, går man själv upp i vikt och man får bredare rygg och köttigare armar ja men då tror man ju givetvis att det är så för alla andra också och det är ju naturligt att utgå ifrån det med :)
Överäta ökar ju dock (nästan) enbart volymen på buken, och jag tror inte det är ett mått som många strävar efter på det här forumet.
Tror inte alla här inne har gener så att 95% av viktuppgången hamnar i armarna, vissa får det i kinderna och andra i kring midjan.
Tror det är svårt att sätta sig i i all andras förutsättningar, går man själv upp i vikt och man får bredare rygg och köttigare armar ja men då tror man ju givetvis att det är så för alla andra också och det är ju naturligt att utgå ifrån det med :)
Eftersom det är omöjligt att öka i muskelmassa om man inte överäter så hur hade du annars tänkt att det ska gå till?
Pansartax
2011-02-25, 16:05
Eftersom det är omöjligt att öka i muskelmassa om man inte överäter så hur hade du annars tänkt att det ska gå till?
Definiera överäta, i mina öron låter det som 1000 kcal +?
Definiera överäta, i mina öron låter det som 1000 kcal +?
Man äter mer än vad man gör av med för att upprätthålla kroppen status.
Pansartax
2011-02-25, 16:12
Man äter mer än vad man gör av med för att upprätthålla kroppen status.
Okej, nej ligger man på 50-300 kcal överskott blir man ju givetvis inte jättefet.
Ligger man däremot på 1000 + kcal överskott är det ju en annan femma.
Okej, nej ligger man på 50-300 kcal överskott blir man ju givetvis inte jättefet.
Ligger man däremot på 1000 + kcal överskott är det ju en annan femma.
Ett verkligt överskott på 300 kcal kan vara ganska lagom men det innebär i praktiken oftast en höjning av intaget som ligger en bra bit över det. Speciellt för de som tränar mycket men där det inte händer ett dugg och som samtidigt ligger lågt i kroppsfett så försvinner en hel del i andra processer vid varje höjning av intaget. En hel del verkar tolka detta som att de blir feta....
Silencer
2011-02-25, 17:22
Inte det minsta sarkastisk. Berkhan är ju sanslöst smal i förhållande till vilka vikter han lyfter. Fysiken i denna film räknar jag till kategorin tunn, givet att han har närmast negativ kroppsfettprocent. Smalare än random fotbollsspelare. Snyggt är det iaf!
0TxN29GGieA
Kan inte under några som helst omständigheter hålla med om att en person som väger sin längd minus 100 och har cirka 5-6% i kroppsfett kan anses smal. Tvärtom har denna person en klassiskt optimal fysik ur estetiskt synpunkt. Men jag antar att du tycker man är smal så länge man inte ser bred och bullig ut, och det är ju en fråga om definitioner. :)
Pansartax
2011-02-25, 17:38
Ett verkligt överskott på 300 kcal kan vara ganska lagom men det innebär i praktiken oftast en höjning av intaget som ligger en bra bit över det. Speciellt för de som tränar mycket men där det inte händer ett dugg och som samtidigt ligger lågt i kroppsfett så försvinner en hel del i andra processer vid varje höjning av intaget. En hel del verkar tolka detta som att de blir feta....
Det jag menade bara var att om man stoppar i sig allt man ser och "mass-bulkar" så går man ju inte alltid enbart upp i muskler&fett.
Är man en hardgainer så har man svårt att lägga på sig muskler överhuvudtaget, oavsett kost. Dvs du går kanske upp av 10 kg 50 g muskler och resterande fett/vatten/övrigt.
Det är ju det som är det svåra (hard) i hardgain, oavsett vad man gör så går det inte. Gör man något och det funkar, då är det ju knappast "svårt".
Det jag menade bara var att om man stoppar i sig allt man ser och "mass-bulkar" så går man ju inte alltid enbart upp i muskler&fett.
Är man en hardgainer så har man svårt att lägga på sig muskler överhuvudtaget, oavsett kost. Dvs du går kanske upp av 10 kg 50 g muskler och resterande fett/vatten/övrigt.
Det är ju det som är det svåra (hard) i hardgain, oavsett vad man gör så går det inte. Gör man något och det funkar, då är det ju knappast "svårt".
Du kanske inte menade bokstavligt där, men tror du det finns någon i denna värld som bara ökar 5 promille av sin uppgång i muskler? Tror tom småbarn ökar bättre än så
Pansartax
2011-02-25, 21:53
Du kanske inte menade bokstavligt där, men tror du det finns någon i denna värld som bara ökar 5 promille av sin uppgång i muskler? Tror tom småbarn ökar bättre än så
Jag har själv gått upp 10 kg, nej 8 kanske och inte 1 endaste CM på min överarm.
Been there done that got the t-shirt...
Edit: Men nej, jag menade inte bokstavligen talat :)
Damien Thorne
2011-02-25, 22:18
Nej, jag äter som en liten flicka, och det har jag alltid gjort. :D
Vägde 50kg när jag började träna och har försökt att gå upp i vikt enda sen dess (nästan).
Vägde som mest 79kg efter 13års bulkande, dvs +29kg. Har tränat i 19år nu.
Sen har jag pendlat mellan 70 och 80kg de senaste 5 åren. Men nu har jag inget intresse att gå upp i vikt längre.
Det jag menade bara var att om man stoppar i sig allt man ser och "mass-bulkar" så går man ju inte alltid enbart upp i muskler&fett.
Är man en hardgainer så har man svårt att lägga på sig muskler överhuvudtaget, oavsett kost. Dvs du går kanske upp av 10 kg 50 g muskler och resterande fett/vatten/övrigt.
Det är ju det som är det svåra (hard) i hardgain, oavsett vad man gör så går det inte. Gör man något och det funkar, då är det ju knappast "svårt".
Fast du kan ju inte bara fokusera på hur stor eller liten (i det här fallet) en viktuppgång är utan man måste ju kolla på hur under lång tid den sker, hur länge någon ligger kvar på den nya vikten och vad den tränande gör tränings- och återhämtningsmässigt under hela den perioden. Att gå upp 10 kg på 20 veckor utan att förändra träningen och sen direkt gå ner 20 kg på 10-15 veckor är ju t ex ganska meningslöst. Det är ca 5 kg gratisvikt pga att man äter mer och sen ca 5 kg som det kanske händer något med, sen går man ner utan att kroppen har något behov av det man har ökat.
En lång viktökning, gärna lite större, och sen ligger man kvar på den nya vikten tills styrkeökningarna börjar avta och sen kan man deffa. Alt att man går upp lite mindre, ligger stilla i vikt och sen kör en ny viktökning för att sen ligga stilla igen. Styrkan man får av att öka i vikt utnyttjar man under sådana perioder för att tvinga kroppen att bygga nya muskler från en ny styrkenivå. Har man tränat ett längre tag så är det också troligen så att man tjänar enormt på att specialisera sin träning på vissa muskelgrupper, det är svårt att öka i allt samtidigt men koncentrerar man sig på det som ska tränas och gör det på ett vettigt sätt så växer de flesta.
Jag har själv gått upp 10 kg, nej 8 kanske och inte 1 endaste CM på min överarm.
Been there done that got the t-shirt...
Edit: Men nej, jag menade inte bokstavligen talat :)
Himla massa prat om dina överarmar, vad hände med resten av kroppen? Stod precis hela kroppen helt still, och du ökade inte i vare sig styrka eller nånting annat i någon övning? Är det så, så skulle jag vilja påstå att du har gjort nånting fel
Anton Fräs
2011-02-26, 14:58
Saknar alternativet "jag vet inte."
Silencer
2011-02-26, 15:53
Jag har själv gått upp 10 kg, nej 8 kanske och inte 1 endaste CM på min överarm.
Been there done that got the t-shirt...
Edit: Men nej, jag menade inte bokstavligen talat :)
Har också gjort det. 12kg och 1cm på armen. Det var länge sedan. Nu när jag tränar och äter mer korrekt fixar jag 2cm på 8kg. Men sen tappar man en hel del vid deff. Så det är ett konstant gnetande.
Detta kallas för övrigt för P-ratio har jag för mig. Vissa lägger på sin en väldigt fördelaktig ratio muskler:fett vid viktuppgång, medan hardgainers har tvärtom.
Ja, antagligen. Svårt att påverka genetiken.
Pansartax
2011-02-26, 16:18
Ja, antagligen. Svårt att påverka genetiken.
Sen gäller det ju att veta när man har nått sitt genetiska max, kan ta 5, kan ta 15 år.
Sen gäller det ju att veta när man har nått sitt genetiska max, kan ta 5, kan ta 15 år.
Men man vet ju rätt tidigt vilken av de tre kroppsformerna man har fått.
Får du en smal kroppsform så kommer du inte kunna konkurrera mot en annan kroppsform.
Ja, det är svårare för en hardgainer och hade det stått så i citatet hade jag inte protesterat. Jag ogillar användandet av ordet bedrift i sammanhanget därför att för mig känns det som att det blir lite väl lätt att hitta ursäkter med det tänket, speciellt när tänket anammas av folk som inte är hardgainers på riktigt.
Det är bra att hitta anledningar till varför man är kass på något, hittar man en anledning och eliminerar den så har man ju tagit ett steg emot att bli bättre. Somliga anledningar kan man kanske inte eliminera men då får man jobba runt dem i stället och i varje fall är det ju en förutsättning att man känner till anledningen. Ursäkter däremot tror jag är negativt, när man börjar leta ursäkter tror jag inte man är många steg från att acceptera att man är kass och ge upp.
Men vem har skrattat åt dem med sämre förutsättningar? Jag tror inte att någon vettig människa tycker att det är ok. Och om du tror att det var vad Mapa sysslade med i den andra tråden så tror jag att du misstolkade honom gravt, men det kanske vore bättre om han själv svarade för.
Jag själv är långt ifrån någon genetisk elit, jag har väldigt normala gener och jag harvade på gymmet i många år utan att få mer än kassa resultat. Ett tag trodde jag nog att jag var hardgainer. Jag hade dock helt enkelt dålig planering, dålig målsättning, dåligt tålamod och dessutom var jag lat. Det ligger oerhört mycket sanning i det Bumbi skrev, på tok för många ger upp utan att ens ha varit i närheten av att prova tillräckligt med möjligheter för att avgöra huruvida man är en hardgainer eller inte. Jag gjorde det själv och jag har sett det hos andra.Riktigt bra inlägg det här. Det sista stycket beskriver mina egna erfarenheter också.
Ursäkta att jag är sent inne i tråden.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.