Visa fullständig version : När är man bortskämd?
Detta är väldigt omdiskuterat bland mig och mina vänner då alla påstår att jag är bortskämd medan jag tycker det motsatta.
Dom hävdar att för att jag får "dyra" saker är jag bortskämd, och för att jag inte tvättar eller lagar mat själv, dock tycker jag att så länge mamma och pappa är nöjda med att tvätta och laga mat så kan jag lika gärna "utnyttja" den servicen. Jag är 18 och bort hemma, det är inte precis så att jag sitter i en lägenhet och ringer dom så fort jag är hungrig.
Jag städar inte heller, självklart plockar jag upp och tar bort det värsta när jag känner att rummet är obeboeligt, men anledningen till att jag inte städar är att vi har en städerska.
Jag har aldrig gnällt/tjatat/tjurat till mig någonting och jag tar det inte för givet att jag ska få saker. Det är snarare mamma och pappa som frågar om jag inte vill ha någon ny skjorta eller dylikt.
Jag har även ett kvällsjobb och tjänar egna pengar som jag använder när jag vill köpa något "onödigt", däremot betalar mina föräldrar mina kläder, telefon, körkort etc men så som jag ser det är det såhär i de flesta familjerna?
Mina polare tycker också att jag är grymt bortskämd som fick en Breitling när jag fyllde 18, fast jag förklarat för dom att den var pappas men att han inte vågade använda den och därför fick jag den. Det var inte precis så att jag tvingade dom till att beställa en ny på nätet.
Jag lever efter att kunna mjölka ur det mesta ur livet och alltid sträva efter att få det bästa, jag kan ta ett exempel till på hur jag menar.
Jag har snart körkort hoppas jag, jag kommer inte få en ny bil, däremot kommer jag få använda mammas Renault när jag vill. Jag däremot har en annan idé. Jag tycker att jag ska få använda min morfars Ford Mustang som bara står i hans garage och samlar damm. Jag har erbjudit mig att betala försäkringar och dylikt själv och jag har argumenterat bra för varför jag ska få använda den och det lutar mot att jag kommer det. Återigen tycker mina polare jag är bortskämd och kallar mig "super sweet sixteen" :laugh:. Men jag ser det såhär, är det fel av mig att vilja ha något som är bättre som jag kan få? Den finns ju redan i familjen så det kommer inte bli någon som helst utgift.
Och seriöst, det grymmaste man kan ha (i alla fall i min lilla bonnastad) är en grym bil, och eftersom den resursen finns tillgänglig, varför ska jag då inte "utnyttja" det?
Jag vet mycket väl pengars värde och jag skulle aldrig kräva dom att köpa något av ovanstående, det är bara saker som har funnits men som är/var oanvända och låg och samlade damm.
Jag tycker det är fel att säga att någon är bortskämd bara för att man får dyra saker, jag tycker man är bortskämd när man kräver/förväntar sig någonting.
Så vad är eran definition av bortskämd och är jag bortskämd?
Du är bortskämd när allt du äger är betalt av pappsen samtidigt som du fyller 25 år nästa vecka och återigen pappsen står för kalaset.
Man är nog lite bortskämd om man får kläder och telefon betalda av föräldrarna.
Du är bortskämd när allt du äger är betalt av pappsen samtidigt som du fyller 25 år nästa vecka och återigen pappsen står för kalaset.
Det tyder snarare på att man har en tät farsa. Att vara bortskämd är att förvänta och tycka att det är en självklarhet att pappsen betalar allt man äger fram tills man är fyller 25 och även då står för kalaset. Inte ser jag mig som bortskämd för att mina föräldrar väljer att bjuda mig på middagar och kanske köpa lite kläder till mig då och då.
Jag vet mycket väl pengars värde och jag skulle aldrig kräva dom att köpa något av ovanstående, det är bara saker som har funnits men som är/var oanvända och låg och samlade damm.
Jag tycker det är fel att säga att någon är bortskämd bara för att man får dyra saker, jag tycker man är bortskämd när man kräver/förväntar sig någonting.
Så vad är eran definition av bortskämd och är jag bortskämd?
Om du vet pengars värde så vet du säkert också att en bil minskar i värde när den körs. Det är inte din bil. Jag tycker att det verkar som att du förväntar dig att få saker.
När du är 18 och tjänar egna pengar borde du nog kunna köpa dina egna kläder. Att kunna bjuda på att laga mat ibland tycker jag har med tacksamhet att göra. Någon annan har skött markservicen åt dig hittills. Nu kan du bjuda tillbaka ibland.
Så ja, jag skulle nog kalla dig bortskämd.
Jo, lite bortskämd. Att få mobilräkning, kläder osv betalt av föräldrarna när man är 18 är nog inte jättevanligt. Du säger att du betalar "onödiga" saker själv. Mina föräldrar ser mobilräkning, kläder osv som just "onödigt" som jag får stå för själv. Vad som är "nödvändigt" är enligt mig mat på bordet, tak över huvudet, att man har en uppsättning hela plagg. Typ det. När man slutar gymnasiet eller ev ett år efteråt upphör även dessa privilegier och man får betala även det själv.
Var gränsen för "bortskämdhet" går är ju extremt godtyckligt. Själv tycker jag att det som avgör om någons eventuella bortskämdhet är ett problem eller inte egentligen inte är hur mycket pengar/saker/service/whatever personen har som inte jag, eller random bedömare, har, utan personens attityd till det han eller hon har. Vilket Kek också tar upp i posten här ovanför.
Man är nog lite bortskämd om man får kläder och telefon betalda av föräldrarna.
Men såhär ser jag det. Om jag ska betala allt det själv kommer jag ha 0kr kvar att roa mig för. Och jag tror de flesta föräldrarna vill att deras barn ska ha kul och njuta av livet, det vill mina i alla fall. Och det sänker hela min ekonomi medan de inte påverkar deras, så klart de gärna tar på sig att betala det :o.
Men såhär ser jag det. Om jag ska betala allt det själv kommer jag ha 0kr kvar att roa mig för. Och jag tror de flesta föräldrarna vill att deras barn ska ha kul och njuta av livet, det vill mina i alla fall. Och det sänker hela min ekonomi medan de inte påverkar deras, så klart de gärna tar på sig att betala det :o.
"De flesta föräldrar" vill nog att sina barn ska lära sig att om man köper mer kläder så blir det färre nöjen, och köper man mer nöjen blir det färre kläder, dvs. att hushålla med pengar. Men har ni städerska kan jag tänka mig att det inte påverkar dem att lägga ut ytterligare en tusing eller två på kläder/mobil åt dig :)
vicarious
2010-12-19, 14:37
..jag inte tvättar eller lagar mat själv. Jag är 18 och bor hemma.
Jag städar inte heller, självklart plockar jag upp och tar bort det värsta när jag känner att rummet är obeboeligt, men anledningen till att jag inte städar är att vi har en städerska.
..fick en Breitling när jag fyllde 18
Det här räckte för mig. Yes sir, du är bortskämd. :thumbup:
Det intressanta är väl att se hur det blir när du flyttar hemifrån. Kommer dina föräldrar fortfarande köpa kläder m.m. åt dig då? Kommer de betala ditt boende då också? osv..
Om du vet pengars värde så vet du säkert också att en bil minskar i värde när den körs. Det är inte din bil. Jag tycker att det verkar som att du förväntar dig att få saker.
När du är 18 och tjänar egna pengar borde du nog kunna köpa dina egna kläder. Att kunna bjuda på att laga mat ibland tycker jag har med tacksamhet att göra. Någon annan har skött markservicen åt dig hittills. Nu kan du bjuda tillbaka ibland.
Så ja, jag skulle nog kalla dig bortskämd.
Du har självklart helt rätt angående det med bilen, men jag tycker även det är lite synd att den står i ett garage år ut och år in och endast körs ut för besiktning.
Och jag tog inte med alla detaljer, jag glömde att nämna att jag gärna erbjuder mig att laga mat då och då, eftersom jag faktiskt tycker det är kul och jag vet att dom uppskattar det. Sen ger jag dom presenter i form av massage-present-kort när jag vet att dom är stressade. Jag tycker faktiskt det är kul att ge saker också :p.
Ta inte detta som att jag desperat försöker försvara mig, jag tycker det är intressant att se hur ni andra tycker och att kunna diskutera på ett civiliserat sätt utan att höra "Du är bortskämd, 'nuff said".
Detta är väldigt omdiskuterat bland mig och mina vänner då alla påstår att jag är bortskämd medan jag tycker det motsatta.
Dom hävdar att för att jag får "dyra" saker är jag bortskämd, och för att jag inte tvättar eller lagar mat själv, dock tycker jag att så länge mamma och pappa är nöjda med att tvätta och laga mat så kan jag lika gärna "utnyttja" den servicen. Jag är 18 och bort hemma, det är inte precis så att jag sitter i en lägenhet och ringer dom så fort jag är hungrig.
Jag städar inte heller, självklart plockar jag upp och tar bort det värsta när jag känner att rummet är obeboeligt, men anledningen till att jag inte städar är att vi har en städerska.
Jag har aldrig gnällt/tjatat/tjurat till mig någonting och jag tar det inte för givet att jag ska få saker. Det är snarare mamma och pappa som frågar om jag inte vill ha någon ny skjorta eller dylikt.
Jag har även ett kvällsjobb och tjänar egna pengar som jag använder när jag vill köpa något "onödigt", däremot betalar mina föräldrar mina kläder, telefon, körkort etc men så som jag ser det är det såhär i de flesta familjerna?
Mina polare tycker också att jag är grymt bortskämd som fick en Breitling när jag fyllde 18, fast jag förklarat för dom att den var pappas men att han inte vågade använda den och därför fick jag den. Det var inte precis så att jag tvingade dom till att beställa en ny på nätet.
Jag lever efter att kunna mjölka ur det mesta ur livet och alltid sträva efter att få det bästa, jag kan ta ett exempel till på hur jag menar.
Jag har snart körkort hoppas jag, jag kommer inte få en ny bil, däremot kommer jag få använda mammas Renault när jag vill. Jag däremot har en annan idé. Jag tycker att jag ska få använda min morfars Ford Mustang som bara står i hans garage och samlar damm. Jag har erbjudit mig att betala försäkringar och dylikt själv och jag har argumenterat bra för varför jag ska få använda den och det lutar mot att jag kommer det. Återigen tycker mina polare jag är bortskämd och kallar mig "super sweet sixteen" :laugh:. Men jag ser det såhär, är det fel av mig att vilja ha något som är bättre som jag kan få? Den finns ju redan i familjen så det kommer inte bli någon som helst utgift.
Och seriöst, det grymmaste man kan ha (i alla fall i min lilla bonnastad) är en grym bil, och eftersom den resursen finns tillgänglig, varför ska jag då inte "utnyttja" det?
Jag vet mycket väl pengars värde och jag skulle aldrig kräva dom att köpa något av ovanstående, det är bara saker som har funnits men som är/var oanvända och låg och samlade damm.
Jag tycker det är fel att säga att någon är bortskämd bara för att man får dyra saker, jag tycker man är bortskämd när man kräver/förväntar sig någonting.
Så vad är eran definition av bortskämd och är jag bortskämd?
Jag håller delvis med dig (om klockan t ex), men.
Att låta föräldrarna betala för kläder, körkort och telefon men att sedan vilja betala för att få köra en cool bil är enligt mig att inte ha en aning om pengars värde.
Personligen skulle jag nöja mig med att få låna mammas bil (inte lika cool kanske) och hellre gå över till att betala mer och mer av mina egna utgifter istället för att dra på mig ännu fler.
Sen kan jag tycka att om du som 18-åring har råd att betala försäkring, skatt och underhåll för en ford mustang (oberoende av årsmodell), så har du lätt råd att betala för dina kläder, mobil och körkort, och borde därför göra det.
Att du iaf erbjuder dig att hjälpa till med tvätt och matlagning och diverse andra sysslor som att handla mat tar jag för givet.
tntballe
2010-12-19, 14:43
Det tyder snarare på att man har en tät farsa. Att vara bortskämd är att förvänta och tycka att det är en självklarhet att pappsen betalar allt man äger fram tills man är fyller 25 och även då står för kalaset. Inte ser jag mig som bortskämd för att mina föräldrar väljer att bjuda mig på middagar och kanske köpa lite kläder till mig då och då.
Hur dyra sakerna är återspeglar mer hur täta dom är, att betala för mycket av sakerna för ett vuxet barn, som dessutom redan har inkomst, gör barnet bortskämt. Sen huruvida personen beter sig bortskämt av detta är olika. Att utnyttja det är enligt mig att bete sig bortskämt.
Du har självklart helt rätt angående det med bilen, men jag tycker även det är lite synd att den står i ett garage år ut och år in och endast körs ut för besiktning.
Det här är väl kanske iofs inte främst en fråga om huruvida du är bortskämd eller inte, utan om huruvida du är vuxen eller en tjatig unge. Är det inte din bil så är det inte du som bestämmer vem som skall köra den och inte, och att hålla på och tjata när den som äger bilen har sagt nej är fett barnsligt.
von huff
2010-12-19, 14:44
Lite bortskämd.Mat, lite kläder,husrum och skolsaker tycker jag inte att man är bortskämd om man får när man är under 18 men s.k "onödiga saker som spel, överdrivet dyra kläder osv börjar gå över i bortskämdhet.Viktigast är endå att man lär sig jobba för att få nåt åt sig och lär sig pengarnas värde.
Joe Hardgainer
2010-12-19, 14:45
Var gränsen för "bortskämdhet" går är ju extremt godtyckligt. Själv tycker jag att det som avgör om någons eventuella bortskämdhet är ett problem eller inte egentligen inte är hur mycket pengar/saker/service/whatever personen har som inte jag, eller random bedömare, har, utan personens attityd till det han eller hon har. Vilket Kek också tar upp i posten här ovanför.
+1
Bortskämdhet baseras för mycket på personens ekonomiska situation än dennes förhållningssätt till det.
mangemani
2010-12-19, 14:47
ung och bortskämd är nog ett program du kan känna igen dej i skulle jag tro.
undomar som inte ser sej själv som bortskämda samtidigt som dom helt öppet sitter och säger att vissa utav dom spenderar 1000 tals kronor på nya kläder som föräldrarna bitter få betala,köper dyra prylar på faktura som hamnar i föräldrarnas händer,får sin mat lagad,disken fixad mm....och samtidigt så har vissa utav dom fräckheten att behandla föräldrarna som skit då dom inte får sin vilja igenom.
nu säger jag inte att du är exakt som dom eller är i samma tragiska situation som dom,men lite bortskämd är du.
TS är bortskämd, helt klart.
ung och bortskämd är nog ett program du kan känna igen dej i skulle jag tro.
undomar som inte ser sej själv som bortskämda samtidigt som dom helt öppet sitter och säger att vissa utav dom spenderar 1000 tals kronor på nya kläder som föräldrarna bitter få betala,köper dyra prylar på faktura som hamnar i föräldrarnas händer,får sin mat lagad,disken fixad mm....och samtidigt så har vissa utav dom fräckheten att behandla föräldrarna som skit då dom inte får sin vilja igenom.
nu säger jag inte att du är exakt som dom eller är i samma tragiska situation som dom,men lite bortskämd är du.
Jag följer det programmet :p. Och grejen är, visst det finns likheter men jag är inte i närheten av deras situation. Jag diskar självklart min egen disk, går ut med familjens hund varje dag, skottar uppfarten, klipper gräset på sommaren, hjälper till att renovera etc etc. Och jag skulle aldrig kräva att få någonting. Och jag skulle aldrig låta dom betala mina kläder om jag inte visste att dom inte har något problem med att finansiera det, dom köper själva enormt mycket kläder.
Och jag behandlar inte dom som skit, jag är tacksam som fan för att dom finns och allt dom gör för mig och mina syskon och jag köper rätt ofta presenter till dom för att visa detta.
"Jag lever efter att kunna mjölka ur det mesta ur livet och alltid sträva efter att få det bästa"
Det där sammanfattar det hela rätt bra. I din ålder jobbade även jag kvällstid, och jag betalade hyra hemma, inte för att mina föräldrar ville det, utan för att jag vill göra rätt för mig. De behöver inte mina pengar.
mangemani
2010-12-19, 15:19
Jag följer det programmet :p. Och grejen är, visst det finns likheter men jag är inte i närheten av deras situation. Jag diskar självklart min egen disk, går ut med familjens hund varje dag, skottar uppfarten, klipper gräset på sommaren, hjälper till att renovera etc etc. Och jag skulle aldrig kräva att få någonting. Och jag skulle aldrig låta dom betala mina kläder om jag inte visste att dom inte har något problem med att finansiera det, dom köper själva enormt mycket kläder.
Och jag behandlar inte dom som skit, jag är tacksam som fan för att dom finns och allt dom gör för mig och mina syskon och jag köper rätt ofta presenter till dom för att visa detta.
hoppas du inte tog illa upp.
tänkte svara på frågan "vart gränsen går" och ung och bortskämd är ett bra exempel,vilket det fanns lite likheter i jämfört med din situation.
men undomarna i den serien är klart mycket värre=/
SteveMiller
2010-12-19, 15:19
Men såhär ser jag det. Om jag ska betala allt det själv kommer jag ha 0kr kvar att roa mig för. .
Sålänge du inte tänker så när du blir äldre går det nog bra ;)
Jag tycker inte man är bortskämd sålänge man inte håller på och tjatar och förväntar sig att få saker hela tiden. Om du har föräldrar som råkar ha gott pengar och erbjuder sig att betala saker åt dig så gör inte det dig per automatik bortskämd.
haha, du e nog lite bortskämd;)
Men sen kommer frågan om bortskämd e dåligt.
Som sagt du tjatar inte eller så, vilket är bra. Dock så hjälper du inte till hemma och får allt betalt till dig, vilket inte är lika bra.
Men en bortskämd som får de mesta betalt, men som ändå hjälper till föräldrar och inte är självisk eller tjatar till sig saker, anser inte jag är något dåligt.
Så börja hjälpa till hemma med sysslor du inte behöver göra, det e inte svårt att tex fylla diskmaskinen och göra såna småsaker. OCH jag tror dina föräldrar skulle bli glada.
SteveMiller
2010-12-19, 15:28
Men sen kommer frågan om bortskämd e dåligt.
Jag kan faktiskt inte komma på någon fördel med att vara bortskämd. Visst man njuter väll säkert av alla prylar och att bli ompysslad. Men det kommer bita en i röven när man blir äldre och har vant sig med att bli servad och att människor i ens omgivning fixar allt ;)
Nja. Gränsfall skulle jag säga. Visst, du har mer än många andra har men bortskämdhet är ju som kek och Tolkia säger mer av en attitydfråga snarare än att sätta ett monetärt gränsvärde. Du har väl vissa tendenser till en bortskämd attityd men det har ju de flesta artonåringar så det borde försvinna när du flyttar hemifrån. Jag vet att det var då jag själv började uppskatta värdet av allt man fick hjälp med samtidigt som det var skönt att bli självständig på riktigt.
Är det förresten bara jag som tycker att tjejer verkar vara bra mycket mer bortskämda än killar i allmänhet? Nu när jag (som fötts in i arbetarklassen) tagit vissa intressanta djupdykningar in i övre,övre medelklassen vad gäller bekantskaper inser jag att väldigt många tjejer i 22-25årsåldern förväntar sig, och får!, enormt mycket markservice av sina föräldrar. Rätt bisarrt när tjejer sitter och berättar att de fått 12000kr av föräldrarna för att handla kläder för samt att de köpt en klänning för 8000kr för ett enda tillfälle samtidigt som de inte är främmande för att dagen senare ringa och be om pengar för att resa till London o.s.v.
Killar verkar vara mer benägna att klippa navelsträngen tidigare och inte fråga om pengar. Är det någon sorts uppfostransmetod eller möjligtvis någon samhällsnorm som skiljer sig åt? Anses män behöva vara mer självständiga medan tjejer "kommer undan" med att vara mer beroende? Känns lite som en tillbakagång till hemmafrumentaliteten och att se tjejer som det svaga, beroende könet ibland.
Men såhär ser jag det. Om jag ska betala allt det själv kommer jag ha 0kr kvar att roa mig för. Och jag tror de flesta föräldrarna vill att deras barn ska ha kul och njuta av livet, det vill mina i alla fall. Och det sänker hela min ekonomi medan de inte påverkar deras, så klart de gärna tar på sig att betala det :o.Välkommen till det vuxna livet?
Du är bortskämd(enligt mig), du har en Breitling som du fått av föräldrarna, du får körkort, telefon och kläder betalt av föräldrarna.
Var det noga vad andra tycker? Dina föräldrar har det bra ställt, du får ekonomiskt stöd från dom, det verkar inte direkt drabba dom, tacka och var nöjd bara?
Du lagar inte mat, frågan är ifall du kan laga mat? Du städar inte, kan du städa? Kan du byta om i din egen säng?
Ja, jag är helt seriös med frågorna över, jag hade en polare på besök, vi var då 19år, han visste inte hur man drog på ett påslakan över ett täcke!
rajjan_dammit
2010-12-19, 15:30
Ja, en aning bortskämd är du, men jag ser inget fel i att om man har rika föräldrar att man också har dyra prylar eller att de köper saker åt en.
Det är bra att du har ett jobb och tjänar egna pengar, då kan man inte beskyllas för att vara en bortskämd snorunge som får allt man pekar på utan att lyfta ett finger.
Däremot verkar du ha en sned uppfattning om hur man "ska/bör" ha det. Det jag reagerar på:
...men så som jag ser det är det såhär i de flesta familjerna?
Nähedu, så är det absolut inte. Jag fick inte ett skit betalt av mina föräldrar av telefon, körkort, internet osv. Mestadels på grund av att de inte hade råd, ville jag ha det fick jag betala själv.
...Jag tycker att jag ska få använda min morfars Ford Mustang som bara står...
Du tycker att du SKA FÅ använda den. Jag vet inte om jag hade varit så sugen på att låna ut min Mustang om jag hade en. Nu kör min farsa också en Ford Mustang men jag anser definitivt inte att jag har rätt att få köra den.
Nej du, att dina kompisar kallar dig bortskämd är inte för att du får dyra saker utan för att du verkar sakna insyn i hur det är att inte ha så stora resurser.
Det är inte så roligt att ens polare kommer med en Breitling och när man säger "Fyfan vilken lyckost du är" och man får svaret "Äh, vadådå. Det var ju inte direkt så att jag tvingade honom att ge mig den." *rolleyes*
Är det förresten bara jag som tycker att tjejer verkar vara bra mycket mer bortskämda än killar i allmänhet? Nu när jag (som fötts in i arbetarklassen) tagit vissa intressanta djupdykningar in i övre,övre medelklassen vad gäller bekantskaper inser jag att väldigt många tjejer i 22-25årsåldern förväntar sig, och får!, enormt mycket markservice av sina föräldrar. Rätt bisarrt när tjejer sitter och berättar att de fått 12000kr av föräldrarna för att handla kläder för samt att de köpt en klänning för 8000kr för ett enda tillfälle samtidigt som de inte är främmande för att dagen senare ringa och be om pengar för att resa till London o.s.v.
Killar verkar vara mer benägna att klippa navelsträngen tidigare och inte fråga om pengar. Är det någon sorts uppfostransmetod eller möjligtvis någon samhällsnorm som skiljer sig åt? Anses män behöva vara mer självständiga medan tjejer "kommer undan" med att vara mer beroende? Känns lite som en tillbakagång till hemmafrumentaliteten och att se tjejer som det svaga, beroende könet ibland.
Jag tror att det där beror på vilka kretsar man rör sig i. Jag känner mig veterligen ingen tjej (eller kille, för den delen) som skulle vare sig köpa en klänning för 8000 kr eller förvänta sig att föräldrarna skulle hosta upp pengar till en nöjesresa. Jag har snarare det omvända intrycket, men inte när det handlar om pengar, utan när det handlar om markservice. Fler än en son som verkar tro att mamma är en disk- och tvättmaskin (även sedan de passerat trettio), och, vilket förvånar mig mer, fler än en son som inte fattar det bara en liiiiiten aning pinsamma i att också uttrycka det offentligt. Därmed inte sagt att alla killar är oförmögna att ta hand om sin egen skit; det faller på sin egen orimlighet.
Det är inte så roligt att ens polare kommer med en Breitling och när man säger "Fyfan vilken lyckost du är" och man får svaret "Äh, vadådå. Det var ju inte direkt så att jag tvingade honom att ge mig den." *rolleyes*
Vad ska man då svara för att inte irritera avundsjuka polare?
rajjan_dammit
2010-12-19, 15:39
Vad ska man då svara för att inte irritera avundsjuka polare?
Kanske:
"Ja, jag är så jäkla tacksam! Han är så sjysst min farsa, helt otroligt att han lät mig få den!"
eller nåt sånt, åtminstone behöver man ju inte skryta eller verka som om att det var väl ingenting och höja på ena ögonbrynet för att signalera att man tycker det är märkligt att ens polare inte fick en Breitling. Det är inte så populärt.
Vad ska man då svara för att inte irritera avundsjuka polare?
Nu är väl det här ett skämtinlägg egentligen, men för att fortsätta attityddiskussionen så är grejen för den som inte vill framstå som outhärdlig att man inte skall irritera avundsjuka polare. Ett svar typ "det var inte som att jag tvingade honom att ge mig den" motsvarar ungefär att beskvara en komplimang, typ "fin tröja" med "äh, den här gamla trasan" (något som jag misstänker att många här skulle sortera som en "tjejgrej" och håna). Rätt svar är ett svar i kategorin: "Ja, visst är jag, jag är skitnöjd, visst är den fin?"
Edit: Pucktvåa.
rajjan_dammit
2010-12-19, 15:44
Fler än en son som verkar tro att mamma är en disk- och tvättmaskin (även sedan de passerat trettio), och, vilket förvånar mig mer, fler än en son som inte fattar det bara en liiiiiten aning pinsamma i att också uttrycka det offentligt. Därmed inte sagt att alla killar är oförmögna att ta hand om sin egen skit; det faller på sin egen orimlighet.
Fast det är väl mer en fråga om huruvida man är en tönt eller inte. Tror inte det har så mycket med klass eller socioekonomisk bakgrund att göra.
Jag tror att det där beror på vilka kretsar man rör sig i. Jag känner mig veterligen ingen tjej (eller kille, för den delen) som skulle vare sig köpa en klänning för 8000 kr eller förvänta sig att föräldrarna skulle hosta upp pengar till en nöjesresa. Jag har snarare det omvända intrycket, men inte när det handlar om pengar, utan när det handlar om markservice. Fler än en son som verkar tro att mamma är en disk- och tvättmaskin (även sedan de passerat trettio), och, vilket förvånar mig mer, fler än en son som inte fattar det bara en liiiiiten aning pinsamma i att också uttrycka det offentligt. Därmed inte sagt att alla killar är oförmögna att ta hand om sin egen skit; det faller på sin egen orimlighet.
Ja, jag trodde inte sådana tjejer existerade heller men det visar sig att de finns. Särskilt på ekonomlinjen visade det sig (not a shocker exactly...) men även på flertalet juristlinjer runt om i norden.
Vad gäller killar känns det igen en aning men det gäller både killar och tjejer, i alla fall här i Uppsala där många nya studenter inte verkar ha en aning om grundläggande hyffs i vare sig tvättstuga eller korridorskök.
Jag kommer för övrigt ihåg att min far alltid berättade att hans mamma hade gjort allt där hemma vilket fick honom att stå helt handfallen när han började studera på annan ort. Han var fullt bestämd att jag inte skulle råka ut för samma problem så jag fick ta hand om strykning, tvätt, städning och diverse andra sysslor från sextonårsåldern. Något jag inte var nämnvärt förtjust i då men som jag blev väldigt glad över när jag flyttade hemifrån. Det roliga är att jag nu är en av dem som har mest välstädat och hemtrevligt hemma av alla jag känner, både tjejer och killar. Ibland blir man faktiskt chockad över vilken röra vissa lever i, själv hade jag skämts ihjäl om jag bjudit hem gäster och kläder och gamla tallrikar legat huller om buller överallt och samsas med dammråttor.
Fast det är väl mer en fråga om huruvida man är en tönt eller inte. Tror inte det har så mycket med klass eller socioekonomisk bakgrund att göra.
Nej, absolut inte (med "kretsar" menade jag mycket allmänt "bekantskapskretsar" och inte typ socioekonomisk-whatever-kretsar) och ja, absolut. Min poäng är att det finns många sätt att vara bortskämd på, och att jag inte tror att det är vanligare hos någondera könet.
The_RobRoy
2010-12-19, 15:52
Ibland blir man faktiskt chockad över vilken röra vissa lever i, själv hade jag skämts ihjäl om jag bjudit hem gäster och kläder och gamla tallrikar legat huller om buller överallt och samsas med dammråttor.
Men varför är det så hemskt egentligen? Om du kommer hem på besök hos någon annan och det ligger lite odiskade tallrikar på diskbänken, lite jeans och t-shirtar slängda i soffan och en dammråtta i något hörn. Känner du att det är jobbigt att vara där då?
Hemma hos mig ser det oftast precis ut så, men jag stör mig inte ett dugg om det är lite stökigt hemma hos den jag besöker. Det är ju dock skillnad på lite stökigt och en svinstia..
rajjan_dammit
2010-12-19, 15:55
Nej, absolut inte (med "kretsar" menade jag mycket allmänt "bekantskapskretsar" och inte typ socioekonomisk-whatever-kretsar) och ja, absolut. Min poäng är att det finns många sätt att vara bortskämd på, och att jag inte tror att det är vanligare hos någondera könet.
Okej då förstår jag. Jag håller med, man kan vara bortskämd på olika vis.
Man kan vara bortskämd med att få allt betalt och ha dyra prylar och få allt man pekar på och bara ligga och lata sig och förvänta sig att alla andra ska ta hand om allting åt en (och visst, är man tillräckligt rik är det ju inte omöjligt att det också blir så).
Man kan också oavsett om man har pengar eller inte kräva att mamma ska fixa allt med tvätt och städning åt en och har man bara en tillräckligt mesig morsa så kommer hon och fixar allt åt en även när man passerat trettio. Det är den värsta sortens bortskämdhet, fruktansvärt omoget beteende.
Men varför är det så hemskt egentligen? Om du kommer hem på besök hos någon annan och det ligger lite odiskade tallrikar på diskbänken, lite jeans och t-shirtar slängda i soffan och en dammråtta i något hörn. Känner du att det är jobbigt att vara där då?
Hemma hos mig ser det oftast precis ut så, men jag stör mig inte ett dugg om det är lite stökigt hemma hos den jag besöker. Det är ju dock skillnad på lite stökigt och en svinstia..
Nu var det ju inte disk på diskbänken jag menade utan ett scenario där allt från matrester till smutsiga kläder breder ut sig som en matta över golv och bord och stolar.
Men för att svara på frågan: Nej, det stör mig inte alls faktiskt. Jag fördömer inte och min lägenhet är självklart också stökig allt som oftast.
Däremot skulle jag själv inte bjuda hem gäster om det sett ut så, detta gör självklart att de jag bjuder hem allt som oftast gör stora ögon (de i min ålder är mer vana) vilket får mig att bli förbryllad. I min familj städade man alltid innan gästerna kom och det har väl satt sig djupt i hjärnbarken kan jag tänka.
stolpskott
2010-12-19, 16:07
Men såhär ser jag det. Om jag ska betala allt det själv kommer jag ha 0kr kvar att roa mig för. Och jag tror de flesta föräldrarna vill att deras barn ska ha kul och njuta av livet, det vill mina i alla fall. Och det sänker hela min ekonomi medan de inte påverkar deras, så klart de gärna tar på sig att betala det :o.
Ja, de flesta föräldrar vill att deras barn ska ha det kul, men det är bara ett fåtal som betalar för det roliga åt ungarna. Eller betalar det tråkiga så att barnen har råd med det roliga.
Som jag ser det skämmer dina föräldrar bort dig, även om du inte kräver att bli bortskämd. Men det är tillräckligt för att du ska räknas som bortskämd enligt mig.
Bara läst första sidan, men det här är vad jag anser hittills.
"den var pappas men att han inte vågade använda den och därför fick jag den".
har aldrig hört någon som varit så rädd om något att han ger bort det till sin 18årige son.
"den var pappas men att han inte vågade använda den och därför fick jag den".
har aldrig hört någon som varit så rädd om något att han ger bort det till sin 18årige son.
Det finns ju iofs många anledningar till att man inte vågar göra saker. En hade ju t.ex. kunnat vara att han inte vågade p.g.a. att han inte ville väcka ont blod hos omgivningen (alternativ läsning: inte orkade höra snipiga kommentarer).
Kanske:
"Ja, jag är så jäkla tacksam! Han är så sjysst min farsa, helt otroligt att han lät mig få den!"
eller nåt sånt, åtminstone behöver man ju inte skryta eller verka som om att det var väl ingenting och höja på ena ögonbrynet för att signalera att man tycker det är märkligt att ens polare inte fick en Breitling. Det är inte så populärt.
Nä visst, jag håller med om att man inte ska skryta. Men då tycker jag att ditt svar känns minst lika skrytsamt, då det kan få det att låta som att man skulle ha en sjysstare farsa bara för att han då kanske råkar ha mer pengar och därmed har råd att skänka dyra prylar. Det är inte lätt detta. Jag tror det är bäst att helt enkelt inte säga någonting om man sitter i den sitsen, för att minimera riskerna.
Nä visst, jag håller med om att man inte ska skryta. Men då tycker jag att ditt svar känns minst lika skrytsamt, då det kan få det att låta som att man skulle ha en sjysstare farsa bara för att han då kanske råkar ha mer pengar och därmed har råd att skänka dyra prylar. Det är inte lätt detta. Jag tror det är bäst att helt enkelt inte säga någonting om man sitter i den sitsen, för att minimera riskerna.
Gissa om du kommer att bli uppfattad som en dryg skit om du slutar svara när folk pratar med dig ...?
Seriöst, det ÄR inte svårt att inte framstå som bortskämd och/eller dryg, det är fan bara att ... sluta dryga sig.
Ptja, själv är jag glad över att jag får bo kvar hemma och får mat (betalar 1k varje månad vilket jag tycker är lite). Kläder köper jag själv, körkort finns det inte en chans att morsan betalar, telefon finns det väl absolut inte en minsta jävla chans att morsan betalar.
Jag tycker man är bortskämd när man har blivit van att få hjälp med varenda farthinder man stöter på. I vissa fall pengar i vissa fall sysslor.
svennebanan
2010-12-19, 16:33
Ni är bara avundsjuka.
Gissa om du kommer att bli uppfattad som en dryg skit om du slutar svara när folk pratar med dig ...?
Seriöst, det ÄR inte svårt att inte framstå som bortskämd och/eller dryg, det är fan bara att ... sluta dryga sig.
Jag menade inte att man inte ska sluta svara om folk frågar/pratar med en, utan mer att man kanske själv bör hålla tyst och inte skryta/berätta på eget initiativ.
Jo, jag tror att det kan vara ganska svårt.
Raschmus
2010-12-19, 16:54
Nej, du är inte bortskämd. Inte mer än vad du borde iaf imo. Du verkar ha fötterna på jorden.
Du beskriver nästan exakt min situation. Skillnaden är att pappa nu satt mobilräkningen i mitt namn så att jag får betala den själv. Å andra sidan betalar han halva räkningen.
Jag ser varken dig eller mig som bortskämd, förutsatt att förstår situationen och känner tacksamhet i det.
Edit: Lagar mat en onsdag i månaden! :D
Jag menade inte att man inte ska sluta svara om folk frågar/pratar med en, utan mer att man kanske själv bör hålla tyst och inte skryta/berätta på eget initiativ.
Jo, jag tror att det kan vara ganska svårt.
Skryt går alltid bort. Däremot tycker jag inte att det skall vara förbjudet att visa något eller berätta något man är glad över, jämför med att det inte skall vara förbjudet att vara glad över prov-/tentaresultat, höga betyg, goda vitsord på arbetsplatsen, tunga vikter i bänken. Här ligger ett ansvar också hos omgivningen - man måste skilja mellan skryt som verkligen är att personen skryter på ett jobbigt sätt, och sådan man kallar skryt för att man är sur över att man själv inte har det den "skrytande" personen har. Typexemplet på studiefronten är de studenter som, efter att ha fått sämre resultat på tentan än de velat ha, börjar dissa tentan som en tenta "som ju ändå bara krävde att man var bra på korvstoppning" och de som lyckades bra som "folk som bara kan trycka in fakta och inte tänka själva" (ja, det förekommer, oftast lite mer diskret än jag beskriver det här, dock). Att vara avundsjuk ( = vilja ha något som någon annan har) är inte fult, men att bete sig illa p.g.a. avundsjuka, eller vara missunnsamm (= inte vilja att någon annan skall få ha något som man själv inte har) är INTE smickrande, och man binder effektivt ris åt egen röv om man uttrycker sådant alltför ofta.
Är man 18 år gammal och får kläder, mobilräkning, körkort etc betalt av sina föräldrar så tycker jag att man är bortskämd. Man får studiebidrag (1050 kr?) varje månad och det tycker jag ska räcka till kläder, mobilräkning, äta ute, fest mm.
Jag kan faktiskt inte komma på någon fördel med att vara bortskämd. Visst man njuter väll säkert av alla prylar och att bli ompysslad. Men det kommer bita en i röven när man blir äldre och har vant sig med att bli servad och att människor i ens omgivning fixar allt ;)
Möjligt, men som jag nämde så kan man ju få mycket saker och vara bortskämd på de sättet, men man ändå hjälper till hemma, och möjligtvis har ett eget jobb också och drar in egna pengar med.
Men som sagt, dom flesta blir nog vara att bli ompysslade och dom flesta hjälper nog inte till så mycket hemma^^
Ni är bara avundsjuka.
Det ena utesluter inte det andra. Killen är uppenbarligen bortskämd av sina föräldrar. Så till den milda grad att han tar saker och bekvämligheter, som många inte ens med egen arbetsinsats uppnår, för givet.
Född med guldsked i mun och därtill synnerligen väl-curlad.
Nej, du är inte bortskämd. Inte mer än vad du borde iaf imo. Du verkar ha fötterna på jorden.
Du beskriver nästan exakt min situation.
Det där var iofs ett skitdåligt argument. Det kan lika gärna betyda att ni båda är bortskämda.
Jag tycker man är bortskämd när man låter andra göra saker som man själv kan göra och tar det för givet. När man växer upp förväntas man kunna klara av mer och mer saker. Det är en del i att bli uppfostrad och lära sig bli vuxen. För mig har det ingenting med pengar att göra.
Om man fortfarande går i gymnasiet så tycker jag att det är rimligt att man bor hemma gratis och får maten betald. När det gäller kläder är det en gräns för vad föräldrarna har råd med.
Men är man 18 år tycker jag att man förväntas göra en del av hushållssysslorna hemma. Ingen tycker det är kul (väldigt få iaf) och det handlar om att lära sig. En dag kommer du bo själv.
Det är väl för ffs inte barnens sak att avgöra om de är bortskämda? Visa mig ett barn som ställer sig upp och säger till sina päron: "Nä, nu får ni sluta skämma bort mig. Jag kommer ju bli en dåååålig människa av det här..."
Kommer knappast hända va?
Den som ska ha spö/utskällning/uppsträckning är ju föräldrarna. Med det menar jag inte att de ska erbjuda barkbröd och uteliggarplats, men de måste släppa på kopplet. I grunden handlar det ju om att de inte anser sina barn vuxna nog att ta eget ansvar. Eller så har de dåligt samvete och försöker köpa sig fria.
Båda sakerna är usla.
Men om man är medveten om att man får mycket saker kan man ju faktiskt ta en diskussion. Om inte annat kring vilket privatliv man vill ha gentemot sina föräldrar - bortskämda ungar har nämligen ytterst sällan ett sånt.
Ganymedes
2010-12-19, 19:14
Tycker mer det är en fråga om attityd än vad man har fått. Väldigt många har nära till att ropa bortskämd när de rent av är avundsjuka. Det är nog snudd på omöjligt att sätta exakta gränser för vart bortskämdhet går.
Tycker det är roligt med argumentet alla drar upp om att om man inte hjälper till att tvätta, städa, diska och laga mat hemma klarar man det själv.
Jag behövde inte göra något av det och nog har jag en av de renaste lägenheterna bland mina kompisar. Tvätta var inte heller någon direkt rocket science att klura ut hur man gör.
Jag själv anser att man är bortskämd om man förväntar sig en massa saker av föräldrarna och får det. Däremot om föräldrarna ger en saker utan något tjat inblandad så är man inte bortskämd bara att det verkar så utåt.
Jag är med Allan. Det är föräldrarnas ansvar.
Bidrar man inte med det man har förmåga till så är man bortskämd. Man kan vara bortskämd i andra förhållanden också, arbetslivet, parrelationer etc. Att andra gärna gör saker åt en ändrar inte situationen huruvida man är bortskämd eller ej.
Intressant frågeställning som tyvärr blir helt förlöjligad när några ska försöka förklara sin egna situation och bortförklara sig jämt och ständigt. Lite "kolla-på-mig-visst-är-jag-inte...mentalitet. Tänker främst på TS och några få till kanske. Detta är inte normalt för en 18:åring, och således borde uppkomsten till detta sidobeteende även den diskuteras.
Sen vet jag inte, finns ordet hobbybortskämd i SAOL?
Om du får en breitling av din farsa när du är 18 år, så vill jag kalla dig bortskämd. Vet du vad normal priset ligger på en sån klocka?
Hur dyra sakerna är återspeglar mer hur täta dom är, att betala för mycket av sakerna för ett vuxet barn, som dessutom redan har inkomst, gör barnet bortskämt. Sen huruvida personen beter sig bortskämt av detta är olika. Att utnyttja det är enligt mig att bete sig bortskämt.
Om jag hade mycket cash hade jag med glädje köpt en bil en lägenhet och kanske lite schysta kläder till mina barn. Varför ska man inte göra livet för dem när man har möjligheten? Beror väl lite på vad personen i fråga gör men om jag skulle ha ett barn som pluggar på universitet så hade jag utan tvekan betalat en schyst studentlya, bil, samt finanserat en slant i månaden för övrig skit. Att ligga och trycka på pengarna som en gnidig farbror Joakim för att man är rädd att ens barn ska bli bortskämda är bara löjligt.
Kan väl dock hålla med om att jag inte skulle betalat pengar för någon som suttit hemma hela dagarna och gått ut på helgerna för att steka upp mina surt inarbetade slantar.
Ljuvligt
2010-12-20, 01:42
Det där var iofs ett skitdåligt argument. Det kan lika gärna betyda att ni båda är bortskämda.
Jag tycker man är bortskämd när man låter andra göra saker som man själv kan göra och tar det för givet. När man växer upp förväntas man kunna klara av mer och mer saker. Det är en del i att bli uppfostrad och lära sig bli vuxen. För mig har det ingenting med pengar att göra.
Om man fortfarande går i gymnasiet så tycker jag att det är rimligt att man bor hemma gratis och får maten betald. När det gäller kläder är det en gräns för vad föräldrarna har råd med.
Men är man 18 år tycker jag att man förväntas göra en del av hushållssysslorna hemma. Ingen tycker det är kul (väldigt få iaf) och det handlar om att lära sig. En dag kommer du bo själv.
+1:thumbup:
Om jag hade mycket cash hade jag med glädje köpt en bil en lägenhet och kanske lite schysta kläder till mina barn. Varför ska man inte göra livet för dem när man har möjligheten? Beror väl lite på vad personen i fråga gör men om jag skulle ha ett barn som pluggar på universitet så hade jag utan tvekan betalat en schyst studentlya, bil, samt finanserat en slant i månaden för övrig skit. Att ligga och trycka på pengarna som en gnidig farbror Joakim för att man är rädd att ens barn ska bli bortskämda är bara löjligt.
Förmodligen skulle du dra in privilegierna om ungen på universitetet failar kurs efter kurs. Men ett sånt lyxliv vill man som student inte släppa, så istället för att skärpa sig så fixar man någon annan att skriva tentor och arbeten åt en. Det kostar förstås en slant, men man kan sälja lite elektronikprylar eller kanske BMW:n man fick av farsan, lär ju ändå få en ny i julklapp. Sen har man fuskat sig genom skolan, har examen men kan ingenting, och det märker ju folket där man jobbar.
Men om man är medveten om att man får mycket saker kan man ju faktiskt ta en diskussion. Om inte annat kring vilket privatliv man vill ha gentemot sina föräldrar - bortskämda ungar har nämligen ytterst sällan ett sånt.
Väldigt bra infallsvinkel faktiskt. Jag kommer själv ihåg att jag från femtonårsåldern alltid försökte sköta mina finanser och studier själv i den mån jag kunde bara för att få mer privatliv, privatliv var för mig viktigare än bekvämlighet. Ju mer man visar sig vuxen och självständig desto mer privatliv brukar man få automatiskt.
Om jag hade mycket cash hade jag med glädje köpt en bil en lägenhet och kanske lite schysta kläder till mina barn. Varför ska man inte göra livet för dem när man har möjligheten? Beror väl lite på vad personen i fråga gör men om jag skulle ha ett barn som pluggar på universitet så hade jag utan tvekan betalat en schyst studentlya, bil, samt finanserat en slant i månaden för övrig skit. Att ligga och trycka på pengarna som en gnidig farbror Joakim för att man är rädd att ens barn ska bli bortskämda är bara löjligt.
Det är ju just knappheten i studentlivet som bygger karaktär.:D När man lär sig att man antingen kan ha mat på bordet sista veckan innan CSN eller festa en hel helg så lär man sig prioritera (eller skaffa ett extrajobb). Efter tillräckligt många smällar blir man visare vilket är bra innan man får tillräckligt med ekonomiskt ansvar för att dåliga val faktiskt skall göra en påtaglig långsiktig skillnad ekonomiskt.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.