Aspartam

[BALBOAN]

Min flickvän och hennes vänner påstår att lightdrycker såsom Coca Cola Zero sätter sig direkt på kroppen och går inte förbränna. Att det är farligare än vanlig Coca Cola.

Att man går upp i vikt av Coca Cola Zero mer än vanlig Coca Cola..

Har de rätt?

[Buck]

Nej.

[HulkH]

Nej. Men har för mig att "light" drycker har något ämne i sig som är dåligt för hjärtat, dock inte säker.

Men om det e sant så får man väl välja mellan diabetes eller hjärtinfarkt :D

[Rahf]

Min flickvän och hennes vänner påstår att lightdrycker såsom Coca Cola Zero sätter sig direkt på kroppen och går inte förbränna. Att det är farligare än vanlig Coca Cola.

Att man går upp i vikt av Coca Cola Zero mer än vanlig Coca Cola..

Har de rätt?

Man kan inte gå upp i vikt av ingenting, vilket är den ungefärliga energimängden i sockerfri läsk. Däremot säger statistiken att folket som dricker cola-light och cola-zero är i överlag fetare än de som dricker vanlig sötad cola. De tror på en myt som kvällstidningar har blossat upp för att statistiken och studier har pekat på en sak. Deras 'analys' har då varit fullständigt felaktig om de bestämt hävdade att light-drycker gör en tjock.

Tänk igenom den paragrafen innan du drar slutsatser bara.

[Inge Enveten]

Fråga dem vad de har för belägg för det som de påstår, vore kul o höra

[King Grub]

Läs på innehållsförteckningen. Energivärdet är nära 0. Det finns inget som kan "sätta sig".

[sp123ltd1]

Jag har också hört att man går upp i vikt av light cola. Det var nånting med att kroppen producera insulin.

[King Grub]

Det är inkorrekt. Aspartam frisätter inte insulin. Även om det gjorde det, skulle det inte innebära viktuppgång utan kalorier.

[Alvis]

Ger alltid ett gott skratt

Vart får folk sånt här ifrån egentligen..?

[Buck]

Ger alltid ett gott skratt

Vart får folk sånt här ifrån egentligen..?

Aftonbladet är nog en av de större enskilda källorna till struntprat ^^

[Eddie Vedder]

Aftonbladet är nog en av de större enskilda källorna till struntprat ^^

Å andra sidan hittar du troligtvis lika många artiklar i kvällspressen där lightläsk lyfts fram som positivt för viktregleringen. De brukar ju inte direkt vara konsekventa.:D

[Buck]

Å andra sidan hittar du troligtvis lika många artiklar i kvällspressen där lightläsk lyfts fram som positivt för viktregleringen. De brukar ju inte direkt vara konsekventa.:D

Givetvis, men "OMG, CANCER!!!"-rubrikerna är ju tyvärr oftast det folk tar till sig. :)

[yrrrol]

Man kan inte gå upp i vikt av ingenting, vilket är den ungefärliga energimängden i sockerfri läsk. Däremot säger statistiken att folket som dricker cola-light och cola-zero är i överlag fetare än de som dricker vanlig sötad cola. De tror på en myt som kvällstidningar har blossat upp för att statistiken och studier har pekat på en sak. Deras 'analys' har då varit fullständigt felaktig om de bestämt hävdade att light-drycker gör en tjock.

Tänk igenom den paragrafen innan du drar slutsatser bara.

Detta kan ju lätt förklaras med att det är feta personer som har störst anledning till att dricka lightdrycker.

[sporty_thief]

Det är inkorrekt. Aspartam frisätter inte insulin. Även om det gjorde det, skulle det inte innebära viktuppgång utan kalorier.

Har det inte funnits indikationer på att det redan i munnen pga sötma påverkar insulinet såsom i testet med kolhydratsköljning munnen kontra prestation?

Scand J Med Sci Sports. 2008 Nov 3. Mouth rinse but not ingestion of a carbohydrate solution improves 1-h cycle time trial performance.

rent teoretiskt borde väl aspartam kunna fungera på samma sätt? Men sedan självklart ingen viktuppgång utan tillskott av energi,kalorier.

[King Grub]

Det finns inga sådana "indikationer", aldrig funnits.

http://www.ajcn.org/content/vol82/issue5/images/medium/znu0110537530004.gif

both sweet taste and energy content are required for a hypothalamic response. The combination of sweet taste and energy content could be crucial in triggering adaptive responses to sweetened beverages.

Mean (±SEM) responses of plasma glucose and insulin in 5 men in the fasting state (3 time points) and after ingestion of four 300-mL test substances (7 time points). AUC, area under the curve above baseline. Left: {circ}, water; {blacksquare}, water + 75 g glucose (G); •, water + aspartame (A); {square}, water + maltodextrin (M). The time point t = 0 corresponds to the onset of ingestion. Right: Significant effect of treatment on the AUCs of glucose and insulin, P < 0.05 (ANOVA). Bars in the same panel with different letters are significantly different, P < 0.05 (Tukey's honestly significant difference).

Am J Clin Nutr. 2005 Nov;82(5):1011-6

Evidence exists that beverages do not trigger appropriate anticipatory physiologic responses, such as cephalic phase insulin release. Therefore, it is of interest to elucidate the food properties necessary for triggering adaptive responses. Previously, we found a prolonged dose-dependent decrease in the hypothalamic functional magnetic resonance imaging signal after ingestion of a glucose solution.

OBJECTIVES: The aims of the present study were to measure the effects of sweet taste and energy content on the hypothalamic response to glucose ingestion and to measure the concomitant changes in blood glucose and insulin concentrations.

DESIGN: Five healthy, normal-weight men participated in a randomized crossover design trial. The subjects were scanned 4 times for 37 min on separate days with functional magnetic resonance imaging. After 7 min, they ingested 1 of the following 4 stimuli (300 mL of each): water (control), a glucose solution, an aspartame (sweet taste) solution, or a maltodextrin (nonsweet carbohydrate) solution.

RESULTS: Glucose ingestion resulted in a prolonged and significant signal decrease in the upper hypothalamus (P < 0.05). Water, aspartame, and maltodextrin had no such effect. Glucose and maltodextrin ingestions resulted in similar increases in blood glucose and insulin concentrations. However, only glucose triggered an early rise in insulin concentrations. Aspartame did not trigger any insulin response.

Am J Clin Nutr. 2005 Nov;82(5):1011-6.

The action of a synthetic dipeptide aspartam (150 to 180 times as sweet as glucose) on pancreatic insulin-secretory function of rats was studied in vivo and in vitro. The drug was given orally while drinking (300 mg/kg body weight) or was added to the incubation medium of cultivated pancreatic cells (20 mM). It was shown that insulin content in the rat blood serum remained unchanged 10 and 35 minutes after aspartam administration. The drug did not exert any stimulating effect upon insulin secretion following the addition to the pancreatic cell culture medium. It is concluded that aspartam exhibits no direct or mediated action on pancreatic insulin-secretory function.

Probl Endokrinol (Mosk). 1984 Jul-Aug;30(4):67-9.

The effects of aspartame (L-aspartyl-L-phenylalanine methyl ester) on plasma glucose and insulin levels were investigated in diabetic rats and patients with non-insulin-dependent diabetes mellitus. The oral administration of 0.45 mg aspartame per 100g body weight, which is equivalent to 150 mg of glucose in sweetness, to streptozotocin-induced diabetic rats had no effect on the plasma glucose or insulin levels. Also, 225 mg oral aspartame loading, which is equivalent to 75 g of glucose in sweetness, to patients with non-insulin-dependent diabetes mellitus did not increase plasma glucose or insulin levels, although 75 g of oral glucose loading increased plasma glucose and insulin levels in diabetic patients as expected. Aspartame ingestion for three days at a dose of 24-48 mg per day and the intake of snacks flavored with 240 mg of aspartame also did not increase fasting plasma glucose levels. These results suggest that acute administration of aspartame has no influence on plasma glucose or insulin levels in diabetic rats and patients with non-insulin-dependent diabetes mellitus.

J Nutr Sci Vitaminol (Tokyo). 1985 Oct;31(5):533-40.

Beta-L-glucose pentaacetate, but not alpha-D-galactose pentaacetate, was recently reported to taste bitter and to stimulate insulin release. This finding led, in the present study, to the investigation of the effects of both bitter and non-bitter artificial sweeteners on insulin release and cationic fluxes in isolated rat pancreatic islets. Sodium saccharin (1.0-10.0 mM), sodium cyclamate (5.0-10.0 mM), stevioside (1.0 mM) and acesulfame-K (1.0-15.0 mM), all of which display a bitter taste, augmented insulin release from islets incubated in the presence of 7.0 mM D-glucose. In contrast, aspartame (1.0-10.0 mM), which is devoid of bitter taste, failed to affect insulin secretion. A positive secretory response to acesulfame-K was still observed when the extracellular K+ concentration was adjusted to the same value as that in control media. No major changes in 86Rb and 45Ca outflow from pre-labelled perifused islets could be attributed to the saccharin, cyclamic or acesulfame anions. It is proposed that the insulinotropic action of some artificial sweeteners and, possibly, that of selected hexose pentaacetate esters may require G-protein-coupled receptors similar to those operative in the recognition of bitter compounds by taste buds.

Cell Signal. 1998 Nov;10(10):727-33.

BACKGROUND: Neurobehavioral symptoms have been reported anecdotally with aspartame.

OBJECTIVE: This study sought to determine whether aspartame can disrupt cognitive, neurophysiologic, or behavioral functioning in normal individuals.

DESIGN: Forty-eight healthy volunteers completed a randomized, double-blind, placebo-controlled, crossover study. The first month was aspartame free. Subjects then consumed sodas and capsules with placebo, aspartame, or sucrose for 20 d each. Order was randomized and subjects were assigned to either a high- (45 mg x kg body wt(-1) x d(-1)) or low- (15 mg x kg body wt(-1) x d(-1)) dose aspartame group. Neuropsychologic and laboratory testing was done on day 10 of each treatment period to determine possible acute effects and on day 20 for possible chronic effects.

RESULTS: Plasma phenylalanine concentrations increased significantly during aspartame treatment. Neuropsychologic results; adverse experiences; amino acid, insulin, and glucose values; and electroencephalograms were compared by sex and by treatment. No significant differences were found for any dependent measure.

CONCLUSION: Large daily doses of aspartame had no effect on neuropsychologic, neurophysiologic, or behavioral functioning in healthy young adults.

Am J Clin Nutr. 1998 Sep;68(3):531-7.

Jag förstår inte varifrån det här kommer och varför det lever kvar. Det har aldrig visats att aspartam frisätter insulin. Och det är inte svårt att mäta insulinfrisättning, det borde inte behöva "motbevisas" sådana här nonsenspåståenden tagna ur luften gång på gång.

[Pretorian]

Jag har också hört att aspartam inte går att få ut ur kroppen. Hittade även detta på nätet:
"Aspartame is, by far, the most dangerous substance on the market that is added to foods."
"The book "Prescription for Nutritional Healing," by James and Phyllis Balch, lists aspartame under the category of "chemical poison.""

Läs själva här:
http://www.vegsoc.org.au/forum_messages.asp?Thread_ID=2213&Topic_ID=6

[King Grub]

Oj, ett foruminlägg med länkar till erkända kvacksalvare. Bra källa.

[Pretorian]

Är dem erkända kvacksalvare?

[mattilainen]

läs om och läs rätt grubs inlägg.

[Eddie Vedder]

Hittade även detta på nätet:
"Aspartame is, by far, the most dangerous substance on the market that is added to foods."
"The book "Prescription for Nutritional Healing," by James and Phyllis Balch, lists aspartame under the category of "chemical poison.""

Bara den retoriken borde få dig att rygga undan. Jag tycker motståndare av både det ena och det andra gör bort sig genom att uttala sig sådär.

Om vederbörande hade varit objektiv och istället påpekat att man inte med säkerhet vet vad långtidseffekterna av aspartam är och att vederbörande tror att forskningen är bristfällig etc. är det ju en annan sak. Men uttalanden som det där får ju en person att tappa all trovärdighet.

Jag tycker det är vanligt i amerikansk retorik i t.ex. debattartiklar, föreläsningar och dokumentärer men det blir allt vanligare med likvärdiga uttalanden i Sverige.

[sporty_thief]

Det finns inga sådana "indikationer", aldrig funnits.

http://www.ajcn.org/content/vol82/issue5/images/medium/znu0110537530004.gif



Am J Clin Nutr. 2005 Nov;82(5):1011-6



Am J Clin Nutr. 2005 Nov;82(5):1011-6.



Probl Endokrinol (Mosk). 1984 Jul-Aug;30(4):67-9.



J Nutr Sci Vitaminol (Tokyo). 1985 Oct;31(5):533-40.



Cell Signal. 1998 Nov;10(10):727-33.



Am J Clin Nutr. 1998 Sep;68(3):531-7.

Jag förstår inte varifrån det här kommer och varför det lever kvar. Det har aldrig visats att aspartam frisätter insulin. Och det är inte svårt att mäta insulinfrisättning, det borde inte behöva "motbevisas" sådana här nonsenspåståenden tagna ur luften gång på gång.


Ok bevisligen har aspartame ingen effekt på insulinet. jag antog att det var själva sötman som triggade insulinfrisättningen, iofs tänker jag två steg längre så vet jag att diabetiker dricker lightprodukter =). Förstår dock inte hur det rent fysiskt kan skilja i munhålan om det är sockeralkoholer eller inte på responsen?

[sporty_thief]

[QUOTE=Eddie Vedder;4370286]
Om vederbörande hade varit objektiv och istället påpekat att man inte med säkerhet vet vad långtidseffekterna av aspartam är och att vederbörande tror att forskningen är bristfällig etc. är det ju en annan sak. Men uttalanden som det där får ju en person att tappa all trovärdighet.
QUOTE]

Iofs har man väl använt aspartam tillräckligt länge för att kunna dra slutsatser om långtidseffekterna? Måste väl vara från slutet 70 början 80 -talet någon gång?

[Eddie Vedder]

Iofs har man väl använt aspartam tillräckligt länge för att kunna dra slutsatser om långtidseffekterna? Måste väl vara från slutet 70 början 80 -talet någon gång?

Vad folk blir sjuka av går ju inte att tillskriva eller avskriva EN sak.

[sporty_thief]

Vad folk blir sjuka av går ju inte att tillskriva eller avskriva EN sak.

Nej men man borde kunna se att tex visst typ av cancer är överrepresenterad inom vissa grupper, tex diabetiker eller liknande.