Sockerrik diet orsakar störningar i mitokondrisk fettvävnad

[King Grub]

Background/Aim: Changes in dietary macronutrient content are involved in altered energy metabolism and obesity development. However, there are controversial views about the obesogenic effects of high-sucrose (HS) diets, which usually lead to obesity and insulin resistance but are sometimes associated with reduced weight gain. The aim of this study was to investigate the effect of consumption of a pair-fed HS diet on weight gain and energy homeostasis in rats, as well as to assess the effects on expression of the NADH dehydrogenase (ubiquinone) 1beta subcomplex 6 (NDUFB6) gene in adipose tissue.

Methods/Results: Although both dietary groups, i.e. HS and control, were pair-fed (isoenergetic feeding), the HS diet increased adiposity and decreased plasma total and high-density lipoprotein cholesterol levels. While no significant differences were found with regard to serum glucose, insulin, adiponectin, free fatty acids and liver malondialdehyde, a slight increase in serum and liver triglycerides was observed. Interestingly, the gene expression of NDUFB6, an inner mitochondrial membrane protein involved in mitochondrial electron transport, was reduced in epididymal adipose tissue when compared to the control-fed group.

Conclusion: These results suggest, apparently for the first time, that high-sugar diets appear to induce mitochondrial dysfunction in adipose tissue, which may be related to greater weight gain and metabolic impairment.

J Nutrigenet Nutrigenomics. 2010 Jun 19;2(6):267-272. A High-Sucrose Isocaloric Pair-Fed Model Induces Obesity and Impairs NDUFB6 Gene Function in Rat Adipose Tissue.

[Anders The Peak]

Inttresant och artikel även om den gäller råttstudier. Man får man en tankeställare när det gäller vilka långtidseffekter det kan resultera vid ymnigt ätande av högglykemiskt godis + andra högkoncentrerade snabba kolhydratkällor över tid

[Sniggel]

Mja fast vet inte om jag vill kalla sukros för högglykemisk. GI:t har väl inte så mycket att göra med detta så som fruktos (i sukrosen) metabola effekter har i sig självt.

Socker är nog en av de onyttigaste (bland de vanliga) substanserna för hälsan om man över- eller felkonsumerar det.

[King Grub]

Äter man mycket sackaros blir det också högglykemiskt - det blir mycket glukos också.

[Stoltz]

Gör det ännu viktigare att inte falla för trycket när man fyller på godis i butiken :D

[Ashenshugar777]

Så jag får inte äta en sånhär i veckan?

http://inncuisine.com/decadent-desserts/have-your-cake-and-eat-it-too-recipe-deep-dark-chocolate-cake/

Den innehåller bara 1kg socker :<

[Anders The Peak]

Om man är en aktiv idrottare som sköter vanligen så är det en bra belöning någon gång då och då om man älskar chokladkakor..

[broel]

ingår slow & fast carbs-varianterna (malto) från tillskottsfabrikat in här som dåligt för kroppen?

[Eddie Vedder]

ingår slow & fast carbs-varianterna (malto) från tillskottsfabrikat in här som dåligt för kroppen?

Sackaros innehåller ju 50% fruktos vilket ju är ett kapitel för sig ur hälsosynpunkt. Men även höga blodsockerkoncentrationer är ju negativt i sig. Jag vet inte exakt vilka mekanismer man diskuterar här men att rena kolhydratpulver är mer negativt än positivt ur hälsosynpunkt är ju en självklarhet.

[Seb74]

Ligger någon som helst sanning i detta?
Att det är skit samma om man äter rent socker eller en potatis, att det ändå blir socker av alla kolisar?

Starkelse maste forst hettas upp innan vi kan spjalka jattemolekylen
till bestandsdelarna glukos, som ar samma som blodsocker. Efter
upphettning sker denna spjalkning snabbt. Utan upphettning gar "ra
starkelse", t.ex. ra potatis eller obehandlat vetemjol, rakt igenom magtarmkanalen
som fibrer, om vi skulle fa for oss att ata starkelsen "ra".
Daremot ar all fardigkokt eller fardig-ungsbakad starkelse att raknas
som enbart blodsocker (glukos) sa fort den kommit in i munnen.

[Sniggel]

Äter man mycket sackaros blir det också högglykemiskt - det blir mycket glukos också.

Det blir det väl om man käkar mycket av vilken kolhydrat som helst. Det krävs dock mer av kolhydratskällor med lägre gi.

[King Grub]

Det blir det väl om man käkar mycket av vilken kolhydrat som helst.

Nej, nu pratar du GL. Vilket i o f s jag också gjorde.

Men pasta, t ex, har lågt GI oavsett hur mycket man äter. GI jämför man med lika mycket kolhydrat av någon annan källa (glukos 100), så GI på ett livsmedel är detsamma oavsett mängd.

Sackaros har lågt GI pga att fruktos har lågt GI. Glukosdelen har däremot högt GI och ger gensvar därefter. Äter man mycket sackaros får man, förutom fruktosens negativa metabola påverkan, även hög glykemisk påverkan från glukos.

[z_bumbi]

Nej, nu pratar du GL. Vilket i o f s jag också gjorde.

Men pasta, t ex, har lågt GI oavsett hur mycket man äter. GI jämför man med lika mycket kolhydrat av någon annan källa (glukos 100), så GI på ett livsmedel är detsamma oavsett mängd.

Sackaros har lågt GI pga att fruktos har lågt GI. Glukosdelen har däremot högt GI och ger gensvar därefter. Äter man mycket sackaros får man, förutom fruktosens negativa metabola påverkan, även hög glykemisk påverkan från glukos.

Du får en högre glykemisk inverkan även om du äter mer pasta så skillnaden är, gissar jag, att sackaros består enbart av kolhydrater och därför kan ge en mer markant skillnad.

[King Grub]

Nu pratar du också GL, som sagt, inte GI. GI:t på 500 gram kolhydrat från pasta är detsamma som GI:t på 50 gram kolhydrat från pasta.

[kalajset]

Att det är skit samma om man äter rent socker eller en potatis, att det ändå blir socker av alla kolisar?

Nja, det skulle jag själv hävda är för starkt förenklat. Det är inte skitsamma. Alla kolhydrater har olika egenskaper.

Starkt förenklat: Kolhydrater delas in i tre olika grupper: monosackarider, oligosackarider, samt polysackarider. (Till den sistnämda hör stärkelse, kolhydratssorten som finns i potatis). "Allt socker är inte socker". När man i dagligt tal säger "socker" brukar man mena oligosackariden, (disackariden), sackaros, vanligt rörsocker, vilket består av två olika typer av kolhydrater, glukos, samt fruktos. (50% av varje). Varje kolhydrat har som sagt just sina unika egenskaper. Därför är uttalanden i stil med "alla kolhydrater är socker" för starkt förenklat enligt eget tycke, det säger inte så mycket i sig. (Däremot består stärkelse, återigen, starkt förenklat, av glukosrester, och bryts ned till just glukos i kroppen, men detta är helt i sin ordning och knappast något märkvärdigt/farligt i sig).

[Seb74]

Ok tack :)

[Eddie Vedder]

Ligger någon som helst sanning i detta?
Att det är skit samma om man äter rent socker eller en potatis, att det ändå blir socker av alla kolisar?

Så står det inte ens. Sackaros nämns ju inte i ditt citat. Allt blir glukos så småningom men som jag skrev tidigare är fruktosens hälsoeffekter ett kapitel för sig.

Sök på "fruktos".

[Scratch89]

Nja, det skulle jag själv hävda är för starkt förenklat. Det är inte skitsamma. Alla kolhydrater har olika egenskaper.

Starkt förenklat: Kolhydrater delas in i tre olika grupper: monosackarider, oligosackarider, samt polysackarider. (Till den sistnämda hör stärkelse, kolhydratssorten som finns i potatis). "Allt socker är inte socker". När man i dagligt tal säger "socker" brukar man mena oligosackariden, (disackariden), sackaros, vanligt rörsocker, vilket består av två olika typer av kolhydrater, glukos, samt fruktos. (50% av varje). Varje kolhydrat har som sagt just sina unika egenskaper. Därför är uttalanden i stil med "alla kolhydrater är socker" för starkt förenklat enligt eget tycke, det säger inte så mycket i sig. (Däremot består stärkelse, återigen, starkt förenklat, av glukosrester, och bryts ned till just glukos i kroppen, men detta är helt i sin ordning och knappast något märkvärdigt/farligt i sig).

Sen kan man komplicera det ytterligare, då polysackariderna kan bestå av olika förhållanden mellan amylos och amylopektin. Olika sammansättningar har olika GI. Amylopektin har fler förgreningar än amylos, vilket innebär att det kan spjälkas snabbare, och ger således ett högre GI-värde.