Visa fullständig version : bästa utbildning i kost och näringslära?
Kan de va dietist som anses som den tyngsta titeln när det gäller kost och näringslära eller är det nått annat?
King Grub
2010-10-26, 20:55
Beror på vad man är ute efter. En dietist läser mer sjukdomslära och är mer utbildad till att ge kostråd. En nutritionist läser biokemi, molekylärbiologi och liknande och är mer inriktad på forskning eller arbete inom livsmedelsindustri, t ex.
ok!
Vad finns de för kurser om man vill läsa vid sidan om jobbet som är bra.
Vilka anses bäst på universitet eller högskola?
Eddie Vedder
2010-10-26, 21:29
Vilka anses bäst på universitet eller högskola?
Officiellt är det ingen skillnad. Om sedan din arbetsgivare har en annan åsikt är ju något annat.
Gå in på studera.nu och kolla själv.
coolboynesko
2010-10-27, 13:30
Grub o Eddie, vad har ni för utbildning?
Eddie Vedder
2010-10-27, 14:26
Grub o Eddie, vad har ni för utbildning?
http://traningslara.se/om-oss/
Min utbildning har dock inget som helst med träning att göra om du tror det. En del verkar tro det men allt om träning och idrottsnutrition har jag lärt mig från extremt många timmars egenstudier.
De flesta som utbildar sig inom kostrelaterade utbildningar är bedrövligt dåligt insatta. "Tallriksmodellen är lag" är väl i princip det man behöver kunna i näringsväg.
Ola Wallengren
2010-10-27, 14:50
[url]De flesta som utbildar sig inom kostrelaterade utbildningar är bedrövligt dåligt insatta. "Tallriksmodellen är lag" är väl i princip det man behöver kunna i näringsväg.
Vad menar du?
Anton Fräs
2010-10-27, 14:55
Utveckla gärna Eddie :)
Eddie Vedder
2010-10-27, 15:02
Vad menar du?
Utveckla gärna Eddie :)
Jag tycker inte att de med min utbildning har särskilt djupa kunskaper nej. Jag överdrev självklart men så mycket mer än att rekommendera SNR är det inte.
Det behöver ju inte vara fel men jag tycker oavsett vilket att man kan vara insatt nog för att motivera det och kunna bemöta motargument.
Jag tycker inte att de med min utbildning har särskilt djupa kunskaper nej.
Det där var ju iofs ganska långt ifrån vad du ursprungligen skrev, vilket jag kan tycka är väl hårt:
De flesta som utbildar sig inom kostrelaterade utbildningar är bedrövligt dåligt insatta.
Eddie Vedder
2010-10-27, 15:30
Det där var ju iofs ganska långt ifrån vad du ursprungligen skrev, vilket jag kan tycka är väl hårt:
Ja jag överdrev helt klart. Tar tillbaka det och omformulerar:
Jag tycker inte att de flesta som utbildar sig i området har särskilt mycket mer kunskaper än att det räcker till att bli godkänd på examinationsuppgifter och därefter är intresset väldigt litet för att själv gräva djupare.
WHITEFOLKS
2010-10-27, 15:35
Vilken utbildning läser du?
Du läser väl dessutom på UU?
Eddie Vedder
2010-10-27, 15:36
Vilken utbildning läser du?
Du läser väl dessutom på UU?
Inlägg #6
Vilken som är bäst beror på hur lång tid man har på sig, vad man vill lära sig, var man vill jobba och var jobben finns.
Ska man läsa vid sidan av jobbet och/eller distans så är iofs utbudet begränsat på högskolenivå så då får man kanske börja läsa det som finns för att sen ev gå vidare. Vill man läsa vidare inom kost/träning så bör man också tänka på om man har någon nytta av det man har läst i sin framtida examen (nu tänker jag inte praktiskt utan vad man får räkna in i examen).
WHITEFOLKS
2010-10-27, 16:12
Inlägg #6
Tack :)
Men du tycker det är dåligt med "tänkande" angående kosten från studenterna även på mastersnivån?
Eddie Vedder
2010-10-27, 16:16
Tack :)
Men du tycker det är dåligt med "tänkande" angående kosten från studenterna även på mastersnivån?
De som läser magister/master just nu har jag haft en del intressanta diskussioner med även om jag ibland blir lite besviken på varför saker och ting ifrågasätts och döms ut FÖRE man ens intresserar sig.
Sedan min förra artikel i BODY har flera blivit intresserade till exempel. Men innan dess var de övertygade om att förbränning hålls upp av mat var tredje timme och att blodsockret annars rasar etc. Men flera är duktiga och kritiska också.
Fast ingen av de jag läser med nu har gått min klass på grundnivå.
Håller med Eddie. Läser själv till kostekonom vid Göteborgs universitet, och kan utan att överdriva säga att jag är riktigt besviken hittills.
Anledningen till att jag flyttade hit; var för att träffa andra människor som delar mitt "djupa" intresse för kost, och få en möjlighet att bolla tankar och ideer med dem.
Tyvärr, så är (precis som Eddie skrev) de flesta kurskamraterna enbart ute efter att klara av de olika kurserna, och det genuina intresset är alltså något som saknas (hos de flesta). Nästan alla kostrelaterade diskussioner leder, allt som oftast, till att jag av ren frustration, blir tvungen att byta ämne, just på grund utav att folk vägrar tänka utanför ramarna.
Den bästa kostutbildningen du kan hitta bygger på att du själv har ett ordentligt intresse och är beredd att lägga ner den tid som krävs. För att ens bli hälften så kunnig som, till exempel, Eddie eller Grub (jag vet, extrema exempel) så krävs det mer än bara en högskoleutbildning. Deras kunskaper bygger på tusentals timmars egen läsning, något du aldrig ens kommer i närheten av när du läser en kostrelaterad högskoleutbildning.
Högskoleutbildningarna är dock en bra grund, och saknar du de grundläggande kunskaperna så kan jag varmt rekommendera dem. Ha inte för höga förväntningar bara.
Amen på Yengilz. Tummen ner på genusföreläsaren Pippi!
Scratch89
2010-10-27, 22:29
yengilz: Åh, kostekonom. Jag gick där första året innan jag flydde till Kost- och friskvårdsprogrammet (som numera heter Hälsopromotion, eller nåt), som jag efter två år flydde från igen. Förutom ett par bra kurser (fysiologikursen och de två näringslärakurserna) så var det bara en massa skräp. Inget som helst kritiskt tänkande, eller tänkande utanför det som står i SLV:s råd. Visserligen så kanske man inte behöver det på den nivån, men det är tråkigt att man som en seriös institution å ena sidan kräver kritiskt tänkande, men inte tillåter det när det gäller vissa saker.
Anton Fräs
2010-10-27, 23:06
Det vetenskapliga tänket är något som verkligen skulle behöva betonas i min dietistutbildning vid Göteborgs Universitet.
Kostråden läggs inte fram inte som råd utan som sanningar utan någon diskussion omkring dem vilket jag tycker är fel.
Min inställning till kostråden i sig är egentligen oviktig men jag nämner den ändå. Jag är kritisk till delar av råden, jag tycker att betoningen på problemen inom svensk kosthållning är felfokuserad i mångt och mycket. Dessutom tycker jag rekommendationerna om fett, specifikt mättat fett, är tveksamma.
Eddie Vedder
2010-10-28, 07:05
Håller med Eddie. Läser själv till kostekonom vid Göteborgs universitet, och kan utan att överdriva säga att jag är riktigt besviken hittills.
Vad exakt är du besviken över? När jag kom in på utbildningen kollade jag ju upp vad den syftar till utbilda oss för och tyckte det passade mig, intresse för mat i äldreomsorg och skola till exempel. Jag har aldrig, inte ens från början, trott att det på något vis har med träning att göra.
Jag vill inte slösa pengar och tid på att studera träning på högskolenivå. Vill jag hamna i den branschen får jag jobba på det själv. Jag gillar min utbildning men jag tycker, precis som Anton, att kritiken mot råd och rekommendationer och vetenskap saknas helt.
Det är synd att vetenskapligt tänkande och metodik först börjar ges på allvar för studenter som verkar ha intresse av att forska själva. Det ska ju inte vara enbart forskarsamhället som är intresserade, sjukt viktigt att de som är aktiva i yrkeslivet håller sig uppdaterade, typ kostcheferna från min utbildning. Har haft en del diskussioner med gamla kostchefer som inte läst en bok sedan examen 95 typ.
Ola Wallengren
2010-10-28, 07:22
Det vetenskapliga tänket är något som verkligen skulle behöva betonas i min dietistutbildning vid Göteborgs Universitet.
Det låter ju tråkigt, men jag kan bara säga att jag tror det kommer bli bättre, men mer fokus på det allt eftersom. Examensarbetet är i princip en övning i evidensbaserad medicin.
Sedan kan jag bara spekulera i att många av de som läser kostvetare, kostekonom och till viss del kost och friskvårdsprogrammet kanske inte riktigt vet vad de söker in till och många egentligen vill bli nutritionister eller liknande.
Kostekonomer skall planera och få lagat bra mat i vård och omsorg och dietister hjälper sjuka med nutritionsproblem, i de syftena tror jag att de får en ganska bra utbildning. Problemet med studenter som bara läser för att klara tentorna kommer man inte runt så lätt, lika så att man inte kan bli specialist inom alla områden efter att ah läste en medellång högskoleutbildning. Se bara på vad som krävs för läkare att bli specialist.
Angående vetenskapliga duskussioner mm så ser man ju att inte ens specialister, professorer mm inom samma område är ense hur forskningen skall tolkas, är det då meningsfullt att studenter som läser första året av grundkuser sitter och spekulerar och lägger en massa tid på detta?
Eddie Vedder
2010-10-28, 07:27
Angående vetenskapliga duskussioner mm så ser man ju att inte ens specialister, professorer mm inom samma område är ense hur forskningen skall tolkas, är det då meningsfullt att studenter som läser första året av grundkuser sitter och spekulerar och lägger en massa tid på detta?
Att spekulera själv är kanske att ta i men jag tycker i alla fall det ska finnas en insikt i ATT man har olika åsikter även inom vetenskapssamhället. Det är ju inte så att 100% konsensus råder bland forskare och de som tror annat är kvacksalvare. Jag extrapolerar såklart men vad jag menar är att om man inte får lära sig att det vi man rekommenderar är i konstant förändring och under konstant debatt kommer man ju stå still.
Angående min utbildning har du helt rätt. Vi får som sagt en bra utbildning i det som vi senare förväntas arbeta med. Bortsett från nyfikenheten och kritiken då. ;)
Ola Wallengren
2010-10-28, 07:50
Självklart skall man vara medveten om vad det finns kunskapsluckor, det är inte minst ett ansvar som ligger på lärarna att förmedla detta. Det är säkert något som kan bli bättre, och från den inblick jag har i dietistutbildningen i göteborg så kan jag bara säga att man jobbar ganska hårt med att förbättra det här med evidensbaserad vård och ett kritiskt förhållningssätt allt eftersom. Sett i backspegeln så har det hänt en hel del där även om man kanske inte uppfattar det så när man går programmet. Jag kan ju bara tänka till baka på hur det var när jag började 1996, eller hur det var på den tiden då dietistutbildningen startade upp som en 2-årig utbildning i början på 70-talet.
Jag tycker att magisterkurserna var väldigt nyttiga och i stort en enda stor övning av ifrågasätta vetenskapliga metoder. Efteråt var man benägen att dissa samtliga vetenskabliga studier inom kostområdet. Kanske ungefär det du är inne i nu Nicklas.
Forskningskurserna är ju även de nyttiga till hur man ser på det här med forskning. Forskarutbildningen är ju just en utbildning och det är först därefter som man till viss del kan stå på egna ben vad det gäller ett smalt område inom forskningen.
Eddie Vedder
2010-10-28, 11:59
Efteråt var man benägen att dissa samtliga vetenskabliga studier inom kostområdet. Kanske ungefär det du är inne i nu Nicklas.
Guilty. :D
Nej men skämt åsido, jag dissar inte alla men det är helt klart så att när man väl börjar läsa lite där man förväntas dissekera och kritisera blir det lätt att läsa som om allt är oklart och inget visar något alls.
Man får som sagt hitta balansen, kritisa och reflektera men inte rutinmäsigt bara dissa. I kostdebatten är det ju dessutom väldigt populärt att rutinmässigt dissa faktor A men om faktor A även finns i en studie som passar ens önskningar blev faktor A plötsligt helt okej.
Om Smörfrämjandet skulle finansiera en studie som visar att smörätare är hälsosamma tror jag knappast att LCHF-maffian dömer ut den på grund av den den finansierats av etablissemanget. Eller när Atkins foundation finansierade deras favoritstudie av Shai et al.
Jag har aldrig, inte ens från början, trott att det på något vis har med träning att göra.
Jag vill inte slösa pengar och tid på att studera träning på högskolenivå. Vill jag hamna i den branschen får jag jobba på det själv. Jag gillar min utbildning men jag tycker, precis som Anton, att kritiken mot råd och rekommendationer och vetenskap saknas helt.
Vadå träning? Vad snackar du om?
Jag har jobbat som personlig tränare lika länge som du pluggat på högskola. Mitt val av utbildning har inte ett piss med träning att göra.
"Anledningen till att jag flyttade hit; var för att träffa andra människor som delar mitt "djupa" intresse för kost, och få en möjlighet att bolla tankar och ideer med dem."
Där har du anledningen till varför jag är här och självklart läste jag kursplanen och syftet med utbildningen, jag är inte dum i huvudet.
Dessutom ser jag inte min utbildning som något slöseri, utan snarare som mitt livs investering. Jag är, precis som du, en informationsknarkare och älskar att utvecklas. Det här är mitt livs största intresse (hittills), och jag anser det vara värt varanda krona. Jag tar varenda möjlighet jag kan för att få bolla ideer och diskutera frågor kring kost, därför är jag här.
Anton Fräs
2010-10-28, 22:51
Mycket intressant det du skriver Ola.
Eddie Vedder
2010-10-29, 07:33
Vadå träning? Vad snackar du om?
Jag har jobbat som personlig tränare lika länge som du pluggat på högskola. Mitt val av utbildning har inte ett piss med träning att göra.
"Anledningen till att jag flyttade hit; var för att träffa andra människor som delar mitt "djupa" intresse för kost, och få en möjlighet att bolla tankar och ideer med dem."
Där har du anledningen till varför jag är här och självklart läste jag kursplanen och syftet med utbildningen, jag är inte dum i huvudet.
Dessutom ser jag inte min utbildning som något slöseri, utan snarare som mitt livs investering. Jag är, precis som du, en informationsknarkare och älskar att utvecklas. Det här är mitt livs största intresse (hittills), och jag anser det vara värt varanda krona. Jag tar varenda möjlighet jag kan för att få bolla ideer och diskutera frågor kring kost, därför är jag här.
Men lugna dig! :D
Nu läste du in extremt mycket i det jag skrev, jag undrade mer exakt vad du är besviken på för jag är själv inte besviken i stort. Sluta ta frågor som påhopp människa. ;)
Min dietistutbildning har gett mig det jag förväntade - kunskaper i att kunna behandla nutritionella problem och frågor i relation till sjukdomstillstånd. Sedan ingår det i den legitimation jag har att hålla mig uppdaterad inom de områden jag arbetar med. Inte alls besviken, snarare tvärtom. Men jag kan hålla med om att flera med samma utbildning kanske inte har den djupaste insikten i saker där jag kan tycka de ska vara riktigt kunniga. Det har dock inte med utbildningen att göra utan snarare är det det egna intresset som inte är stort nog.
Väldigt kloka ord är Ola där förövrigt.
Vilken utbildning man än väljer är det inte så svårt att antingen läsa vid sidan av på egen hand eller lägga till ett antal kurser för att komma vidare inom det specifika området som man själv tycker saknas. Vissa skolor har t o m genomgångar av vilka kurser som kan vara lämpliga att läsa vid sidan av för att bredda sig.
Masterprogrammet i Nutrition :hbang:
Masterprogrammet i Nutrition :hbang:
I vilken form? Går man upp på magister- och masternivå så finns goda möjligheter att forma lite efter eget huvud. Detta är inte lika fritt under grundutbildningen. Givetvis kommer en masterexamen att innehålla mycket trevligt men återigen, det beror helt på vad kunskaperna är tänkta att användas till. En dietist skulle göra ett halvdant jobb i ICA´s provkök medan en nutritionist skulle stå ganska handfallen inför ett nefrotiskt syndrom med proteinuri och sänkta albuminnivåer.
En dietist skulle göra ett halvdant jobb i ICA´s provkök
Där borde det väl snarare vara en kock?
:D
Eddie Vedder
2010-10-29, 15:23
Där borde det väl snarare vara en kock?
:D
Den typen av jobb får många med min utbildning bland annat. Kostekonomer, livsmedelskemister och kockar typ.
johan_jazz
2010-10-29, 19:34
Den typen av jobb får många med min utbildning bland annat. Kostekonomer, livsmedelskemister och kockar typ.
Man kan som jag bli något så fint som kökschef/kostansvarig:naughty:. Ganska roligt jobb då man får planera ekonomi, menyer, näringsberäkna maten samt se den tillagas från grunden av kunnigt folk. Nu har ju jag ett unikt läge då jag jobbar inom en privat förskolekoncern (utan kommunal inblandning) där vi har egen köksverkasamhet med största delen ekologisk och närproducerad mat vilket förstås gör det extra roligt att arbeta med och planera maten. Jag är både kostekonom och kock i ett skulle man kunna säga. Riktigt så roligt har förstås inte gemene förskolekock.
Vad jag vill komma fram till (lite lätt rödvinspåverkad som jag är) är att det finns många dörrar öppna med en god och bred utbildning i ryggen. Bara för att det står en viss titel på examensintyget behöver inte det betyda att du kommer jobba helt uteslutande med just det du är utbildad till utan det finns alltid alternativa vägar att vandra. Roligare sådana:thumbup:
I ... skulle stå ganska handfallen inför ett nefrotiskt syndrom med proteinuri och sänkta albuminnivåer.
Blodtryckssänkande medicin. Sedan balansering av blodsockernivåerna, natrium- och proteinreducerad kost, samt viktnedgång ?
Den typen av jobb får många med min utbildning bland annat. Kostekonomer, livsmedelskemister och kockar typ.
Finns det kemi med i utbildningen, ifall man väljer rätt ?
Frågar ni mig så är kemin den viktigaste delen för att förstå näringslära. Att läsa antioxidanter måste vara meningslöst ifall man inte förstår radikalreaktionen. Hur kostbehandlar man blodbrist ifall man inte förstår järnets oxidationstal. Hur förstår man kalciumupptaget utan att kunna kalciums löslighetsegenskaper ?
Finns det kemi med i utbildningen, ifall man väljer rätt ?
Frågar ni mig så är kemin den viktigaste delen för att förstå näringslära. Att läsa antioxidanter måste vara meningslöst ifall man inte förstår radikalreaktionen. Hur kostbehandlar man blodbrist ifall man inte förstår järnets oxidationstal. Hur förstår man kalciumupptaget utan att kunna kalciums löslighetsegenskaper ?
Det är ju därför provköken anställer folk med olika yrkesutbildningar. Allt från folk som kan laga mat till testingenjörer (numera oftast inhyrt) som testar kokkärl behövs för att förstå både näringslära och tillagning.
Eddie Vedder
2010-10-30, 10:47
Finns det kemi med i utbildningen, ifall man väljer rätt ?
I min utbildning är det absolut grundlärande på Kostvetenskap A, lägre nivå än gymnsie typ. Och sedan en del livsmedelskemi o Kostvetenskap B.
Men inte mer än så. Och mer än så tycker jag inte ska krävas, kostvetenskap är samhällsvetenskap och ingen naturvetenskap.
Vilken utbildning man än väljer är det inte så svårt att antingen läsa vid sidan av på egen hand eller lägga till ett antal kurser för att komma vidare inom det specifika området som man själv tycker saknas. Vissa skolor har t o m genomgångar av vilka kurser som kan vara lämpliga att läsa vid sidan av för att bredda sig.
Jag vill +1a detta. Jag har själv utbildning från ett helt annat område än kostlära från två olika skolor (först 3år sen påbyggnad 2år) och jag tror att oavsett så är det upp till individen hur bra dem vill bli inom ämnet, oavsett skola/lärare/program.
Självklart har vald utbildning också stor påverkan så att man får de grundläggande verktygen, men allt handlar i slutändan om att själv plöja information och fördjupa sig i de kurser som är lämpliga. Om inte annat får man vidareutbilda sig på egenhand efter utbildningen.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.