handdator

Visa fullständig version : Hjälp mig, snälla!


Lady_Luck
2002-06-28, 09:35
Jag har problem som jag behöver hjälp med.
Först ska jag väl säga att jag har stora problem med ätstörningar och har nu fått hjälp i form av Prozac.
De senaste 6 månaderna har jag legat på ett energiintag på runt 1500 kcal och tränat spinning ca 2 ggr/vecka. Jag har gått morgonpromenader varje morgon.
Jag har alltid rört exremt mycket på mej. Sen nyår har jag gått ner ca 12 kilo och många centimetrar.
Nu är jag underviktig på 44 kg.
Förra veckan mådde jag så dåligt av mina tabletter att jag inte orkade röra på mej alls, men åt som jag brukar och gick ner nåt kilo.
Denna vecka har jag fått mer energi och rört mer på mej, men skippat morgonpromenaderna. Nu har jag gått upp 2 kilo och gått upp lite i mina mått! Det är väl ingenting, tycker många- men en katastrof för mej!
Jag vet inte vad jag ska ta mej till? Varför reagerar min kropp såhär? Kan den ställa in sej på svält efterså lång tid och sänka förbränningen först nu?
Eller är det helt enkelt att jag inte toktränar som innan?
För jag vill verkligen inte träna som innan, med ångest för varje uteblivet träningspass...
Jag vet att jag ätit för lite för den mängd träning jag genomfört- men jag har försökt att äta mer, men jag kan inte få i mej mer?
Kan inte nån kunnig berätta för mej hur mycket jag behöver få i mej per dag, och fördelningen? Om jag tränar spinning 2gg/vecka + kanske simning eller styrka.
Ska jag börja med morgonpromenaderna?
Tänk på att jag är tjej, 20 år och väger 44kg..Kan tillägga att jag använder"kosttränaren".
Snälla hjälp mej!
Hoppas att det finns nån där ute som kan tänka sej svara på mina frågor- för jag har jättemycket mer jag undrar över!
Tack på förhand!

ekim
2002-06-28, 09:44
Du motsäger ju dig själv :)

Du får inte gå ner mer i vikt du behöver snarare gå upp i vikt att träna hårt och mycket är helt ok men då måste man äta tillräckligt också 1500kcal är väldigt lite för någon som tränar hårt. Jag hjälper gärna till att anpassa din kost men du kommer att öka i både vikt och mått men jag skulle inte bli förvånad om din fett procent blev lägre...
Nå vad tycks vågar du ge det ett försök?

Sverker
2002-06-28, 09:53
Var står jag och vart vill jag gå ?

Du får säkert hjälp med de frågorna av riktiga läkare men det är ju defrågorna som är det viktiga !

Du har ju kommit ned till den gränsen av vad kroppen tål !

Ta det lugnt, vila, och intresserad dig för något annat än din kropp ett tag.

Jag har tränat på gym i 20 år och har säkert inte själv någon sund inställning till träning men sett en del andra människor.

På de flesta gym finns det alltid någon tjej som ligger på gränsen eller är idrottaneroktiker. De tränar inte bara fyra pass på gymmet i veckan utan tränar spinning, aerobic, bodypump, springer några kvällar i veckan, klättrar i berg och går på dykningskurser. Samtidigt som de äter ..... lite.
En sak som de har gemensamt, det är att de inte lyssnar på andra än sig själv och tror att de kommer att svälla som ballonger när de slutar träna.
Är du en sådan ?

Använd den hjälp du kan få och låt kroppen komma ikapp med dig själv.

Sverker

johan-cr
2002-06-28, 10:32
Hej Lady_Luck

Har läst några av dina tidigare inlägg på ett annat forum och nu blir jag verkligen konfunderad.

Tidigare har du sagt att du struntar i vikten och bara bryr dig om måtten. Varför väger du dig då varje dag (som det verkar) och i ditt inlägg här verkar det som att din uppgång med 2kilo är en katastrof för dig? Släng ut vågen och bry dig bara om måtten istället.

Jag har inte sett några mått på hur lång du är men 44 kilo verkar väldigt lite iaf (du säger själv att du är underviktig).

Du säger också att du använder Coops kosttränaren men att du där har den inställd på bantning (sett på annat forum). På 44 kilo tycker jag verkligen inte att du skall ställa den på bantning. Särskilt inte när du själv säger att du är underviktig.

Jag tycker att du skall våga att äta mer och då ta frasses erbjudande om att lägga upp en bra kost för dig. Tror säkert att du kommer att få massor av bra tips på detta forumet.

Lady_Luck
2002-06-28, 10:42
Wow! Vilken respons! Tackar!
Jo, jag vet att hela mitt problem är komplext, jag vet att jag inte borde bry mej om vikten men väger mej varje dag ändå..men jag är sjuk..och vill bli frisk, men jag vill inte gå upp i mått!
Jag kan tänka mej att kassera vågen, men just måttbanden får bli kvar!
Jag är jätterädd för att jag går upp i mått om jag fortsätter att träna- så just nu försöker jag att passivera (finns det nåt sånt ord?!) mej totalt.
Jag vet att jag har en sjuk bild av min kropp, men jag vill ända bli lite smalare, speciellt lår och rumpa.
Jag vill jättegärna ha hjälp med allt det ni föreslagit, men jag kan inte acceptera större muskler.
Mitt lår är 48 cm och jag vill ha det till 45...hur ska jag göra...och ska jag äta mer eller träna mindre?
Kan jan nån gång äta gott? Och isåfall, hur mycket!
Jag vet att jag tjatar och frågar samma saker hela tiden, ni får väl ursäkta för detta, men dessa forum är min ända väg att få svar på de frågor jag burit på så länge.
Men det skulle somsagt vara skitbra om nån bara ville lägga upp en dag /vecka hur mat och träning ska se ut..men ha i åtanke..ökar centimetrarna (ok- kanske lite väl att dra ner mer, bara de inte går upp..men ett stillastående kan jag ta) så får lilla dumma Lady_Luck spatt.. ;)

The Dwag
2002-06-28, 10:51
Men lilla vännen ! Du väger 44kilo och vill gå ner i vikt ?? Hur lång är du ?

Tycker nog att du verkar vara väldigt farligt ute !

ekim
2002-06-28, 10:59
Att lägga upp ett bra kost schema(ett som tar hänsyn till mer än protein, kolhydrater och fett) tar väldigt lång tid iallafall för mig har inte ens orkat/haft tid att göra ett så bra schema som jag skulle vilja ha åtmigsjälv...har inget emot att göra ett åt dig men då måste du försöka lägga undan måttbandet också kanske inte omedelbart men trappa ner tills du inte mäter alls. Hur lång är du?

Lady_Luck
2002-06-28, 11:27
Jag är 164 cm..så det är inte sådär jättefarligt smalt. Underkroppen finns det att "ta på".
Jag vill inte gå ner i vikt. Jag vill bara kunna hålla mina nuvarande mått- helst bli lite smalare. För 48 cm runt ett lår är inte smalt, eller hur?

Mallan
2002-06-28, 11:50
Hej Lady Luck!

Tycker att det låter som om det handlar om mkt mer än bara mat och utseende.
Måste hålla med Sverker här. Släpp ditt utseende och tankarna kring din "yttre kropp" ett tag. Jag förstår att det kan kännas hopplöst, men jag tror att det är "insidan" som behöver hjälp just nu.

Mitt råd är; ta hjälp av ngn instanst liknande Embla i Stockholm (vet inte var du bor och dina kommunikationsmöjligheter). Terapi är ett underskattat "fenomen". Kom till botten med ditt "verkliga" problem. ;) :D

STORT LYCKA TILL!!! :D

Du verkar ha viljan..använd den!! :D :D

z_bumbi
2002-06-28, 11:56
Lady: 44 kilo på 164 är lite.
Mitt första tips är att sluta hänga på forum för folk som tränar.
Mitt andra är att söka hjälp hos en läkare/dietist.
Utan att ha sett dig i verkligheten så kan jag inte säga hur långt du har kommit men det är bättre att hindra en ätstörning i tid innan du får alla följdproblem. Visserligen är jag kille men ibland tycker jag det är jobbigt att jag börjar tappa hår vilket i mitt fall är åldersrelaterat men som också är en vanligt följd av ätstörningar.
Till sist önskar jag dig lycka till i framtiden och låt läkandet av kroppen ta tid så att du inte börjar träna för tidigt igen.

Lady_Luck
2002-06-28, 12:03
Ja..jag är sjuk..men jag håller på att få hjälp, och tro mej- bara på 2 veckor har jag gjort enorma framsteg med mej själv..mitt tänkande och så..men jag fattar fortfarande inte varför jag går upp i mått! Kan man verkligen det när man struntar i morgonpromenaderna?
Jag kanske äter för mycket kolhydrater? För snabba undviker jag..nä, jag vet inte vad jag ska göra..men vad säger ni, hur mycket kcal bör jag inta om jag tränar spinning 2 gånger och är normalrörlig resten av veckan..?

Joachim B
2002-06-28, 13:16
Om dina mått ökar när du drar ned på träningen beror det med all sannolikhet på att kroppen äntligen kan lagra glykogen (bränsle) och vätska i muskelcellerna. Detta borde även medföra att du får bättre definition. Dvs att musklerna syns bättre.

I övrigt håller jag med om det mesta som redan har sagts.

Lady_Luck
2002-06-28, 15:05
Jaha..det där lät intressant..varför har jag inte kunnat lagra glykogen innan? Och musklerna syns defenitivt inte mer, jag tycker att jag blir plufsig..

gasoliner
2002-06-28, 15:20
kanske kan bero på att du haft ett för lågt kolhydratintag i samband med träning?nu när du vilar känner kroppen att det finns tillräckligt för att lagra lite energi?

jag konsumerar tex.ca 40% av min dagliga kolispool i samband med träningen.

lycka till och hoppas det går bra! //Gassy

Munter
2002-06-28, 15:20
LadyLuck, om du är så pass undernärd så är det inte direkt konstigt att kroppen, smart som den är, försöker ta vara på allt du stoppar i den. Utelämnar du promenaderna förbränner du mindre och kroppen kan lagra mer energi (till det bättre, i ditt fall). Men jag föreslår som en del andra att du tar kontakt med några riktigt kunniga på området, t.ex terapister eller varför inte en metabolist/dietist. "Webbproffs" kan ge hälsovådliga råd för någon som är i det närmsta anorektisk. Inte för att jag sett några här än så länge, men ett varningens ord bara. Bra att du uppsökt hjälp i alla fall, hoppas det går bra för dig.

[ 28 Juni 2002: Inlägget har ändrats av: munter ]

Lady_Luck
2002-06-28, 15:57
Men det är fortfarande ingen som kan svara på hur mycket jag ska äta. Jag är så himla rädd att jag ska börja gå upp en massa om jag börjar äta det kroppen behöver...
Jag har fått höra att jag kan äta 1700 kcal, men då måste jag tvinga mejsjälv att knappt ens gå en meter...och det kan jag juinte..lite vill jag ju röra på mej. Kaske ska skippa spinningen också..men tänk om jag blir fet av det istället...ja,jävlar..tänk om man hade en egen personlig "coach" som fanns tillgänglig dygnet runt som man kunde förpesta med sina nojjiga frågor..men ni duger.. :)

gasoliner
2002-06-28, 18:51
Ursprungligen skickat av Lady_Luck:
<STRONG> Jag är så himla rädd att jag ska börja gå upp en massa om jag börjar äta det kroppen behöver...</STRONG>

bara den meningen säger en hel del.
svårt för oss att berätta hur mkt.Du behöver,egentligen bara att prova dig fram till en "nollnivå" och sedan justera därefter
en sak är säker:kroppen behöver mkt mer energi än man tror när man tränar. :)

nanna
2002-07-01, 11:27
Hej Lady Luck!
Jag har bara för två år sen varit i precis samma situation som du...
Jag hade en ätstörning, tränade som en tok för att bli smalare och åt enligt mig mycket men oj vad fel man kan ha....
Förra våren gick jag så till en PT och sa att jag vill lägga på mig muskelmassa och helst minska lite i fettprocent(för det var ju för mycket fett på min kropp,tyckte jag..)
Jag fick ett matschema som jag började följa och jag "svällde" upp men faktum var att jag gick inte upp i fettvikt, inte ens i vikt utan det som hände var att min kropp äntligen fick i sig den näring som jag förnekat den i åtta år... Jag fick muskler!!
Jag tränade mer än dig ska tilläggas.. 5 spinningpass och 4 styrkepass vilket jag absolut inte gör nu..
Det har gått lite mer än ett år och visst jag är lite större i kroppen nu men det relevanta för mig i sammanhanget är att jag lagt på mig muskelmassa och förmodligen tappat en del i fettprocent tack vare att balansen i kroppen har förbättrats när det gäller intag av mat och träning.
Så vad jag vill säga är att strunta i hur mycket du väger eller vilka mått du har. Mät dig högst 1ggn i kvartalet, inte mer.För måtten kan förändras så otroligt från en vecka till en annan.
Tillåt dig själv att äta..och VILA!!!
Din kropp lever just nu under sån konstant stress att för att du inte ska kollapsa så måste du tillåta dig själv att vila och äta.
Strunta i spinningklasserna eller gå bara en gång i veckan.. fortsätt med dina promenader men gå efter frukost och lägg till 2 pass styrka istället så ska du se att din kropp kommer att tacka dig. Det tar tid att bli bra men för att kunna bli bra så måste du ta kontrollen nu!!
44 kg till dina 164 cm är på tok för lite.
Jag är 171 cm och jag har ingen aning om vad jag väger. Det är inte relevant i sammanhanget eftersom muskler väger mer än fett...
Behöver du nån att prata med så får du gärna bolla dina tankar med mig..Jag vet hur du känner det...
Hoppas att det ordnar sig för det.. :)

Forest
2002-07-01, 14:10
Ursprungligen skickat av Lady_Luck:
<STRONG>Men det är fortfarande ingen som kan svara på hur mycket jag ska äta. Jag är så himla rädd att jag ska börja gå upp en massa om jag börjar äta det kroppen behöver...</STRONG>


Snälla Lady_Luck, det här måste du få ordning på innan du blir alvarligt fysiskt sjuk. Som jag ser det så har du alla förutsättningar. Du får professionell terapi om jag förstått dig rätt. Du inser att du är sjuk. Du vill göra något.

Det är på sista punkten som du verkar lite förvirrad. Det gäller att du får hjälp att sätta upp mål som du är nöjd med och som inte förvärrar din sjukdom. Ditt mål med mindre lår strider totalt mot ditt mål att bli frisk. Vad är viktigast?

Förslag på mål: Skaffa mer muskler för att få överkropp i harmoni med underkropp? Jag vet att anorektiker oftast blir ordinerade att sitta still, inte träna och äta bra men borde det inte funka med träning om bara målsättningen är hälsosam?

Lycka till!

Lady_Luck
2002-07-01, 14:50
Ja..hela denna veckan har varit sjuk, minst sagt! Min viktuppgång ( som resulterar i självmordstankar, panikångestanfall och allmänt förjävlig humör) visade sej bara vara sönderbantade tarmar som inte riktigt funkar som de ska. Äter på tok för mycket fibrer, och dricker för lite vatten till det..
Det är verkligen förjävligt, men hela min dag avgörs på morgonen, på vågen...så nu har jag tvingat mamma att låsa in vågen, och det är väl ett bra steg i rätt riktning!?
Jag har fortfarande problem med att veta hur mycket jag bör få i mej, det står så olika överallt.
Men jag vet iallafall, även om ni tycker jag är knäpp, att jag inte vill få muskler, mitt ideal är helt enkelt att vara smal.
Det är därför denna kluvenhet. Jag är rädsd för att träna- för då ökar muskelomfånget, och jag är rädd för att inte träna- då kanske jag blir fet...komplicerat det där!
Men tack för ert stöd och er hjälp!
På torsdag har jag en tid med en Personlig Tränare. Vad bör jag fråga då?

Sverker
2002-07-01, 15:10
Bra nanna !

Bra att en tjej kommer in och kan ge synpunkter efter egna erfarenheter.

Har faktiskt varit lite besviken på att inte fler tjejer kommit med råd och synpunkter.

z_bumbi
2002-07-01, 15:20
&gt;På torsdag har jag en tid med en Personlig Tränare. Vad bör jag fråga då?

Vilken erfarenhet och utbildning hon/han har att ge kost- och träningsråd till en person med ätstörningar, detta borde ge PT:n signalen att det är nått fel.
Om svaret blir att det ingår i PT-utbildningen så är det bara att gå därifrån.
En vanlig PT som inte är utbildad på ätstörningar ska inte acceptera en klient med aktiva ätstörningar, en person som haft ätstörningar men nu ligger på normal kroppsvikt är svårt nog att träna (Risken att trilla dit igen finns ju alltid.).

nanna
2002-07-01, 15:33
Jag kan bara säga så här..
Om det är en bra PT så kommer han/hon säkert försöka vilja hjälpa dig men med tanke på din kluvenhet så kommer det att bli svårt.
Du vill vara smal ( du är nu underviktig vilket innebär att du är ganska tanig) och du vill inte bygga muskler..
Det är en ganska svår kombination..All idrott bygger mer eller mindre muskler..
Spinning bygger benmuskler om du har rätt teknik och använder motståndet vilket du bör köra för att inte förstöra dina knän..aerobics ger också benmuskler...
Innan du överhuvudtaget börjar fundera på träning så borde du ta tag med din sjukdom..
Träning gör att man blir hungrig vilket iof är bra men om man då som du har en ätstörning och som i ditt fall antar jag anorexia vilket innebär att man svälter sig själv gör ju att det blir genast mycket jobbigare...
Du måste prioritera tyvärr... antingen träna och äta och tyvärr(?) bli lite större MEN må bra för resten av livet eller fortsätta som du gör nu och kanske aldrig kunna få barn eller på grund utav den stress som du utsätter kroppen för få en hjärtattack när du är 30 för du har helt enkelt kört din kropp i botten...
Jag har en vän till mig som var riktigt dålig
i anorexi, hon höll till och med på att dö vid 4 tillfällen... Hon blir bättre till och från. Jag träffade henne senaste gången för 2,5 år sedan(vi bor på olika ställen i sverige) och då hade hon iaf insett hur sjuk hon var. Hon sa" det känns hårt att vara 21 år och ha en syster som är 13 år och som har större bröst än jag " Samtidigt så berättade hon att hon har förstört sin kropp så genom att svälta sig själv så hon kommer aldrig kunna få barn...
Tänk efter..Det kanske känns avlägset nu idag men om några år så kanske du träffar killen i ditt liv och ni vill skaffa barn..
Är det värt att svälta sig själv så pass att du kanske aldrig kommer att kunna få barn....

Lady_Luck
2002-07-01, 15:52
Men jag svälter mej inte! Absolut inte! Jag äter riktigt varje dag och unnar mej tillochmed iblad gott. Jag använder somsagt "Kosttränaren" och vet att jag inte tjänar på att svälta mej själv. Jag har bara svårt att hitta min balans mellan kost och träning.
Det är därför jag vill ha hjälp med vad jag ska äta och hur mycket (lite) jag kan träna i förhållande till det.
Problemet är fortfarande det samma:
Jag kan inte äta mer än vad jag nu gör (nu TRYCKER jag ändå i mej för att få i mej rätt mängd). Jag försöker att ligga på en nivå runt 1500- 1700 kcal /dag. Och jag tränar spinning 2 gånger i veckan. Är det fortfarande förmycket. Jag kan ju inte sluta röra på mej helt!
:confused:

Åse Columbus
2002-07-01, 19:57
hej o hå

800 kcal per dag kräver kroppen bara för att hålla vitala organ igång...sedan tar hjärnan ungefär 600 (tror jag det var)...om man sedan ska upp ur sängen o klä på sig så blir det nog uppåt ca 1500...då har man inte gått iväg till jobbet!

På detta vill du spinna!

Jag tycker att du ligger på tok för lågt...men vad jag kunnat se på andra inlägg i denna tråd så är det ingen idé att tala om detta ..det verkar som du inte ändå vill lyssna de dem som kommer med förslag eller åsikter.

Ca 3000 per dag skulle jag lägga mig på om jag skulle spinna som du och dessutom stryrketräna.

Men som sagt ...jag talar nog för döva öron.

Åse :mad:

Lady_Luck
2002-07-02, 09:04
Hm...det där fick mej att tänka till..hela mitt intag bara för att resa mej ur sängen..oops..men varför måste allt vara så krångligt!
Måste erkänna att det var bättre förr, innan jag började läsa på så mycket om näringslära och bla bla..då visste man inte en massa saker man vet nu- som man känner sej tvingad att följa...
Men jag har faktiskt ökat mitt kaloriintag nu..och det känns bra..antar att det får ske succesivt. Men rädslan har jag där hela tiden..och det jobbiga är- att även om jag (som sagt) vet ALLT om näringslära och dyl. och har svaret på mina alla nojjiga frågor, lyssnar jag ej på dem och andras åsikter.
Jag vet tillexempel att jag inte skulle gå upp i vikt av att äta 200 gram godis en gång i veckan, men vägrar för jag tror jag blir fet! Så jobbigt att vara medveten om din dubbla syn på allt....satan...men på torsdag ska jag iallafall till en doktor och ta lite standardtester...jag vill bli bättre, det måste ni förstå..men jag är livrädd att ordet "bättre" är synonymt med "ökade centimetrar"....

Stålkrull
2002-07-02, 10:13
Vet inte om jag kan bidra med mera än vad alla kloka ord som sagts, men ska ändå försöka.

Du verkar vara medveten om dina problem och har bra koll på läget. Du har varit i kontakt med läkare och söker kontakt med andra som eventuellt kan hjälpa Dig. Men har du fått hjälp med synen på dig själv? Varför började Du banta vid nyår eller har det fortgått tidigare? Varför har Du synen att Du ska vara så fruktansvärt smal? Jag är fullt medveten att samhället i dag uppskattar smala (läs, ej feta) människor. Men var medveten om att det INTE finns någon som tycker det är snyggt med sjukligt smala. Det skrämmer oss och Du är på väg att nå dit. Det vi vill se är människor med fasta (runda) former utan synligt fett. Det är också den kroppstyp som orsakar minst hälsoproblem för stunden och för framtiden.

Du har inte skrivit vilken typ av läkare som Du anlitar, men är det inte en specialist på ätstörningar bör Du uppsöka en sådan. Han/hon kan hjälpa dig med både dina magproblem och din ätstörning. Allmänläkare saknar ofta kompetens på ätstörningar och tror att det är ett medicinskt problem, vilket det inte är.

Angående ditt energiintag så äter Du för lite. Enligt WHO så är Din BMR (basalomsättning) 14,7*din vikt+496 kcal/dygn. Detta multipliceras med Din PAL (aktivitetsnivå). Detta värde varierar mellan 1,2 för sängliggande till 2,4 för tungt kroppsarbete. Om man är fysiskt aktiv på fritiden (30-60 min 4-5 ggr/v) ska man lägga till 0,3. Ditt värde blir då: (14,7*44+496)*(1,7+0,3) = ca 2300 kcal/dygn. Om Du tycker att volymen blir förstor att få i Dig så minska ditt fiberintag och öka fettet.

//Janne

razores
2002-07-02, 11:18
Hej Ladyluck,

Jag har haft/har liknande problem och jag vet att det är säkerligen mycket jobbigt för dig nu. Under ca 2 år tränade jag fanatiskt och hade koll på vad jag åt. Detta blev för mycket och tillslut orkade jag inte mer och slutade träna. Problemet var då att jag inte "kom ihåg" hur man åt för att bara leva. Så det resulterade i att jag inte åt alls... Efter tre veckor och ha varit på akuten tre ggr så blev jag tillslut inlagd. Hade en puls på 25 slag i minuten och var nära döden. Då vägde jag 54 kg från att ha vägt ca 67 kg.
På sjukhuset fick jag hjälp med att äta som vanligt igen och blev utskriven efter en månad.
Jag vet hur det är att vara underviktig och känna sig överviktig. Kommer själv ihåg vilken kroppsuppfattning jag hade då och nu när jag ser kort på mig själv så vet jag att jag hade FEL.
Men detta var ca 2 år sen och nu väger jag ca 70 kg. Har fortfarande problem med maten, då jag har svårt för att äta om jag inte tränar. Men jag mår så himla mycket bättre! Min kropp fungerar normalt, alla organ verkar funka ok ;), jag fryser inte när de sätter på fläkten på jobbet och jag e inte yr alltid. Jag mår helt ok nu faktiskt. Men jag mår inte perfekt, det kommer ingen aldrig att göra ALLTID. Det var det jag försökte uppnå med min träning, att vara perfekt alltid. Vill man komma ifrån dessa problem så måste man se det långsiktigt. Det är det viktigaste. Få inga falska förhoppningar för att du sänka kolhydraterna eller tränar mer/mindre. Detta kommer absolut inte att hjälpa dig i din situation.
Vill du ha hjälp med det här råder jag dig att gå till din lokala psykriatiska klinik där de tar hand om ätstörningar. Sök upp en bra psykolg som kan hjälpa dig med dina tvångstankar.
Och till sist, jag tycker inte att du ska gå till en PT om han/hon ens funderar på att ge dig ett träningsprogram!

Lycka till och kämpa på! :)

Lady_Luck
2002-07-02, 13:17
Tack! Fint att det finns människor som fortfarande engarerar sej i andra- även om de inte alls har nån som helst skyldighet till det.
Ibland tänker jag "vad är mitt mål? vad sträver jag egentligen efter?"
Innan var det "bara jag kommer ner till 55 kg, så blir jag snygg/lycklig blablabla" sen när man är där vill man bara ha mer och mer..men nu vet jag inte vad jag vill...behålla den vikt och de mått jag har nu. Och jag det måste det ju gå? Varför kan alla andra njuta av livet och äta vad de vill (träna samtidigt självklart) varför skulle inte jag kunnaa vara likadan?
För jag VET att jag inte blir tjock av det där lördagsgodiset, men OM jag skulle bli..skulle det vara ett kilometerslångt kliv bakåt. Och det är det jag är så rädd att riskera. Jag vet att om nått går snett (läs måtten ökar) skulle jag "hämnas" tredubbelt mot mejsjälv och min kropp..
Jag beundrar min älskade att han fortfarande står ut med mej och mitt tjat.

Pure
2002-07-04, 01:02
Hej Lady-Luck!
Jag är utbildad PT och jag skulle vilja hjälpa dig men se det går inte tyvärr! Och det samma hoppas jag att PT:n du ska träffa oxå inser.
Det du behöver är hjälp från någon el några som är specialiserade på ätstörningar och de psykologiska problem det innebär!
Jag vet, det kan kännas helt omöjligt för dig att ta steget till kontakt med dem som kan hjälpa dig! Men du har ju redan kommit en bit på väg, du ska ju till läkaren o ta tester. Se bara till att det du redan har åstadkommit följs upp så att du en vacker dag kan stå där med dina, låt oss säga 50kg och vara stolt över din kropp!

Vad det gäller din träning så kan jag säga så här utan att ha sagt för mycket!
Vill du träna 2ggr i veckan så sluta med spinningen och börja med löpning istället!
Du ville ju ha smala ben eller hur!?
Kolla på långdistans löparna dom har nästan uteslutande smala ben. Och så kollar du på cyklisterna, dom har istället ganska mkt massa på rumpa och lår, inte sant!
Jag vet inte hur många, men dom är en drös som sliter på sina spinningcyklar för att få smalare ben fastän det är ganska uppenbart, om man bara öppnar ögonen, att det är fel väg att gå!

Lycka till!
MVH//Pure

Helen@
2002-07-04, 04:13
Sverker skrev "Har faktiskt varit lite besviken på att inte fler tjejer kommit med råd och synpunkter. "

Efter att ha läst tjejens inlägg så inser man ganska snabbt att det är professionell hjälp hon behöver då det verkar vara en allvarligt skev kroppsuppfattning (44 kg till 164 cm och hon känner sig "pluffsig") :confused: Blir "mörkrädd" då jag läser inläggen......väljer att överlämna frågorna till expertis, vilket jag förmodar att de andra tjejerna här på forumet också uppfattar detta som, därav de fåtaliga svaren från "damerna" här :)

"Lady_Luck".....inget illa menat :) mot Dig.......men jag känner att jag inte har tillräcklig kunskap ang. detta så därför avstår, i alla fall jag, att råda......men jag hoppas att allt löser sig till det bästa för Dig :)

Mvh Helena

JP
2002-07-04, 08:14
Kan inte annat än hålla med Helen@! Problem som ovanstående kan aldrig "behandlas" via ett diskussionsforum! Vi jobbar i vårt företag sedan ett par år bland annat med "träningsanorexi" och relaterade problem. Dessa typer av problem kräver lång och regelbunden assistans av proffs på området. Jag rekommenderar att alla som har dessa problem söker hjälp hos någon av de tyvärr allt för få instanser som finns. Psykiatrin erbjuder viss hjälp, den ordinarie sjukvården viss hjälp. En del tränare eller företag som vårt kan även de ha kompetensen att bidra till en positiv utveckling.