Kolhydratkvantitet- och kvalitet påverkar risken för diabetes typ 2

[King Grub]

BACKGROUND: Carbohydrate quantity and quality may play an important role in the development of type 2 diabetes.

OBJECTIVE: We investigated the associations of dietary glycemic load (GL), glycemic index (GI), carbohydrate, and fiber intake with the incidence of type 2 diabetes.

DESIGN: A prospective cohort study was conducted in 37,846 participants of the EPIC-NL (European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition-Netherlands) study, aged 21-70 y at baseline and free of diabetes. Dietary intake was assessed with the use of a validated food-frequency questionnaire. Incident diabetes cases were mainly self-reported and verified against general practitioner records.

RESULTS: During a mean follow-up of 10 y, 915 incident diabetes cases were documented. Dietary GL was associated with an increased diabetes risk after adjustment for age, sex, established diabetes risk factors, and dietary factors [hazard ratio (HR) per SD increase: 1.32; 95% CI: 1.14, 1.54; P lt 0.001]. GI tended to increase diabetes risk (HR: 1.08; 95% CI: 1.00, 1.17; P equals 0.05). Dietary fiber was inversely associated with diabetes risk (HR: 0.92; 95% CI: 0.85, 0.99; P lt 0.05), whereas carbohydrate intake was associated with increased diabetes risk (HR: 1.15; 95% CI: 1.01, 1.32; P lt 0.05). Of the carbohydrate subtypes, only starch was related to increased diabetes risk [HR: 1.25 (1.07, 1.46), P lt 0.05]. All associations became slightly stronger after exclusion of energy misreporters.

CONCLUSIONS: Diets high in GL, GI, and starch and low in fiber were associated with an increased diabetes risk. Both carbohydrate quantity and quality seem to be important factors in diabetes prevention.

Am J Clin Nutr. 2010 Aug 4. Carbohydrate quantity and quality and risk of type 2 diabetes in the European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition-Netherlands (EPIC-NL) study.

http://www.ajcn.org/cgi/rapidpdf/ajcn.2010.29620v1

[maRRtin]

only starch was related to increased diabetes risk
Lite överaskande, eller?

[Insulinus]

Lite överaskande, eller?

Nu vet jag ju inte vilka de andra kolhydratssubtyperna var men stärklelse såsom majsstärkelse (maltodextrin) som finns i så fruktansvärt många livsmedel är knappast något att rekommendera i en kost för att förhndra diabetes typ II.
Maltodextrin är pga sin kraftiga förgrening mycket snabb, misstänker att t.ex potatisstärkelse (potatismaltodextrin) är en kraftigt grenad polymer det också och därmed ger en kraftigt blodsockerstegring med ett kraftigt insulinpåslag.

[Sverker]

Lite överaskande, eller?


Speciellt som det inte var fruktos. Vi kanske ska tolka det som att fruktosen inte orsakar diabetes typ 2. Men frultos ger skador på kroppen när man fått det metabola syndromet.

[Eddie Vedder]

Speciellt som det inte var fruktos. Vi kanske ska tolka det som att fruktosen inte orsakar diabetes typ 2. Men frultos ger skador på kroppen när man fått det metabola syndromet.

Precis. Fruktosens negativa effekter är de långsiktigt metabola, inte den hastiga stora blodsockerkoncentrationen från stärkelserik mat.

Jag är inte minsta förvånad även om man förstås inte kan konstatera något efter varje studie.

[Anders The Peak]

Dr Elisabeth Parks håller på med en hel del intressant forskning kring fruktosen. (http://jn.nutrition.org/cgi/content/abstract/138/6/1039)

[Sverker]

Dr Elisabeth Parks håller på med en hel del intressant forskning kring fruktosen. (http://jn.nutrition.org/cgi/content/abstract/138/6/1039)


Men är fettbildningen något problem egentligen ?

Spelar det någon roll ifall det snurrar runt en massa VLDL i blodet efter lunch ifall man har förbrännt det till nästa morgon ?
Författaren tar upp fettlever. Risken för fettlever ser inte jag som speciellt hög hos någon som är välnärd, har acceptabellt BMI och ligger i kaloribalans.

[Eddie Vedder]

Risken för fettlever ser inte jag som speciellt hög hos någon som är välnärd, har acceptabellt BMI och ligger i kaloribalans.

Vissa livsstilar kanske försvårar att man bibehåller den hälsan? I alla diskussioner har du alltid utgångsläget att allt redan är bra och att om allt bara är bra så är ju inget dåligt.

Jag tycler det blir ett konstigt resonemang om man aldrig problematiserar något någon gång. Jag menar inte att du har fel eller så men det blir liksom fel utgårngsläge om man alltid tar för givet att allt är bra.

[Anders The Peak]

The data demonstrate that an early stimulation of lipogenesis after fructose, consumed in a mixture of sugars, augments subsequent postprandial lipemia. The postlunch blood TG elevation was only partially due to carry-over from the morning. Acute intake of fructose stimulates lipogenesis and may create a metabolic milieu that enhances subsequent esterification of fatty acids flowing to the liver to elevate TG synthesis postprandially.

Conclusions: A 7-d high-fructose diet increased ectopic lipid deposition in liver and muscle and fasting VLDL-triacylglycerols and decreased hepatic insulin sensitivity. Fructose-induced alterations in VLDL-triacylglycerols appeared to be of greater magnitude in the OffT2D group, which suggests that these individuals may be more prone to developing dyslipidemia when challenged by high fructose intakes.

Vill bara säga att en komponent är sackarosen(fruktosen) som man bör undvika så långt det går i förädlad form.

[Sverker]

Jag tycker att man alltid måste sätta in saken ( fruktosen ) i sitt sammanhang.
I texten nämns 85 gram kolhydrat vilket motsvarar drygt 5 dl läsk till frukost. Vad kan man försvänta sig efter en stor läsk på morgonen. För en stillasittande datanör som redan har lagt på sig en övervikt så är det säkert av ondo. Dålig mättnad och fulla enegiförråd som sänker insulinkänsligheten och neutalfett i blodet som proppar igen både här och där.

Vad händer för en lätt underviktig, aktiv idrottare som vill förbättra sig rent idrottsligt eller en normalviktig person med aktivt arbete som hållt sin vikt de senaste 15 åren och är rätt nöjd med att svepa en stor Kuba-Cola innan arbetet ?

[Anders The Peak]

Jag tror inte heller att fruktosen är något problem bland Koloiterna generellt. Problemen är betydligt större där man både äter för mycket och inte tränar.

Men tror samtidigt att man förlorar fettmassa lättare om man utesluter raffinerat socker som innehåller stora mängder fruktos och ersätter sockret med kolhydraterna från grönsaker, grovt bröd osv. Det visar Elizabeth Parks senaste studie klart och tydligt men fortfarande handlar det i botten om för mycket energi i förhållande till energiuttag.

[Scratch89]

Sverker, hela grejen med den här forskningen är för att se hur olika saker påverkar populationen överlag. Den genomsnittliga människan är tyvärr inte den genomsnittliga koloiten, utan påminner snarare om din datanörd som du tog i exemplet. Att hela tiden förenkla och dra upp orienterare, långdistanslöpare och fan och hans faster är ett effektivt sätt att blunda för problemen.

[Eddie Vedder]

I texten nämns 85 gram kolhydrat vilket motsvarar drygt 5 dl läsk till frukost.

3dl juice och sötad müsli i fruktyoghurt då? Eller om det överförs till ett litet barn som inleder varje dag med frosties?

+1 på Scratch89

Allt behöver inte handla om de exakta mängderna i en viss studie heller. Från att ett högt akut intag påverkar negativt till det att lägre intag men i princip varje dag, och under flera år, är mer dåligt än bra känns ju knappast långsökt.

[Sverker]

Visst, jag hade inte tänkt frälsa världen mot övervikt. Elitidrott är mycket mer spännande. I 99 fall av 100 utgår jag ifrån att vi på Kollo är aktiva och har tagt till oss motion som en del av fritiden.



Men min fråga var ifall mycket VLDL i blodet var ett problem eller inte. För mig är det ingen större skillnad ifall vi förbränner fruktosen när den är glukos eller när den har blivit till fett.

[Eddie Vedder]

För mig är det ingen större skillnad ifall vi förbränner fruktosen när den är glukos eller när den har blivit till fett.

Med det utgångsläget vet inte jag heller. Men jag tar inte för givet att det är så. Jag tror säkert det finns många med genomsnittskoloitens låga aktivitetnivå (och freventa överätande) som INTE alltid förbränner det.

Sen vet jag inte hur lätt VLDL fastnar i blodkärlen och hur fleromättat fett, AGE-produkter och kolesterol i partiklarna oxiderar.

[MrBulk]

För mig är det ingen större skillnad ifall vi förbränner fruktosen när den är glukos eller när den har blivit till fett.

Kan vi omvandla fruktos till glykos, jag trodde att fruktsocker ALLTID blir fett?

[Sniggel]

Kan vi omvandla fruktos till glykos, jag trodde att fruktsocker ALLTID blir fett?

Levern kan göra det om jag inte tänker fel nu, eller iaf till glykogen som sen kan bli till glukos, fast har en begränsad förmåga att spara glykogen om man jämför med t ex musklerna.

[Apos78]

Kan vi omvandla fruktos till glykos, jag trodde att fruktsocker ALLTID blir fett?

Man skulle kanske kunna säga att fruktos har en större benägenhet att bilda fett.

[Cerberus]

fruktos lagras väl i levern och det är en liten mängd som lagras(50-100g?), resten omvandlas helt och hållet till kroppsfett om jag inte minns fel?

[johan_jazz]

En liten notis om fruktos och cancer.

http://www.foodmonitor.se/se/article.php?id=433155

[Cerberus]

få på kolo lär behöva oroa sig för fruktos iaf

[Timme]

vanligt socker (som består till 50% fruktos) tar jag det väldigt försiktigt med :D

[Apos78]

få på kolo lär behöva oroa sig för fruktos iaf

Här om någonstans far vikterna upp och ner beroende på årstid. Att det under en bulk slinker ner en del fruktos hos många ser jag som tänkbart. Kolo ska nog inte per automatik framställas som en samlingsplats för bara atleter, många tränar nog men har kanske precis kommit igång eller inte ens det.

[Sverker]

En liten notis om fruktos och cancer.

http://www.foodmonitor.se/se/article.php?id=433155


Spermier simmar på fruktos. Ett av naturens sätt att gynna snabbsimmarna framför olika bakterier, etc, i slidan.


Eftersom den mesta fruktosen fastnar i levern ger det inget rättvist resultat när man odlar cancercellerna i fruktoslösning.

[Sverker]

Kan vi omvandla fruktos till glykos, jag trodde att fruktsocker ALLTID blir fett?

Glukos.


Fruktosen fastnar i levern. Mycket små mängder fruktos kommer förbi levern och hamnar i blodet.
Sedan är det upp till vilka hormoner som påverkar levern. Adrenalin och glukagon kommer att driva ombildningen av fruktos till glukos och skicka ut det i blodet.
Med en insulinsignal blir det lite mer komplext där en del fruktos kan bli till fett.



Det är vid störe mängder som fruktosen kan hamna i blodet och ställa till elände genom att reagera med olika protein.

[johan_jazz]

Spermier simmar på fruktos. Ett av naturens sätt att gynna snabbsimmarna framför olika bakterier, etc, i slidan.


Eftersom den mesta fruktosen fastnar i levern ger det inget rättvist resultat när man odlar cancercellerna i fruktoslösning.


Att spermier simmar på fruktos hade jag ingen aning om, men det va ju ganska så rolig kuriosa att känna till. :thumbup:

Jag håller med dig om att det inte ger ett rättvist resultat när man odlar i en så koncentrerad lösning, dock kan det väl kanske verka som en fingervisning på att fruktos/frukt i stora mängder kanske inte är så lyckat? Tror inte att man ska avfärda studien helt iaf.

Mvh, Johan

[Anders The Peak]

Spermier simmar på fruktos. Ett av naturens sätt att gynna snabbsimmarna framför olika bakterier, etc, i slidan.


Eftersom den mesta fruktosen fastnar i levern ger det inget rättvist resultat när man odlar cancercellerna i fruktoslösning.

Är det en relevant iaktagelse i sammanhanget?

Acute intake of fructose stimulates lipogenesis and may create a metabolic milieu that enhances subsequent esterification of fatty acids flowing to the liver to elevate TG synthesis postprandially

Små mängder fructose som i naturen är säkert och troligen nödvändigt men inte i de mängder som man hittar i snabbköpets alla sockrade varor.

[MrBulk]

Glukos.


Fruktosen fastnar i levern. Mycket små mängder fruktos kommer förbi levern och hamnar i blodet.
Sedan är det upp till vilka hormoner som påverkar levern. Adrenalin och glukagon kommer att driva ombildningen av fruktos till glukos och skicka ut det i blodet.
Med en insulinsignal blir det lite mer komplext där en del fruktos kan bli till fett.



Det är vid störe mängder som fruktosen kan hamna i blodet och ställa till elände genom att reagera med olika protein.

Hehe jag skyller på mitt nya tangentbord, glukos ska det vara :)

"Mycket små mängder fruktos kommer förbi levern och hamnar i blodet." så fruktos åker i blodet till levern och tar sig förbi levern tillbaka i blodet igen i fruktosform eller har adrenalinet och glukagon omvandlat fruktosen då?
Eller menar du att adrenalin och glukagon omvandlar fruktosen som är lagrad i levern?

Hur går det till när dom mäter GI på fruktos eftersom det inte beter sig som vanliga kolhydrater?

"Med en insulinsignal blir det lite mer komplext där en del fruktos kan bli till fett."
Är det efter fruktosen kommit förbi levern i fruktos- eller annan form ut i blodet igen?



Jag blev lite förvirrad av ditt inlägg därför jag ställer kanske förvirrande frågor.

Jag hade för mig att fruktos som inte kan brytas ned i blodet pga avsaknad av enzymer så skickas det till levern, om levern är mättad som den oftast är hos människorna som äter regelbundet och inte nyligen tränat då kommer levern göra om all fruktos till FETT och jag misstänker att det lagras som bukfett och lovehandles.

[Sverker]

Är det en relevant iaktagelse i sammanhanget?



Ja. Det är relevant för att man ska förstå att fruktos inte är en normal energikälla i kroppen.


Leverns uppgift är att fånga in fruktosen så att den inte når ut i blodet.
Fruktosen är så pass reaktiv att levern omgående ombildar den till fruktos-1-fosfat.

Fruktosen lagras inte i lever. Den blir till energi, leverglykogen, blodglukos, eller till någon fettsyra ( palmitinsyra ). Vad som händer är helt beroende på hormonerna.

[Sverker]

Hur går det till när dom mäter GI på fruktos eftersom det inte beter sig som vanliga kolhydrater?


Precis som du mäter upp GI på vilket annat livsmedel som helst. Försökspersonerna får 50 g fruktos och sedan mäter man upp blodsockret. Eftersom fruktosen omvandling till glukos tar lång tid blir blodsockersvaret långsamt och GI alltså lågt.

[Cerberus]

Här om någonstans far vikterna upp och ner beroende på årstid. Att det under en bulk slinker ner en del fruktos hos många ser jag som tänkbart. Kolo ska nog inte per automatik framställas som en samlingsplats för bara atleter, många tränar nog men har kanske precis kommit igång eller inte ens det.

det är sant faktiskt.. jag försöker äta mättande och näringsrik mat öht så fruktosbiten sköter sig helt själv för min del. Äta för mycket raffinerat för min del brukar bara resultera i onödig fettuppgång i relation till musklerna ja lagt på mig.

[Eddie Vedder]

Hittade den hör på internet. Lite kul kuriosa om diabeteskost från förr. Lite lustigt att "modedieter" trots allt åtminstone har över runt 100 år på nacken. ;)

http://www.archive.org/stream/diabeticcookeryr00oppeiala#page/n0/mode/2up

[Sverker]

Diabeteskosten var tidgare LCHF. Späck och gurka ena dagen och gurka och späck den andra.

[Eddie Vedder]

Diabeteskosten var tidgare LCHF. Späck och gurka ena dagen och gurka och späck den andra.

Precis. Beprövad erfarenhet med andra ord. ;)

[Sverker]

Men varför fortsatte man inte med LCHF då ?




Kanske för att diabetikerna inte åt av fri vilja utan var tvugna att följa den kosten:(
LCHFarna äter kolhydratfattig idag för att de själva vill, inte för att de måste. Det är en STOR skillnad.

[Eddie Vedder]

Men varför fortsatte man inte med LCHF då ?

Det borde du veta bättre än mig. Vad var standardrekommendationer om kost efter dess att insulinet kommit? Det är ju knappast som att man därefter hävdat att den mest beprövade och effektiva kostbehandlingen är lågkolhydratkost men att det även finns alternativ i form av medicinering om man vill det.

[MeekGeek]

Men varför fortsatte man inte med LCHF då ?


Ancel Keys.

[MeekGeek]

Ancel Keys.

Kanske lite i kortaste laget. :smash:

<spekulerar>
Samtidigt som Ancel Keys "kom fram till" att fett var livsfarligt på 1950-talet, och man började använda insulin terapeutiskt mot diabetes, fick vi dubbla incitamenten att överge lågkolhydtarkost som terapi. Dels måste man haft en stor tilltro till medicinska framstegen som "befriade" den sjuke från en specialdiet, och speciellt som denna diet nu var "bevisat" ohälsosam på grund av det höga fettinnehållet, måste det varit dråpslaget mot lågkolhydratkosten.
</spekulerar>

[Sverker]

Själv spekulerar jag i att diabetikerna var enkla mäniskor. De ville vara som andra. Äta och umgås utan strikta restriktioner.

[Eddie Vedder]

Äta och umgås utan strikta restriktioner.

Fast det har ju inte varit tal om restriktioner. Eller har jag fel? Jag undrar ju bara men allt jag läst om diabeteskost under tiden efter antipropagandan mot fett är att kolhydratintaget ska vara högt och fettintaget lågt punkt slut. Och att matintaget skall kompenseras med insulin.

Jag tycker individens frihet är viktig där men vilken kost tror DU stabilisera blodsocker- och insulinnivåer bäst? En med mycket glukos eller en med lite?

[MeekGeek]

Själv spekulerar jag i att diabetikerna var enkla mäniskor. De ville vara som andra. Äta och umgås utan strikta restriktioner.

Det tror jag med, och kan mycket väl tänka mig att när insulinet började användas i större skala, att det marknadsfördes som en bot för diabetes, varpå det inte längre fanns något hinder att äta som alla andra. Läkemedelsföretagen ville naturligtvis tjäna pengar, men ingen part tjänade på marknadsföra en lågkolhydratdiet, varpå Bantings/Harveys erfarenheter föll i glömska. Men Keys gjorde naturligtvis inte saken direkt bättre.

[Sverker]

Jag tycker individens frihet är viktig där men vilken kost tror DU stabilisera blodsocker- och insulinnivåer bäst? En med mycket glukos eller en med lite?

Kost till vilken person ?
LCHF fungerar säkert till en äldre med typiska diabtesskador som nedsatt syn, kraftig övervikt och kallbrand i fötterna. Möjligheten att vara aktiv är då begränsande.

För en aktiv med möjlighet att omsätta glykogengförråden kommer saken i ett annat läge. Då blir det antagligen någonstans i mitten. Får jag gissa ligger energifördelningen kring 50 % kolhydrat med lågt GI, 30 % fett och 20 % protein. Fördela energiintaget över 3 - 5 måltider så har vi den kosten jag växte upp med när snabbinsulinet kom.




Men vi gör alla avsteg och äter fel, vid fel tidpunkt och oftast för mycket. Då stiger blodsockret/HbA1c.

[Eddie Vedder]

Kost till vilken person ?

Alla. Tror du glukos- och insulinreglering påverkas mest av en kost som påverkar mer eller mindre på glukos- och insulinnivåer?

Och bör man inte ha rätten att i alla fall informeras om det och själ göra valet?

[Tolkia]

Alla. Tror du glukos- och insulinreglering påverkas mest av en kost som påverkar mer eller mindre på glukos- och insulinnivåer?
Är du inte farligt nära att göra en Annika Dahlqvist nu? Typ "eftersom den här kosthållningen/det här levnadssättet är bra för personerna med sjukdom X bör vi alla tillämpa den/det för att inte få sjukdom X"? Jag ser förvisso din poäng, men jag tycker att du börjar glida lite längs the slippery slope.

[Eddie Vedder]

Är du inte farligt nära att göra en Annika Dahlqvist nu? Typ "eftersom den här kosthållningen/det här levnadssättet är bra för personerna med sjukdom X bör vi alla tillämpa den/det för att inte få sjukdom X"? Jag ser förvisso din poäng, men jag tycker att du börjar glida lite längs the slippery slope.

Ja det gör jag med flit, och med "alla" menade jag alla de med diabetes 1 eller 2. Men det känns som jag behöver provocera lite för att få fram min poäng. ;) Poängen är den att jag tycker vetenskap och beprövad erfarenhet faktiskt innebär lågkolhydratkost också.

Och jag skrev tidigt att jag tycker det är viktigt att individens frihet att äta vad den vill finns men jag tycker inte kost och medicinering ska vara det enda alternativet. Dock vet jag ju inte exakt om det är så och frågade ju därför Sverker som själv har diabetes och borde ha stött på råd från sjukvården.

[Tolkia]

... jag tycker inte kost och medicinering ska vara det enda alternativet.
Men en rekommendation att äta enligt LCHF (som du, vad jag förstår, tycker vore en bra rekommendation), är inte den också "kost och medicinering" (det som avgör huruvida man medicinerar lär nog vara hur stort problemet är just nu; inte alltid man har eller tycker sig ha tid att vänta på att en typisk diabetes typ II-patient skall gå ned 15 kg i vikt och ha tränat upp sin kondis; vid typ I är det knappast läge att avstå från medicinering - d.v.s. insulin - oavsett kosthållning).

Jag tror personligen att de råd man får kan variera en hel del beroende på vilken läkare man träffar, och, för den delen, vilken patient man är (tjock/smal, aktiv/inaktiv, rökare/ickerökare, hur svårt man skulle tycka att en viss typ av kostomläggning var osv.). Vissa läkare håller sin respektive linje (vilken den nu är) stenhårt, andra är mer benägna att välja mellan olika varianter.

(Off topic så pratade jag om det här med en äldre läkare jag känner när Dahlqvist et consortes var s.a.s. nytända stjärnor på himlen, och han sade förvånat att "Jag fattar inte egentligen vad de bråkar om, det har man väl vetat länge att det finns vissa diabetiker som mår bättre och är lättare att ställa in om de äter mer fett, och det märker man ju när man stöter på en sådan?" :D )

[Eddie Vedder]

(Off topic så pratade jag om det här med en äldre läkare jag känner när Dahlqvist et consortes var s.a.s. nytända stjärnor på himlen, och han sade förvånat att "Jag fattar inte egentligen vad de bråkar om, det har man väl vetat länge att det finns vissa diabetiker som mår bättre och är lättare att ställa in om de äter mer fett, och det märker man ju när man stöter på en sådan?" :D )

Det var det här som jag fiskat efter. Alltså hur pass etablerat det är. Hur pass mycket informeras patienter om olika alternativ helt enkelt.

[Sverker]

Då är vi tillbaka till frågan. Varför försvann LCHF för diabetespatienterna ? Jag har bara mött råd om hur jag i varje situation ska parrera mitt blodsocker och hålla acceptabelt HbA1c.

[Anton Fräs]

Därför att ingen vill leva på den kosten. :)

[Tolkia]

Då är vi tillbaka till frågan. Varför försvann LCHF för diabetespatienterna ? Jag har bara mött råd om hur jag i varje situation ska parrera mitt blodsocker och hålla acceptabelt HbA1c.
Om jag skall gissa, så tror jag att en av anledningarna är det du nämnde tidigare, att dieten inte tilltalade patienterna (jo, det är faktiskt ganska ofta så att det är svårt att få patienter att göra som man säger även när det har ganska stor effekt på deras liv, särskilt om effekterna inte är synliga omedelbart nu, utan om några år). Jag tror att LCHF back in the days ofta var en ganska tråkig kosthållning - beskrivningen "späck och gurka, gurka och späck" är överdriven, men inte SÅ överdriven. Den uppsjö av tips och recept som finns idag fanns inte då. Man kan jämföra med hur den kost som rekommenderas av Viktväktarna har förändrats över tid; idag är det, för den som vill och orkar greja, rätt så "normal" och kreativ mat medan det från början var typ kokt torsk (jag har för mig att det finns skräckexempel utlagda för den som orkar googla). Min tro är att LCHF-kosten har genomgått en liknande utveckling.

För behandlingsregimer som skall följas under lång tid är det viktigt att det går att få patienten att följa dem, och regimer som det är alltför svårt att få folk att följa tenderar att hamna i bakgrunden. En halvdålig regim som patienten följer är bättre än en superbra som patienten skiter i.

Obs. att jag inte försöker framställa det här som den ENDA anledningen, det är en möjlig faktor av många.

[Sverker]

Jag tror du har helt rätt Tolkia.
Nu har vi en helt annan medicinteknik med blodsockermätare, snabbinsuliner, insulinpumpar etc. Egenvården är helt annorlunda idag.



Men tänker jag själv tillbaka på tidigt 1980-tal så fick jag en utbyteslista.
1 skiva bröd = 2 st knäckebrödsskivor = 2 äggstora potatisar = 1 dl kokt ris...ungefär.
1 portion protien var 75 g korv = 100 g rent kött = 100 g fågel = 150 g fisk.

Till varje smörgås tillkom 1 skiva ost ( 20 g ) = 20 g leverpastej + 5 g smör = 10 g lättmargarin. Snacka om att hjärnan snurrade som en kassaappart när det var skollunch.

Som jag minns det var friheten ytterst begränsad på den tiden. Att ytterligare bli begränsad med LCHF skulle skära djupa sår i min själ.

[mikaelj]

Hade du verkligen blivit begränsad med lågkolhydratkost? Du hade knappt behövt tänka på gram och storlek utan istället bara låta bli att äta bröd, potatis och ris. Fokusera på proteindelen av maten.

Låter snarare jättelätt.

[Baha]

håller med, jag äter ingen extrem högfett eller lowcarb, men att skära ned rejält på kolhydraterna är det bästa jag nånsin gjort för min diabetes inget krångel och strul alls och perfekt blodsocker.

utan tvekan ligger det lätta i att äta lite kolhydrater som jag ser det, alla diabetiker borde prova det nån gång om det så bara är att byta ut traditionella kolhydrater mot grönsaker

[Sverker]

Jag läser och lyssnar Baha.

Jag är mest nyfiken på hur en kost ned mot LCHF parerar de blodsockersänkningar som kan inträffa 24 - 36 timmar efter en fysisk aktivitet.

Rimligen borde dessa sänkningar bli färre och betydligt lättare desto mindre kolhydrater man äter. Främst beroende på att fettet dominerar som energikälla i aktiviteten.
Vad händer när aktivtetsnivån stiger ? Borde inte adrenalinet skicka upp blodsockret och det blir svårt att få ned det pga kroppens ovilja att utnyttja kolhydraterna ( låg insulinkänslighet ).