Symphony Flex
2010-05-22, 15:06
Tjenare ärade koloiter.
Jag har sedan en tid gått hårdare och hårdare in för IF. Har kört tidigare enligt leangains men började i höstas utesluta preworkout meal. Ätfönstret har krymt lite för lite och hela den här terminen har jag i princip bara ätit en gång per dag på träningsdagar och en eler max två ggr på icke-träningsdagar. Detta ätfönster har dock varit ganska kort (ca:4h max)
Allt har funkat skitbra med fördelar på alla plan i livet. Piggar och fräshare, mer tid över till annat, koncentrerar mig bättre i skolan, bra styrkeutveckling trots en viss viktnedgång och mycket snyggare fysik.
Jag har nu dessutom kommit till det stadie då jag aldrig störs av hunger. Är snarare så att jag vet hur schysst det är att vräka i mig så jag gör det därför ibland snarare än för att jag blir sugen. Allt som allt en mycket positiv förändring jag gjort.
Den här veckan hade jag dock tänkt att slå av på träningen och äta på lite mer . En träningsfri ätvecka helt enkelt. Mina motiv ät att vila upp kroppen eftersom jag tränat konsekvent och bra ända sedan jul. Eftersom jag "deffat" (gillar inte ordet) under hela våren så tänkte jag dessutom fylla upp mig lite med en ätvecka. Inga mosteröverskott varje dag men äta lite det jag känner för och försöka hålla ett visst överskott trots allt för att kanske läka till och vila upp det som kanske är slitet lite extra.
Det jag nu gjort är att utöka ätfönstret till ca: 7-8h och någonting slog mig alldeles nyss när jag åt dagens första "mål". Till förrätt hade jag kilat ner på profi och köpt citron-muffins som jag hällde chokladsås på och drack en vassle/mjölk shake. Efter bara några muffins så blev jag nästan äcklad av allt socker. Det blev helt plötsligt inte gott längre trots att det gått minst 16h sedan sist jag åt. För mycket socker kändes det som. Jag satt där i solen, äcklades av mina muffins och drömde om kött och KFC (my favourite;) var nästan nära att ringa day-buyers för att få dem att köra hit en hink kyckling men avstod då jag insåg att det säkert skulle ta nästan en timme och att jag redan hade kvar en kyckling/potatisgryta sedan igår. Den gled ner direkt utan bekymmer trots att jag bara sekunderna innan äcklats av mina muffins.
Min fundering är nu följande. Är det möjligt att min måltidsfrekvens gjort min insulinsensitivitet såpass mycket bättre att det är därför jag svarar som jag gör på sötsaker. Dvs det blir inte gott. Jag förlorar suget direkt. vad tror ni??? nån som har koll?
Förövrigt är det inte alls kul att äta 3ggr om dagen igen. Får inte tid över till nåt känns det som och min mage is gettin' loose :) fiser och skiter... usch.
näfan... ska testa några dagar till bara för att... längtar tills gymet igen men måste nog vila kroppen lite...
pus på er.
Jag har sedan en tid gått hårdare och hårdare in för IF. Har kört tidigare enligt leangains men började i höstas utesluta preworkout meal. Ätfönstret har krymt lite för lite och hela den här terminen har jag i princip bara ätit en gång per dag på träningsdagar och en eler max två ggr på icke-träningsdagar. Detta ätfönster har dock varit ganska kort (ca:4h max)
Allt har funkat skitbra med fördelar på alla plan i livet. Piggar och fräshare, mer tid över till annat, koncentrerar mig bättre i skolan, bra styrkeutveckling trots en viss viktnedgång och mycket snyggare fysik.
Jag har nu dessutom kommit till det stadie då jag aldrig störs av hunger. Är snarare så att jag vet hur schysst det är att vräka i mig så jag gör det därför ibland snarare än för att jag blir sugen. Allt som allt en mycket positiv förändring jag gjort.
Den här veckan hade jag dock tänkt att slå av på träningen och äta på lite mer . En träningsfri ätvecka helt enkelt. Mina motiv ät att vila upp kroppen eftersom jag tränat konsekvent och bra ända sedan jul. Eftersom jag "deffat" (gillar inte ordet) under hela våren så tänkte jag dessutom fylla upp mig lite med en ätvecka. Inga mosteröverskott varje dag men äta lite det jag känner för och försöka hålla ett visst överskott trots allt för att kanske läka till och vila upp det som kanske är slitet lite extra.
Det jag nu gjort är att utöka ätfönstret till ca: 7-8h och någonting slog mig alldeles nyss när jag åt dagens första "mål". Till förrätt hade jag kilat ner på profi och köpt citron-muffins som jag hällde chokladsås på och drack en vassle/mjölk shake. Efter bara några muffins så blev jag nästan äcklad av allt socker. Det blev helt plötsligt inte gott längre trots att det gått minst 16h sedan sist jag åt. För mycket socker kändes det som. Jag satt där i solen, äcklades av mina muffins och drömde om kött och KFC (my favourite;) var nästan nära att ringa day-buyers för att få dem att köra hit en hink kyckling men avstod då jag insåg att det säkert skulle ta nästan en timme och att jag redan hade kvar en kyckling/potatisgryta sedan igår. Den gled ner direkt utan bekymmer trots att jag bara sekunderna innan äcklats av mina muffins.
Min fundering är nu följande. Är det möjligt att min måltidsfrekvens gjort min insulinsensitivitet såpass mycket bättre att det är därför jag svarar som jag gör på sötsaker. Dvs det blir inte gott. Jag förlorar suget direkt. vad tror ni??? nån som har koll?
Förövrigt är det inte alls kul att äta 3ggr om dagen igen. Får inte tid över till nåt känns det som och min mage is gettin' loose :) fiser och skiter... usch.
näfan... ska testa några dagar till bara för att... längtar tills gymet igen men måste nog vila kroppen lite...
pus på er.