L Johnsson
2010-12-26, 14:02
Jag har en gullig liten Golden Retriever som jag och min flickvän tycker mycket om. Han är världens bästa hund i vanliga fall men nu har han stött på ett problem som jag och min flickvän inte vet hur vi riktigt ska tackla.
Det hela började med att han var ovanligt slö för kanske två veckor sedan. Han bara låg och slöade hela dagen och var inte alls intresserad av någon promenad vilket är väldigt olikt honom. Det konstiga beteendet blev inte alls bättre utan fortsatte och snarare eskalerade under veckan. Han var som förbytt, en helt annan hund!
Nu i veckan så var jag hemma inför julen för att städa och göra huset fint och då ser jag plötsligt att den rackaren smiter undan från sin vanliga plats i soffan och traskar ner för källartrappan. "Märkligt" tänkte jag då "Hector som varit så passiv de senaste dagarna...". Jag blev ju förstås nyfiken vad som fick upp honom från soffan så jag följde efter honom i smyg ner i källaren och ni kan aldrig tro vad jag såg!
Jag trodde verkligen inte mina ögon själv. Längst inne i det gamla badrummet som jag borde gjort om för länge sedan men inte orkat för att vi aldrig använder det ser jag att min hund sitter och tuggar på något med lyckliga ögon! Jag konfronterar ju honom genast och frågar honom i allvarlig ton "Hector vad äter du?". Inget vettigt svar får jag bara lite gläfsande, Hector var nu helt slö igen, nästintill apatisk faktiskt. Så jag får tillslut bära upp honom från trappan och lägga honom på soffan igen.
När jag undersöker hörnet där jag hittade honom tuggandes ser jag att hela hörnet är överfyllt med svampar! Riktigt märkligt för så vitt jag vet gillar väl inte hundar svampar? Aja tänker jag då. Berättar förstås allting för min flickvän när hon kommer hem som inte heller tycker det är något stor deal men vi kommer överens om att låsa dörren till den gamla toaletten i källaren eftersom svamparna inte verkade nyttiga för vår älsklingshund.
Nästa morgon vaknar jag av att någon skäller! Aldrig tidigare har Hector - som i övrigt är en sansad hund som inte bryr sig ifall någon annan hane skäller på honom eller ens om det är en löpande tik i farten - varit så uppjagad! Han frustar, skäller, klöser mig över bröstet om vartannat.
Denna aggressiva tendensen fortsätter hela dagen tills han plötsligt bara är försvunnen. Jag och min flickvän blir förstås väldigt oroliga och letar länge och väl efter Hector. Slutligen hittar jag honom i källaren igen. Då har odågan på något sätt haft sönder fönsterglaset ner till källartoaletten och käkat svamparna. Så där ligger han återigen helt apatisk.
Nu fick det vara nog! Jag skrapade bort alla svamparna jag hittade i badrummet och slängde dem i en noga förseglad påse. Jag spikade igen fönstret och dörren och stängde ventilerna. Nu skulle den odågan till hund minsann inte komma åt svamparna!
Det var odrägligt i två dagar innan jag återigen nu hittade Hector helt apatisk med glansiga tomma ögon i soffan. Jag vet inte var han har fått tag i svamparna nu, jag har kollat hela huset utan resultat. Han måste ha snokat upp dem i någon buske eller så, jag vet inte men så här kan jag inte ha det! Både jag och min flickvän känner en stor vanmakt inför detta. Vad ska vi göra?
Aldrig skulle jag kunna tro att Hector skulle börja käka svampar, hur ska jag få honom att sluta nu när han bevisligen hittar dem på annat håll? Jag kan ju inte låsa in min älsklingshund direkt...
Och till veterinären vill jag inte gå, tänk om svamparna är narkotikaklassade så Hector hamnar i livstidsbur eller något sådant hemskt. Någon här måste ju ha varit med om något liknande? Det finns ju faktiskt gott om kunniga hundmänniskor här på Kolo. Hur löste ni det?
Det hela började med att han var ovanligt slö för kanske två veckor sedan. Han bara låg och slöade hela dagen och var inte alls intresserad av någon promenad vilket är väldigt olikt honom. Det konstiga beteendet blev inte alls bättre utan fortsatte och snarare eskalerade under veckan. Han var som förbytt, en helt annan hund!
Nu i veckan så var jag hemma inför julen för att städa och göra huset fint och då ser jag plötsligt att den rackaren smiter undan från sin vanliga plats i soffan och traskar ner för källartrappan. "Märkligt" tänkte jag då "Hector som varit så passiv de senaste dagarna...". Jag blev ju förstås nyfiken vad som fick upp honom från soffan så jag följde efter honom i smyg ner i källaren och ni kan aldrig tro vad jag såg!
Jag trodde verkligen inte mina ögon själv. Längst inne i det gamla badrummet som jag borde gjort om för länge sedan men inte orkat för att vi aldrig använder det ser jag att min hund sitter och tuggar på något med lyckliga ögon! Jag konfronterar ju honom genast och frågar honom i allvarlig ton "Hector vad äter du?". Inget vettigt svar får jag bara lite gläfsande, Hector var nu helt slö igen, nästintill apatisk faktiskt. Så jag får tillslut bära upp honom från trappan och lägga honom på soffan igen.
När jag undersöker hörnet där jag hittade honom tuggandes ser jag att hela hörnet är överfyllt med svampar! Riktigt märkligt för så vitt jag vet gillar väl inte hundar svampar? Aja tänker jag då. Berättar förstås allting för min flickvän när hon kommer hem som inte heller tycker det är något stor deal men vi kommer överens om att låsa dörren till den gamla toaletten i källaren eftersom svamparna inte verkade nyttiga för vår älsklingshund.
Nästa morgon vaknar jag av att någon skäller! Aldrig tidigare har Hector - som i övrigt är en sansad hund som inte bryr sig ifall någon annan hane skäller på honom eller ens om det är en löpande tik i farten - varit så uppjagad! Han frustar, skäller, klöser mig över bröstet om vartannat.
Denna aggressiva tendensen fortsätter hela dagen tills han plötsligt bara är försvunnen. Jag och min flickvän blir förstås väldigt oroliga och letar länge och väl efter Hector. Slutligen hittar jag honom i källaren igen. Då har odågan på något sätt haft sönder fönsterglaset ner till källartoaletten och käkat svamparna. Så där ligger han återigen helt apatisk.
Nu fick det vara nog! Jag skrapade bort alla svamparna jag hittade i badrummet och slängde dem i en noga förseglad påse. Jag spikade igen fönstret och dörren och stängde ventilerna. Nu skulle den odågan till hund minsann inte komma åt svamparna!
Det var odrägligt i två dagar innan jag återigen nu hittade Hector helt apatisk med glansiga tomma ögon i soffan. Jag vet inte var han har fått tag i svamparna nu, jag har kollat hela huset utan resultat. Han måste ha snokat upp dem i någon buske eller så, jag vet inte men så här kan jag inte ha det! Både jag och min flickvän känner en stor vanmakt inför detta. Vad ska vi göra?
Aldrig skulle jag kunna tro att Hector skulle börja käka svampar, hur ska jag få honom att sluta nu när han bevisligen hittar dem på annat håll? Jag kan ju inte låsa in min älsklingshund direkt...
Och till veterinären vill jag inte gå, tänk om svamparna är narkotikaklassade så Hector hamnar i livstidsbur eller något sådant hemskt. Någon här måste ju ha varit med om något liknande? Det finns ju faktiskt gott om kunniga hundmänniskor här på Kolo. Hur löste ni det?