Visa fullständig version : Vad normaliserar blodsocker efter ett insulin-påslag?
Läste i Kostdoktorns bok Matrevolutionen och där visar han ett exempel när han äter kolhydratrik mat vs lågkolhydrat och det är beskrivet med en graf så man kan se tydligt vad skillnaden blev.
Efter han ätit kolhydratmaten så steg hans blodsocker från 5-6 till 10 om jag inte minns fel, är på jobbet och har inte boken framför mig.
Strax därefter pumpar kroppen in insulin för att sänka blodsockret ner till en normal nivå men hamnar under hans normala värde till c:a 4.
Ganska snabbt där efter stiger blodsockret igen till hans normala 5-6, vad är det som gör det? Vad kommer den glukosen ifrån?
Masterpan
2011-02-18, 12:09
Läste i Kostdoktorns bok Matrevolutionen och där visar han ett exempel när han äter kolhydratrik mat vs lågkolhydrat och det är beskrivet med en graf så man kan se tydligt vad skillnaden blev.
Efter han ätit kolhydratmaten så steg hans blodsocker från 5-6 till 10 om jag inte minns fel, är på jobbet och har inte boken framför mig.
Strax därefter pumpar kroppen in insulin för att sänka blodsockret ner till en normal nivå men hamnar under hans normala värde till c:a 4.
Ganska snabbt där efter stiger blodsockret igen till hans normala 5-6, vad är det som gör det? Vad kommer den glukosen ifrån?
Sockret åker in i blodet, och blodsockret stiger. När insulin skickas ut åker sockret in i cellerna och blodsockret sjunker
Sockret åker in i blodet, och blodsockret stiger. När insulin skickas ut åker sockret in i cellerna och blodsockret sjunker
Du svarade inte på hans fråga :P
Erkserks
2011-02-18, 12:12
Sockret åker in i blodet, och blodsockret stiger. När insulin skickas ut åker sockret in i cellerna och blodsockret sjunker
Du kanske ska läsa frågan igen?
till TS: Glukagon, GH, Katekolaminer påverkar glukoneogenesen, glykogenolysen
Du kanske ska läsa frågan igen?
till TS: Glukagon, GH, Katekolaminer påverkar glukoneogenesen, glykogenolysen
Ah ok, kan det även vara rester av kolhydrater som finns i tarmen om inte så är det iaf glukoneogenese.
Insulinus
2011-02-18, 15:40
Främst glukagon som frigör leverglykogen
Frisättningen av glukos som härstammar från maten kan vara en lite utdragen process, beroende på vad du äter. Detta är inget insulinet väntar på utan beger sig ut och gör sitt jobb då sockret stiger. Så det är inte osannolikt att sockret stiger lite efter att insulinet klingat av. Helt beroende på vad du ätit.
Tack för svaren.
Här kommer nästa, ni verkar skillade på området blodsocker så jag passar på.
Jag plockade fram en Diabetes-bok skriven av Anki Sundin 2008, den innehåller en del tokiga påståenden men jag har en fråga angående denna.
Som rubrik till ett stycke har hon skrivit:
"Ett överflöd av blodsocker efter maten"
Hon nämner inte vilken mängd kolhydrater det har ätits eller vart gränserna går men skriver:
"Ungefär 30% av allt blodsocker tas upp av levern. 25% slukar musklerna och lika mycket går till hjärnan. Resten 20% används av njurar, hjärta mm"
Hur väl stämmer detta och är det oavsett hur mycket KH man äter?
Eddie Vedder
2011-02-18, 20:16
Tack för svaren.
Här kommer nästa, ni verkar skillade på området blodsocker så jag passar på.
Jag plockade fram en Diabetes-bok skriven av Anki Sundin 2008, den innehåller en del tokiga påståenden men jag har en fråga angående denna.
Som rubrik till ett stycke har hon skrivit:
"Ett överflöd av blodsocker efter maten"
Hon nämner inte vilken mängd kolhydrater det har ätits eller vart gränserna går men skriver:
"Ungefär 30% av allt blodsocker tas upp av levern. 25% slukar musklerna och lika mycket går till hjärnan. Resten 20% används av njurar, hjärta mm"
Hur väl stämmer detta och är det oavsett hur mycket KH man äter?
Gå in på hennes blogg så svarar hon säkert.
http://ngruppen.blogspot.com/
Jag kan gå i god för att Anki har bra kunskaper. hur drar du slutsatsen att det hon skrivit är tokigt om du inte ens vet om det stämmer?
Gå in på hennes blogg så svarar hon säkert.
http://ngruppen.blogspot.com/
Jag kan gå i god för att Anki har bra kunskaper. hur drar du slutsatsen att det hon skrivit är tokigt om du inte ens vet om det stämmer?
Hon skriver bla att man ska äta var 3:e timma för att inte bli av med muskler och att det beror på att kroppen automatiskt vill spara på sina fettreserver i tider den upplever som svält och drar därför ner på fettförbränningen.
Ett annat exempel:
KH styr ämnesomsättningen och fettförbränningen, är blodsockret slut tvingas kroppen att bryta ner musklerna, det sänker din fettförbränning samtidigt blir du mer benägen att lagra in fett.
Eddie Vedder
2011-02-18, 21:26
Hon skriver bla att man ska äta var 3:e timma för att inte bli av med muskler och att det beror på att kroppen automatiskt vill spara på sina fettreserver i tider den upplever som svält och drar därför ner på fettförbränningen.
Ett annat exempel:
KH styr ämnesomsättningen och fettförbränningen, är blodsockret slut tvingas kroppen att bryta ner musklerna, det sänker din fettförbränning samtidigt blir du mer benägen att lagra in fett.
Okej, trodde du menade att det du var osäker över var tokigt. :) Jag kan hålla med om att just det där inte är något jag tror på. Men kom ihåg att boken inte är dagsfärsk, när den skrevs fanns andra trender. Man kan inte ge författare skit för deras tryckta ord för alltid. :)
Okej, trodde du menade att det du var osäker över var tokigt. :)
Även om jag inte hade hittat andra konstiga påståenden så tycker jag det verkar lite konstigt och hon skriver inga undantag så det ser ut som att det alltid är så.
Är det nån som vet vad som händer med glukoset efter man ätit en påse med 2-3hg godis en kväll i soffan om man ätit mat inom 1-2h, kommer kroppen lagra in överflödet som glykogen, öka omsättningen av glukos, öka värmen, lagra det som fett?
Troligtvis kommer all fruktos, dvs 50% av godiset, direkt lagras som fett.
Jag läste i Ankis bok att insulinkänsligheten är sämre på kvällen så det blir ett större insulinpåslag än vad som verkligen behövs vilket jag tror ökar på absorbering i cellerna men sen har jag ingen aning om vad som händer med glukoset.
Nån som har en teori?
Hur äter ni ? Trycka i sig 2 påsar Ahlgens bilar efter en middag. 2 - 3 hg godis är ca 1000 kcal.
Inte alls konstigt ifall man fyller upp blodet med glukos, trycker in glykogen i levern och kör fettsyrasyntesen så att det glöder.
Äter man 1000 kcal socker bör man rimligen dra ned på kalorierna ifrån något annat.
Inte alls konstigt ifall man fyller upp blodet med glukos, trycker in glykogen i levern och kör fettsyrasyntesen så att det glöder.
Om levern redan är fylld vilket är troligt på kvällen om man ätit normalt hela dagen, går då resterande till fettreserv?
Så troligtvis går c:a 100% av godis till fettet om det finns mat kvar i systemet.
En snabb sänkning av blodsocker innebär ju snabb tillförsel av glukos till cellerna, betyder det alla typer av celler, fett, muskel, lever mm. Så om inte musklerna är aktiva och har behov av glukos tar dom andra cellerna gladligen upp glukosen eller är det enbart fettcellerna som tar hela kakan?
Njaa.. jag tror mer att den mesta fettsyrasyntesen sker i levern och att syntesen i fettcellerna är obetydlig.
Men spelar det någon roll ? Är vi vältränade och kör hårt blir aldrig glykogenförråden speciellt överfulla utan de finns oftast möjlighet att lagra in ännu mer. Hade personen tränat på eftermiddagen hade merparten av glukosen förmedlats vidare till musklerna för glykogensyntes.
Att fruktosen skulle bli fett och skickats ut i blodet spelar nog heller ingen roll, tror jag ;). Fettet hade förbrännts nästa dag under aktivitet eller träning.
Men det är uppenbart att 1000 kcal extra blir halvt kg kroppsfett extra varje vecka, 25 kg på ett år och flera decenier kortare livlängd.
Det är inte en träningsmänniskas perspektiv jag grubblar på utan vad en normalsvensson gör av dom överflödiga kolhydraterna och speciellt vid ett snabbt upptag som sker vid konsumtion av snabba KH.
På kort tid öppnar insulinet portarna till cellerna för en hel del KH och om behovet inte finns, vad händer, det cirkulerar ju inte i väntan på bättre tider och om levern är full, musklerna använder väldigt lite glykogen för personer är relativt inaktiv, så vad står på tur?
Alltså jag förstår att det inte är lätt att svara på, jag får kanske skaffa mig en bok om näringslära som förklarar detta.
Det är inte en träningsmänniskas perspektiv jag grubblar på utan vad en normalsvensson gör av dom överflödiga kolhydraterna och speciellt vid ett snabbt upptag som sker vid konsumtion av snabba KH.
På kort tid öppnar insulinet portarna till cellerna för en hel del KH och om behovet inte finns, vad händer, det cirkulerar ju inte i väntan på bättre tider och om levern är full, musklerna använder väldigt lite glykogen för personer är relativt inaktiv, så vad står på tur?
Alltså jag förstår att det inte är lätt att svara på, jag får kanske skaffa mig en bok om näringslära som förklarar detta.
Äter man mkt kolhydrater så kommer det att stimulera kolhydratförbränningen och dessutom är kroppens kapacitet att lagra kolhydrater rätt stor. Så det är sällan det blir speciellt mkt kolhydrater "över" som inte har någonstans att ta vägen.
Äter man mkt kolhydrater så kommer det att stimulera kolhydratförbränningen och dessutom är kroppens kapacitet att lagra kolhydrater rätt stor. Så det är sällan det blir speciellt mkt kolhydrater "över" som inte har någonstans att ta vägen.
Så att kroppen ökar förbränningen fast det inte behövs, alltså till värme?
Och så kommer kroppen lagra glukosen i musklerna och eventuellt levern även fast personen inte förbrukar så mycket glykogen normalt?
Så att kroppen ökar förbränningen fast det inte behövs, alltså till värme?
Och så kommer kroppen lagra glukosen i musklerna och eventuellt levern även fast personen inte förbrukar så mycket glykogen normalt?
Nej.
Inte till värme utan till ATP. Insulinfrisättningen efter en måltid styr förbränning till mer kolhydrater och mindre fett. Kort och gott, äter man mkt kolhydrater så förbränner man mkt kolhydrater och det krävs väldiga mängder kolhydrater för att alla lager ska bli överfulla samtidigt som kolhydratförbränningen är hög.
Poängen är att det sällan finns några kolhydrater som kroppen inte kan ta hand om på ett vettigt sätt, förutsatt att man är frisk givetvis, eller äter väldigt mycket kolhydrater.
Nej.
Inte till värme utan till ATP. Insulinfrisättningen efter en måltid styr förbränning till mer kolhydrater och mindre fett.
Men cellerna kan väl inte lagra ATP och om det är väldigt lite fysisk aktivitet och mycket KH/ATP, vad händer då med ATP?
Men cellerna kan väl inte lagra ATP och om det är väldigt lite fysisk aktivitet och mycket KH/ATP, vad händer då med ATP?
Nej, man kan inte lagra fritt ATP. Jag syftade på att när cellerna behöver ATP så kommer det huvudsakligen från kolhydrater efter kolhydratintag.
Nej, man kan inte lagra fritt ATP. Jag syftade på att när cellerna behöver ATP så kommer det huvudsakligen från kolhydrater efter kolhydratintag.
Ok, då får vi hoppa tillbaka till inlägg #15 och #17
"En snabb sänkning av blodsocker innebär ju snabb tillförsel av glukos till cellerna, betyder det alla typer av celler, fett, muskel, lever mm. Så om inte musklerna är aktiva och har behov av glukos tar dom andra cellerna gladligen upp glukosen eller är det enbart fettcellerna som tar hela kakan?"
"På kort tid öppnar insulinet portarna till cellerna för en hel del KH och om behovet inte finns, vad händer, det cirkulerar ju inte i väntan på bättre tider och om levern är full, musklerna använder väldigt lite glykogen för personer är relativt inaktiv, så vad står på tur?"
Jag tror fortfarande att det är levern som bildar fettet. Skulle fettcellerna också bilda fett är inte det hela världen. Bättre där, än ha en massa VLDL snurrande runt i blodet.
Det jag ser som ett problem är det förhöjda blodsockret. Jämnvikten kommer att trycka in glukos i vävnader som INTE ombildar glukosen till fett. Alltså nervceller och blodkärlsväggar. Detta ger diabetesskador som kallbrand och högt blodtryck.
Nu resonerar du ifrån 1000 kcal rent socker och vilka effekter det ger. Är du vältränad är insulinkänligheten många gånger större. Betyder att mindre insulin frisätts när du äter, mindre översvängning i blodsockret och mindre dippar timmarna efter måltiden.
Nu resonerar du ifrån 1000 kcal rent socker och vilka effekter det ger. Är du vältränad är insulinkänligheten många gånger större. Betyder att mindre insulin frisätts när du äter, mindre översvängning i blodsockret och mindre dippar timmarna efter måltiden.
Jag utgår från vanliga inaktiva personer och antal kalorier är inte så viktigt just här, kunde vara 1500kcal eller 2000 men personen hamnar lite på energi plus.
Men det jag har sett på en graf var en blodsocker-stegring som på nån timme trycks ner snabbt av insulin (grafen var en lunch).
Den sjunkande halten glukos betyder ju att cellerna tar emot glukoset, finns det ett stop? Kan cellerna bli mättade så blodsockret stabiliseras på 7-8 eller tar dom emot allt och omvandlar till ATP som inte kommer användas. Borde vara så att det som inte cellerna vill ha går till levern som omvandlar det till fett.
Scenariot jag tänker är på kvällen, mer insulin och mindre aktivitet, kroppens lager har i stort sett blivit fyllda under dagen.
Det är väl så att kroppen inte vill ha högre blodsocker än basnivåer och är snabb med att sänka nivån oavsett om det finns behov av glukos eller inte, det kanske försvinner en del i urinen oxå?
Alltså vad gör gör kroppen med stor mängd glukos på kort tid om behovet av glukos är liten?
Fett.
Visst kan blodsockret stiga ovch överskjottet filtreras av till urinen. Vanlig effekt hos diabetiker men kan säkert också inträffa hos friska individer vid extremt sockerintag.
Det finns massor av fördröjningar i kroppen. Tarmens upptag ligger på ca 80 gram glukos / timme. Allt från tarmen måste passera IGENOM levern. Levern har en stor kapacitet att fånga in glukosen. Insulinet stimulerar glykogenbildningen.
Fastna inte på ATP-bildningen. Kroppen bildar inte mer ATP än vad den behöver. Finns det massor av glukosen kommer den primära källan till ATP vara glukos. Finns det mindre glukos kommer fettet att ge ATP via beta-oxidationen. Detta pågår hela tiden. Mer eller mindre samtidigt.
Vi kan däremot tänka oss att kroppen kör ämnesomsättningen men stoppar bildandet av själva ATP-bildningen i andningskedjan, sk uncoopling. Detta ger istället bra värme och förhöjd kroppstemperatur.
Fett.
Allt från tarmen måste passera IGENOM levern. Levern har en stor kapacitet att fånga in glukosen. Insulinet stimulerar glykogenbildningen.
Ok, jag trodde att KH spjälkas i magtarm och kom ut direkt till blodet och in i cellerna och bara fruktos passerar levern.
Men i stort sett så bildar kroppen fett av överskott av glukos?
Scratch89
2011-02-20, 10:42
Men i stort sett så bildar kroppen fett av överskott av glukos?
Det är svårt att säga vad av överskottet som kommer bilda fett. Det smidigaste är att lagra fett av fettet du äter, då det är betydligt enklare än att omvandla kolhydraterna genom de novo lipogenes.
Det är svårt att säga vad av överskottet som kommer bilda fett. Det smidigaste är att lagra fett av fettet du äter, då det är betydligt enklare än att omvandla kolhydraterna genom de novo lipogenes.
Vad finns det annars för alternativ förutom ATP, Fett, Glykogen, urin?
Scratch89
2011-02-20, 12:54
Vad finns det annars för alternativ förutom ATP, Fett, Glykogen, urin?
Jag förstår inte vad du menar.
Jag förstår inte vad du menar.
Du skrev "Det är svårt att säga vad av överskottet som kommer bilda fett" men du kanske menar totala kcal-överskottet?
Min fråga var lite mer generell med förutom dom alternativen jag nämnde, vad kan kroppen göra med överskott eller med kolhydrater överlag förutom dom nämnda?
Scratch89
2011-02-20, 13:21
Ja, alltså. Det går nog inte att säga om det är kycklingfilén du åt till lunch eller kladdkakan till efterrätt som i slutändan lagras som fett, men det troliga är att det är fettet som lagras (då det är minst krångligt), och inte proteinet eller kolhydraterna. Fett lagras in och frisätts hela tiden, så det är inte någon slags vågskål som lagrar in eller frisätter vid tolvslaget (tyvärr :D).
Nä det där har jag koll på men frågan var vad kroppen gör med en större mängd KH, på kvällen, med kraftig insulin-påslag, på en normal svensson, som ätit normalt hela dagen även bara några timmar innan KH-intaget.
Och finns det nåt annat alternativ för kroppen att hantera KH förutom dom jag tidigare nämnt?
Scratch89
2011-02-20, 14:13
Och finns det nåt annat alternativ för kroppen att hantera KH förutom dom jag tidigare nämnt?
Nä. Äter du så pass mycket att det under den givna tidsperioden blir ett överskott kommer det att ske fettinlagring. Jag vill dock minnas en studie Grub postade för ett par år sedan, där försökspersonerna åt en stor frukost bestående av rostat bröd och marmelad, där inget lagrades in som fett, utan antingen lagrades in som glykogen och/eller användes av kroppen som energi i vila.
Nä. Äter du så pass mycket att det under den givna tidsperioden blir ett överskott kommer det att ske fettinlagring. Jag vill dock minnas en studie Grub postade för ett par år sedan, där försökspersonerna åt en stor frukost bestående av rostat bröd och marmelad, där inget lagrades in som fett, utan antingen lagrades in som glykogen och/eller användes av kroppen som energi i vila.
Ja frukost är lite annorlunda, tom lever, mindre insulinpåslag.
A.Steinbach
2011-02-20, 21:03
Nä det där har jag koll på men frågan var vad kroppen gör med en större mängd KH, på kvällen, med kraftig insulin-påslag, på en normal svensson, som ätit normalt hela dagen även bara några timmar innan KH-intaget.
Och finns det nåt annat alternativ för kroppen att hantera KH förutom dom jag tidigare nämnt?
Som redan nämnts, kolhydraterna kommer att lagras som glykogen då ett normalt ätande inte kommer att fylla upp glykogendepåerna samt att kolhydratoxidationen ökar på bekostnad av fettoxidationen.
Detta även för en normalsvensson.
Orsakar kolhydratintaget ett energiöverskott så sker den akuta påverkan på fettbalansen att mindre fett totalt sett oxideras och man därmed behåller mer fett och därmed ökar fettmassan.
Kroniskt om kolhydratintaget fortsättet vara väldigt högt och man ligger på ett överskott kommer fettinlagringen och den positiva fettbalansen även påverkas genom ökad de novo lipogenesis från kolhydraterna.
In adult humans such de novo lipogenesis is primarily a hepatic process (5). Quantitatively, this conversion plays an insignificant role in adults consuming mixed diets (11). Even after ingestion of 500 g carbohydrate, the nonprotein respiratory quotient (RQ) (ie, the ratio of CO2 produced to 02 consumed by carbohydrate and fat metabolism) does not rise above 1.0, which indicates that fatty acids are being synthesized at a rate exceeding the concomitant rate of fat oxidation (Figure 1) (12). Thus, unusually large, occasional carbohydrate loads are handled primarily by converting the absorbed glucose into glycogen. The massive expansion of the glycogen stores then leads to the nearly exclusive use of glucose as a fuel (as shown in Figure 1 by the fact that the RQ remains close to 1.0 for many hours), in time reducing such temporary accumulations of glycogen. To induce substantial rates of carbohydrate conversion into fat, the body’s total glycogen stores must be considerably raised, from their usual 4-6 g/kg body wt to > 8-10 g/kg body wt. This requires deliberate and sustained ovenconsumption of large amounts of carbohydrates for 2-3 d (13).
Use and storage of carbohydrate and fat
Am J Clin Nutr 1995;61(suppl):952S-9S.
Eucaloric replacement of dietary fat by CHO does not induce hepatic DNL to any substantial degree. Similarly,
addition of CHO to a mixed diet does not increase hepatic DNL to quantitatively important levels, as long as
CHO energy intake remains less than total energy expenditure (TEE). Instead, dietary CHO replaces fat in the
whole-body fuel mixture, even in the post-absorptive state. Body fat is thereby accrued, but the pathway of DNL
is not traversed; instead, a coordinated set of metabolic adaptations, including resistance of hepatic glucose
production to suppression by insulin, occurs that allows CHO oxidation to increase and match CHO intake. Only
when CHO energy intake exceeds TEE does DNL in liver or adipose tissue contribute signi®cantly to the wholebody
energy economy
De novo lipogenesis in humans: metabolic and regulatory aspects
European Journal of Clinical Nutrition (1999) 53, Suppl 1, S53±S65
Som redan nämnts, kolhydraterna kommer att lagras som glykogen då ett normalt ätande inte kommer att fylla upp glykogendepåerna samt att kolhydratoxidationen ökar på bekostnad av fettoxidationen.
Detta även för en normalsvensson.
Även muskelglykogen på en person som aldrig direkt använder mycket muskelglykogen?
Om en inaktiv äter 50-70E% KH/dag, räcker inte det till glykogen?
Ligger personen på kaloriunderskott kommer det inte att bli några stora glykogendepåer. Går inte att fylla på med något ifall det hela tiden förbrukas i andra ändan.
Ligger du i kaloiribalans kommer du att fylla på med lika mycket glykogen som du förbrukar. Överskott leder till större förråd. Svårare än så är det inte.
Men dina exempel är hela tiden självmord med kniv och gaffel. Äter man massor och inte rör på sig blir man överviktig och får de metabola syndromen på ett par år.
A.Steinbach
2011-02-23, 15:39
Även muskelglykogen på en person som aldrig direkt använder mycket muskelglykogen?
Om en inaktiv äter 50-70E% KH/dag, räcker inte det till glykogen?
Ja det blir till lever och muskelglykogen där också.
Äter man upp till 70E% kolhydrater kommer kroppen förbruka så mycket kolhydrater som man äter som nämnts tidigare och även med studier, oxidationen ökar, och därmed kommer det ju inte kunna lagras upp till bristningsgränsen med glykogen.
Det finns ju som sagt en begränsning i tarmens absorptionsförmåga, allt tas ju inte upp med en gång och eftersom oxidationen ställs om till kolhydratoxidation flera timmar efter ett stort kolhydratintag så kommer mycket att användas för kroppens energiförsörjning under den prioden.
Normalsvensson äter dock inte upp mot 70E% kolhydrater utan runt 45E% kolhydrater.
Problemet med ett så högt kolhydratintag som 70E% för en helt stillasittande person skulle kunna bli förhöjda blodfetter speciellt med hög andel enkla kolhydrater men verkar sjunka på sikt om som sagt inte en stor del består av enkla kolhydrater.
Dock när Taramuharaindianderna åt sin traditionella kost med runt 75E% kolhydrater bestående av en stor del majs så så kunde man dock inte se några problem med blodfetterna där.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.