Visa fullständig version : Jag har blivit sviken, trampad på, förråd - skiter i allt!!
Nu är det så att jag har fått reda på en jävla massa skit när det gäller mitt förhållande med min flickvän. Innan jag träffade henne så hade jag mitt första förhållande med en annan tjej, som sedan slutade ganska abrupt efter ungefär 1år och där jag ville vara vänner men var alldeles för mycket på henne enligt henne själv. Jag visste inte hur man skulle betee sig direkt utan jag var ju van vid att vi pratade mycket och sånt. Dessutom kom det fram efteråt att hon varit otrogen med en annan kille innan hon dumpade mig och tdligen så hade dem också "typ varit ihop" dvs. hållit handen i skolan och liknande i ungefär en vecka.
Iaf, hon dumpade mig och jag var helt förstörd - jag gillade verkligen henne.
Sedan träffade jag min "nuvarande" tjej. Vi började snacka genom Lunarstorm (likaså med min förra, ganska patetiskt jag vet men detta var länge sedan) och sedan träffades vi. Jag gillade verkligen henne och hon gillade mig och först ansåg vi att vi bara var kompisar, men det var nog mest något man sa när föräldrar och andra var i närheten. Första gången vi träffades så följde jag henne hem och utanför hennes mosters hus så pussades/kysstes vi. Det var helt underbart. Sedan kom jag hem till henne några dagar senare (om jag inte missminner mig) och vi skulle dela säng den natten, det var hennes idé. Jag var nervös som fan som alltid men det slutade med att vi hade sex i säkert 5timmar, helt sanslöst.
Senare iaf så blev vi ju ett par då, vi brukar räkna att vi blev det den helgen innan vi började 1:an på gymnasiet - då vi hade sex.
Jag har alltid älskat henne och ofta känt att jag inte kunnat förstå att hon varit min tjej. Vi har aldrig bråkat! Som mest har man gnabbat om någon i någon minut men sen utan att behöva anstränga oss har vi alltid släppt det och allt blivit bra. Väldigt flexibelt förhållande, aldrig några krav att vi ska höras av vissa tidpunkter eller ses vissa dagar Vi har alltid anpassat oss beroende på hur vår situation ser ut just då.
Men sedan så började hon plugga på högskolan och jag fick ganska ofta uppleva och höra hur tufft det var, mycket tentor, mycket plugg - ja mycket allt. För lite mer än en vecka sedan hade vi inte pratat på ett litet tag och när jag sedan hörde av mig (jag jobbar lite på kvällarna så det är svårt ibland eftersom det är då hon oftast är hemma) så fick jag höra att hon trillat av sin kompis systers häst och skadat sig. Inte så allvarligt så hon fick åka till sjukhus, men hon har fortfarande ont i bla. benet. Detta hände en torsdag tror jag det var och det var tänkt att jag skulle ut till henne på lördagen, men vi kom fram till att det var bättre att hon vilade upp sig och tog det lugnt, inte mycket för mig att vara där då.
Efter där sen så pratade vi sällan och jag märkte att hon var väldigt kort i svaren och inte alls så "glad" som hon brukar. Men jag tänkte bara att det är väl skadan som gör sitt, jag vet själv som fått punktera lungor och annat.
Men sedan så hörde jag av mig i torsdags med SMS, eftersom jag visste att hon var i skolan. Hon fyllde nämligen 21år i fredags och jag tänkte höra hur hon hade det och när kalasen var och så. Hennes föräldrar är skilda så det skulle bli ett kalas på vardera håll på samma helg. Även då var hon väldigt kort i svaren och hon skrev inte "älskar dig, kyssar" eller något i den stilen som hon brukar. Jag tänkte att det var inte så stor grej eftersom hon kanske bara hade bråttom och jag vet ju att hon älskar mig. Sedan pratade vi lite och jag frågade om det var något, för hon verkade så konstig.
Då berättade hon att det hänt mycket på senare tid och att hon behövt tänka.
DIREKT så fick jag den här familjära klumpen i magen och tänkte att det nog gällde mig, eftersom jag varit så taskig och inte hört av mig på sistone. Så jag frågade vad det gällde.. hon svarade att det gällde mig och att hon kände att hennes känslor för mig har förändrats..
Jag ringde upp henne så fort som möjligt och vi pratade om allt möjligt.
Hon berättade att skolan kändes bara tuffare och tuffare och att hon knappt ens hade tid för att träffa sin familj längre, än mindre sina vänner. Jag förklarade för henne att om hon tycker att vi ses "för mycket" så kan vi liksom dra ner på det - jag är glad bara jag får träffa henne någon gång i veckan och umgås med henne, man behöver inte hålla varandra sällskap i 3dagar och inte göra ett skit. Sedan sa hon i något sammanhang att jag inte behövde komma på kalasen varken på fredagen eller söndagen.. Detta knäckte mig ganska mycket, men jag försökte att inte visa det. Vi bestämde att vi skulle ses hos mig på fredagen innan kalaset.
När vi sedan sågs på fredagen så hade jag knappt kunnat äta, träna, sova, leva alls för jag mådde så jävla ruttet. Jag kände att jag visste inte ens om hon redan dumpat mig eller vad fan som var. Alla jävla tankar bara snurrade om allt möjligt.
Hon var jävligt glad på fredagen, hon var verkligen sig själv. Vi pratade om allt utom vårat förhållande i stort sett och det kändes verkligen som vanligt. Det skulle bara blivit ett snabbis-besök men hon stannade över en timme och det kändes kanon. Innan hon åkte så kysstes vi tom och hon sa att vi skulle höras av.
Sedan däremellan så hörde jag inte av henne förrän på lördagen innan hon skulle till en gammal kompis. Hon var återigen fåordig och konstig. Vi skulle höras senare sa hon men det slutade med att jag fick skicka SMS innan jag skulle sova då jag inte klarade vara uppe längre. Hela lördagen var som ett långt jävla helvete. Sedan lovade hon att vi skulle höras av på söndagen när hon vaknat. Hon SMS:ade mig först när hon kommit till sin mamma för kalaset och frågade om vi skulle träffas och prata. Jag sa självklart ja, då jag ansåg att vi verkligen behöver snacka. Söndagen fortsatte vara skit och jag bara räknade timmarna, tills slut så var klockan tio över sju och jag gick då vi skulle mötas halv åtta vid en skola...
Vi möttes där, bägge var tidigare än vad vi bestämt. Vi satte oss och pratade och redan efter en kort stund klämmer hon ur sig att hon tycker att hennes känslor för mig är på en kompis nivå - inte mer än så.
Jag förklarar för henne att det är ju skitbra att vi även kan känna att vi inte bara är ihop utan även kompisar, men hon verkar inte hålla med. Vi pratar fram och tillbaka om allt från allmänna saker till förhållandet. I slutet känner jag att jag är beredd att försöka, vi har ju för fan trots allt varit ihop i 5år! Det går inte över på en dag, även om hon sa att hon känt såhär för mig i typ en veckas tid.
Sedan började vi vandra iväg lite och hon var på väg hemåt, då vi stannade. Jag såg på henne, då hon hängde över en bom att något var fel. Hon bara hängde där över den och tittade i marken. Då sa hon något i stil med att det var något mer, något jag nog inte ville höra. Jag sa åt henne att titta på mig och berätta. Då kläcker hon ur sig det, det är NÅGON ANNAN.
Jag blir flyförbannad och ledsen samtidigt men försöker att inte visa det. Jag frågar henne om hon skojar, men det gör hon inte. Jag frågar var hon hittat honom och hon säger i sin klass på högskolan. Jag skämtar och frågar om det är hennes klasskompis V som hon pratat mycket om. Hon bekräftar det och jag kan fan inte tro mina öron! Hon har ofta pratat om V men jag har bara tyckt det varit kul att hon hittat sig en ny bra kompis. V är dessutom 30år (min tjej tycker inte om äldre killar?!) och har barn (hon säger ofta att hon inte tycker om barn heller, va fan?!)
Jag kan verkligen inte fatta det.. Jag frågar om dem gjort något och hon berättat att dem för typ en vecka sedan sett en film och att det slutade med att dem pussades och sedan hånglade! Jag förklarar att jag förstår att man kan göra dumma saker och så när allt är så jobbigt och deppigt men hon kontrar med att det kändes helt rätt. Om det inte vart det så hade hon inte velat och känt skit efteråt, men hon gillade verkligen det. Hon berättar sedan att hon har känslor för honom, mer än kompisar och jag kan inte hålla tillbaka tårarna. Jag trodde ALDRIG detta om min tjej som alltid varit så trogen och alltid berättat allt. Hon går helt emot sina egna principer och jag kan inte bara fatta det. Jag vill förlåta henne då dem ändå inte gått så långt som sex, men sen tänker jag efter och inser att dem skulle inte ens gått så långt.
V är tydligen intresserad av min tjej och vill ha henne, det har han sagt.
De jävlen vet att hon har kille men det verkar inte röra honom! Han är själv gift men ligger i skilsmässa, men den är fortfarande inte klar.
HUR FAN KAN MAN GÖRA SÅ MOT NÅGON?!
Den jävlen ska ta mig fan få sona för detta, han är ett jävla svin. MAN GÖR INTE SÅ!!!!
Jag mådde verkligen skit och för första gången någonsin så gick jag i självmordstankar. Vi kom överens om att hon skulle få fundera på saken, men jag klargjorde att jag inte vill gå och vänta i flera veckor och sedan upptäcka att hon är med V istället. Hon ska höra av sig idag, men jag vet redan utgången.
Hon berättade igår att hon kan inte tvinga fram känslorna för mig och att hon har känslor för V men inte vet om hon vill vara med honom heller. Jag frågade om hon var beredd att åtminstonde försöka på vårt förhållande, det tar ju inte slut bara sådär över en natt efter 5 skitbra år.. Så nu får jag veta senare idag och jag mår mer skit än vanligt. Jag har nog sovit typ 4timmar inatt.
Jag vet fan inte vad jag ska göra! Jag känner det att jag kan inte gå ifrån vårat förhållande och bara vara vänner, speciellt inte efter vad V har gjort med min tjej. Jag skiter just nu iallt, ska bara ta mig till gymmet för att få tiden och gå. Jag är ledsen, förbannad, gråtfärdig och jag vet inte alls.. Allt är bara skit och jag klarar inte mera, jag gör verkligen inte det. Är det så att hon inte vill vara ihop med mig längre så ska V få söta. Ohja, fan vad han ska få sota.. JAG HATAR HONOM!!!!!
Avundsjuk?
Tråkigt att det tog slut på det viset, men inget håller för evigt. Kanske bra att du slapp undan en tjej som ljög och inte vågade säga sanningen..
Just den här reflexen att man blir förbannad på den andra parten när någon är otrogen är ganska märklig egentligen. Det är din fd flickvän som har ansvar för sina egna handlingar, det är hon som var ihop med dig när det här hände.
Killen i fråga har inget som helst ansvar (mer än moralisk typ bro-code?) gentemot dig. Vissa människor tycker inte att de har ansvar för att hålla sig ur andras förhållanden, att ansvaret ligger på de som är i förhållandet.
Jag tänker mig att du är kanske 21-22? Jag förstår att det är asjobbigt just nu, men det går över. Ägna dig åt positiva saker istället för att gå runt och planera hämnd på någon jeppe du inte ens känner. Träna, umgås med polarna etc.
Jag har själv varit med om liknande två gånger. Fast då har det inte varit kallt utan tjejen jag hade i förhållandet spelade på som vanligt och ville fortfarande vara ihop med mig. Vad är det för flickvän som drar i dig och vill kolla på vigselringar, pratar om att man ska skaffa barn och gifta sig, samtidigt som dom är otrogna mot en?
Att vara vän med henne kommer bara bli jobbigt för dig. Träffa polarna så mycket du kan och hitta på saker. Försök hitta nya mål.
Det kommer att vara jobbigt som fan i några veckor/månader, men sedan går det över. Har själv haft förhållanden som jag trodde var oumbärliga och där man hördes/sågs varje dag i 4-5 år. När det tar slut så spelar det liksom ingen roll...
Ignatius72
2010-04-19, 08:58
Släpp killen, det är inte hans ansvar utan din fd flickvän. På det stora hela så är det bara att gilla läget, bryta ihop och komma igen. Som Hultman skriver så kommer det vara jobbigt under ett antal veckor/månader men sen kommer du över det.
Nelson81
2010-04-19, 09:00
cliffnotes?
shut teh face
2010-04-19, 09:07
Tråkigt att höra, synd att hon inte kunde göra slut innan hon skulle "kolla gräset på andra sidan", men sådär är ju de flesta människorna idag..
Snälla, jag behöver inga uppkäftiga kommentarer nu som "avundsjuk?"
Jag behöver skriva av mig känner jag men det är så jävla svårt nu. Vi har dessutom varit förlovade i typ 2år och jag trodde det betydde något, jag väntade med dte då jag aldrig varit förlovad förut. Jag vet inte vad jag ska göra, jag vill bara ge upp deffen, träningen, jobbet.. ALLT.
Jag pallar fan inte och saker som "det löser sig" funkar inte nu. Tack iaf för alla som försökt stötta men allt är verkligen skit nu. Jag kan inte sluta anklaga V, för i min värld så gör man inte så. MAN GÖR FAN INTE SÅ.
Snälla, jag behöver inga uppkäftiga kommentarer nu som "avundsjuk?"
Jag behöver skriva av mig känner jag men det är så jävla svårt nu. Vi har dessutom varit förlovade i typ 2år och jag trodde det betydde något, jag väntade med dte då jag aldrig varit förlovad förut. Jag vet inte vad jag ska göra, jag vill bara ge upp deffen, träningen, jobbet.. ALLT.
Jag pallar fan inte och saker som "det löser sig" funkar inte nu. Tack iaf för alla som försökt stötta men allt är verkligen skit nu. Jag kan inte sluta anklaga V, för i min värld så gör man inte så. MAN GÖR FAN INTE SÅ.
DET ÄR SOMMAR SNART. Kör på med deffen och var singel under årets skönaste singelmånader! Nyp nytt, odla skägg, bränn en bäver och segla på en flotte. Allt är möjligt.
DET ÄR SOMMAR SNART. Kör på med deffen och var singel under årets skönaste singelmånader! Nyp nytt, odla skägg, bränn en bäver och segla på en flotte. Allt är möjligt.
Jag vill inte vara singel, jag funkar inte så. Jag vet inte ett jävla skit och ingen vill ha mig ändå. Märklig är nog ett bra ord för att beskriva mig. Jag vill fan inte nypa nått, skägg har jag så det räcker och blir över och jag hatar segling.
Du torde finna många bra förslag och svar i Gabbers tråd.
Du torde finna många bra förslag och svar i Gabbers tråd.
jag har läst Gabbers tråd sedan tidigare och jag har aldrig kunnat fatta att jag själv skulle hamna i en sådan sits, även om hans är jävligt mycket värre. Dock vill jag inte påverkas och leva ut all skit jag tänker just nu.. Jag vet inte allt jag vill men det kommer fan inte sluta bra
jag har läst Gabbers tråd sedan tidigare och jag har aldrig kunnat fatta att jag själv skulle hamna i en sådan sits, även om hans är jävligt mycket värre. Dock vill jag inte påverkas och leva ut all skit jag tänker just nu.. Jag vet inte allt jag vill men det kommer fan inte sluta bra
Ärligt talat finns det många bra tips där hur man går vidare och hur man ska tänka på annat osv. Tråkigt det som hänt dig! :/
Ärligt talat finns det många bra tips där hur man går vidare och hur man ska tänka på annat osv. Tråkigt det som hänt dig! :/
Jag kan inte fatta det att hon bara vänt tvärt och dessutom inte verkar må dåligt över det. Jag mår skit men hon mår bra, hur kan det vara rättvist? visst jag vill henne såklart väl men jag kan inte vara kompis med henne, jag känner det redan nu, men samtidigt vill jag inte att hon ska försvinna. hon betyder så jävla mycket för mig och vore det inte för det här med V så kanske...men just nu hatar jag den fan och vill att han ska LIDA.
jogustaf
2010-04-19, 09:23
Välkommen till verkligheten. Förhållanden tar slut och man får leva med det.
Att vara vänner efter ett förhållande är en myt. Visst kan man försöka vara vänner men man fattar snart att man inte mår bra av att ses och bli mer ledsen och eventuellt förbannad på tidigare partners nya förhållande.
Du ska heller inte göra något varken mot flickvän eller ny pojkvän.
Se framåt, träffa kompisar och sitt framförallt inte hemma och sura.
Välkommen till verkligheten. Förhållanden tar slut och man får leva med det.
Att vara vänner efter ett förhållande är en myt. Visst kan man försöka vara vänner men man fattar snart att man inte mår bra av att ses och bli mer ledsen och eventuellt förbannad på tidigare partners nya förhållande.
Du ska heller inte göra något varken mot flickvän eller ny pojkvän.
Se framåt, träffa kompisar och sitt framförallt inte hemma och sura.
Visst tar vissa slut men det känns inte som någon tröst när det inte kunnat bli bättre.. äntligen hade jag funnit någon, utan att leta, som förstod mig och fick mig att må bra. vi har gått igenom skitmycket tillsammans och jag älskar verkligen henne... men hela den här V-grejen är bara skit, cvore det inte för den så hade det varit illa men inte skit som det är nu.
jag skulle aldrig göra något emot min "flickvän" oavsett vad
Just nu känns det såklart helt fruktansvärt och man tror att smärtan aldrig kommer gå över men det är inte så, snabbare än vad du någonsin tror kommer du få perspektiv på det hela och gå vidare. Vet att det inte är någon tröst att höra det, men det är faktiskt sant och ju fortare det går upp för dig desto bättre.
Ge inte upp ditt liv, dina vanliga rutiner med mat, jobb, träning, deff eller vad du nu håller på med är dina bästa vänner (förutom dina riktiga bästa vänner såklart). Förträng inte känslorna, men gräv heller inte ned dig i en grop av bitterhet och självömkan, det gör bara processen längre.
Skit i honom, visst, man kan argumentera om det är tvivelaktigt moraliskt att hångla med någon annans tjej, men i slutändan är det hennes ansvar, inte hans. Hon hade ett "avtal" med dig om trohet, han har aldrig ens träffat dig och kommer troligen aldrig att göra.
Lycka till!
Alla hanterar en sån situation annorlunda. För mig hjälper det att dissa tjejen fullständigt. Bara glömma förhållandet och aldrig mer se henne. Att försöka vara vänner funkar aldrig när man blivit så sviken, då kommer det ta längre tid för dig innan du mår bättre igen.
Det bästa rådet jag kan ge dig är att hålla dig sysselsatt. Träffa vänner och träna! Men använd sunt förnuft. För mycket träning (pga ilska) i samband med för lite sömn kommer också förvärra situationen.
Jag vet att det inte hjälper att höra det, men det kommer ordna sig. Du kommer kunna gå vidare så småningom och lägga det här bakom dig.
Att vara vänner efter ett förhållande är en myt. Visst kan man försöka vara vänner men man fattar snart att man inte mår bra av att ses och bli mer ledsen och eventuellt förbannad på tidigare partners nya förhållande.
Håller med om allt du skriver förutom detta, är själv mycket nära vän med två ex, som dessutom är vänner med varandra (kände inte varandra tidigare men har träffats genom mig). Har dessutom sporadisk kontakt med två andra ex. Alla dessa förhållanden har varat i flera år.
Att bli kompisar igen är fullt möjligt, men det är en smärtsam process som kräver massor av arbete från båda sidor. Vinsten är att man har fått en nära vän för livet som känner en otroligt bra och det kan i vissa fall (men verkligen inte i alla) vara värt den tunga vägen fram till dess.
Just nu känns det såklart helt fruktansvärt och man tror att smärtan aldrig kommer gå över men det är inte så, snabbare än vad du någonsin tror kommer du få perspektiv på det hela och gå vidare. Vet att det inte är någon tröst att höra det, men det är faktiskt sant och ju fortare det går upp för dig desto bättre.
Ge inte upp ditt liv, dina vanliga rutiner med mat, jobb, träning, deff eller vad du nu håller på med är dina bästa vänner (förutom dina riktiga bästa vänner såklart). Förträng inte känslorna, men gräv heller inte ned dig i en grop av bitterhet och självömkan, det gör bara processen längre.
Skit i honom, visst, man kan argumentera om det är tvivelaktigt moraliskt att hångla med någon annans tjej, men i slutändan är det hennes ansvar, inte hans. Hon hade ett "avtal" med dig om trohet, han har aldrig ens träffat dig och kommer troligen aldrig att göra.
Lycka till!
Jag försöker verkligen, även om det inte verkar så.. Jag har inte slarvat med deffen men varje tugga är skitsvår att få ner och jag har inte spytt som jag gjorde efter mitt förra förhållande. Jag försöker fungera men det är skitsvårt.. Ska till gymmet strax men det är tungt innan jag ens börjat lyfta och det känns som att jag ska bryta ihop när som. Det är så jävla mycket nu och det känns verkligen piss. Hon påstår att henes familj och vänner fortfarande kan vara med mig men det funkar inte så.. Det gör verkligen inte det. Jag kan inte sitta hos hennes mor och klippa mig, vi har inget att prata om. Skulle hon dessutom komma hem med den jävla 30-åringen så skulle jag bli flyförbannad.
Ja, jag vill bara att någon mer ska få lida lika mycket som jag gör men jag vet inte hur.. Jag skulle ALDRIG skada "min tjej" och jag vill ju trots allt innerst inne att hon ska må bra. Men jag tycker att hon ska inte göra såhär när vi varit ihop så länge och jag alltid kunnat lita på henne. Sex vore droppen, men nu när det var hångel så känns det jävligt fel men ändå inte som sex.. Men jag vet inte vad jag vill just nu.
Jag vill snacka med den där jävla V men jag känner att det kommer sluta illa - ibland känns det tom. bra att kanske få komma bort lite från allt.
Att bli kompisar igen är fullt möjligt, men det är en smärtsam process som kräver massor av arbete från båda sidor. Vinsten är att man har fått en nära vän för livet som känner en otroligt bra och det kan i vissa fall (men verkligen inte i alla) vara värt den tunga vägen fram till dess.
Är mitt uppe i en sån "process" nu.. det är tungt, men hoppas att det är värt det. Som du säger, man kan ju verkligen få en mycket nära vän som i princip vet allt om en.
Håller med om allt du skriver förutom detta, är själv mycket nära vän med två ex, som dessutom är vänner med varandra (kände inte varandra tidigare men har träffats genom mig). Har dessutom sporadisk kontakt med två andra ex. Alla dessa förhållanden har varat i flera år.
Att bli kompisar igen är fullt möjligt, men det är en smärtsam process som kräver massor av arbete från båda sidor. Vinsten är att man har fått en nära vän för livet som känner en otroligt bra och det kan i vissa fall (men verkligen inte i alla) vara värt den tunga vägen fram till dess.
men känns det inte jävligt konstigt då iaf i början att ni inte längre gör dom sakerna som ett par gör? det känns liksom så jävla förvirrat, typ som att ändra något man alltid gjort. jag kan inte tänka mig det. jag vet att jag dessutom kommer uppfattas som efterhängsen av henne, jag kommer ju vilja ha kontakt och så som vanligt med det funkar ju inte.
men känns det inte jävligt konstigt då iaf i början att ni inte längre gör dom sakerna som ett par gör? det känns liksom så jävla förvirrat, typ som att ändra något man alltid gjort. jag kan inte tänka mig det. jag vet att jag dessutom kommer uppfattas som efterhängsen av henne, jag kommer ju vilja ha kontakt och så som vanligt med det funkar ju inte.
HÖR INTE AV DIG! Släpp henne, du kommer att komma över henne och hitta någon ny. Ja, jag vet att det är jobbigt men att vara en efterhängsen jävel kommer bara att göra dig än mer illa. Släpp nu allt och satsa på ditt liv, du kommer inte ångra dig.
Du behöver inte besluta något alls om framtiden nu. Du behöver koncentrera dig på att inte ätas upp av destruktiva tankar och sorg. Var ledsen, det får man vara, och det ska man vara. Även om det inte känns så nu kommer du att må bättre om ett tag. Ta dig igenom dessa första dagar bara. Gör det du måste, och se framför allt till att inte göra saker du kommer ångra imorgon eller om en månad.
Det blir bättre.
Du behöver inte besluta något alls om framtiden nu. Du behöver koncentrera dig på att inte ätas upp av destruktiva tankar och sorg. Var ledsen, det får man vara, och det ska man vara. Även om det inte känns så nu kommer du att må bättre om ett tag. Ta dig igenom dessa första dagar bara. Gör det du måste, och se framför allt till att inte göra saker du kommer ångra imorgon eller om en månad.
Det blir bättre.
Tack Mini, det menar jag verkligen.
men känns det inte jävligt konstigt då iaf i början att ni inte längre gör dom sakerna som ett par gör? det känns liksom så jävla förvirrat, typ som att ändra något man alltid gjort. jag kan inte tänka mig det. jag vet att jag dessutom kommer uppfattas som efterhängsen av henne, jag kommer ju vilja ha kontakt och så som vanligt med det funkar ju inte.
Jo, det är askonstigt i början, kanske inget att fundera över just nu. Känns som om du först måste fatta vad som hänt och landa lite, sen kan man ju börja fundera på vad man vill göra med ett eventuellt vänskapsförhållande. Jag tycker det är helt klart bäst att bryta helt, ingen kontakt alls, först under en period tills båda har gått vidare lite.
Jo, det är askonstigt i början, kanske inget att fundera över just nu. Känns som om du först måste fatta vad som hänt och landa lite, sen kan man ju börja fundera på vad man vill göra med ett eventuellt vänskapsförhållande. Jag tycker det är helt klart bäst att bryta helt, ingen kontakt alls, först under en period tills båda har gått vidare lite.
men jag hatar det som sist när jag hade massa minnen och grejer som kort, telefonnummer, msnadress och annat. jag vill bara göra mig av med allt men jag pallar fan inte det. hon har angett namn som "ÄLSKLINGEN" på sitt mobilnummer och annat... jag har fortfarande ett kort från mitt ex och nu hittade jag häromdagen ett kort "brev" med en bild som jag fick utav "min tjej" innan vi blev ihop. jag kan inte bara göra mig av med allt men samtidigt känns det så jävla jobbigt och sjukt att behålla det.
shadowfire
2010-04-19, 11:45
+1 på hultman och o-wao, mer än så behövs egentligen inte ordas...
detta är inget unikt på något som helst sätt, särskilt inte i den åldern du/ni verkar befinna er i... då händer det mkt i livet och man utvecklas i raketfart, särskilt i skarvarna mellan grundskola/gymnasie och högskola/arbetsliv mm. Tråkigt för din del, men shit happens i relationer.
shadowfire
2010-04-19, 11:48
men jag hatar det som sist när jag hade massa minnen och grejer som kort, telefonnummer, msnadress och annat. jag vill bara göra mig av med allt men jag pallar fan inte det. hon har angett namn som "ÄLSKLINGEN" på sitt mobilnummer och annat... jag har fortfarande ett kort från mitt ex och nu hittade jag häromdagen ett kort "brev" med en bild som jag fick utav "min tjej" innan vi blev ihop. jag kan inte bara göra mig av med allt men samtidigt känns det så jävla jobbigt och sjukt att behålla det.
Det är bara o gilla läget, det ÄR slut, hon har känslor för någon annan - du måste ta ditt ansvar och slicka såren o gå vidare. Bara o stuva undan allt du har hemma som påminner om exet och stoppa i en kartong. Om ett halvår avgör du om du vill ha kvar det eller bränna skiten, men tills dess så kan det vara värt o spara i en låda eller vad som. Att bara försöka vara vänner i ett sådant här läge är rätt kasst enligt mig, möjligen om ett halvår eller ett år kanske då känslorna svalnat och båda har gått vidare. Tills dess är det bara o kapa o bryta allt.
Och för övrigt - klart som fan att de har legat. Inbilla dig inga barnsagor.
Och för övrigt - klart som fan att de har legat. Inbilla dig inga barnsagor.
Hur hjälper den här kommentaren TS?
Vart i din situation precis. Tjejer funkar så, man tror att den raraste sötaste lilla jänta som är alldeles underbar och alltid varit trogen aldrig skulle göra en illa. Men se där, när man minst av allt anar det så smäller det till, kniven i ryggen och man fattar ingenting, för den söta tjejen är plötsligt en huggande jävla kobra. Har i alla fall fått mig att inte kunna lita på tjejer, finns inget dem kan göra för att övertyga en om att dem inte är sånna.
Och för övrigt - klart som fan att de har legat. Inbilla dig inga barnsagor.
Det var väl jävligt onödigt. Inte alls säkert att det är så.
Vart i din situation precis. Tjejer funkar så, man tror att den raraste sötaste lilla jänta som är alldeles underbar och alltid varit trogen aldrig skulle göra en illa. Men se där, när man minst av allt anar det så smäller det till, kniven i ryggen och man fattar ingenting, för den söta tjejen är plötsligt en huggande jävla kobra. Har i alla fall fått mig att inte kunna lita på tjejer, finns inget dem kan göra för att övertyga en om att dem inte är sånna.
True story. Men jar har svårt att tro att killar är bättre.
Vilket förråd? :thefinger
True story. Men jar har svårt att tro att killar är bättre.
Tror jag med. Fast jag dejtar inte killar så jag har inte fått uppleva det. :D
Hur hjälper den här kommentaren TS?
Att kanske se mer nyktert på saken. Nu tolkade jag det som han går och väntar på henne "för att de hade ju ändå inte legat med honom".
Tror det ändå är en viktig aspekt att förlika sig med, för ponera nu att hon kommer tillbaka så är det garanterat en klassisk fråga som kan bli en följetong och ond spiral.
Måste allt man skriver hjälpa, enligt den välkända definitionen "att hjälpa" i hjärtefrågor?, honom?
shadowfire
2010-04-19, 12:07
Vart i din situation precis. Tjejer funkar så, man tror att den raraste sötaste lilla jänta som är alldeles underbar och alltid varit trogen aldrig skulle göra en illa. Men se där, när man minst av allt anar det så smäller det till, kniven i ryggen och man fattar ingenting, för den söta tjejen är plötsligt en huggande jävla kobra. Har i alla fall fått mig att inte kunna lita på tjejer, finns inget dem kan göra för att övertyga en om att dem inte är sånna.
Nja, inte dra alla över en kam nu, det får dig bara o verka bitter. Det hjälper inte heller TS speciellt mkt. :)
Tjejer är bra varelser de också, men så här fungerar relationer och det händer dagligen att känslor svalnar, man träffar någon ny som man passar bättre ihop med eller att man träffar någon ny som man tror man passar bättre ihop med (gräset grönare på andra sidan osv).
Vill man moralpredika så kan man ifrågasätta både exflickvännen och den nye killens agerande, men det hjälper inte heller TS och gör ingen lyckligare. Se till att gråta ut riktigt, nyttja träningen som en hjälp med att hantera energierna och känslorna och sedan är det dags o blicka framåt.
Att kanske se mer nyktert på saken. Nu tolkade jag det som han går och väntar på henne "för att de hade ju ändå inte legat med honom".
Tror det ändå är en viktig aspekt att förlika sig med, för ponera nu att hon kommer tillbaka så är det garanterat en klassisk fråga som kan bli en följetong och ond spiral.
Måste allt man skriver hjälpa, enligt den välkända definitionen "att hjälpa" i hjärtefrågor?, honom?
Jag vet inte om jag klassar att han fortfarande älskar henne en dag efter att han fått veta som att han väntar. Att se nyktert på saker har man tid att göra efter att paniken lagt sig. Att du vet att de legat med varandra är inget att förlika sig med alls. Det kan ha hänt, men det måste inte ha gjort det.
Jag tycker att man ska försöka tillföra något i en tråd skapad av en ledsen kille. Vad menar du att man annars ska göra i tråden? Det finns väl en uppsjö andra trådar att skriva i om man har ett behov av att trycka på random tangenter?
Jag tycker att man ska försöka tillföra något i en tråd skapad av en ledsen kille. Vad menar du att man annars ska göra i tråden? Det finns väl en uppsjö andra trådar att skriva i om man har ett behov av att trycka på random tangenter?
Ja, det får du tycka.
Du definierar ju vad som är "att hjälpa en ledsen kille", utifrån ditt sätt att se på det. Jag kan väl tycka att jag hjälper honom på mitt sätt.
Likväl som jag får tycka att du ska sluta agera som om du sitter på en bestämmanderätt över vad som är acceptabelt att tycka, och vad som anses vara en acceptabel hjälp, i den här tråden.
Langster
2010-04-19, 12:28
Häpp hopp, så kan det gå.
Jag förstår verkligen att du känner dig krossad nu, men sådant är livet. Gör dig själv en tjänst nu och bli starkare i dig själv, när du klarar att vara singel - eller rättare sagt, när du föredrar att vara singel - då är du redo för ett förhållande.
Det är bara att försöka inse att hon inte var speciell på något sätt, det finns inga speciella människor. Du är antagligen inte så jäkla märklig heller i det stora hela.
En sak bör du dock släppa på en gång. Hennes klasskompis, det är inte hans fel att det blev så här. Han kan inte LURA henne ifrån dig. Hon hade tröttnat/hittat något annat som verkade mer intressant för henne, så enkelt är det.
jag är med Jay-Z här, hon har förmodligen också legat med honom och hon har tydligt visat dig att du inte kan lita på henne..
undvik att träffa henne eller ha någon somhelst kontakt med henne, det finns massor med fina flickor därute som kan erbjuda dig minst lika mycket, hon kanske eventuellt kommer krypandes tillbaka och får du isåfall ta ställning då..
"Out of sight, out of mind"
Jens.Andersson
2010-04-19, 12:33
Jag ger henne och den nya killen ett halvår. Nej 4 månader förresten. När hon kommer till insikt med att han verkligen är för gammal för henne, att han har en unge som inte är hennes, att han har en ex-fru som gör livet surt för dem båda. Ja du står med trumf i hand i a f.
Nja, inte dra alla över en kam nu, det får dig bara o verka bitter. Det hjälper inte heller TS speciellt mkt. :)
Tjejer är bra varelser de också, men så här fungerar relationer och det händer dagligen att känslor svalnar, man träffar någon ny som man passar bättre ihop med eller att man träffar någon ny som man tror man passar bättre ihop med (gräset grönare på andra sidan osv).
Vill man moralpredika så kan man ifrågasätta både exflickvännen och den nye killens agerande, men det hjälper inte heller TS och gör ingen lyckligare. Se till att gråta ut riktigt, nyttja träningen som en hjälp med att hantera energierna och känslorna och sedan är det dags o blicka framåt.
Jag är bitter!
Får väl dock ändå säga att det är bra av din flickvän att hon berättade om detta för dig, och gjorde slut med dig, istället för att låta tiden gå och spela ett dubbelspel
Du definierar ju vad som är "att hjälpa en ledsen kille", utifrån ditt sätt att se på det. Jag kan väl tycka att jag hjälper honom på mitt sätt.
jag är med Jay-Z här, hon har förmodligen också legat med honom och hon har tydligt visat dig att du inte kan lita på henne..
Fattar inte vad ni tänker med. Det där är väl det sista han vill höra.
Jag ger henne och den nya killen ett halvår. Nej 4 månader förresten. När hon kommer till insikt med att han verkligen är för gammal för henne, att han har en unge som inte är hennes, att han har en ex-fru som gör livet surt för dem båda. Ja du står med trumf i hand i a f.
True, men han vill inte ha tillbaka tjejen ändå. Eller, han bör inte vilja ha tillbaka henne.
Jens.Andersson
2010-04-19, 12:51
True, men han vill inte ha tillbaka tjejen ändå. Eller, han bör inte vilja ha tillbaka henne.
Det tycker inte jag heller. Inte av den anledningen till att man inte kan förlåta, men hon verkar inte särskilt intresserad av förhållandet längre och det blir nog mest en fördröjning av uppbrottet. Om några år så kommer hon väl komma till en ny arbetsplats med massa nya spännande killar och man kan liksom inte ha ett koppel på sin tjej.
En sak bör du dock släppa på en gång. Hennes klasskompis, det är inte hans fel att det blev så här. Han kan inte LURA henne ifrån dig. Hon hade tröttnat/hittat något annat som verkade mer intressant för henne, så enkelt är det.
This! +1
Låter som om V borde få smaka på en knogmacka!
Och din f.d. flickvän likaså.
von huff
2010-04-19, 12:56
Vet V ens att du finns?Om han inte känner dig så bryr han nog inte om att hon du finns.Kanske hon har sagt att ni håller på att göra slut eller liknande?Det är din flickväns fel skulle jag säga, fast man kan ju alltid inte styra sina känslor heller...
Vet V ens att du finns?Om han inte känner dig så bryr han nog inte om att hon du finns.Kanske hon har sagt att ni håller på att göra slut eller liknande?Det är din flickväns fel skulle jag säga, fast man kan ju alltid inte styra sina känslor heller...
Ja tydligen visste han ju det..
Nu vet jag inte hurdan V är som kille, eller hur TS är.
Men jag tror den bästa taktiken för dem flesta killar vore att dissa tjejen och ventilera ilskan mot killen som hon varit otrogen med - för att sedan lägga allt bakom sig.
Ja, jag vill bara att någon mer ska få lida lika mycket som jag gör men jag vet inte hur.. Jag skulle ALDRIG skada "min tjej" och jag vill ju trots allt innerst inne att hon ska må bra. Men jag tycker att hon ska inte göra såhär när vi varit ihop så länge och jag alltid kunnat lita på henne. Sex vore droppen, men nu när det var hångel så känns det jävligt fel men ändå inte som sex.. Men jag vet inte vad jag vill just nu.
Jag vill snacka med den där jävla V men jag känner att det kommer sluta illa - ibland känns det tom. bra att kanske få komma bort lite från allt.Nej, det var fel av henne att inte göra slut före. Hon var otrogen. Ni har ju haft en lång tid ihop dock, 5 år, under hela gymnasiet och sedan in på högskolan också? Det är oerhört starkt att ta er förbi den tiden tillsammans utan att problem som dessa kommit, utan först nu. Det jag menar är att, såvida det inte är en Hollywoodfilm-relation, så kommer sådant här hända förr eller senare. Som du skrev: hon var endast med dig under hela (!) sin gymnasieperiod _samt_ nollningen och de första åren på högskolan. Det är starkt jobbat av dig.
Du skriver att du inte är sugen på deff längre, att andra saker känns meningslösa. Det är i sådana här stunder det är extra viktigt att vara sysselsatt, som exempelvis med träning, för att rensa tankarna. Jag menar, när du maxar i knäböj, tänker du då på henne? Nej, du tänker på att du helst inte vill dö. Hormonutsläppet/känslan efter ett sådant lyft och träningspass är enormt mäktigt. Ingen tid på dagen är jag så lycklig och självsäker som timmen efter ett träningspass.
Ja, du får ju inte ut något av att snacka med V, förutom innestängda känslor iofs. Hade nog föredragit att snacka med vänner om det istället för med honom, snacka om det behöver du ju göra ändå. Det bästa du kan göra nu måste vara att gå vidare och glömma henne, för hon kommer inte glömma dig, när ni var ihop så länge, utan kommer minnas de bästa sidorna av dig om du gör ett gott "sista intryck" och visar att du är en självständig och stark man istället för en efterhängsen och nedbruten kille.
Vart i din situation precis. Tjejer funkar så, man tror att den raraste sötaste lilla jänta som är alldeles underbar och alltid varit trogen aldrig skulle göra en illa. Men se där, när man minst av allt anar det så smäller det till, kniven i ryggen och man fattar ingenting, för den söta tjejen är plötsligt en huggande jävla kobra. Har i alla fall fått mig att inte kunna lita på tjejer, finns inget dem kan göra för att övertyga en om att dem inte är sånna.
japp, alla tjejer är onda rakt igenom och bara väntar på att såra oss ;)
Det bästa du kan göra nu måste vara att gå vidare och glömma henne, för hon kommer inte glömma dig, när ni var ihop så länge, utan kommer minnas de bästa sidorna av dig om du gör ett gott "sista intryck" och visar att du är en självständig och stark man istället för en efterhängsen och nedbruten kille.
Plus ett! Hon kommer ångra sig om några månader när hon märker att den där V inte var så rolig ändå. Hon gav dig 5 år av en anledning, få henne inte att ångra den tiden genom att vara efterhängsen och dryg.
Själv hade jag nog sett till att göra V:s liv ett helvete, men det är bara jag. Ingen tar sig friheten att hålla på med min tjej när de vet om att jag existerar. Samtidigt så är det nog inte särskilt konstruktivt och är nog inte särskilt viktigt om x antal år.
shadowfire
2010-04-19, 13:51
Ja tydligen visste han ju det..
Nu vet jag inte hurdan V är som kille, eller hur TS är.
Men jag tror den bästa taktiken för dem flesta killar vore att dissa tjejen och ventilera ilskan mot killen som hon varit otrogen med - för att sedan lägga allt bakom sig.
Talar du för dig och polarna på kåken nu när du säger den bästa taktiken?
De med din inställning är de som själva förr eller senare hamnar i samma sits och strular med en upptagen tjej och då låter det annorlunda i skällan. :)
Ingen vet ju faktiskt om V fick veta ngt om att tjejen var upptagen till en början. De kan ha börjat umgås som vänner och utvecklat känslor för varandra. Det kvittar, V har ingen som helst skuld i det hela. Det enda scenariot där V hade förtjänat spöstraff hade varit om V och TS hade haft någon form av relation med varandra, typ vänskap eller släkt.
Nelson81
2010-04-19, 13:57
Talar du för dig och polarna på kåken nu när du säger den bästa taktiken?
De med din inställning är de som själva förr eller senare hamnar i samma sits och strular med en upptagen tjej och då låter det annorlunda i skällan. :)
Ingen vet ju faktiskt om V fick veta ngt om att tjejen var upptagen till en början. De kan ha börjat umgås som vänner och utvecklat känslor för varandra. Det kvittar, V har ingen som helst skuld i det hela. Det enda scenariot där V hade förtjänat spöstraff hade varit om V och TS hade haft någon form av relation med varandra, typ vänskap eller släkt.
stort +1 på den, du är inte så dum som jense ser ut
filmjölk
2010-04-19, 14:25
Skaffa en ny tjej, en tjock och glad trevlig kristen tjej som gillar att baka bullar tex. Eller varför inte en fuskblondin med mycket smink och silikonbröst? En snygg bibliotekarie i för kort kjol? en tjej så svart att hon måste le för att synas om du släcker lampan? En förvirrad lesbian i killfrisyr och flanellskjorta?
Du är singel nu, gråt ut och gå vidare. När du är stabil igen, leta nytt om du har lust.
Du kan gotta dig åt att V förmodligen (jag vågar nästan garantera) kommer att vara precis i din sits om nåt år. Din ex hittar en ny igen (G? en kondylomsmittad banktjänsteman) och dumpar honom på samma sätt som du blev dumpad .
V har mycket väl vetat om mig, det vet jag med säkerhet. Att hon dessutom lovar dyrt och heligt att dem inte legat väljer jag att tro på. Hon blev väldigt upprörd när jag försökte få henne att säga annat, så jag tror henne. Men det är självklart inte bra för det.. Jag brukar ha rätt själv (ironiskt?) när det gäller förhållanden och framtid m.m. men nu kan jag inte agera ett jävla skit. Jag vet att det kommer antingen inte bli något mellan dem eller så blir det de och han tröttnar när det inte är någon jakt längre, eller av någon annan anledning så tar det slut. Jag spådde precis samma öde för min förra tjej och jag hade ack så rätt.
Men det är mycket nu och det är så jävla lätt att anklaga V. Som jag sa till min bästa kompis: Förlorar man en anhörig i en sjukdom så är det jävligt jobbigt osv. men skulle man istället förlora samma person pga. att denne tex. mördas - då är det så jävla mycket värre eftersom man har någon man kan anklaga.
Vore det så att känslan svalnat och inget mer då får jag ta det som en man även om det suger jävligt hårt. Men nu när V är med i bilden så är det så jävla lätt att anklaga honom och känna att han ska få sota för detta. Jag anser att ingen jävel ska jävlas med mig och det håller jag vid. Men ja, jag vet ingenting.. Hon skulle höra av sig idag men vi får väl se. Jag kan vara så svinig just nu så jag kan känna att det vore skönt om jag gett igen med samma medicin - men jag är inte sådan. Jag vet inte alls vad jag vill längre.. Jag var och tränade nyss men det var både segt och svårt.
Langster
2010-04-19, 14:33
Tror det är rätt sällsynt med folk som är med någon som är otrogen bara för att vara elak mot den som hon/han är otrogen emot.
Det är liksom inte så det funkar.
Tror det är rätt sällsynt med folk som är med någon som är otrogen bara för att vara elak mot den som hon/han är otrogen emot.
Det är liksom inte så det funkar.
jag förstod inte riktigt det där men jag antar att du menar att jag inte ska vara otrogen som hämnd? Det skulle aldrig falla mig in, man är bara så jävla schizofren nu så jag vet inte allt jag tänker..
Langster
2010-04-19, 14:37
jag förstod inte riktigt det där men jag antar att du menar att jag inte ska vara otrogen som hämnd? Det skulle aldrig falla mig in, man är bara så jävla schizofren nu så jag vet inte allt jag tänker..
Nej, jag menar att "V" inte tvingade din tjej att vara otrogen för att han ville vara elak mot dig.
Fan, man kan ju inte göra en polisutredning varje gång en tjej vill knula bara för att se hur hennes civilstatus ser ut för tillfället.
Det var HON som var otrogen, inte han.
Jag kan vara så svinig just nu så jag kan känna att det vore skönt om jag gett igen med samma medicin - men jag är inte sådan. Jag vet inte alls vad jag vill längre..
Försök att hålla huvudet högt och agera med sunt förnuft. Lätt att säga och göra saker som man inte stolt över i efterhand när man har fått ett annat perspektiv.
Varför är du så sur på V? Det är din flickvän som varit otrogen, inte han. Säg att du hade träffat världens drömtjej och ett tillfälle för fysisk kontakt hade uppenbarat sig. Hade du då tvärnekat ifall hon hade haft pojkvän? Även om både du och hon hade velat ha denna fysiska kontakt?
Skulle inte tro det va? Blir så less när jag hör killar som ska "slå sönder han som låg med min tjej". Det är för fan tjejen som ska ha skit (inte slå henne så klart), killen ligger inte med din tjej för att jävlas med dig.
Du behöver koncentrera dig på att inte ätas upp.
Så är det.
Det kommer att ta flera månader för dig att komma över det här, det viktiga är att ta dig ut och träffa andra människor och försöka tänka framåt. Eller prata med andra tjejer på nätet.
Det sämsta du kan göra är att stänga in dig själv i ditt hem och tycka synd om dig själv, been there done that, det funkar inte i längden. Ta nya tag och försök lägga det hela bakom dig. Glöm henne och tänk framåt.
Som sagt, även om det kanske inte verkar som det så vet jag innerst inne att d4et är min tjej som gjort "fel." Men det är svårt att inse det eftersom det är någon annan med i bilden. Det lär aldrig bli något med att "han ska få sota" men jag känner att jag måste prata av mig och jag är jävligt förvirrad.
Nu fick jag dock nyss som en jävla uppenbarelse och allt känns så jävla bra. Jag har insett att jag förtjänar bättre och jag vill inte ha en tjej som gör sådant. Plötsligt känner jag att jag har kontroll igen och jag mår inte dåligt, jag vill verkligen stå på mig gentemot henne sen och säga att hon inte förtjänar mig. Jag ångrar ingenting med henne, aldrig gjort, men jag vill inte ha det såhär. Jag hoppas bara att denna konstiga "adrenalinkick" sitter i och inte försvinner framåt kvällen, jag vill verkligen vara stark nu och visa att det är jag som bestämmer över mig själv, inte mitt psyke, kropp eller något annat.
Många inlägg i denna tråden lyser igenom med ungdomlig odödlighet. Bästa tipset man kan ge i sådana här situationer är att, som tidigare nämnt, bryta ihop och gå vidare.
Att börja fundera på någon hämndaktion ala gansterstyle som några verkar vilja få att framstå som en god idé gynnar ingen, och framför allt inte dig själv. Släpp det, hur svårt det än må vara. Acceptera att långt ifrån alla har samma moraliska principer som dig själv, och oavsett vad du själv gör så kan du inte påverka vad andra väljer att göra.
Fram till den dagen du får ett barn finns det ett gyllene idiom "Look out for number one".
Hoppas kommande dagar inte blir allt för jävliga för dig. Livet går vidare.
Som sagt, även om det kanske inte verkar som det så vet jag innerst inne att d4et är min tjej som gjort "fel." Men det är svårt att inse det eftersom det är någon annan med i bilden. Det lär aldrig bli något med att "han ska få sota" men jag känner att jag måste prata av mig och jag är jävligt förvirrad.
Nu fick jag dock nyss som en jävla uppenbarelse och allt känns så jävla bra. Jag har insett att jag förtjänar bättre och jag vill inte ha en tjej som gör sådant. Plötsligt känner jag att jag har kontroll igen och jag mår inte dåligt, jag vill verkligen stå på mig gentemot henne sen och säga att hon inte förtjänar mig. Jag ångrar ingenting med henne, aldrig gjort, men jag vill inte ha det såhär. Jag hoppas bara att denna konstiga "adrenalinkick" sitter i och inte försvinner framåt kvällen, jag vill verkligen vara stark nu och visa att det är jag som bestämmer över mig själv, inte mitt psyke, kropp eller något annat.
Utnytja det och ta dig ut och inse att det finns en massa tjejer, kanske tom mycket bättre än din fd. Du kommer att få återfall och tänka negativt det är bara naturligt, då måste man lära sig tänka på annat och rikta in sig på att gå vidare. Det går upp och ned. Men saker och ting blir bättre av att du träffar nya tjejer..
Fram till den dagen du får ett barn finns det ett gyllene idiom "Look out for number one".
Tragiskt men sant :/
Talar du för dig och polarna på kåken nu när du säger den bästa taktiken?
De med din inställning är de som själva förr eller senare hamnar i samma sits och strular med en upptagen tjej och då låter det annorlunda i skällan. :)
Ingen vet ju faktiskt om V fick veta ngt om att tjejen var upptagen till en början. De kan ha börjat umgås som vänner och utvecklat känslor för varandra. Det kvittar, V har ingen som helst skuld i det hela. Det enda scenariot där V hade förtjänat spöstraff hade varit om V och TS hade haft någon form av relation med varandra, typ vänskap eller släkt.
Nej, jag tror det är ganska vanligt förekommande i såna här situationer.
Även om felet mestadels är hennes, då hon låtit en annan person få göra så, så skulle ilskan inte minska för det.
Om personen skulle be om ursäkt och säga att denna inte visste att tjejen hade pojkvän osv, då skulle det gått att förlåta och bara hata tjejen. Men då V visste att hon hade pojkvän, medvetet gick in och började flörta med henne skulle jag som pojkvän kokat av ilska.
Och inte behöver man hamna i kåken direkt bara för man ger en annan person en utskällning i form av ett par knytnävar heller. Det är väl sånt man får ta. Vi är ju trotsallt människor med testosteron, och att då gå på en annans kvinna kan väcka en vrede som man helst vill ha utlopp för. Och efter man gjort sig av med den kan man iaf känna sig tillfredsställd att man gjort "rätt" för sig, och den andre fått betala priset.
Grottmännisko-nivå i all ära, ni får tycka precis hur olika ni vill. Men jag skulle vilja påstå att detta ändå är en ganska normal reaktion hos dem flesta män.
Jag var och tränade nyss men det var både segt och svårt.Är du arg, ledsen eller en kombination? När jag är ledsen över något försöker jag kanalisera det till ilska. När den förra är destruktiv, känns det mer som ilska är konstruktiv. Man får saker gjorda när man är arg och motiverad.
För att ta träningen som ett exempel. Om jag blir ledsen efter en tävling så vill jag bara lägga ner träningen och ge upp. Om jag blir arg efter en tävling vill jag träna som en roidad gorilla så mycket det bara går (då menar jag inte överdrivet många set så jag skadar mig, utan med ett mycket större fokus och mer pepp).
Nu fick jag dock nyss som en jävla uppenbarelse och allt känns så jävla bra. Jag har insett att jag förtjänar bättre och jag vill inte ha en tjej som gör sådant. Plötsligt känner jag att jag har kontroll igen och jag mår inte dåligt, jag vill verkligen stå på mig gentemot henne sen och säga att hon inte förtjänar mig. Jag ångrar ingenting med henne, aldrig gjort, men jag vill inte ha det såhär. Jag hoppas bara att denna konstiga "adrenalinkick" sitter i och inte försvinner framåt kvällen, jag vill verkligen vara stark nu och visa att det är jag som bestämmer över mig själv, inte mitt psyke, kropp eller något annat.Underbart!
Är du arg, ledsen eller en kombination? När jag är ledsen över något försöker jag kanalisera det till ilska. När den...
Jag pendlar som en tjej som har PMS eller är gravid, känns det som (tror jag vet hur dem är) Jag började paset förbannad och lassade på mer vikt en vanligt och pressade skiten ganska lätt, men sen framåt slutet kom ångesten och annat och den där "extra styrkan" försvann och jag slog inte precis några rekord.
Just nu på tal om träning så börjar jag bli sugen på att någon gång testa entra scenen. Jag har deffat i typ 10veckor nu och har runt 6veckor kvar och fått mycket positiva kommentarer och annat. Jag tror jag kan klara det, det vore verkligen en upplevelse, även om man hamnat sist. Men jag vet för lite om klasser och annat så man får se.. Men det är lite utav ett mål som jag kom och tänka på innan.
Verbatim
2010-04-19, 15:30
Mycket nonsens.
Hittade nyss en komedistrip som handlar om dig pirko.
http://www.explosm.net/db/files/Comics/Dave/comicterritorymarking2.png
Testo i all ära, men det går faktiskt att basera sina handlingar på tankar, och kanske även inse begränsningarna i att vifta nävarna så fort någon har förolämpat bästa vännen Heder.
Ont: Sådant händer, gör vad du behöver för att ta dig igenom det, och hör inte av dig till tjejen.
Hittade nyss en komedistrip som handlar om dig pirko.
http://www.explosm.net/db/files/Comics/Dave/comicterritorymarking2.png
Testo i all ära, men det går faktiskt att basera sina handlingar på tankar, och kanske även inse begränsningarna i att vifta nävarna så fort någon har förolämpat bästa vännen Heder.
Ont: Sådant händer, gör vad du behöver för att ta dig igenom det, och hör inte av dig till tjejen.
Haha, ditt AS!! Spottade/garvade nyss ut dregel över min nytvättade tröja.
Men det är lugnt! Menar inte att alla ska förstå detta. Och inte ska man slänga med labbarna i onödan, men vissa fall kan det ge en befriande känsla.
EDIT: I det där fallet visste ju dock killen inte om att tjejen hade pojkvän. Då är det enbart tjejens fel, killen är felfri.
Förstår inte hur V vill ha en tjej som är otrogen. Hur kommer han då kunna lita på att hon inte är otrogen mot honom i framtiden?
Det är klart du vill smälla honom. Det här kanske låter helt fel. Men hon var otrogen mot dig. Spotta henne i ansiktet och sedan knäpp V. Sedan försöker du glömma allt.
Ta inte åt mig av mina idiotiska tips. Det är dock bara att jag skulle kunna göra något liknande. Hur man reagerar på situationer är väldigt personligt. Men för mig skulle nog tipset jag gav till dig kännas bättre efter.
Vad du än gör, få dem och framstå som idioter.
shut teh face
2010-04-19, 15:43
Köp mask
http://3.bp.blogspot.com/_WMe6HITUOiw/RassdW5kdXI/AAAAAAAAABU/ZQ_JrCn6tIY/s320/v+for+vendetta+mask.bmp
Sen så flår du honom helt enkelt
shadowfire
2010-04-19, 15:52
...Men det är lugnt! Menar inte att alla ska förstå detta. Och inte ska man slänga med labbarna i onödan, men vissa fall kan det ge en befriande känsla.
Jag har aldrig hört talas om att någon tagit till nävarna, trots att likvärdiga scenarion har inträffat i min omgivning, så vettifan om det skulle vara "vanligt" som du säger. Möjligen om personen i fråga är allmänt våldsbenägen, i de kretsarna är det nog vanligt förekommande (därav min "catch my drift" om kåken). :smokin:
Personligen tycker jag det känns fegt att ge sig på V. Istället för att inse att det är tjejen som har gjort fel, så är det lättare att ta till nävarna o gå på grabben på någotvis. Pinsamt. Känns som en feg anledning till att få slåss bara.
Gymet o träning är ett utmärkt ställe att få ut agressioner på utan att sjunka till samma nivå som en ligist. :thumbup: Behåll stoltheten och håll fanan högt istället. Låt tjejen känna efteråt att hon gjort ett misstag då det är försent. Slåss du så bekräftar du bara för tjejen att hon gjorde rätt i att dumpa dig.
shut teh face
2010-04-19, 15:54
Låt tjejen känna efteråt att hon gjort ett misstag då det är försent
Just det är ju jobbigt, man vill vara i den situationen, men samtidigt vill man ju ha tillbaka tjejen så mycket att man också vill vara där av den anledningen, men man vet ju att det inte kommer gå.
Personligen tycker jag det känns fegt att ge sig på V. Istället för att inse att det är tjejen som har gjort fel, så är det lättare att ta till nävarna o gå på grabben på någotvis. Pinsamt. Känns som en feg anledning till att få slåss bara.
Det vore fegt att ge sig på honom, om han hade varit ovetande om Grotesks förhållande, men det var han tydligen inte. Tycker det är slugt, fegt och äckligt att gå in i någon annans förhållande och säga till hans flickvän att han vill bli tillsammans med henne osv. Man väntar tills hon blir ledig isf, man ger sig inte på någon annans kvinna sådär.
Tycker det är V som får skylla sig själv om han åker dit på några smällar. Han har varit grymt jävlig mot TS och kommer nog själv inse att det var han och hans kåta lilla penis som satte sig i den sits där han befinner sig ifall det skulle hända något sådant.
shadowfire
2010-04-19, 16:06
Det vore fegt att ge sig på honom, om han hade varit ovetande om Grotesks förhållande, men det var han tydligen inte. Tycker det är slugt, fegt och äckligt att gå in i någon annans förhållande och säga till hans flickvän att han vill bli tillsammans med henne osv. Man väntar tills hon blir ledig isf, man ger sig inte på någon annans kvinna sådär.
Tycker det är V som får skylla sig själv om han åker dit på några smällar. Han har varit grymt jävlig mot TS och kommer nog själv inse att det var han och hans kåta lilla penis som satte sig i den sits där han befinner sig ifall det skulle hända något sådant.
Det låter bra i teorin, men fungerar inte fullt lika bra i praktiken. Hade du gjort det om du träffat en underbar kvinna och efter ett par dater, så hade hon sagt att hon var upptagen? Hade du då sluta träffa henne helt?
Tänk om det är som så att det faktiskt är V som har bett henne ta detta med TS? Det kan vara så att han är den som faktiskt fick henne att ta sig mod till att göra något åt saken? Det vänder ju på steken till att V är en bra prick. Sådana saker förtäljer ju inte storyn.
Doctor Snuggles
2010-04-19, 16:08
V har mycket väl vetat om mig, det vet jag med säkerhet. Att hon dessutom lovar dyrt och heligt att dem inte legat väljer jag att tro på. Hon blev väldigt upprörd när jag försökte få henne att säga annat, så jag tror henne. Men det är självklart inte bra för det.. Jag brukar ha rätt själv (ironiskt?) när det gäller förhållanden och framtid m.m. men nu kan jag inte agera ett jävla skit. Jag vet att det kommer antingen inte bli något mellan dem eller så blir det de och han tröttnar när det inte är någon jakt längre, eller av någon annan anledning så tar det slut. Jag spådde precis samma öde för min förra tjej och jag hade ack så rätt.
Men det är mycket nu och det är så jävla lätt att anklaga V. Som jag sa till min bästa kompis: Förlorar man en anhörig i en sjukdom så är det jävligt jobbigt osv. men skulle man istället förlora samma person pga. att denne tex. mördas - då är det så jävla mycket värre eftersom man har någon man kan anklaga.
Vore det så att känslan svalnat och inget mer då får jag ta det som en man även om det suger jävligt hårt. Men nu när V är med i bilden så är det så jävla lätt att anklaga honom och känna att han ska få sota för detta. Jag anser att ingen jävel ska jävlas med mig och det håller jag vid. Men ja, jag vet ingenting.. Hon skulle höra av sig idag men vi får väl se. Jag kan vara så svinig just nu så jag kan känna att det vore skönt om jag gett igen med samma medicin - men jag är inte sådan. Jag vet inte alls vad jag vill längre.. Jag var och tränade nyss men det var både segt och svårt.
Någon jävel får ju jävlas med dig - din tjej. V känner inte dig, så varför skulle han bry sig? Bekymrar du dig om alla människor du inte träffat? Om du skulle "hämnas" på V - bryr du dig om hans familj och vänner som skulle lida av det?
Det låter bra i teorin, men fungerar inte fullt lika bra i praktiken. Hade du gjort det om du träffat en underbar kvinna och efter ett par dater, så hade hon sagt att hon var upptagen? Hade du då sluta träffa henne helt?
Tänk om det är som så att det faktiskt är V som har bett henne ta detta med TS? Det kan vara så att han är den som faktiskt fick henne att ta sig mod till att göra något åt saken? Det vänder ju på steken till att V är en bra prick. Sådana saker förtäljer ju inte storyn.
True that, true that..
Självklart kan det ju också vara så, då är det helt annorlunda.
Nu gick jag ju på spåret att V faktiskt varit en sliskig jävel, som gått och ringlat sig runt en annans kvinna.
Men det kan också vara så att V är världens avskum?
Att ha bra moral och värderingar är nyttigt, man ska inte döma någon innan man fått det klart för sig.
Förstår inte hur V vill ha en tjej som är otrogen. Hur kommer han då kunna lita på att hon inte är otrogen mot honom i framtiden? Det kan också vara så att han inte bryr sig. Alla har inte samma syn på otrohet. Han kan också vara kär och/eller naiv.
Hade du gjort det om du träffat en underbar kvinna och efter ett par dater, så hade hon sagt att hon var upptagen? Hade du då sluta träffa henne helt?
Ärligt talat, vem fan vill ha en tjej som är otrogen när man träffar henne? Inte jag i alla fall. Jag har förvisso varit med flera tjejer som varit otrogna med mig men skulle aldrig tänka tanken att inleda förhållande med någon av dom.
shadowfire
2010-04-19, 16:53
Ärligt talat, vem fan vill ha en tjej som är otrogen när man träffar henne? Inte jag i alla fall. Jag har förvisso varit med flera tjejer som varit otrogna med mig men skulle aldrig tänka tanken att inleda förhållande med någon av dom.
Håller med, jag hade inte velat ha en sådan kvinna.
Huvudet på spiken hultman, alltså, låt dem "förtjäna varandra". Perfekt straff.
Ärligt talat, vem fan vill ha en tjej som är otrogen när man träffar henne? Inte jag i alla fall. Jag har förvisso varit med flera tjejer som varit otrogna med mig men skulle aldrig tänka tanken att inleda förhållande med någon av dom.
Eller hur, +1.
Men tror dock V är av typen Don Juan, han är len i munnen men hans avsikt med kvinnan är smutsig.
Jag undrar ju vad man har för syn på tjejer om man tycker att en rimlig reaktion på otrohet är att spöa upp killen hon var otrogen med? Är tjejer viljelösa mähän utan förmåga att fatta egna beslut, som ligger med vem som helst som råkar komma förbi och föreslå det, eftersom de inte har förmågan att göra en avvägning eller säga nej? Öh ... kanske inte.
Det enda vettiga att göra i den här situationen är att inte göra något alls tills den första besvikelsen lagt sig. När man befinner sig i kränkt-mode vill man ofta göra saker som man får ångra sedan, om man verkställer dem.
Jag undrar ju vad man har för syn på tjejer om man tycker att en rimlig reaktion på otrohet är att spöa upp killen hon var otrogen med? Är tjejer viljelösa mähän utan förmåga att fatta egna beslut, som ligger med vem som helst som råkar komma förbi och föreslå det, eftersom de inte har förmågan att göra en avvägning eller säga nej? Öh ... kanske inte.
Det enda vettiga att göra i den här situationen är att inte göra något alls tills den första besvikelsen lagt sig. När man befinner sig i kränkt-mode vill man ofta göra saker som man får ångra sedan, om man verkställer dem.
Nej dem är inte viljelösa mähän men dem är kvinnor. Man slår inte kvinnor. Och känns bara onödigt att stå och gorma och skrika - då tycker jag man gör bort sig.
Det krävs två för att dansa tango. Om vi nu säger att V var med på noterna om att hon var upptagen, men sket i det så tycker jag han också får stå till svars som en man ibland bör.
Ironbabe
2010-04-19, 17:26
Han är själv gift men ligger i skilsmässa, men den är fortfarande inte klar.
HUR FAN KAN MAN GÖRA SÅ MOT NÅGON?!
Den jävlen ska ta mig fan få sona för detta, han är ett jävla svin. MAN GÖR INTE SÅ!!!!
Ärligt talat, vem fan vill ha en tjej som är otrogen när man träffar henne?
Jag vet inte ja men i mina ögon så verkar de förtjäna varandra..
Doctor Snuggles
2010-04-19, 17:31
Ärligt talat, vem fan vill ha en tjej som är otrogen när man träffar henne? Inte jag i alla fall. Jag har förvisso varit med flera tjejer som varit otrogna med mig men skulle aldrig tänka tanken att inleda förhållande med någon av dom.
Håller med, jag hade inte velat ha en sådan kvinna.
Huvudet på spiken hultman, alltså, låt dem "förtjäna varandra". Perfekt straff.
Välkomna till livet. Ni är båda tillräckligt gamla för att inse att det inte är så svart och vitt. Förhållanden kan vara slut länge innan det sker någon otrohet - där en eller båda parter bara "håller ut" för sakens skull, av vana eller rädsla eller annat. Visst bör man göra slut innan, men det är egentligen bara en semantisk skillnad - i båda fallen så är det huvudsakliga resultatet detsamma.
Ni vill vara ihop med personer som inte "bedrar", ok, fair enough - men på vilket sätt är det en garanti på att personen inte kommer vara otrogen eller göra slut eller bedra på annat sätt. Blir personen kär i en annan person och gör slut innan hon är med denne är ju resultatet dessutom detsamma, återigen.
shadowfire
2010-04-19, 17:59
... snuggles åsikt...
Håller inte med dig alls, men blir lite väl offtopic o börja diskutera det i denna tråd tror jag.
Doctor Snuggles
2010-04-19, 18:09
Håller inte med dig alls, men blir lite väl offtopic o börja diskutera det i denna tråd tror jag.
Eller kanske för att du inser att jag har rätt, och det går inte att argumentera emot? ;)
Nej dem är inte viljelösa mähän men dem är kvinnor. Man slår inte kvinnor. Och känns bara onödigt att stå och gorma och skrika - då tycker jag man gör bort sig.
Det krävs två för att dansa tango. Om vi nu säger att V var med på noterna om att hon var upptagen, men sket i det så tycker jag han också får stå till svars som en man ibland bör.
Nej. varför skall han göra det?
Visst är det en polares flickvän är det ju inte alltför smidigt. Men om det är en person du aldrig träffat eller ens vet vem det är, varför ska man då bry sig? det är ju inte killens fel att tjejen vill ligga. Det är tjejen som skall så till svars, det är hon som har gjort fel. Inte i detta fall V.
Bit ihop några månader så går det över, finns inte mycket annat du kan göra. Ge sig på den andra killen är bara barnsligt, bättre då att du tar ut din ilska över något dött ting.
Eller kanske för att du inser att jag har rätt, och det går inte att argumentera emot? ;)
http://www.facebook.com/group.php?gid=107809355917966&ref=ts
En fråga; hjälper det att deppa/böla över det?
Skulle det inte vara vettigare att reagera konstruktivt istället för känslomässigt? Ja, va?
Svälj, sluta kräva uppmärksamhet, och ta lärdom av det.
...Jag var nervös som fan som alltid men det slutade med att vi hade sex i säkert 5timmar, helt sanslöst. High five!
hanushans
2010-04-19, 20:06
Tycker verkligen synd om dig. Vet inte om det hjälper, men många har varit i din situation och det kommer att kännas bättre. Försök att ta dig igenom de första dagarna, sysselsätt dig så mycket du kan.
Jag kände likadant som du när min pojkvän var otrogen, hatade bruden, men insåg samtidigt att det var ju inte hon som hade sårat mig.. Du vet nog också det innerst inne.
Hoppas du har vänner som är förstående och kan ta hand om dig.
hanushans
2010-04-19, 20:12
Nej. varför skall han göra det?
Visst är det en polares flickvän är det ju inte alltför smidigt. Men om det är en person du aldrig träffat eller ens vet vem det är, varför ska man då bry sig? det är ju inte killens fel att tjejen vill ligga. Det är tjejen som skall så till svars, det är hon som har gjort fel. Inte i detta fall V.
Den här diskussionen kommer aldrig att få något slut.
Vissa tycker som du.
Vissa värderar sina handligar på ett annat sätt, man vet att de får otrevliga konsekvenser för någon annan och avstår kanske hellre.
Vissa kan kanske inte njuta av kött som beter sig som ruttet sådant, osv...
Blanda drugo of choice, sex, träning och annat shit som får dig att tänka på lite andra saker ett tag. Gick själv igenom någon liknande "skiter i allt-fas" förra sommaren när mitt förhållande tog slut pga lite jobbiga omständigheter. Var väl ändå tur i oturen att det kom till sommaren och inte mitt under pissvintern. Man mår riktigt jälva pissigt ett bra tag men livet går vidare, finns massor med andra firrar i havet osv osv.. Allt gå över med tiden.
Nej. varför skall han göra det?
Visst är det en polares flickvän är det ju inte alltför smidigt. Men om det är en person du aldrig träffat eller ens vet vem det är, varför ska man då bry sig? det är ju inte killens fel att tjejen vill ligga. Det är tjejen som skall så till svars, det är hon som har gjort fel. Inte i detta fall V.
Har du verkligen läst allt nu?
En fråga; hjälper det att deppa/böla över det?
Skulle det inte vara vettigare att reagera konstruktivt istället för känslomässigt? Ja, va?
Svälj, sluta kräva uppmärksamhet, och ta lärdom av det.
...Jag var nervös som fan som alltid men det slutade med att vi hade sex i säkert 5timmar, helt sanslöst. High five!
Jag förstår verkligen inte vad du vill ha sagt? Är det bråk du söker eller någon slags jävla bekräftelse angående antingen din humor eller annat så ber jag dig vänligen men bestämt att hålla dig borta. Jag kräver ingen jävla uppmärksamhet och skryter fan inte heller, snarare raka motsatsen. Du är nog inte så tuff när det väl gäller.
Tycker verkligen synd om dig. Vet inte om det hjälper, men många har varit i din situation och det kommer att kännas bättre. Försök att ta dig igenom de första dagarna, sysselsätt dig så mycket du kan.
Jag kände likadant som du när min pojkvän var otrogen, hatade bruden, men insåg samtidigt att det var ju inte hon som hade sårat mig.. Du vet nog också det innerst inne.
Hoppas du har vänner som är förstående och kan ta hand om dig.
Jo, jag antog att jag inte direkt var ensam och konstigt nog så tänkte jag imorse att jag behövde verkligen snacka ut med någon/några, utöver dem man känner IRL. Det är så mycket lättare att ventilera sina tankar och annat skit då, även om det just kom mycket skit ur en..
Ja, jag tänker inte på V längre.. Han har inte gjort mycket, men något, men samtidigt var det tjejen jag var ihop med.. Han är ingen bror, kompis eller annat...
För övrigt kan jag berätta, om någon nu vill veta, att vi hördes av innan eftersom vi kom överens om det. Hon behövde fundera och.. Hon hade inte kommit fram till mer än igår sa hon, men till slut efter att jag frågat så kom det fram att hon hade nog trots allt bestämt sig. Känslorna för mig som mer än vän finns inte där och hon verkade inte heller vilja försöka återuppleva dem. Likaså ville hon inget med V, utan hon ska satsa på sig själv framöver sa hon.. Jag kontrollerar inte henne på något sätt men efter hon sagt att V inte heller var intressant så känns det iaf liiite bättre. Jag sa att jag vill inte vara med henne heller så nu ska vi ses en sista gången, prata och försöka reda ut frågetecknen och sedan är det över. Jag sa att jag ville liksom inte göra en sådan grej över en jävla telefonlinje och det ville inte hon heller.
Jag klargjorde dessutom att jag vill ha tillbaka presenterna jag gav henne i fredags, jag tycker inte jag ska ge henne något sådant när hon inte vill ha mig längre. Det är inte pengarna - dem har jag gott om. Det handlar om principer! Likaså vill jag ha min förlovningsring, då jag anser att hon inte förtjänar den som behandlat mig såhär. Hon verkade okej med det, men vi får väl se när det gäller på onsdag. Hon frågade även om jag ville ha lite filmer och annat jag gett henne men jag sa att jag är inte omänsklig och att hon fått dem tidigare som presenter, julklappar etc. Det andra nu handlar bara om principer, jag tänker fan inte rensa hennes rum från allt som är mitt...
Ja, så är det nu iaf.. Ibland känner jag mig lättad och ibland är allt bara piss. Men det är väl så min framtid ser ut framöver nu, det kommer bara piss jävligt länge. Jag vill verkligen tro att vi kan bli vänner, men det går fan inte. Inte nu direkt iaf, även om hon påstår att jag betyder jätte mycket för henne. Jag ångrar inget och jag hatar inte henne, men jag är inte glad för henne heller.. Jag vet inte vad jag känner just nu..
JuzupWilkosz
2010-04-19, 21:28
Vilka intriger. Ibland är det skönt att vara singel trots allt.
Vilka intriger. Ibland är det skönt att vara singel trots allt.
Jag kommer då inte ha någon ny brud på länge ska du veta iaf. Har tappat allt hopp och litar inte på någon..
Jag kommer då inte ha någon ny brud på länge ska du veta iaf. Har tappat allt hopp och litar inte på någon..
Thats what they all say ;)
Jag kommer då inte ha någon ny brud på länge ska du veta iaf. Har tappat allt hopp och litar inte på någon..Du kan vara med tjejer utan att lita på dom. Jag har inte litat på en tjej jag träffat på 9 månader.
Jag antar att du själv varit trogen under dessa 5 år, och det är ju definitivt inte dags för ett nytt seriöst förhållande, så gå ut och ha kul med polare och se vad som händer. Finns många som är i din situation och inte söker något annat än kravlöst.
Du kan vara med tjejer utan att lita på dom. Jag har inte litat på en tjej jag träffat på 9 månader.
Jag antar att du själv varit trogen under dessa 5 år, och det är ju definitivt inte dags för ett nytt seriöst förhållande, så gå ut och ha kul med polare och se vad som händer. Finns många som är i din situation och inte söker något annat än kravlöst.
Alltid trogen, alltid. Ja, vi får se..
Jag förstår verkligen inte vad du vill ha sagt? Är det bråk du söker eller någon slags jävla bekräftelse angående antingen din humor eller annat så ber jag dig vänligen men bestämt att hålla dig borta. Jag kräver ingen jävla uppmärksamhet och skryter fan inte heller, snarare raka motsatsen. Du är nog inte så tuff när det väl gäller.
Nej. Jag bara förespråkade en mer konstruktiv reaktion än att sitta deprimerad, förstora problemen genom att fundera över sina brister, och stirra in i en vägg. Eller i detta fallet, en dataskärm.
Umgås med folk du vanligtvis kan ha kul med och gör vad fan som helst, även om det tär på plånboken, för att få tankarna från den här damen. Det är ett avslutat kapitel.
Låter inte det bättre?
Jag har precis kommit ur ett sådant läge, det roliga är... att hon skrev... precis nu när jag läste tråden :P Tror jag måste svara, för jag tyckte hon va löjlig när hon inte svarade på mig förut. Anyway det här är inte om mig :) Men sjukt vilken tajming (hon har inte hört av sig på en månad)
Det jag ville säga som tips är att... tänk på hur otroligt taskig hon var, vilken SKITSTÖVEL... försök inte förstå henne, försök inte fatta varför hon gjorde som hon gjorde, det går inte. Tänk på saker som irriterade dig när ni var tillsammans, det måste varit något. Om inte var hon den perfektaste tjejen, men... nej, det är ALLTID något som man inte är nöjd med. Tänk på det.
Sen angående att ni ska vara kompisar, säg upp vänskapen med henne, mer eller mindre. Säg bara kallt och enkelt, tack för du gjorde det så enkelt för mig, du har gjort ditt val, hoppas du blir lycklig. Sen bryr dig inget mer. (i hennes ögon iaf, visst du kanske fortfarande tänker på henne men) I slutändan vinner du isådanna fall, du sa att hon inte gillade äldre, du sa att hon inte gillade barn... Fine hon har gjort sitt val. Synd att hon var så korkad bara. Om 5 månader kommer hon som någon sa, antagligen inte vara med samma kille och hon kommer antagligen inte vara speciellt lycklig och kommer försöka bli vän med dig igen och då står du där med ditt nya liv och därefter väljer du vad hon förtjänar, en vän eller så skiter du i henne. Om det inte blir så, fine... whatever du har fortfarande ditt nya liv.
Sen som alla säger, umgås med vänner, försök, fast det är jävligt svårt, att få tankarna på annat håll. Lär känna någon ny person, det brukar hjälpa.
sundvall
2010-04-19, 22:15
Ge det några veckor/någon månad, sen är hon tillsammans med V.
Life's hard sometimes, bygg aldrig hela ditt liv runt en tjej/kille.
vilka intriger. Ibland är det skönt att vara singel trots allt.
+1!
Fan vad ni förhastar er, en person man känt i 5år, umgåtts och pratat och gjort saker med. Det band man haft och allt man lovat och kännt för varandra. Inte fan säger man hejdå bara sådär? En sån liten grej? Det är ju för fan knappt en kris, känslor svalnat lite, kysst nån annan kille osv.
Ne det här ska bearbetas tungt och hårt, jag skulle personligen försökt (varit tvungen) att få tillbaka tjejen med alla medel som krävs. Går det absolut inte då är det dags att kasta in handduken och försöka gå vidare ett steg i taget.
Fan vad ni förhastar er, en person man känt i 5år, umgåtts och pratat och gjort saker med. Det band man haft och allt man lovat och kännt för varandra. Inte fan säger man hejdå bara sådär? En sån liten grej? Det är ju för fan knappt en kris, känslor svalnat lite, kysst nån annan kille osv.
Ne det här ska bearbetas tungt och hårt, jag skulle personligen försökt (varit tvungen) att få tillbaka tjejen med alla medel som krävs. Går det absolut inte då är det dags att kasta in handduken och försöka gå vidare ett steg i taget.
Jag har verkligen försökt allt, kan inte göra mera. Jag var beredd att verkligen försöka och det känner jag att jag gjort. 5år för mig är mer än något meningslöst för mig. Jag har nu insett att det funkar inte och det finns ingen lösning som jag direkt kan nöja mig med.
Jag har verkligen försökt allt, kan inte göra mera. Jag var beredd att verkligen försöka och det känner jag att jag gjort. 5år för mig är mer än något meningslöst för mig. Jag har nu insett att det funkar inte och det finns ingen lösning som jag direkt kan nöja mig med.
Mitt svar var till en person som har gett upp allt hopp om att de ska bli dom igen :) Så att du inte fuckar om det finns en chans. För du sa ju att hon inte hade svarat än ?
Jag har verkligen försökt allt, kan inte göra mera. Jag var beredd att verkligen försöka och det känner jag att jag gjort. 5år för mig är mer än något meningslöst för mig. Jag har nu insett att det funkar inte och det finns ingen lösning som jag direkt kan nöja mig med.
Äh, det finns lösningar men det är inget man egentligen ska behöva hålla på med, då är det bättre att lägga energin på att hitta nån som älskar en för den man är, och som inte får en att må dåligt.
Äh, det finns lösningar men det är inget man egentligen ska behöva hålla på med, då är det bättre att lägga energin på att hitta nån som älskar en för den man är, och som inte får en att må dåligt.
Ja, det är väl planen nu.
sundvall
2010-04-19, 22:46
Fan vad ni förhastar er, en person man känt i 5år, umgåtts och pratat och gjort saker med. Det band man haft och allt man lovat och kännt för varandra. Inte fan säger man hejdå bara sådär? En sån liten grej? Det är ju för fan knappt en kris, känslor svalnat lite, kysst nån annan kille osv.
Ne det här ska bearbetas tungt och hårt, jag skulle personligen försökt (varit tvungen) att få tillbaka tjejen med alla medel som krävs. Går det absolut inte då är det dags att kasta in handduken och försöka gå vidare ett steg i taget.
Haha.
Bruden tappar känslor samt hånglar (troligtvis knullar) med en annan kille, och du ska göra allt för att få henne tillbaka.
Självrespekt?
kebabfadern
2010-04-19, 22:48
Blev själv dumpad för ca 3,5 månader sedan efter ett 5,5årigt riktigt bra förhållande, helt oväntat.
Försökte vara vänner efter men det funkar fan inte längden om man har minsta förhoppning att bli ihop igen. Så undvik det!
Förbered dig för ett stort antal månader med ett hjärnspöke.
Det bästa är att inte höra av sig, hon kommer säkerligen vilja få bekräftelse av dig senare.. ge henne inte det!
Doctor Snuggles
2010-04-19, 22:49
Jag har verkligen försökt allt, kan inte göra mera. Jag var beredd att verkligen försöka och det känner jag att jag gjort. 5år för mig är mer än något meningslöst för mig. Jag har nu insett att det funkar inte och det finns ingen lösning som jag direkt kan nöja mig med.
Det är bara att börja gå vidare som sagt. Livet är ett äventyr; tänk dig 5 år fram i tiden när du sitter med en massa nya spännande erfarenheter, är visare, och nöjdare med tillvaron än du någonsin varit (har en ny, fantastisk tjej, bra jobb osv) och tittar tillbaka på tiden du skrev på kolozzeum och kan småle hur lite du visste om hur bra du kommer att ha det, och skatta dig lycklig över det som hänt och inte vilja byta det för allt smör i småland.
Talar du för dig och polarna på kåken nu när du säger den bästa taktiken?
De med din inställning är de som själva förr eller senare hamnar i samma sits och strular med en upptagen tjej och då låter det annorlunda i skällan. :)
Ingen vet ju faktiskt om V fick veta ngt om att tjejen var upptagen till en början. De kan ha börjat umgås som vänner och utvecklat känslor för varandra. Det kvittar, V har ingen som helst skuld i det hela. Det enda scenariot där V hade förtjänat spöstraff hade varit om V och TS hade haft någon form av relation med varandra, typ vänskap eller släkt.
+1
När jag var 16 blev jag tillsammans m en kille, vi förlovade oss julafton när jag var 19 och sen gick det utför. Vi hade distansförhållande hela tiden, men mina känslor bara dog av och jag visste inte vad jag skulle göra åt det. På en fest snackade jag lite med en kille som var intresserad av mig, men jag spelade ointresserad men blev kär. Kände att kunde jag bli det måste jag fan ta tag i saken, åkte till min fästman och gjorde slut, för djävligt. Iaf, gick en månad, och killen från festen bjöd ut mig på fika. Sen till helgen var det stor fest, både killen jag var intresserad av och några av exets kompisar skulle dit, förhörde mig om att exet inte skulle komma via hans kompisar. Men väl på festen dyker han upp, full och någon har bett honom åka hem. Han vet om att jag är intresserad av ny kille, som ska ha stryk. Kvällen slutar med att hur än alla försöker hindra påverkat ex att inte göra ngt dumt så hamnar han i slagsmål, men med fel kille, får tandskador á la 4 k kr.
Han blev en bitter jävel, jag hade nämligen LOVAT att aldrig lämna honom. Och att jag kunde bli kär i någon annan, då hade någon annan STULIT mig. Trots galet ex blev nya killen och jag tillsammans, vilket vi var även 3 år senare då de skulle på samma fest. Mitt ex, fortfarande förbi av bitterhet, gjorde dock inget fysiskt mot oss, men hade iom sabbat sin relation till sina kompisar som nu var bättre kompisar med mig och nya killen.
Mitt ex sitter numera i fängelse, inte pga ngt i tråden, men pga dåliga val i livet, den "nya" killen är även han ett ex, men är fortfarande vän med första exets och mina kompisar. True story.
Vad vill jag säga med den då? Jo, att det finns dåliga val och bra val. Man kan må piss, det kan man inte rå för, det finns inte garantier i kärlek, lovar någon sin kärlek så tror man ju själv på det. Men tar den slut så är det jävligt, men inget brott. Det suger, man förtjänar det sällan, men ibland händer det. Skulle du själv kunna se dig själv i ögonen om dina känslor dog ut men du var ihop med din tjej för att vara snäll?
I er ålder ändras allt snabbt. Din tjej gjorde fel som var otrogen, men det är inget du kan göra något åt. Synden straffar sig själv, en dag kommer hon må kasst över det hon gjorde om hon inte verkar göra det nu när hon är på väg mot något annat, oavsett - finns ett utryck... minns det inte exakt men ungefär att "bli bitter är som att blanda ett gift åt andra men själv svälja det". Dvs, det är DU som kommer drabbas om du agerar utifrån bitterhet el hindrar det från att försöka må bra en dag. För jobbar du på det och låter det ta tid så kommer du att må bättre. Du kan bara förlora på att lägga energi på en kille du inte vet mkt mer om än att han ligger i skiljsmässa och har visat intresse för din tjej som lämnar dig. Det fetstilta är jävligt, men sant. Gå vidare nu, kanske hittar ni tillbaks sen som vänner men skit i det helt nu.
Mitt ex skaffade senare familj, innan han hamnade i fängelse, men därifrån skrev han fortfarande till mig. Vi snackar över 10 år senare. Du vill INTE hamna där, gå vidare, det är DITT liv, DU har rätt att må bra, er relation är slut, kanske kan du längre fram se den som något bra iom de år ni hade och allt bra då, men den är över - du har andra saker att se fram emot och DU vinner på att göra det. Det finns tjejer att bli lycklig med, erfarenheter att bli rikare av osv... Första kärleken är speciell, men inte starkast el bäst - den är först, och förtjänar en plats i hjärtat, men du förtjänar bättre och var ditt bästa jag istället för att sjunka till något lågt så kommer du få det bra.
Fan va jag tjatar, men iaf: tillåt dig känna allt, men gör BRA saker för dig själv, du är en bättre person än att du låter dig dras ner av att skit drabbar dig.
(Förresten, den där "nya" killen var senare otrogen med en kompis till mig (jag presenterade dem för varandra, tyckte de kunde umgås när jag flyttade och inte kunde träffas lika ofta, men jag menade ju inte SÅÅ... ). Hursomhelst, vad hände? Jag hatade tjejen och tog så småningom tillbaks killen. Så jävla puckat, skulle aldrig göra om det. Men förstår absolut känslan av att det är den de är otrogen med som på ngt sätt "lurat" dem till otrohet, man vill inte tänka illa om den man älskar. )
Jag har verkligen försökt allt, kan inte göra mera. Jag var beredd att verkligen försöka och det känner jag att jag gjort. 5år för mig är mer än något meningslöst för mig. Jag har nu insett att det funkar inte och det finns ingen lösning som jag direkt kan nöja mig med.
Såg nu att du släppt V, bra där, glöm mitt förra inlägg... :Virro
Du behöver som mini sa i början av tråden inte bestämma något nu. Men ta hand om dig själv, vill hon inte kan du inte tvinga henne. Men bete dig som en bra kille så ökar chanserna att du får det som en bra kille förtjänar att ha det. Kanske kan ni bli vänner sen, kanske träffar du värsta pinglan, och glöm det där du skrev förut att hon var unik med att älska dig el hur det var - du kommer bli älskad igen sörru.
Subjektivt är det klart du är förbannad och så. Starka känslor inblandade obviously. Objektivt tycker jag bara du ska inse att det är klart tjejen träffar nya intressanta människor på högskolan och inte kan dra runt med sin gymnasiepojkvän hela livet. Snubben hon träffade tycker jag inte heller har gjort nåt direkt fel. Ska han visa noll intresse för att han vet att hon har en gammal pojkvän (som hon dessutom börjar tappa känslor för)? Nädu, sviken trampad, förråd? Skulle inte tro det. Det här känns väldigt lindrigt.
Subjektivt är det klart du är förbannad och så. Starka känslor inblandade obviously. Objektivt tycker jag bara du ska inse att det är klart tjejen träffar nya intressanta människor på högskolan och inte kan dra runt med sin gymnasiepojkvän hela livet. Snubben hon träffade tycker jag inte heller har gjort nåt direkt fel. Ska han visa noll intresse för att han vet att hon har en gammal pojkvän (som hon dessutom börjar tappa känslor för)? Nädu, sviken trampad, förråd? Skulle inte tro det. Det här känns väldigt lindrigt.
Men om dom litar på varandra på mer än alla sätt möjliga och dom har älskat varandra i 5 år. Är det lindrigt?
När slutar det vara lindrigt? Otrohet efter 20 år med barn och giftemål ?
Såg nu att du släppt V, bra där, glöm mitt förra inlägg... :Virro
Du behöver som mini sa i början av tråden inte bestämma något nu. Men ta hand om dig själv, vill hon inte kan du inte tvinga henne. Men bete dig som en bra kille så ökar chanserna att du får det som en bra kille förtjänar att ha det. Kanske kan ni bli vänner sen, kanske träffar du värsta pinglan, och glöm det där du skrev förut att hon var unik med att älska dig el hur det var - du kommer bli älskad igen sörru.
Tack Lellan, det värmer verkligen. Jag försöker inte förtränga allt detta men däremot försöker jag att inte vara arg eller ledsen. Jag är nog snäll innerst inne även om det är svårt att känna det nu och jag skiter i vad alla säger men jag vill ändå att hon ska må bra. Hon betyder så pass mycket för mig. Jag ångrar fortfarande inget emellan oss.
Fan vad ni förhastar er, en person man känt i 5år, umgåtts och pratat och gjort saker med. Det band man haft och allt man lovat och kännt för varandra. Inte fan säger man hejdå bara sådär? En sån liten grej? Det är ju för fan knappt en kris, känslor svalnat lite, kysst nån annan kille osv.
Ne det här ska bearbetas tungt och hårt, jag skulle personligen försökt (varit tvungen) att få tillbaka tjejen med alla medel som krävs. Går det absolut inte då är det dags att kasta in handduken och försöka gå vidare ett steg i taget.Läs titeln han skrivit till tråden. Man går inte tillbaka till en tjej som får en att känna sig så. Iaf inte direkt.
Men om dom litar på varandra på mer än alla sätt möjliga och dom har älskat varandra i 5 år. Är det lindrigt?
När slutar det vara lindrigt? Otrohet efter 20 år med barn och giftemål ?
Nä men att tjejen efter att ha börjat högskolan och fått en bredare umgängeskrets och blir intresserad av andra är högst normalt. Segt att vara bunden till sin gamla "high school sweetheart" då.
Hon träffar en ny kille hon gillar, högst normalt. Han gillar henne, även det normalt. Svåra grejer, hon velar, vill inte såra sin pojkvän men vill ändå göra slut, säger till honom att hon behöver tänka, kysser den andra snubben trots att hon är i ett förhållande men avslutar förhållandet kort senare.
Personligen tycker jag der är ganska legit det här. Jag ser inte ner på varken henne eller honom.
Nä men att tjejen efter att ha börjat högskolan och fått en bredare umgängeskrets och blir intresserad av andra är högst normalt. Segt att vara bunden till sin gamla "high school sweetheart" då.
Hon träffar en ny kille hon gillar, högst normalt. Han gillar henne, även det normalt. Svåra grejer, hon velar, vill inte såra sin pojkvän men vill ändå göra slut, säger till honom att hon behöver tänka, kysser den andra snubben trots att hon är i ett förhållande men avslutar förhållandet kort senare.
Personligen tycker jag der är ganska legit det här. Jag ser inte ner på varken henne eller honom.
Du har en skev syn på saker och ting.
Du har en skev syn på saker och ting.
Nah, tror det är du som är naiv.
Christyle
2010-04-20, 00:00
+1
När jag var 16 blev jag tillsammans m en kille, vi förlovade oss julafton när jag var 19 och sen gick det utför. Vi hade distansförhållande hela tiden, men mina känslor bara dog av och jag visste inte vad jag skulle göra åt det. På en fest snackade jag lite med en kille som var intresserad av mig, men jag spelade ointresserad men blev kär. Kände att kunde jag bli det måste jag fan ta tag i saken, åkte till min fästman och gjorde slut, för djävligt. Iaf, gick en månad, och killen från festen bjöd ut mig på fika. Sen till helgen var det stor fest, både killen jag var intresserad av och några av exets kompisar skulle dit, förhörde mig om att exet inte skulle komma via hans kompisar. Men väl på festen dyker han upp, full och någon har bett honom åka hem. Han vet om att jag är intresserad av ny kille, som ska ha stryk. Kvällen slutar med att hur än alla försöker hindra påverkat ex att inte göra ngt dumt så hamnar han i slagsmål, men med fel kille, får tandskador á la 4 k kr.
Han blev en bitter jävel, jag hade nämligen LOVAT att aldrig lämna honom. Och att jag kunde bli kär i någon annan, då hade någon annan STULIT mig. Trots galet ex blev nya killen och jag tillsammans, vilket vi var även 3 år senare då de skulle på samma fest. Mitt ex, fortfarande förbi av bitterhet, gjorde dock inget fysiskt mot oss, men hade iom sabbat sin relation till sina kompisar som nu var bättre kompisar med mig och nya killen.
Mitt ex sitter numera i fängelse, inte pga ngt i tråden, men pga dåliga val i livet, den "nya" killen är även han ett ex, men är fortfarande vän med första exets och mina kompisar. True story.
Vad vill jag säga med den då? Jo, att det finns dåliga val och bra val. Man kan må piss, det kan man inte rå för, det finns inte garantier i kärlek, lovar någon sin kärlek så tror man ju själv på det. Men tar den slut så är det jävligt, men inget brott. Det suger, man förtjänar det sällan, men ibland händer det. Skulle du själv kunna se dig själv i ögonen om dina känslor dog ut men du var ihop med din tjej för att vara snäll?
I er ålder ändras allt snabbt. Din tjej gjorde fel som var otrogen, men det är inget du kan göra något åt. Synden straffar sig själv, en dag kommer hon må kasst över det hon gjorde om hon inte verkar göra det nu när hon är på väg mot något annat, oavsett - finns ett utryck... minns det inte exakt men ungefär att "bli bitter är som att blanda ett gift åt andra men själv svälja det". Dvs, det är DU som kommer drabbas om du agerar utifrån bitterhet el hindrar det från att försöka må bra en dag. För jobbar du på det och låter det ta tid så kommer du att må bättre. Du kan bara förlora på att lägga energi på en kille du inte vet mkt mer om än att han ligger i skiljsmässa och har visat intresse för din tjej som lämnar dig. Det fetstilta är jävligt, men sant. Gå vidare nu, kanske hittar ni tillbaks sen som vänner men skit i det helt nu.
Mitt ex skaffade senare familj, innan han hamnade i fängelse, men därifrån skrev han fortfarande till mig. Vi snackar över 10 år senare. Du vill INTE hamna där, gå vidare, det är DITT liv, DU har rätt att må bra, er relation är slut, kanske kan du längre fram se den som något bra iom de år ni hade och allt bra då, men den är över - du har andra saker att se fram emot och DU vinner på att göra det. Det finns tjejer att bli lycklig med, erfarenheter att bli rikare av osv... Första kärleken är speciell, men inte starkast el bäst - den är först, och förtjänar en plats i hjärtat, men du förtjänar bättre och var ditt bästa jag istället för att sjunka till något lågt så kommer du få det bra.
Fan va jag tjatar, men iaf: tillåt dig känna allt, men gör BRA saker för dig själv, du är en bättre person än att du låter dig dras ner av att skit drabbar dig.
(Förresten, den där "nya" killen var senare otrogen med en kompis till mig (jag presenterade dem för varandra, tyckte de kunde umgås när jag flyttade och inte kunde träffas lika ofta, men jag menade ju inte SÅÅ... ). Hursomhelst, vad hände? Jag hatade tjejen och tog så småningom tillbaks killen. Så jävla puckat, skulle aldrig göra om det. Men förstår absolut känslan av att det är den de är otrogen med som på ngt sätt "lurat" dem till otrohet, man vill inte tänka illa om den man älskar. )
Oj Lellan ditt inlägg fick mig o fundera o hjälpte mig faktiskt väldigt mycket nu Tackar:D
Christyle
2010-04-20, 00:02
Grotesk Jag vet att det är skitjobbigt nu men verkligheten ser ut så försök att bara va stark så ordnar allt sig ska du se. Ge det lite mer tid bara
Oj Lellan ditt inlägg fick mig o fundera o hjälpte mig faktiskt väldigt mycket nu Tackar:D
Nämen jahopp, fick ett pm där en annan sa samma sak, det var ju trevligt för jag kände starkt för att deleta, blir mkt utfläkt här.. :Virro
Men hjälper det någon är det ju bra! :)
Nah, tror det är du som är naiv.
Ja för att din story är verkligen exakt så det gick till. Vem är naiv? Tror TS vet detta bättre än du.
Gå och regissera en teenage-love movie istället för att försöka säga åt honom hur det gick till.
Ja för att din story är verkligen exakt så det gick till. Vem är naiv? Tror TS vet detta bättre än du.
Gå och regissera en teenage-love movie istället för att försöka säga åt honom hur det gick till.
Maybe I will, så kan vi visa trailern till din nyregisserade action om tonåringen som gick rampage på en hela högskoleväsendet sedan hans flickvän gjorde slut på premiären.
Jag vill verkligen att du skriver i denna tråd igen om några månader. Då ska vi se om du mår exakt likadant eller bättre. Det är klart att du inte behöver göra det, men det är vad jag personligen vill.
Lycka till, det går över snart.
Jag vill verkligen att du skriver i denna tråd igen om några månader. Då ska vi se om du mår exakt likadant eller bättre. Det är klart att du inte behöver göra det, men det är vad jag personligen vill.
Lycka till, det går över snart.
Okej, det kan jag göra.
Jag vet fan inte hur jag ska formulera mig nu, det är så mycket tankar och annat. Vet inte om jag borde men jag vill verkligen tacka alla som skrivit lite seriöst och utav egen erfarenhet och annat, inte bara någon fjantig "jag-är-tuff-och-har-aldrig-lidit-attityd."
Trots att jag inte är det minsta välkänd här eller annat så har flera utav er ändå hjälpt mig väldigt mycket nu, både fått mig att se lite ljusare på saken (om det nu äns går) och fått mig från att göra jävligt dumma saker.
Jag är nog i de flestas ögon inte riktigt den som smälter in eller som går omärkt, av flera anledningar. Jag har bara haft två förhållande i hela mitt liv så jag är allt annat än erfaren och jag känner att jag vet inte vad man gör när det tar slut (vet nog fan inte ens hur man visar att man gillar någon eller "inleder ett förhållande.") Denna gången tog jag mycket lärdom utav mitt första förhållande och försökte verkligen bli en mycket bättre pojkvän. Det var ändå inga problem med mitt nuvarande ex, vi bara klickade. Vi bråkade ALDRIG och som mest gnabbade men lite, men hon skyllde då ofta på att hon typ inte fått mat, då blir hon lite tjurig hehe..
Visst, det är tungt nu och jag vet inte om hon verkligen tycker jag är en skitbra vän, men jag hoppas det - även om jag inte kan känna likadant angående henne, inte än. Men jag har bestämt mig för att jag ska styra upp detta nu och sluta det som världens bästa pojkvän, eller ja, det är så jag vill att hon minns mig iaf. Jag hoppas verkligen att hon kommer må bra igen, med tanke på hur mycket hon gått igenom på sistone. Jag vill verkligen att hon ska bli lycklig. Det menar jag verkligen..
På kolo finns det hjälp att få, oavsett om din flickvän lämmnat dig eller om du har problem med sidbläddraren ;)
Jag försökte inte vara dryg i mitt första inlägg, men kan förstå att det uppfattades så.
På kolo finns det hjälp att få, oavsett om din flickvän lämmnat dig eller om du har problem med sidbläddraren ;)
Jag försökte inte vara dryg i mitt första inlägg, men kan förstå att det uppfattades så.
ja, avundsjuke-biten reagerade jag på. Men det är mycket skit just nu och det känns lite konstigt att jag kom att tänka på att skriva av mig på Kollo..
alltså jag har inte läst 10 sidor av allt so msagt men jag läste din historia. Mina slutsatser är baserade på egna tankar och teorier.
1. Du gick all-in med dina känslor och fastnade i något mentalt fängelse där du tyckte att allt var bra, allt var finemang och ni var verkligen ni två. Hon sa ju själv att ni var mer som vänner och 99.9% av fallen betyder det att gnistan har slocknat, hon har inte kvar samma känslor men du svarade att det är bra att man ska vara vän med sin partner.
2. Ni var (eller iaf hon var) ung när ni träffades. När man är ung så passar många på att leva livet på ett mer promiskuöst sätt. Man vill prova på att vara med fler partners, att vara singel, att kunna gå gå ut och festa och hittar man någon som man blir attraherad av och kan ragga upp så kör man. Alla är kanske inte på detta sätt men jag har ett par vänner som blev ihop med sina respektive när de var 14-17 år, de har endast varit med dessa i alla år (nu är de runt 25-26 år) och ALLA av dem säger att de har det underbart MEN skulle gärna levt singelliv för att veta vad de går miste om/hur det känns att gå ut och vara singel och kunna ragga och få bekräftelse. Jag har världens grymmaste tjej nu, vi har varit ihop i två år. Hon är modell, pluggar juridik och har bra tankar och värderingar, smart, charmig, snygg, trevlig, social och omtyckt. Men ändå går jag runt och tänker på hur fint det vore att vara singel ibland och leva det livet igen trots att jag har det bra nu.
3. Snubben V är 30 bast, nyskiljd och en unge. Även om din fd tjej blir sugen så kommer han bara vara något nytt i typ 2-3 månader som mest sen kommer hon tröttna.
4. Att säga att V ska lida är bara töntigt och omoget. Var sur på din tjej istället det är hon som var otrogen. Att V visste om det är egentligen skitsamma, var glad att hon gjorde det nu när ni är unga fortfarande och inte gifta med en massa kids etc.
5. Ju mer du går runt och ältar att hon var den rätte, den perfekte osv ju längre tid tar det innan du kan gå vidare. packa ner hennes skit i lådor, ställ dem någonstans och ska du ge igen, låtsas som om ingenting har hänt så fort ni ses. Säg hej och undra om allt är bra sen går du vidare någon annanstans.
shadowfire
2010-04-20, 09:17
... Men jag har bestämt mig för att jag ska styra upp detta nu och sluta det som världens bästa pojkvän, eller ja, det är så jag vill att hon minns mig iaf.
WOOOOOORD!
Så ska det fanemig låta. Det är inte du ska som gå ut som "svinet" och bli ihågkommen för det, utan behåll stoltheten och håll fanan högt. Helt rätt, kul o läsa att du landat in situationen lite! Låt den fortsätta landa riktigt och sedan tar du nya tag.
Efter varje relation så kommer man i efterhand på saker (åtminstone om man har en gnutta förmåga att reflektera och har det minsta självinsikt) om vad man faktiskt hade kunnat göra bättre själv. Du kommer kanske till och med komma på saker hos henne som hade kunnat vara bättre, som hade passat dig bättre och som kanske hade skapat en ännu bättre relation. Då vet du också nya egenskaper du kan söka hos en ny partner.
Fäll ut latsen och fortsätt landa nu, du är på rätt väg min gode herre.
alltså jag har inte läst 10 sidor av allt so msagt men jag läste din historia. Mina slutsatser är baserade på egna tankar och teorier.
1. Du gick all-in med dina känslor och fastnade i något mentalt fängelse där du tyckte att allt var bra, allt var finemang och ni var verkligen ni två. Hon sa ju själv att ni var mer som vänner och 99.9% av fallen betyder det att gnistan har slocknat, hon har inte kvar samma känslor men du svarade att det är bra att man ska vara vän med sin partner.
2. Ni var (eller iaf hon var) ung när ni träffades. När man är ung så passar många på att leva livet på ett mer promiskuöst sätt. Man vill prova på att vara med fler partners, att vara singel, att kunna gå gå ut och festa och hittar man någon som man blir attraherad av och kan ragga upp så kör man. Alla är kanske inte på detta sätt men jag har ett par vänner som blev ihop med sina respektive när de var 14-17 år, de har endast varit med dessa i alla år (nu är de runt 25-26 år) och ALLA av dem säger att de har det underbart MEN skulle gärna levt singelliv för att veta vad de går miste om/hur det känns att gå ut och vara singel och kunna ragga och få bekräftelse. Jag har världens grymmaste tjej nu, vi har varit ihop i två år. Hon är modell, pluggar juridik och har bra tankar och värderingar, smart, charmig, snygg, trevlig, social och omtyckt. Men ändå går jag runt och tänker på hur fint det vore att vara singel ibland och leva det livet igen trots att jag har det bra nu.
3. Snubben V är 30 bast, nyskiljd och en unge. Även om din fd tjej blir sugen så kommer han bara vara något nytt i typ 2-3 månader som mest sen kommer hon tröttna.
4. Att säga att V ska lida är bara töntigt och omoget. Var sur på din tjej istället det är hon som var otrogen. Att V visste om det är egentligen skitsamma, var glad att hon gjorde det nu när ni är unga fortfarande och inte gifta med en massa kids etc.
5. Ju mer du går runt och ältar att hon var den rätte, den perfekte osv ju längre tid tar det innan du kan gå vidare. packa ner hennes skit i lådor, ställ dem någonstans och ska du ge igen, låtsas som om ingenting har hänt så fort ni ses. Säg hej och undra om allt är bra sen går du vidare någon annanstans.
Det värmer att självaste Mr Besep reflekterar över min situation!
Skämt å sido, när jag läser det du skrivit så kan jag inte annat än att hålla med. Det konstiga är bara det att jag kan känna ena stunden att jag ska inte älta, jag ska vara "glad" för att hon inte var riktigt jävla taskig osv.. Men ändå så gör man skiten, jag känner mig helt jävla schizofren. Just nu är jag i skiten igen och jag saknar verkligen henne. Jag ringde henne nyss bara för att höra hur hon mår och när på onsdag vi skulle ses för att "avsluta." När hon inte svarade första samtalet så blev jag nästan knäckt. Vad fan tar det åt mig? Det är fan något jävla fel.. Jag ringde en stund senare och då tryckte hon upptaget så jag antog att hon var just det, upptagen. Då skickade hon iaf ett SMS och frågade vad jag ville och att hon satt med en tenta. Det är ju förståeligt att hon inte kan prata då.. Jag svarade vad jag ville och väntar på svar... Fy fan.
Det värmer att självaste Mr Besep reflekterar över min situation!
Skämt å sido, när jag läser det du skrivit så kan jag inte annat än att hålla med. Det konstiga är bara det att jag kan känna ena stunden att jag ska inte älta, jag ska vara "glad" för att hon inte var riktigt jävla taskig osv.. Men ändå så gör man skiten, jag känner mig helt jävla schizofren. Just nu är jag i skiten igen och jag saknar verkligen henne. Jag ringde henne nyss bara för att höra hur hon mår och när på onsdag vi skulle ses för att "avsluta." När hon inte svarade första samtalet så blev jag nästan knäckt. Vad fan tar det åt mig? Det är fan något jävla fel.. Jag ringde en stund senare och då tryckte hon upptaget så jag antog att hon var just det, upptagen. Då skickade hon iaf ett SMS och frågade vad jag ville och att hon satt med en tenta. Det är ju förståeligt att hon inte kan prata då.. Jag svarade vad jag ville och väntar på svar... Fy fan.
Alltså för ditt eget bästa, sluta höra av dig till henne så snart som möjligt! har haft massa vänner som går i fällan "ska bara skicka sms och höra hur hon mår, ska bara skriva på henens vägg på facebook, ska bara gå förbi henne sen" fan det slutar ändå bara i misär för hon har ju dumpat dig på fulaste tänkbara vis. Oavsett hur gullig och rar du än är mot henne så skiter hon i det. Träna och blir fit som fan, snygg så in i helvete och hämnas på så sätt istället. När hon sen kryper tillbaka på alla fyra för att hon är trött på att byta blöjor på gubbens unge så kan du ge henne en klubba och dra fram kuken, säga att hon kan suga och sen be henne dra åt helvete. Som du säger, du har blivit förnedrad och förråd..ingen idé att försöka vara snäll och gullig då, är du det kommer nog alla, inklusive hon tänka "ooh..sucker"
Alltså för ditt eget bästa, sluta höra av dig till henne så snart som möjligt! har haft massa vänner som går i fällan "ska bara skicka sms och höra hur hon mår, ska bara skriva på henens vägg på facebook, ska bara gå förbi henne sen" fan det slutar ändå bara i misär för hon har ju dumpat dig på fulaste tänkbara vis. Oavsett hur gullig och rar du än är mot henne så skiter hon i det. Träna och blir fit som fan, snygg så in i helvete och hämnas på så sätt istället. När hon sen kryper tillbaka på alla fyra för att hon är trött på att byta blöjor på gubbens unge så kan du ge henne en klubba och dra fram kuken, säga att hon kan suga och sen be henne dra åt helvete. Som du säger, du har blivit förnedrad och förråd..ingen idé att försöka vara snäll och gullig då, är du det kommer nog alla, inklusive hon tänka "ooh..sucker"
Jag ska ner nu och pumpa ryggjävlen tills varenda en jävla muskel exploderar.
Det blir 6st Recip idag också så jävlar händer det grejer.. Fy fan.
Kan bara beklaga över vad som hänt dig och hoppas att du kommer tillbaka starkare än förr. Icke att förglömma är att din tjej sedan 5 år tillbaka svikit dig rejält och sårat dina känslor. Förträng inte din känslor nu och var ledsen när du känner för det, bli förbannad när du är det osv. Det är inte bra att hålla känslor inom sig utan ut med skiten och börja med nya tag när du ser ljusglimtar långt bort i tunneln.
X-Change
2010-04-20, 11:43
När det tog slut med min förra tjej var jag knäckt precis som dig. Det hela hade utlösts av ett större bråk en vecka innan och förhållandet gick inte att rädda efter det.
Grejen var att jag hade haft på känn att det skulle ta slut att väntan på dagen då det tog slut var jobbigare än själva "slutet". Jag var rent av lättad efteråt över att äntligen få veta att det var slut istället för att gå i ovisshet.
Sen träffades vi ibland, försökte hålla kontakten. Men tillslut gick det inte längre för jag insåg att det gjorde mig så paranoid och orolig över att hon skulle träffa någon annan - "Superkillen", som var bättre än mig på alla punkter.
Jag pendlade precis som dig mellan "tur att det tog slut" och "jag vill ha henne här, nu!"
Mina dagar gick i svart eller vitt. Det enda som de hade gemensamt var att jag tänkte på henne, konstant! Jag kunde inte stänga av.
Jag kunde inte ringa henne heller för varje gång hon inte svarade fick jag för mig att hon var med någon annan (fast hon egentligen var och handlade, tvättade osv - Med andra ord RING HENNE INTE MER!)
Det tog mig 6 månader innan jag kom över henne. Och jag var konstant orolig över att springa ihop med henne på stan. Jag misstog ständigt andra tjejer för henne och kände hur magen liksom knöt ihop sig och blev till en isklump.
Så här i efterhand har jag lärt mig en del saker:
1. Hon var inte perfekt. Hon hade brister jag störde mig på och hon bar också ansvaret att det gick som det gick.
2. Jag är inte perfekt. Jag hade kunnat gjort saker annorlunda (men när det nyss tagit slut skyllde jag för mycket på mig själv).
3. Hade det inte tagit slut hade jag antagligen inte lärt känna en massa andra människor, eller träffat andra tjejer.
4. Misstagen med min förra tjej har gjort mig till en bättre människa och bättre pojkvän till min nuvarande flickvän.
En annan sak jag verkligen förstått är att man är två personer som delar på ansvaret i ett förhållande.
Din flickvän gjorde fel när hon istället för att berätta för dig att hennes känslor börjat svalna började träffa någon annan. För hade hon gjort det hade ni tillsammans kunnat prata om problemen och försöka rädda förhållandet tillsammans och det hade inte blivit ett lika hårt fall för dig.
V är inte bättre än dig. V har massa andra brister som du inte har. Man tror ofta att gräset är grönare på andra sidan, att ens kompisars förhållanden är perfekta, att man själv är den enda som släpar sig till ett jobb medan alla andra runt omkring en lever livet som en fest på Ibiza och är konstant lyckliga utan några som helst problem - Så är det verkligen inte! Men man lurar sig gärna att tro att verkligheten är så.
Det som faktiskt är bra när ett förhållande tar slut är man lär sig vad som var fel med relationen man var i och hur man vill att nästa relation ska se ut.
Du kan ställa dig själv två frågor:
1. Varför ville jag ha mitt ex? (Här ska du kunna rabbla upp unika egenskaper för henne. Om du inte stensäkert kan säga varför eller svarar något i stil med "snäll" (Som vem som helst kan vara) har du inte valt henne.
Och om du inte vet vad du vill ha kommer du vakna upp med det du inte vill ha.
2. Varför ville mitt ex ha mig? Här ska du kunna svara vilka attraktiva egenskaper du har. Hur skulle dina kompisar beskriva dig som?
Om du inte kan svara på dessa bör du lägga mer tid på dig själv och lära dig vem du är, vad du vill göra i ditt liv innan du går in i ett nytt förhållande.
Många här säger gör roliga saker och träna och det låter som man ska bete sig som inget har hänt. Det fungerar inte, utan kommer slå tillbaka på dig.
Gör som Mini skrev - Ta tid att vara ledsen (det betyder att förhållandet betydde mycket för dig och det är bättre att vara ledsen än att inte känna någonting för det skulle ju betyda att du inte älskat henne).
Men var ledsen med måtta dvs var ledsen så länge du ÄR ledsen men fastna inte i det för att det är bekvämt att stanna i sörjandet-fasen.
Försök ha rutin på dagen. Äta sova och aktivera dig. Gör saker du gillar att göra för att du vill göra dem, gör de inte för att förhindra dig själv att tänka på det som känns jobbigt.
I det här stadiet orkar du ändå inte bearbeta sorgen, jobba/plugga? heltid och träna 5 dagar i veckan - du kommer krasha då!
Kom ihåg att du är din värsta fiende här. Inte ditt ex eller V utan dig själv. Det är din hjärnspöken och fantasibilder som förstör dig när du försöker ringa henne och hon inte svarar - inte hon själv!
Försök inte få till ett "perfekt" avslut - Det är ändå ett avslut på er relation. Det kan INTE vara bra hur du än gör det, eftersom det just är ett avslut på er! Sluta ringa henne!
Du är starkare än vad du tror! Du kommer ta dig igenom det här! :)
Nitrometan
2010-04-20, 11:57
Det blir 6st Recip idag också så jävlar händer det grejer.. Fy fan.
Recip?
http://www.recip.se/
Recip är ett svenskt läkemedelsföretag med receptbelagda läkemedel och receptfria egenvårds- produkter. Vår uppgift är att bidra till en bättre hälsa och ökad livskvalitet.
Det värmer att självaste Mr Besep reflekterar över min situation!
Skämt å sido, när jag läser det du skrivit så kan jag inte annat än att hålla med. Det konstiga är bara det att jag kan känna ena stunden att jag ska inte älta, jag ska vara "glad" för att hon inte var riktigt jävla taskig osv.. Men ändå så gör man skiten, jag känner mig helt jävla schizofren. Just nu är jag i skiten igen och jag saknar verkligen henne. Jag ringde henne nyss bara för att höra hur hon mår och när på onsdag vi skulle ses för att "avsluta." När hon inte svarade första samtalet så blev jag nästan knäckt. Vad fan tar det åt mig? Det är fan något jävla fel.. Jag ringde en stund senare och då tryckte hon upptaget så jag antog att hon var just det, upptagen. Då skickade hon iaf ett SMS och frågade vad jag ville och att hon satt med en tenta. Det är ju förståeligt att hon inte kan prata då.. Jag svarade vad jag ville och väntar på svar... Fy fan.
Hon uppfattar dig som "en efterhängsen, jobbig jävel" när du håller på sådär. Man får heller inte ha mobiltelefonen påslagen under en tenta. Se nu till att inte höra av dig, för ditt eget bästa. Det ÄR jävligt jobbigt i början, men du kommer vara glad att du knöt alla band om någon månad när hon undrar vad som hänt och hör av sig till dig istället.
norrbottenstjej
2010-04-20, 12:18
Jag var i exakt samma situation som du för snart 1,5 år sedan. Vi hade skaffat hus och hund tillsammans och planerade hur jag skulle bli klar med universitetet och jobba något år innan vi skaffade barn.
Vi hade tyvärr ett särbo förhållande då vi hade huset i den by jag kommer från och jag var tvungen vara i stan på veckorna och plugga. Jag åkte hem varje helg och var med honom och ville inget annat än att bo där och skaffa barn med honom.
så började han bli konstig på helgerna och till slut var det som att jag var luft där hemma. Han såg knappt åt mig.
Till slut gjorde han slut och 3 dagar efter blev han tillsammans med en jobbarkompis som även var kompis med mig och min syster.
Trodde aldrig jag skulle ta mig ur det helvetet och jag hatade dem bägge i över 1 års tid för det som hände.
Men samtidigt måste jag leva mitt liv och inse att jag trotts allt slipper en sån människa som kan göra en sån sak.
Nu för tiden är jag glad att det tog slut, jag har mer tid till mig och jag kan göra det jag känner för utan att någon behöver bli sur eller irriterad för att ja inte är hemma hela tiden eller så. jag tränar 5 dagar i veckan och mår rätt bra.
Visst kommer det dagar när det känns tungt igen men det går alltid över!
Mitt sätt att komma runt honom var att bryta all kontakt med honom. Jag raderade hans telefonnummer och alla gamla bilder där han var med. Jag suddade ut honom ur mitt liv, annars hade jag blivit galen..
Du är så ung och har tiden framför dig! Umgås mycket med vänner och gör mycket saker så du slipper fastna i tankar om henne då ska du se att allt ordnar sig!
Och det låter jävligt kasst o säga när det precis tagit slut, men de finns så många bättre människor där ute som du kommer träffa!!
Recip?
http://www.recip.se/
Koffeintabletterna...
shut teh face
2010-04-20, 13:48
Distansförhållanden tar knäcken. Jag är glad att jag med min fästmö varit särbo i 8 månader och det inte har påverkat oss negativt, men det är klart, 4 månader till så kanske vi hade tagit slut? Nu blir vi föräldrar i september så det kanske också hjälper till, att man liksom stängt av radarn lite extra mycket.
Tror det handlar mycket om kommunikation, har vi mått dåligt över "distansen" så kan man prata om det och justera, fast det är klart, dör känslorna så dör dem ju.
Jag försöker verkligen ta åt mig utav alla som är så snälla så ni skriver riktigt vettiga inlägg, men det är svårt. Det är jävligt svårt.. Nu på gymmet så pendlade jag mellan ilska (vet inte vad jag var arg över) sorg, lättnad, saknad.. Allt.
Jag väntade hela passet på att få höra av henne. Till slut svarade hon och sa att hon inte visste när det blir imorgon men att det blir eftermiddagen. Jag svarade och frågade dessutom hur tentan gick..
Nu i efterhand känner jag att jag mår inte bättre utav den kontakten. Jag gick hela passet och mådde så jävla dåligt, upp-och-ner, fram och tillbaka. Jag suktade så jävla gärna efter att hon skulle höra av sig, som något slags bevis på att hon bryr sig, eller något annat. Men efteråt insåg jag hur jävla dåligt det fick mig att må utav att höra av henne.. Jag vet ingenting just nu.
Försöker äta min pressade potatis och kyckling men det går fan inte. Jag VILL men kan inte. Jag går i tankar att skita i min deff men samtidigt vill jag bara slutföra det. Allt är så jävla dåligt just nu.. Tänker att det kanske blir mer avslut efter vi snackat imorgon - men sedan våndas jag. Skit..
Distansförhållanden tar knäcken. Jag är glad att jag med min fästmö varit särbo i 8 månader och det inte har påverkat oss negativt, men det är klart, 4 månader till så kanske vi hade tagit slut? Nu blir vi föräldrar i september så det kanske också hjälper till, att man liksom stängt av radarn lite extra mycket.
Tror det handlar mycket om kommunikation, har vi mått dåligt över "distansen" så kan man prata om det och justera, fast det är klart, dör känslorna så dör dem ju.
Det är just kommunikationen jag inte förstår mig på. Vi har alltid annars prata om både positivt och negativt och allt där emellan. Men nu helt plötsligt så har hon inte "tidigare" tagit upp det här med hennes känslor för mig eller så.. Hon verkar bara vilja ge upp.. Jag förstår inte det, 5år nästan liksom..
Jag försöker verkligen ta åt mig utav alla som är så snälla så ni skriver riktigt vettiga inlägg, men det är svårt. Det är jävligt svårt.. Nu på gymmet så pendlade jag mellan ilska (vet inte vad jag var arg över) sorg, lättnad, saknad.. Allt.
Jag väntade hela passet på att få höra av henne. Till slut svarade hon och sa att hon inte visste när det blir imorgon men att det blir eftermiddagen. Jag svarade och frågade dessutom hur tentan gick..
Nu i efterhand känner jag att jag mår inte bättre utav den kontakten. Jag gick hela passet och mådde så jävla dåligt, upp-och-ner, fram och tillbaka. Jag suktade så jävla gärna efter att hon skulle höra av sig, som något slags bevis på att hon bryr sig, eller något annat. Men efteråt insåg jag hur jävla dåligt det fick mig att må utav att höra av henne.. Jag vet ingenting just nu.
Försöker äta min pressade potatis och kyckling men det går fan inte. Jag VILL men kan inte. Jag går i tankar att skita i min deff men samtidigt vill jag bara slutföra det. Allt är så jävla dåligt just nu.. Tänker att det kanske blir mer avslut efter vi snackat imorgon - men sedan våndas jag. Skit..Som sagt:
Hon uppfattar dig som "en efterhängsen, jobbig jävel" när du håller på sådär. Man får heller inte ha mobiltelefonen påslagen under en tenta. Se nu till att inte höra av dig, för ditt eget bästa. Det ÄR jävligt jobbigt i början, men du kommer vara glad att du knöt alla band om någon månad när hon undrar vad som hänt och hör av sig till dig istället.
Det kan inte komma något bra ur denna kontakt, särskilt inte så här närapå. Ni har en lång historia och den kommer aldrig försvinna. Men nu bör, du måste ignorera henne. Även om hon hör av sig 3 gånger om dagen. Det hon gjort är inte försvarbart, och hon förtjänar inte att få en förklaring av dig. Bara ignorera henne. Du kommer knappast framstå som otrevlig eller göra ett dåligt sista intryck genom det här - tvärtom. Du framstår som en man som inte tar skit och inte böjer sina principer efter andra människor. Du framstår som allra bäst om du bara helt låter henne vara.
Inte bara besparar det dig möjligheter att göra bort dig och verka efterhängsen utan det är absolut det bästa sättet att eventuellt få henne att sakna dig. Gräset är alltid grönare på andra sidan, och tro fan att hon kommer gnälla på sin framtida pojkvän när han gör saker sämre än dig (vilket han kommer göra). Det är en sits du vill vara i, och mer tacksam än den som efterhängsen vän som bara blir ännu mer sårad.
Hade jag varit du hade jag inte svarat på ett enda meddelande, inte kontaktat henne, inte träffat familjemedlemmar till henne. Du har väl vänner och familj du kan hänga med istället? Luta dig tillbaka och njut medan hennes nya kille gör misstag, eller hon börjar känna sig ensam om hon nu är singel, och gör saker som får dig att utvecklas och ha kul.
Som sagt:
Det kan inte komma något bra ur denna kontakt, särskilt inte så här närapå. Ni har en lång historia och den kommer aldrig försvinna. Men nu bör, du måste ignorera henne. Även om hon hör av sig 3 gånger om dagen. Det hon gjort är inte försvarbart, och hon förtjänar inte att få en förklaring av dig. Bara ignorera henne. Du kommer knappast framstå som otrevlig eller göra ett dåligt sista intryck genom det här - tvärtom. Du framstår som en man som inte tar skit och inte böjer sina principer efter andra människor. Du framstår som allra bäst om du bara helt låter henne vara.
Inte bara besparar det dig möjligheter att göra bort dig och verka efterhängsen utan det är absolut det bästa sättet att eventuellt få henne att sakna dig. Gräset är alltid grönare på andra sidan, och tro fan att hon kommer gnälla på sin framtida pojkvän när han gör saker sämre än dig (vilket han kommer göra). Det är en sits du vill vara i, och mer tacksam än den som efterhängsen vän som bara blir ännu mer sårad.
Hade jag varit du hade jag inte svarat på ett enda meddelande, inte kontaktat henne, inte träffat familjemedlemmar till henne. Du har väl vänner och familj du kan hänga med istället? Luta dig tillbaka och njut medan hennes nya kille gör misstag, eller hon börjar känna sig ensam om hon nu är singel, och gör saker som får dig att utvecklas och ha kul.
Jag känner som sagt att hålla någon direkt kontakt funkar inte för mig. Imorgon ska vi ses, då jag inte gör slut över telefon eller annat mesigt. Det ska pratas osv. men sen är det nog fan bye bye alltså. Jag känner helt klart att ha henne i närheten är fan inte bra, inte just nu. Jag får liksom en falsk känsla att det kan lösa sig, men plötsligt inser jag att den enda lösningen är den som är just nu. Imorgon känns som ett avslut, jag kan börja ta hand om mig själv igen, även om det kommer bli dem värsta dagarna i mitt jävla liv.
Jag ångrar ingenting som har varit, hoppas inte hon heller gör det. Jag är inte perfekt men jag har verkligen försökt. Jag kan inte hata henne, fastän hon hånglade med V. Det är mycket nu, det är fan det..
Jag vill som sagt såklart att hon ska bli lycklig i slutändan, även om det innebär att jag inte är det. Hon betyder fortfarande mycket för mig även om jag har svårt att visa det. Så imorgon är det avslut. Jag ska vara mig själv.
Träffa henne imorrn skrattandes och glad som fan. Säg att du har vart lite halvt intresserad av en annan och att det känns skönt att det blev som det blev. Koppla bort dina känslor och se det som en lek. Slut är det ju hur du än gör, kan lika gärna go out swinging och känna att du är bäst i hela världen, för hon kommer kontakta dig och ev. vilja ligga med dig.
My 2 cents.
Det blev en lång tråd på kort tid... Många inlägg som säger helt olika saker. Jag kan inte låta blir att tycka att både X-Change och Gpajen - och andra med, för den delen - har "rätt" i sina tidigare inlägg, även om de säger ganska olika saker.
Jag har haft några olika förhållanden, varav två längre. De båda har slutat katastrofalt dåligt och några andra har också slutat på ett... Dåligt vis. I min värld skulle det vara exceptionellt på alla sätt om ett förhållande slutar bra - jag är alldeles för emotionell av mig. Så jag vet att man känner tusen olika saker när man av någon anledning rycks bort från en människa som har varit en del av ens vardag. Under samma minut kan man känna att det var lika bra, att man saknar den andre, att man vill hitta någon ny på en gång, att man aldrig mer vill träffa någon, att man vill dö, att man vill begrava sig i plugg, att man vill äta en bulle, att man saknar den andres små gulliga egenheter, att man är jävligt glad att slippa den andres små jävla låtsasgulliga egenheter, att man vill slåss, att man vill älska...
Vad jag menar är att det inte finns någon mall. När mitt första längre förhållande tog slut, så tog det ett tag innan jag hade kommit över henne. Sedan var allt lugnt. Ytterligare någon månad senare höll jag plötsligt på att längta ihjäl mig efter henne. Jag är varken medicin- eller psykologiutbildad, så jag har ingen aning om vad det beror på, men vad jag däremot har förstått, är att det är så mänskligt det bara någonsin kan bli. Och, framförallt, som så många tidigare har skrivit - det är som det är.
Att ta till sig den sista meningen är inte samma sak som att ge upp - tvärt om. Man resignerar inte, utan man lutar sig snarare framåt och ökar takten. Vem vet vad som händer i framtiden - du kanske är tillsammans med någon ny, med henne, du är singel eller har blivit munk - det vet ingen. Hoppas inte på någonting, försök heller inte att styra det i någon speciell riktning, förutom mot att må så bra som möjligt. Det är helt centralt.
Som jag skrev, så tycker jag att många har "rätt". Det kan man också tolka som att det inte finns någonting som är "rätt". Jag har, efter en jävla massa elände, insett att jag faktiskt får släppa på vad jag har trott vara "rätt" sak att göra och kanske göra en jävla massa saker, det vill säga vara ledsen, träffa andra, försöka träffa henne igen, förakta henne, ta bort numret, lägga till det igen och så vidare, om jag tror att det är "rätt" just då. Man kan göra "vettiga" saker utan att försöka "vara smart", så att säga. Jag menar, vad i hela världen spelar det för roll vad jag sprang omkring och tänkte och gjorde för en massa år sedan när ett förhållande tog slut? Den ende som som äger en mening som möjligen är av vikt för mig själv, som var med då och som även är med nu, är jag själv. Hade vi blivit tillsammans igen, så hade väl det kanske varit fint, men nu är vi inte tillsammans och det har runnit en jävla massa vatten under broarna sedan dess. Och bron står kvar, så att säga.
Alltså: Gör precis allt som känns bra, förutom rena idiotier, naturligtvis. I det senare kan man lägga en hel massa olika saker, men det är nog en annan diskussion. Förlora liksom inte styrsel och kurs, men bejaka dig själv helt enkelt. Det tror jag är viktigt. Rysligt viktigt.
Jag känner som sagt att hålla någon direkt kontakt funkar inte för mig. Imorgon ska vi ses, då jag inte gör slut över telefon eller annat mesigt. Det ska pratas osv. men sen är det nog fan bye bye alltså. Jag känner helt klart att ha henne i närheten är fan inte bra, inte just nu. Jag får liksom en falsk känsla att det kan lösa sig, men plötsligt inser jag att den enda lösningen är den som är just nu. Imorgon känns som ett avslut, jag kan börja ta hand om mig själv igen, även om det kommer bli dem värsta dagarna i mitt jävla liv.
Jag ångrar ingenting som har varit, hoppas inte hon heller gör det. Jag är inte perfekt men jag har verkligen försökt. Jag kan inte hata henne, fastän hon hånglade med V. Det är mycket nu, det är fan det..
Jag vill som sagt såklart att hon ska bli lycklig i slutändan, även om det innebär att jag inte är det. Hon betyder fortfarande mycket för mig även om jag har svårt att visa det. Så imorgon är det avslut. Jag ska vara mig själv.Aha, jag tolkade det som att det redan var över. Bra beslut.
Träffa henne imorrn skrattandes och glad som fan. Säg att du har vart lite halvt intresserad av en annan och att det känns skönt att det blev som det blev. Koppla bort dina känslor och se det som en lek. Slut är det ju hur du än gör, kan lika gärna go out swinging och känna att du är bäst i hela världen, för hon kommer kontakta dig och ev. vilja ligga med dig.
My 2 cents.
Det där var fan bra.
+1
Ja det är bra, men jag tvivlar starkt på att han lyckas göra det. Det är skillnad på vad man säger och agerar, och vad man utstrålar. Han kan sitta och spela en akt, skrattandes och ljugandes om att han träffat en tjej, men om han inte är en manipulativ psykopat/skådespelare så tror jag det kommer genomskådas. Men sant, det är ju helt klart den bästa metoden om han kan komma undan med det. Hade jag varit i hans situation, och suttit med krossat hjärta, hade jag inte kunnat spela den akten trovärdigt direkt.
Du gör som du vill, men jag hade bara struntat i henne och inte träffat henne mer. Men då ser jag det utifrån mitt perspektiv. Hade jag varit i din situation hade jag inte kunnat göra något som hade förbättrat mitt läge genom att träffa henne. Jag, personligen, hade bara gjort bort mig i ett sådant läge. Antingen ställt till en scen, eller bara visat mig underlägsen och efterhängsen. Om man ignorerar och låter bli att träffa henne så slipper man ta den risken. Upp till dig helt enkelt.
Ja det är bra, men jag tvivlar starkt på att han lyckas göra det. Det är skillnad på vad man säger och agerar, och vad man utstrålar. Han kan sitta och spela en akt, skrattandes och ljugandes om att han träffat en tjej, men om han inte är en manipulativ psykopat/skådespelare så tror jag det kommer genomskådas. Men sant, det är ju helt klart den bästa metoden om han kan komma undan med det. Hade jag varit i hans situation, och suttit med krossat hjärta, hade jag inte kunnat spela den akten trovärdigt direkt.
Du gör som du vill, men jag hade bara struntat i henne och inte träffat henne mer. Men då ser jag det utifrån mitt perspektiv. Hade jag varit i din situation hade jag inte kunnat göra något som hade förbättrat mitt läge genom att träffa henne. Jag, personligen, hade bara gjort bort mig i ett sådant läge. Antingen ställt till en scen, eller bara visat mig underlägsen och efterhängsen. Om man ignorerar och låter bli att träffa henne så slipper man ta den risken. Upp till dig helt enkelt.
Det låter som att vi är läskigt lika. Jag är verkligen inte sådan så jag kan sitta och ljuga för henne och säga att allt är bra, jag har aldrig mått bättre, jag har hittat någon annan, kommer inte sakna henne osv.. Det funkar inte. Jag brukar inte ljuga i allmänhet och inte fan kan jag göra det mot någon som jag varit ihop med i 5år.
Jag är skiträdd för hur det ska gå. Försöker att inte tänka på det men som du skrev så vet jag inte om jag kommer ställa till en scen, vara "normal" eller böla och be. Jag vet fan inte och jag ska försöka att ta det som det kommer, men det är jävligt tufft. Det är lätt att säga det till en kompis, här på Kollo eller hur fan som, att jag ska göra si och så - men det är fan en annan femma att agera.
Vi ska som sagt ses senare idag, det vet jag med säkerhet. Hon är inte så jävla kall eller jävlig så att hon skulle skita i det.. Vi ska prata ut, det ska vi verkligen och jag ska säga att jag behöver veta hela sanningen om ALLT, förutsatt att det finns mera att berätta om situationen (vilket jag faktiskt inte tro.)
Jag vill ha tillbaka min förlovningsring då jag inte anser att hon behöver den längre och har liksom.. brutit hela "syftet" med en sådan. Jag ska även ha mina presenter som hon hämtade i fredags - av princip. Hon sa att hon skulle ha några ringar som jag tydligen har som är hennes - fine. Jag sa också att jag tyckte hon skulle betala den prestationshöjare som jag köpte till henne, för att få henne att börja träna regelbundet igen. Hon skulle betala den från början men sa efteråt när hon fått den att hon kunde ju "betala igen" genom att bjuda på pizza och liknande.. Men jag kände det igår, en dag efter att jag sagt det att det lät fan bara fjantigt. Det var några månader sedan hon fick den och jag skiter i vilket, jag ska inte bli löjlig och jävlig. Hon verkade nämligen lite stört av det och frågade om jag även skulle ha filmer jag gett henne och annat.. men jag sa att vi behöver inte överdrive - hon har en gång fått dem. I samma veva ville hon även ha sin nätverkskabel som legat här i något år eller två. Varför vet jag faktiskt inte, det känns mest som "kan du så kan jag."
Men ja.. så ligger det till just nu. Fy fan.. Jag känner mig "tuffare" nu än tidigare och ibland kan jag tänka att det blir skönt när allt nu får ett slut. Innan man liksom begravt en person som dött så är det inte riktigt "färdigt."
Men jag vet ta mig fan inte.. Igår saknade jag henne jätte mycket, jag blev nostalgisk och insåg hur mycket vi gått igenom även om det för dem flesta är småsaker. Hon fick mig faktiskt att börja träna kan man nästan säga. Många tror inte det men hon tränade faktiskt innan vi träffades och jag började efteråt, det var hon som pushade mig så jag vågade (hatar saker jag inte kan eller där man kan göra bort sig, det är ett stort fel med mig!)
Man fick ju ofta höra hur folk trodde att det var jag som dragit med henne till gymmet när det egentligen var hon som fick mig att börja..
Likaså jobbet jag har nu några timmar i veckan. Hon började där först och fick sedan med mig, inte för att vi var beroende av varandra och så, utan för att hon övertalade mig att det ser bra ut i CV, det är iaf lite extra pengar osv.
Det är så jävla mycket.. Jag hade tex. inte mycket vilja eller ork när det gällde körkortet, men hon fanns alltid där och pushade mig och till slut fixade jag det. Jag fixade det verkligen galant och fick bra.
Jag vet inte vem jag ska prata med nu heller om allt som man kunnat förr. Jag har en "bästa kompis" som är schysst som fan men det är liksom inte samma sak.. Familjen har aldrig liksom varit något bollplank för mig.. visst jag berättar saker osv. men det är mer på en ytlig nivå, inget "djupt."
Jag saknar verkligen att ha någon som man kan snacka med allt om; träningen gick bra/dåligt, jobbet är jobbigt.. hur det tar sig med jobbsökandet.. fritiden.. fan all jävla skit.. jag har verkligen ingen sådan person längre och även om jag tror att hon skulle kunna vilja ha kvar mig som en jätte nära super-vän (som hon sagt typ) så funkar det inte. vi har liksom redan tappat en del och jag vet att jag kommer bara må sämre utav kontakten..
Jag tror att alla som haft ett lyckligt förhållande mer än ett par månader med en som man litar på och som man pratar med kan uttala sig här.
Du var alltså hemma och tänkte på henne hur hon sitter och pluggar och sliter, medans hon i samma stund låg och hånglade med en snubbe på 30 bast, skrattade pratade om dig och såg en skitbra film.
Jag hade blivit rosenrasande och gjort ALLT för att förstöra för hennes framtid, även om jag tycker om henne. Känslan av "sålänge du är lycklig så är allt bra" skulle försvinna direkt.
Be å få dina filmer, sedan kan du be om att få det ena och det andra eftersom du kommer på det, för det är ju DINA saker. Det kommer (för mig) aldrig bli oss igen, om hon legat och suktat efter en annan karl i hans armar.
Bara tanken på det får mig att vilja slita fram hammaren, men sånt funkar inte i praktiken, tyvärr. Skulle aldrig falla mig in att göra något, men man reagerar ju på ett annat sätt.
Förjävligt, Grotesk. verkligen, hon svek dig så ini bomben, inte för att hon gör slut, inte för ett fyllemisstag, utan för att hon bestämt en mysig filmkväll där hon legat och känns en annans mans snas då dom legat och skedat och hånglat järnet, kanske tafsat lite, men hon avbröt för att hon tyckte inte det kändes rätt, hon ville göra slut först.
Fuck, jag skulle vilja hämnas, hämnden är ljuv och dämpar ALL jävla smärta.
Detta inlägg är bara något du bör se över. Hon är förövarn som fullkomligt kört över en oskyldig själ som dig själv. Om du ser det hända någon annan, vad tänker du? Jag blir fan förbannad över internet. Då den dagen kommer för mig, då blir det planerad hämnd, på laglig väg.
USCH!
Jag tror att alla som haft ett lyckligt förhållande mer än ett par månader med en som man litar på och som man pratar med kan uttala sig här.
Du var alltså hemma och tänkte på henne hur hon sitter och pluggar och sliter, medans hon i samma stund låg och hånglade med en snubbe på 30 bast, skrattade pratade om dig och såg en skitbra film.
Jag hade blivit rosenrasande och gjort ALLT för att förstöra för hennes framtid, även om jag tycker om henne. Känslan av "sålänge du är lycklig så är allt bra" skulle försvinna direkt.
Be å få dina filmer, sedan kan du be om att få det ena och det andra eftersom du kommer på det, för det är ju DINA saker. Det kommer (för mig) aldrig bli oss igen, om hon legat och suktat efter en annan karl i hans armar.
Bara tanken på det får mig att vilja slita fram hammaren, men sånt funkar inte i praktiken, tyvärr. Skulle aldrig falla mig in att göra något, men man reagerar ju på ett annat sätt.
Förjävligt, Grotesk. verkligen, hon svek dig så ini bomben, inte för att hon gör slut, inte för ett fyllemisstag, utan för att hon bestämt en mysig filmkväll där hon legat och känns en annans mans snas då dom legat och skedat och hånglat järnet, kanske tafsat lite, men hon avbröt för att hon tyckte inte det kändes rätt, hon ville göra slut först.
Fuck, jag skulle vilja hämnas, hämnden är ljuv och dämpar ALL jävla smärta.
Detta inlägg är bara något du bör se över. Hon är förövarn som fullkomligt kört över en oskyldig själ som dig själv. Om du ser det hända någon annan, vad tänker du? Jag blir fan förbannad över internet. Då den dagen kommer för mig, då blir det planerad hämnd, på laglig väg.
USCH!
tro mig, jag har tänkt både en och två gånger på hur jag skulle misshandla den jävlen och komma undan med det. Emellanåt bryr jag mig inte ens om jag kommer undan med det, jag ville bara han skulle lida. Men jag inser även att blir det skadestånd, bla, så vill jag inte ge den fittan mina jävlar pengar. Det kommer dessutom inte lösa något och hon kommer hata mig, vilket hon inte gör nu (vad hon sagt.) Innerst inne vil jag nog hellre gå till historien som killen, även om jag låter mesig, som alltid var där osv. som hon hade det bra med - inte han som gick bärsärk och dödade någon eftersom tjejens känslor för honom svalnat. Jag kan även känna att det kunde varit värre, men det återstår att se.. jag vill ha hela sanningen när vi ses idag och är den grövre än vad hon hittills har berättat då jävlar blir det mycket verkstad och lite snack.
Nitrometan
2010-04-21, 10:09
Fuck, jag skulle vilja hämnas, hämnden är ljuv och dämpar ALL jävla smärta.
Nej. Den bara förvärrar.
tro mig, jag har tänkt både en och två gånger på hur jag skulle misshandla den jävlen och komma undan med det. Emellanåt bryr jag mig inte ens om jag kommer undan med det, jag ville bara han skulle lida. Men jag inser även att blir det skadestånd, bla, så vill jag inte ge den fittan mina jävlar pengar. Det kommer dessutom inte lösa något och hon kommer hata mig, vilket hon inte gör nu (vad hon sagt.) Innerst inne vil jag nog hellre gå till historien som killen, även om jag låter mesig, som alltid var där osv. som hon hade det bra med - inte han som gick bärsärk och dödade någon eftersom tjejens känslor för honom svalnat. Jag kan även känna att det kunde varit värre, men det återstår att se.. jag vill ha hela sanningen när vi ses idag och är den grövre än vad hon hittills har berättat då jävlar blir det mycket verkstad och lite snack.
Precis. Släpp henne nu, det hade hon inte väntat sig. Hon KOMMER att börja sakna dig, och då har du stått rakryggad och inte varit den där tjatiga jäveln som hon aldrig kommer att sakna. Att be om prylar tillbaka är bara töntigt, låt de hellre ligga kvar som ett minne av dig :)
Precis. Släpp henne nu, det hade hon inte väntat sig. Hon KOMMER att börja sakna dig, och då har du stått rakryggad och inte varit den där tjatiga jäveln som hon aldrig kommer att sakna. Att be om prylar tillbaka är bara töntigt, låt de hellre ligga kvar som ett minne av dig :)
Ja bortsett från "princip-grejerna" så bryr jag mig såklart inte om resten. hon har fått dem i födelsedagspresent, julklapp och allt annat! Det är hennes inte mina. Pengar är fan ändå inte värt något i slutändan..
Precis. Släpp henne nu, det hade hon inte väntat sig. Hon KOMMER att börja sakna dig, och då har du stått rakryggad och inte varit den där tjatiga jäveln som hon aldrig kommer att sakna. Att be om prylar tillbaka är bara töntigt, låt de hellre ligga kvar som ett minne av dig :)
Även en fulstygg kan säga visa saker ibland. ;) Sist vi diskuterade förhållanden höll jag inte alls med dig. Nu håller jag helt med dig. :)
shadowfire
2010-04-21, 10:31
Även en fulstygg kan säga visa saker ibland. ;) Sist vi diskuterade förhållanden höll jag inte alls med dig. Nu håller jag helt med dig. :)
+1, ibland är det som om hultman har två personligheter ;)
+1, ibland är det som om hultman har två personligheter ;)
Jag känner igen det där. Jag brukar förklara mig med att jag har två huvuden.
+1, ibland är det som om hultman har två personligheter ;)
http://www.columbia.edu/itc/eeeb/shapiro/v1010/humanspecies_pics/icon_monkey_mirror.jpg
"Hallåhumhum, vem är jagdu idag, hallå?" *slap*
Åter till ämnet kanske... :cool:
+1, ibland är det som om hultman har två personligheter ;)Lite OT men wat? Är man fulstygg är man ju inte direkt snäll och efterhängsen mot sitt ex? :D
Nu har vi snackat klart osv. och det känns faktiskt, iaf just nu, rätt hyffsat. Jag sa att jag ville veta hela sanningen och det visade sig att sanningen redan kommit fram - där fanns inget mer att berätta från hennes sida. Vi pratade både om minnen, nutiden och framtiden. Jag sa som jag kände angående allt (kanske tom. för mycket.)
Hon vill verkligen ha mig kvar som en väldigt nära och kär vän. Jag bad henne utveckla vad för slags vän och hon förklarade att hon både vill kunna prata och umgås. Jag förklarade hur jag kände, det var verkligen skittungt men jag fick det sagt. Hon sa att hon respekterar att det är svårt för mig och ställer inga krav angående vår vänskap. Jag sa att jag hatar inte henne, inte ens ogillar, men att det är tufft för mig att hålla kontakten med henne - särskilt att umgås. Men jag är beredd att försöka gå långsamt fram och så, jag vill ändå inte förlora henne helt ur mitt liv.
Det känns bra faktiskt, oftast. Vi pratade tom. om att kanske (kanske!) ses och fira lite försiktigt när jag klarat av min deff i slutet utav Maj. Vi får så klart se hur det går med det men ändå..
Jag hoppas verkligen jag kommer må bättre framöver. Hon visade tom. ångest över detta och berättade att det inte var någon dans på rosor för henne heller. Det känns faktiskt bra, även om jag inte vill att hon ska lida, men ni fattar.
Tack alla som stöttat mig. Det är nog långt ifrån över mitt helvete, men det är kanske på rätt väg. Detta känns lite som ett avslut. Jag känner mig som en jävla gnällig, paranoid, nojig, schizofren fan-vet-allt men ja.. Detta har varit skitjobbigt...
Se kolla där, nu kanske du har kvar en vän för resten av livet istället för att
"Klippa allt direkt, fyfan hon trampade på min tå, jag är Mest Man(tm)".
Men få inga falska förhoppningar bara då kommer sannolikt bli så jävla bränd att du inte kan stå upp.
Se kolla där, nu kanske du har kvar en vän för resten av livet istället för att
"Klippa allt direkt, fyfan hon trampade på min tå, jag är Mest Man(tm)".
Men få inga falska förhoppningar bara då kommer sannolikt bli så jävla bränd att du inte kan stå upp.
Jag tror ingenting just nu, ska bara försöka komma tillbaka till vardagen. Men visst fan saknar jag henne nu.. jävla kvällar och nätter.
Jag tror ingenting just nu, ska bara försöka komma tillbaka till vardagen. Men visst fan saknar jag henne nu.. jävla kvällar och nätter.
Kvällar och nätter är ju lättast, morgonen däremot. *gah!*
Kvällar och nätter är ju lättast, morgonen däremot. *gah!*
Nja, vid närmare eftertanke är fan alla tre nämnda lika jävliga.
Hur fan gör man när det ändå känns "bättre" överlag (jag har väl accepterat läget, även om jag velat annorlunda) men som nu på morgonen så känner jag någon slags ångest, tomhet och saknad?
Christyle
2010-04-22, 08:17
Jo Morgonen kommer ju att vara tuffast men ge det lite tid så ska du se
Nitrometan
2010-04-22, 08:23
Vetefan hur man gör. Men det går över.
Efter ett tag känns det bättre.
Fastän vi var helt ärliga igår.. så gnager ändå en sak mig och det är faktumet att jag kan känna att jag skulle spendera mera tid med henne och visat hur mycket jag älskade henne, innan hon släppte bomben. Jag frågade dessutom efter ett ärligt svar på frågan "kunde jag gjort något annorlunda?"
Då sa hon att vi kunde umgåtts mera utan "teknikens värld" - vilket jag inte förstår. Det var ju nästan alltid hon som satte sig vid TV/DVD/dator och så. Visst jag tycker om datorspel osv. men dem gångerna jag satt vid datorn när jag var med henne var mestadels när hon ville se en film, tex. Beck/Wallander, som hon vet att jag inte gillar och då sa hon ofta typ "jag är sugen på film.. du kan få sitta vid datorn om jag får se Wallander" tex..
Dessutom så kan jag känna att det var jag som försökte få igång henne på alla möjliga sätt, men det kanske bara är ett slags självförsvar nu? Jag försökte dra med henne och träna, köra någonstans, gå ut.. Ja, en del iaf. Jag visste det att hon var tom. lite mer segstartad än vad jag är.
Gjorde jag något fel som förstörde allt? Är väl svårt för er att kanske sätta sig in i, ni har ju inte bevittnat vårat förhållande.. men ändå..
Då sa hon att vi kunde umgåtts mera utan "teknikens värld" - vilket jag inte förstår.
Om det där var det enda "felet" hon kunde komma på i erat förhållande så har du inget att grubbla över. Du verkar ha varit en bra pojkvän, men ibland funkar det inte i alla fall.
Om det där var det enda "felet" hon kunde komma på i erat förhållande så har du inget att grubbla över. Du verkar ha varit en bra pojkvän, men ibland funkar det inte i alla fall.
Jag vill ju inte på något sätt bara försvara mig eller så men.. Det lät som, ja.. Jag vet inte.. Hur fan ska man kunna hålla igång hela tiden, särskilt om man sagt att det är rätt skönt just då att vi inte är sådana? Vi kunde liksom ta en "hemmakväll" eftersom ingen av oss var en super-party-pingla. Tyckte verkligen om hennes sällskap och så.. Men ja.
Man ska inte behöva hålla igång hela tiden, och absolut inte för att göra någon annan nöjd. Man slutar inte älska någon för att han/hon inte är ute och festar/träffar folk hela tiden.
Hade samma funderingar själv när jag var yngre och hade stadigt förhållande. Jag är mer för att "sitta och chilla" medan jag hade en flickvän som var tvärtom, och det gnagde på mig. Hon var ju ute en hel del själv och då satt man där hemma och kände sig tråkig. Men nu på senare tid har jag ändrat inställning.
Det förhållandet funkade för övrigt bra ändå. Och som sagt, ditt förhållande tog inte slut p.g.a. att ni inte var ute och hittade på saker hela tiden.
Man kan dividera fram och tillbaka i en evighet om vad man har gjort för fel och vad man har kunnat göra bättre, och bli galen på kuppen.
Du kommer aldrig få veta exakt vad det var som tippade över bägaren eftersom hon troligtvis inte ens själv vet, tjejer går mycket mer på känsla i allmänhet, än killar.
En kombination av allting bra och dåligt, fördelarna och nackdelarna, känslorna, andra lockelser, framtiden, dåtiden, drömmar, ja i princip alla yttre influenser kan ha haft en del.
The butterfly effect brukar det väl kallas.
Sen kan du ju istället tänka på varför just DU ska ha gjort nått fel, varför skulle det vara upp till dig att undvika att shit hits the fan, det bör ju vara lika mycket hennes ansvar om hon nu var missnöjd.
Man ska inte behöva hålla igång hela tiden, och absolut inte för att göra någon annan nöjd. Man slutar inte älska någon för att han/hon inte är ute och festar/träffar folk hela tiden.
Nej det är sant, är det så att säga "äkta" per kärlekens-definition så ska det ju inte spela någon roll vad man gör, man älskar varandra oavsett allt.
Men, livet är inte en hollywoodfilm, är du tråkig tillräckligt länge (viktigt: i HENNES ögon) ja då finns risken att hon helt sonika tappar intresset.
Det här är speciellt sant i unga åldrar och gör man sig intressant, ja då blir man intressant.
Sen får man helt enkelt göra en avvägning om det är värt det för just den tjejen.
För övrigt har jag har full förståelse och respekt för ditt förhållningssätt.
Nej det är sant, är det så att säga "äkta" per kärlekens-definition så ska det ju inte spela någon roll vad man gör, man älskar varandra oavsett allt.
Men, livet är inte en hollywoodfilm, är du tråkig tillräckligt länge (viktigt: i HENNES ögon) ja då finns risken att hon helt sonika tappar intresset.
Det här är speciellt sant i unga åldrar och gör man sig intressant, ja då blir man intressant.
Sen får man helt enkelt göra en avvägning om det är värt det för just den tjejen.
För övrigt har jag har full förståelse och respekt för ditt förhållningssätt.
Jag vet egentligen inte varför men hon vill verkligen vara kompisar och inte "förlora mig." Som sagt så vet hon att jag tycker det är skitsvårt, även om jag inte vill radera henne heller. Men jag ska försöka, på mitt sätt, att kunna känna likadant. Vi ska ju som sagt kanske ses och ta en pizza när jag är klar med min deff i slutet av Maj och förhoppningsvis är nere på 80kg. Men man får se, jag ville inte planera något sa jag.. Dessutom var hon tidigare och även nu lite involverad i min lillasysters student iom att hennes mamma är frisör och ska fixa min systers frissa och hon ska även gå till någon sminkare eller vad fan det heter, där mitt ex även brukar vara.
Jag tog även mod till mig.. Hon sa att hon hade tänkt närvara på både bal och studenten i stan, men inte hänga med hem. Men jag sa det att jag kan stå ut med att hon är här på studenten - det skulle nog betyda jättemycket för syrran.
Langster
2010-04-22, 09:22
Jag vill ju inte på något sätt bara försvara mig eller så men.. Det lät som, ja.. Jag vet inte.. Hur fan ska man kunna hålla igång hela tiden, särskilt om man sagt att det är rätt skönt just då att vi inte är sådana? Vi kunde liksom ta en "hemmakväll" eftersom ingen av oss var en super-party-pingla. Tyckte verkligen om hennes sällskap och så.. Men ja.
Tjejer är ju lite... konstiga.
Av din text så framgår det ju att hon hade blivit uttråkad, eller kände att något saknades.
Tyvärr så har många tjejer en konstig inställning som går ut på att hon visar sitt missnöje men gör det minimalt, eller ska vi säga minimalistiskt. Den lilla lilla hint vi får ska vi fatta till 100% och fixa omedelbart så hon känner sig som den rosa prinsessa hon drömde om att vara när hon var liten.
Hon vill att drömprinsen ska göra det rätta, utan att bli tillsagd om vad som är det rätta, för att ha rätten att vara den rätte...
Ingen tjej skulle förstås erkänna att det är på det sättet men det struntar jag i, för det upprepar sig gång på gång hos alla tjejer jag har erfarenhet av. Så fort förhållandet gått in i den fas som kallas vardagsliv, så kommer dessa helt oväntade små utbrott där man skulle gjort si och så eftersom nu känner vi faktiskt varandra så pass bra att man inte ska behöva säga sina önskemål rakt ut... tydligen...
Du kan vara helt och hållet säker på att när hon sa att du kunde sitta vid datorn när hon tittade på film så menade hon egentligen att du skulle gå till affären och köpa läsk och chips och göra i ordning en bricka med dryck och tilltugg åt henne utsmyckad med blommor och små diverse presenter och sedan krypa ner i soffan och hålla om henne och viska att hon var den vackraste tjejen i hela världen.
Allvarligt, de orden "du kan sitta vid datorn medans jag kollar på film" betydde ordagrant det fetstilta ovan. Jag bryr mig inte ett skvatt om vad du visste om henne eller hur väl du kände henne, DET VAR SÅ DET VAR HELT ENKELT.
Att hon tyckte det var OK med hemmakvällar kan ha betytt precis vadsomhelst, t.ex att ni borde hålla på med trädgårdsskötsel istället på kvällarna, trots att hon inte visat minsta intresse alls för det tidigare och att ni inte ens har en trädgård.
Du kan vara helt och hållet säker på att när hon sa att du kunde sitta vid datorn när hon tittade på film så menade hon egentligen att du skulle gå till affären och köpa läsk och chips och göra i ordning en bricka med dryck och tilltugg åt henne utsmyckad med blommor och små diverse presenter och sedan krypa ner i soffan och hålla om henne och viska att hon var den vackraste tjejen i hela världen.
Allvarligt, de orden "du kan sitta vid datorn medans jag kollar på film" betydde ordagrant det fetstilta ovan. Jag bryr mig inte ett skvatt om vad du visste om henne eller hur väl du kände henne, DET VAR SÅ DET VAR HELT ENKELT.
+1 :D
Helt underbart inlägg. Tänkte exakt likadant när jag läste Grotesks inlägg.
Langster
2010-04-22, 09:28
Nej det är sant, är det så att säga "äkta" per kärlekens-definition så ska det ju inte spela någon roll vad man gör, man älskar varandra oavsett allt.
Men, livet är inte en hollywoodfilm, är du tråkig tillräckligt länge (viktigt: i HENNES ögon) ja då finns risken att hon helt sonika tappar intresset.
Det här är speciellt sant i unga åldrar och gör man sig intressant, ja då blir man intressant.
Sen får man helt enkelt göra en avvägning om det är värt det för just den tjejen.
För övrigt har jag har full förståelse och respekt för ditt förhållningssätt.
Stort +1 på detta.
I beräkningen måste man faktiskt ta att man kanske inte är världens mest intressanta person i all evighet bara för att man andas.
Du kunde ha gjort allting annorlunda, eller ingenting. Man är den man är. Det är ingen idé att grubbla över det nu. Det hade garanterat inte spelat någon roll om ni hade sett ytterligare en Wallanderfilm tillsammans.
Jag tycker så här: Att folk gör slut med varandra är inget konstigt i sig. Man förändras, saker förändras. Därmed inte sagt att det inte är smärtsamt när det tar slut. En annan sak är om det tar slut på ett vis som gör onödig skada, till exempel otrohet. Det behöver inte vara utstuderad otrohet som blir påkommen, vilket kan vara det ena fallet, utan att någon i förhållandet blir intresserad av någon annan och börjar smussla lite. Det kan man tänka sig är det andra fallet.
Varför, i det andra fallet, kör man lite vid sidan av då? Jo, det beror på fegheten, vilken också är besläktad med bekvämligheten. Man har ett förhållande och vet inte riktigt om det känns "bra" med den nye. Så man testar lite. Man är plebej. En patricier inser det förändrade läget redan vid de första signalerna om att känslorna är annorlunda än vad de har varit. Man överlägger med sig själv. Man gör slut, om man bestämmer sig för det. Man gnisslar tänder, man gråter och man saknar, men man har gjort slut. Sedan chansar man på att det andra förhållandet, med den andre, faktiskt skall bära frukt. Fortfarande har man chansat, men chansen är till lika delar svår, som det är en ärofylld språngbräda till en eventuellt bättre framtid. Och man har inte sårat någon. Man kvarstår som patricier.
Alla är inte patricier. Man vet inte vem som är vem, förrän man skådar den darrande språngbrädan och faktiskt ser vem som vågar beträda den. Insikten om tingens egentliga beskaffenhet brukar dock hjälpa en framåt.
Ite, missa est.
;)
Tjejer är ju lite... konstiga.
Av din text så framgår det ju att hon hade blivit uttråkad, eller kände att något saknades.
..
Jag vill inte vara bitchig, dryg eller vad fan som men jag köper inte det där riktigt, inte med denna tjejen. Det var inte så att den där "jag-vill-se-wallander-du-kan-sitta-vid-datorn-incidenten" var så jätte vanligt förekommande. Om hon var på fest med ett gäng tjejkompisar så kände jag att jag behöver inte hänga med och bara vakta. Jag dansar inte, aldrig (undantag studentbalen med hon jag gick med, okej då) och då är jag ju bara en dryg jävel som förstör kvällen. Jag bjöd med henne på dem få festerna jag gick på men hon gillade inte folket, påstod hon, eller att det var något annat. Så helt jävla torr var jag kanske inte men ja.. Skit är vad det är.
Stort +1 på detta.
I beräkningen måste man faktiskt ta att man kanske inte är världens mest intressanta person i all evighet bara för att man andas.
Självklart. Jag menade inte att man ska sitta inne 24/7, utan att det är ok att ligga på soffan efter ett tungt pass en fredagkväll istället för springa ut och röja bland fjortisfulla tonåringar på nån sunkig klubb där man inte hör vad den andra säger.
Nej jag är inte alls trött på utelivet..
Jag tror att man kan göra sig intressant utan att gå ut och röja eller fika med polarna varje kväll. Eller kanske inte.. jag är trots allt singel så något gör jag väl fel :D
von huff
2010-04-22, 09:54
Om en tjej inte vill umgås med pojkvännens kompisar eller tvärtom så kan det bli lite jobbigt särskilt när man är ung.I allmänhet så vill väl tjejerna ha mer egen tid tillsammans med pojkvännen än vad killarna brukar vilja ha?Om man ännu jobbar/studerar och inte syns så ofta i veckorna så kan intresset svalna rätt snabbt.
Om en tjej inte vill umgås med pojkvännens kompisar eller tvärtom så kan det bli lite jobbigt särskilt när man är ung.I allmänhet så vill väl tjejerna ha mer egen tid tillsammans med pojkvännen än vad killarna brukar vilja ha?Om man ännu jobbar/studerar och inte syns så ofta i veckorna så kan intresset svalna rätt snabbt.
Jo, det är sant. Dock var det ju inte så illa här, även om det nog fan lät så efter vad jag skrev. Vi snackade om det igår och så, jag sa att jag gillade verkligen hur man liksom kunde ha med sig henne hos en kompis och hon bara smälte in. Hon satt inte och höll på mig eller ville bara gå hem, klagade eller så, hon verkade trivas. Det är ju inte så kul om man är hos en kompis någon enstaka gång i månaden och hans tjej vill vara själv med honom och det märks..
Langster
2010-04-22, 11:13
Självklart. Jag menade inte att man ska sitta inne 24/7, utan att det är ok att ligga på soffan efter ett tungt pass en fredagkväll istället för springa ut och röja bland fjortisfulla tonåringar på nån sunkig klubb där man inte hör vad den andra säger.
Nej jag är inte alls trött på utelivet..
Jag tror att man kan göra sig intressant utan att gå ut och röja eller fika med polarna varje kväll. Eller kanske inte.. jag är trots allt singel så något gör jag väl fel :D
Jag riktade inte mitt inlägg mot ditt. Utan menade att man i allmänhet kan vara rätt tråkig även om man inte uppfattar sig själv som det.
Att vara intressant kan mycket väl vara att man sitter vid datorn när hon ser på film... och sedan ha något intressant att berätta på ett pedagogiskt sätt om det man läst om på nätet.
Intelligens och kunskap imponerar rätt stort även på tjejer om man lägger fram det på rätt sätt. (Att besserwissra går dock sällan hem)
Att sitta och hålla sig för sig själv, bara ägna sig åt sina egna kompisar och aktiviteter är dömt att misslyckas.
Langster
2010-04-22, 11:16
Jag vill inte vara bitchig, dryg eller vad fan som men jag köper inte det där riktigt, inte med denna tjejen. Det var inte så att den där "jag-vill-se-wallander-du-kan-sitta-vid-datorn-incidenten" var så jätte vanligt förekommande. Om hon var på fest med ett gäng tjejkompisar så kände jag att jag behöver inte hänga med och bara vakta. Jag dansar inte, aldrig (undantag studentbalen med hon jag gick med, okej då) och då är jag ju bara en dryg jävel som förstör kvällen. Jag bjöd med henne på dem få festerna jag gick på men hon gillade inte folket, påstod hon, eller att det var något annat. Så helt jävla torr var jag kanske inte men ja.. Skit är vad det är.
Det låter ju inte så hemskt lyckat det där ärligt talat.
Hur hållbart ansåg du själv att det var när ni i princip hade två helt skilda liv?
Antagligen ser hon en mer funktionell, stabil man i "V", som redan har ett inrutat familjeliv - ett liv hon kanske ser sig själv som en möjlig del av. Istället för att vara två skilda parter som ibland träffas för att gnida sig lite mot varandra.
Nelson81
2010-04-22, 11:28
tro mig, jag har tänkt både en och två gånger på hur jag skulle misshandla den jävlen och komma undan med det. Emellanåt bryr jag mig inte ens om jag kommer undan med det, jag ville bara han skulle lida. Men jag inser även att blir det skadestånd, bla, så vill jag inte ge den fittan mina jävlar pengar. Det kommer dessutom inte lösa något och hon kommer hata mig, vilket hon inte gör nu (vad hon sagt.) Innerst inne vil jag nog hellre gå till historien som killen, även om jag låter mesig, som alltid var där osv. som hon hade det bra med - inte han som gick bärsärk och dödade någon eftersom tjejens känslor för honom svalnat. Jag kan även känna att det kunde varit värre, men det återstår att se.. jag vill ha hela sanningen när vi ses idag och är den grövre än vad hon hittills har berättat då jävlar blir det mycket verkstad och lite snack.
bra det hade inte löst något, samt va säger att det inte hade blivit du som åkt på stryk, det hade ju varit ännu pinsammare =)
shut teh face
2010-04-22, 11:29
Det låter ju inte så hemskt lyckat det där ärligt talat.
Hur hållbart ansåg du själv att det var när ni i princip hade två helt skilda liv?
Antagligen ser hon en mer funktionell, stabil man i "V", som redan har ett inrutat familjeliv - ett liv hon kanske ser sig själv som en möjlig del av. Istället för att vara två skilda parter som ibland träffas för att gnida sig lite mot varandra.
Två skilda liv? Som jag förstått så festade knappast tjejen varje helg medan han satt hemma, utan skedde ibland. Det är bara positivt att man gör saker på olika håll enligt mig, man kan ju inte göra allting tillsammans ...
Langster
2010-04-22, 11:57
Två skilda liv? Som jag förstått så festade knappast tjejen varje helg medan han satt hemma, utan skedde ibland. Det är bara positivt att man gör saker på olika håll enligt mig, man kan ju inte göra allting tillsammans ...
Jag håller med, men just det inlägget jag svarade på lätt inte så lyckat. Det lät som att de inte bara valde för stunden att inte vara med varandra på div. aktiviteter, utan att det helt enkelt inte funkade att de gjorde sakerna tillsammans - även om det inte berodde på just de själva.
Det funkar inte i längden (för många personer) särskilt inte med en tjej i den åldern där familjeliv, trygghet m.m. börjar bli viktigt. I den åldern är den sociala statusen också väldigt viktig för många tjejer, de vill ha en kille som de kan ha med sig på fester och visa upp så alla hennes kompisar ska tycka att hon har det så bra och ordnat.
Jag säger inte att jag vet allt om hans ex. men jag vet att i den åldern börjar tjejer bli mer intresserade av att skaffa barn m.m. och då blir plötsligt "stabila" män som redan visat att de klarar av barn osv mer attraktiva.
Sen är det ju möjligt att hon och V har gemensamma vänner genom skolan osv vilket gör att de har mer gemensamt osv.
shut teh face
2010-04-22, 12:05
Jag håller med, men just det inlägget jag svarade på lätt inte så lyckat. Det lät som att de inte bara valde för stunden att inte vara med varandra på div. aktiviteter, utan att det helt enkelt inte funkade att de gjorde sakerna tillsammans - även om det inte berodde på just de själva.
Det funkar inte i längden (för många personer) särskilt inte med en tjej i den åldern där familjeliv, trygghet m.m. börjar bli viktigt. I den åldern är den sociala statusen också väldigt viktig för många tjejer, de vill ha en kille som de kan ha med sig på fester och visa upp så alla hennes kompisar ska tycka att hon har det så bra och ordnat.
Jag säger inte att jag vet allt om hans ex. men jag vet att i den åldern börjar tjejer bli mer intresserade av att skaffa barn m.m. och då blir plötsligt "stabila" män som redan visat att de klarar av barn osv mer attraktiva.
Sen är det ju möjligt att hon och V har gemensamma vänner genom skolan osv vilket gör att de har mer gemensamt osv.
Jo precis, men det behöver ju inte handla om umgänget i fråga, jag exempelvis följer aldrig med tjejen när hon går ut och festar på stan, för jag är inte intresserad av alkohol, klubbar, etc. Men däremot så har jag inget emot folket, men de gör ju ingenting annat tillsammans, så effekten blir ju samma sak för mig, som om jag sagt "Nej jag tänker inte umgås med de där äcklen".
Man har olika intressen, och man gör olika saker. Sen varför är oviktigt. Det är liksom inte lagstadgat att man ska ta med sig partnern på fest och "visa". Jag kan träffa hennes vänner om de vill se bio, gå på middag, spela något roligt, sport eller boxling, men de gör inte sånt så då träffar jag dem inte. :)
Nu ska jag väl säga att detta inte händer så ofta, kanske en gång i kvartalet, hon gör inget annat på egen hand, vi är ganska upptagna med andra saker, vi träffar våra familjer väldigt ofta tillsammans, och är engagerade i föreningslivet, styrelser, klubblag, idrottsturneringar etc
Ok, känner att jag måste skriva här...har läst allt men det enda jag reagerar på är:
"Iaf, hon dumpade mig och jag var helt förstörd - jag gillade verkligen henne"
Sånt händer, det hände dig, det kanske händer igen och det händer alla, antingen gör man det själv eller får det själv.
Hände mig som en fin julklapp, läs mig tråd från start till slut så tror jag du kommer lugna dig lite.
Att hon inte vill ha dig kan inte veta varför, ibland vet hon inte det själv, det kommer ta tid och kanske förstår hon det sen, eller så fattar du själv.
Det som hänt kan du inte fixa och du ska inte heller försöka, jag säger det med egen lärda misstag och många råd här på Kollo.
Att hon lämnar dig för en annan är hårt, det är nog ännu hårdare än att bara bli lämna för att något inte fungerar.
Det du ska göra nu är att sluta snacka/tänka/bry dig om V. Han är en nolla i dina ögon, men i hennes ögon kanske han är allt nu. Hur hårt det än är för dig att läsa.
Släpp skiten och gå vidare är råd jag fått men insett långt efter att det inte är lätt att göra då man sitter mitt i smeten. Du ska inte släppa det utan du ska låta skiten bearbetas i dig och du ska lära dig, ta lärdom av allt, även saker du tror du gjort rätt, för det kanske inte var rätt i hennes ögon. Man är inte ensam i ett förhållande även om man vill det ibland.
Det du ska göra nu är att växa upp med tiden, dvs växa som människa, skaffa tillbaka din karaktär, gör inget dumt och förlöjliga dig, gör inget du kommer ångra senare och sitt inte heller och var ledsen.
Kvinnor är inte allt här i världen, kvinnor kommer och kvinnor går det som kvarstår är att du som person är lycklig och nöjd med dig själv när du tittar i spegeln och ler som ett fån.
Så länge du inte är nöjd med dig själv kommer ingen kvinna vara det heller, det är något jag lärt mig hårdaste vägen.
Att bi dumpad är inget man ser på och känner sig stolt, du känner dig kanske värdelös och sitter och tänker varför hela tiden. Tänk istället att om hon inte vill ha dig så förtjänar hon inte heller dig, hon är inte värd dig låt henne gå vidare och hitta den som hon vill.
En annan sak som din o min kvinna har gemensamt är att vid denna tidpunkt då världen rasar för mannen är de ultra bitches, kalla och visar inga känslor. Det är hårt men det går också över, de inser själva vad fan de höll på med och inser att det var fel sätt att behandla dig. Tro mig, hon är rädd, vågar inte vara sig själv så hon sadlar på en machobitchstil för att underlätta för sig själv.
Stå på dig och väx upp som människa du också och ta dig igenom detta på rätt sätt, utan hämndtankar och löjliga idéer. Du kommer tacka dig själv senare för att ha agerat som en vuxen.
:hbang:
Langster
2010-04-22, 12:26
Ok, känner att jag måste skriva här...har läst allt men det enda jag reagerar på är:
"Iaf, hon dumpade mig och jag var helt förstörd - jag gillade verkligen henne"
Sånt händer, det hände dig, det kanske händer igen och det händer alla, antingen gör man det själv eller får det själv.
Hände mig som en fin julklapp, läs mig tråd från start till slut så tror jag du kommer lugna dig lite.
Att hon inte vill ha dig kan inte veta varför, ibland vet hon inte det själv, det kommer ta tid och kanske förstår hon det sen, eller så fattar du själv.
Det som hänt kan du inte fixa och du ska inte heller försöka, jag säger det med egen lärda misstag och många råd här på Kollo.
Att hon lämnar dig för en annan är hårt, det är nog ännu hårdare än att bara bli lämna för att något inte fungerar.
Det du ska göra nu är att sluta snacka/tänka/bry dig om V. Han är en nolla i dina ögon, men i hennes ögon kanske han är allt nu. Hur hårt det än är för dig att läsa.
Släpp skiten och gå vidare är råd jag fått men insett långt efter att det inte är lätt att göra då man sitter mitt i smeten. Du ska inte släppa det utan du ska låta skiten bearbetas i dig och du ska lära dig, ta lärdom av allt, även saker du tror du gjort rätt, för det kanske inte var rätt i hennes ögon. Man är inte ensam i ett förhållande även om man vill det ibland.
Det du ska göra nu är att växa upp med tiden, dvs växa som människa, skaffa tillbaka din karaktär, gör inget dumt och förlöjliga dig, gör inget du kommer ångra senare och sitt inte heller och var ledsen.
Kvinnor är inte allt här i världen, kvinnor kommer och kvinnor går det som kvarstår är att du som person är lycklig och nöjd med dig själv när du tittar i spegeln och ler som ett fån.
Så länge du inte är nöjd med dig själv kommer ingen kvinna vara det heller, det är något jag lärt mig hårdaste vägen.
Att bi dumpad är inget man ser på och känner sig stolt, du känner dig kanske värdelös och sitter och tänker varför hela tiden. Tänk istället att om hon inte vill ha dig så förtjänar hon inte heller dig, hon är inte värd dig låt henne gå vidare och hitta den som hon vill.
En annan sak som din o min kvinna har gemensamt är att vid denna tidpunkt då världen rasar för mannen är de ultra bitches, kalla och visar inga känslor. Det är hårt men det går också över, de inser själva vad fan de höll på med och inser att det var fel sätt att behandla dig. Tro mig, hon är rädd, vågar inte vara sig själv så hon sadlar på en machobitchstil för att underlätta för sig själv.
Stå på dig och väx upp som människa du också och ta dig igenom detta på rätt sätt, utan hämndtankar och löjliga idéer. Du kommer tacka dig själv senare för att ha agerat som en vuxen.
:hbang:
Lyssna på Gabber.
Jag är imponerad över hur han faktiskt kunde ta till sig råden han fick och få ut något positivt ur en riktig sur situation.
Gabber har vuxit som människa, om något liknande händer igen kommer han kunna ta det bättre eftersom han varit på botten och vet att man kan ta sig upp igen.
Man får helt enkelt ta livets hårda lektioner och sedan använda kunskapen till sin fördel. Det är så man kommer någonstans med sig själv.
Man får aldrig låsa fast sig vid att någon annan är den viktigaste människan i ens liv. Man ska spela huvudrollen i sitt eget liv, inte biroller i andras liv.
Nitrometan
2010-04-22, 12:31
Gabber, man blir fan tårögd av att se hur du har växt att klara dig igenom din situation. :bow:
Jag skulle aldrig få för mig att påstå att det var nåt bra som hände dig. Men du har blivit bättre/starkare genom att ta dig igenom det.
Tack som fan Gabber och övriga. Det är jävligt hårt nu men jag vet någonstans innerst inne att det kan iaf inte bli värre. Dubbelmoralen är väl ändå att jag lyssnar jättegärna på andra och hjälper dem osv. men nu när det händer mig själv kan jag inte intala mig ett jävla skit.
Jag känner mig så jävla lättpåverkad och uthängd just nu. Inser att det jag skriver reagerar vissa helt galet på och jag vet inte ens varför jag skriver det.. Inser att dem senaste sidorna här så låter det som att hon var en idiot, att vi inte alls hörde ihop osv. men jag har verkligen formulerat mig åt helvete. Jag uppskattar verkligen allt stöd och så, men samtidigt märker jag att visa dömer förhållandet och annat utan att jag berättat allt - jag har bara sagt bitar som låter skit.
Upplevde henne som väldigt kall och så men igår så klargjorde hon verkligen att hon inte mår så bra som jag intalar mig. Hon ser ingenting hos V egentligen och hon ska inte vara med honom. Jag tror faktiskt på det, iaf när det gäller den närmaste framtiden. Hon sa att hon själv insåg att det skulle inte göra hennes situation bättre och att det inte skulle funka alls.. Innerst inne, även om jag tycker hon förändrats drastiskt, så är hon faktiskt sig lik. Det är hon..
Jag kan bara spekulera angående vem som hade slagit vem osv. Hon sa att jag har aldrig kommit på tal i samband med V (inget skitsnack menar jag då alltså eller annat privat.) Ja.. Vet inte fan vad jag ska säga.. Hon betyder mycket för mig, ibland saknar jag henne nu, men ibland är jag stark och inser att det är slut. Jag hatar verkligen att humör och annat går som en jävla berg-och-dalbana men det är så det är.
Hade en ganska djup diskussion med min bästa vän och jag kom verkligen fram till att det är alltid "same shit - different asshole."
Det kan tillämpas på ALLT. Hur många har inte någon gång känt att dem kastar bort sitt liv eller att dem inte gör tillräckligt eller inte lever ut sina drömmar? Att oavsett vem dem är ihop med så är alla "likadana i grunden." Man kan alltid sysselsätta sig till en viss del men hur känner man när även det "nya" är standard? Visst är vi olika, vissa gräver ner sig för minsta lilla och vissa är starkare psykiskt.. Några tankar..
Ja, same shit - different asshole.
Två skilda liv? Som jag förstått så festade knappast tjejen varje helg medan han satt hemma, utan skedde ibland. Det är bara positivt att man gör saker på olika håll enligt mig, man kan ju inte göra allting tillsammans ...
Precis så var det. Enstaka gånger, även om jag aldrig hindrade henne. Och självklart var vi även på fester ihop, särskilt runt nyår och liknande. Ett nyår tex. firade vi med hennes gamla barndomsvän/bästa vän i hennes "by." Men vi har aldrig varit dem, varken singlar eller som par, som varit några "måste-supa-varje-helg-människor."
Jag skulle verkligen inte gjort det, men vi pratade på MSN igår på kvällen.. Jag fick för mig att jag hade någon fråga gällande oss som aldrig kom upp i onsdags..
Hon berättade faktiskt att hon saknat mig på gymmet, men det lät mest som hon saknat att ha någon att träna med, inte en pojkvän. Tydligen hade hon även saknat mig vid andra tillfällen - men så är det väl alltid.
Sedan kom det fram att hon faktiskt på något vis kände ångest över hela denna grejen, att det ibland känns förhastat och inte riktigt rätt.. Jag minns inte allt. Det är som en jävla dimma nu.
Till råga på allt så hade jag en sjukt underbar dröm. Allt återgick till det vanliga igen och vi älskade verkligen varandra.. Skitjobbigt att vakna och inse att det var fan bara en jävla dröm.
shadowfire
2010-04-23, 08:53
Som sagt, bryt kontakten helt en period, annars drar du bara ut på det och plågar dig själv.
Som sagt, bryt kontakten helt en period, annars drar du bara ut på det och plågar dig själv.
Ena stunden inser jag att det är vad som krävs men på något vis, långt inne, så har jag fan inte gett upp längre. Jag vill verkligen försöka mer - men ändå vet jag att det är över. Känner mig ännu mera schizofren än vanligt.
Men du har så jävla rätt..
shadowfire
2010-04-23, 09:52
Ena stunden inser jag att det är vad som krävs men på något vis, långt inne, så har jag fan inte gett upp längre. Jag vill verkligen försöka mer - men ändå vet jag att det är över. Känner mig ännu mera schizofren än vanligt.
Men du har så jävla rätt..
Så känner man ofta och det kan sitta i länge. Är man den som blir dumpad så tror man att allt hade blivit skitbra om man gjort ett nytt försök, är man den som dumpar så glömmer man bort det negativa och orsaken till att man bröt upp och istället så intensifierar man och glorifierar de positiva minnena. Ni befinner er precis där nu båda två.
Här gäller det dock att vara rationell och se till att gå ur detta som en vinnare. Fan du har hela livet framför dig pojkvasker och det kryllar av goa damer där ute. Bara o kika förbi mitt gym annars, har säkert ett 50-tal söta 20-åriga damer åt dig där. Enuff bullshit nu, ta dig i kragen och gå vidare!
Nej jag gillar inte alls det här gå vidare glöm, jag försöker alltid att få ut maximalt i ett sånt här läge, därav mina kanske i andras ögon cyniska uppmaningar att få tillbaka henne.
Hade du gjort som jag sa från början hade du redan haft tillbaka henne, hon börjar redan snacka om att det kanske var lite förhastat och kanske inte rätt, FAST du tvärtemot allt vett gjort det klart för henne att hon är oumbärlig för dig.
Vem vet ni kanske hade vart ihop en lång tid framöver, du VILL ju det inte sant? Alla kan ha kriser, man kan inte kasta allt åt sidan bara för ett snedsteg eller två.
Vill du verkligen ha ett fläckfritt förhållande med någon, och du verkligen känner att det hon gjorde är det absolut värsta man kan göra mot en människa och att det är djupt oförlåtligt för all framtid, ja då är det väl bara gå vidare och tänka på framtiden som så många andra säger, DÅ är det nog bäst. Men inte som det ser ut att vara just nu, på hur du skriver att du känner.
Min åsikt.
Så känner man ofta och det kan sitta i länge. Är man den som blir dumpad så tror man att allt hade blivit skitbra om man gjort ett nytt försök, är man den som dumpar så glömmer man bort det negativa och orsaken till att man bröt upp och istället så intensifierar man och glorifierar de positiva minnena. Ni befinner er precis där nu båda två.
Det där är ju lite tvärtom, det är ju snarare så att den som blir dumpad glömmer bort allt negativa och "intensifierar-glorifierar-höjer till skyarna" allt som var bra. Man har oftast inte den blekaste om hur det EGENTLIGEN kändes när allt var 100% bra.
Och den som dumpar får andra tankar och tänker att "det kanske blir skitbra om vi gör ett nytt försök, jag mådde tydligen inte så jävla bra av att vara singel och den där och den där anledning att jag gjorde slut känns inte så stark längre".
Här gäller det dock att vara rationell och se till att gå ur detta som en vinnare.
Vinnare är han ju om han får precis som han vill? Slaget måste inte vara definitivt över.
Vill också förtydliga att jag absolut inte vill att det ska gå dåligt för honom på något sätt, försöker inte lura in honom i en fälla där han mår ännu värre än vad han gör nu.
Det är extremt tydligt att det finns flera väldigt olika sätt att se på en sån här sak.
Nej jag gillar inte alls det här gå vidare glöm, jag försöker alltid att få ut maximalt i ett sånt här läge, därav mina kanske i andras ögon cyniska uppmaningar att få tillbaka henne.
Hade du gjort som jag sa från början hade du redan haft tillbaka henne, hon börjar redan snacka om att det kanske var lite förhastat och kanske inte rätt, FAST du tvärtemot allt vett gjort det klart för henne att hon är oumbärlig för dig.
Vem vet ni kanske hade vart ihop en lång tid framöver, du VILL ju det inte sant? Alla kan ha kriser, man kan inte kasta allt åt sidan bara för ett snedsteg eller två.
Vill du verkligen ha ett fläckfritt förhållande med någon, och du verkligen känner att det hon gjorde är det absolut värsta man kan göra mot en människa och att det är djupt oförlåtligt för all framtid, ja då är det väl bara gå vidare och tänka på framtiden som så många andra säger, DÅ är det nog bäst. Men inte som det ser ut att vara just nu, på hur du skriver att du känner.
Min åsikt.
Tycker du han ska våga chansa vidare på en tjej som redan lessnat en gång. Vem vet efter hur lång tid det är dags för nästa "romans"?
Tycker du han ska våga chansa vidare på en tjej som redan lessnat en gång. Vem vet efter hur lång tid det är dags för nästa "romans"?
Tycker du han ska kasta 5 år åt helvete för en dålig period, lite dåliga val, osäkerhet, förvirring? Livet är inte svart och vitt. Det är mer komplicerat än så.
Jag tror det här är lättare att förstå om man själv någon gång har gjort fel i ett förhållande, kanske varit otrogen och sedan ångrat sig som ett as efteråt.
Nej, till TS: börja lev som singel och sen gör du allt du kan för att få dig själv att framstå som så attraktiv partner som möjligt för henne, blir det nått med henne igen och du Vill det, så är det det ultimata. I värsta fall har du redan hoppat över typ en halvlivstid av självömkan, nedstämdhet och illamående. Du har inget att förlora.
shadowfire
2010-04-23, 12:25
Det där är ju lite tvärtom, det är ju snarare så att den som blir dumpad glömmer bort allt negativa och "intensifierar-glorifierar-höjer till skyarna" allt som var bra. Man har oftast inte den blekaste om hur det EGENTLIGEN kändes när allt var 100% bra.
Den som dumpar o bryter upp är ju den som ser det mest negativa i allt (annars dumpar man ju inte?). Den som blir dumpad ser ju oftast positivt på allt, precis som i detta fall "vi har aldrig bråkat, allt är så bra, bla bla". Blanda inte ihop det med klarsynthet, det är något som TS får när allt har lagt sig och då kommer TS se saker o ting på ett annat sätt. :)
Och den som dumpar får andra tankar och tänker att "det kanske blir skitbra om vi gör ett nytt försök, jag mådde tydligen inte så jävla bra av att vara singel och den där och den där anledning att jag gjorde slut känns inte så stark längre".
Jo, men de tankarna kommer ju inte förrän den som dumpat "glömt bort" det negativa och haft sin ångest.
Vinnare är han ju om han får precis som han vill? Slaget måste inte vara definitivt över.
Vill också förtydliga att jag absolut inte vill att det ska gå dåligt för honom på något sätt, försöker inte lura in honom i en fälla där han mår ännu värre än vad han gör nu.
Det är extremt tydligt att det finns flera väldigt olika sätt att se på en sån här sak.
Nej, det finns givetvis inget definitivt facit för livet. Man kan falla ur ett flygplan utan fallskärm och överleva också. Resonerar man rationellt så föredrar man nog troligtvis att antingen sitta kvar i flygplanet, eller hoppa MED en fallskärm - inte utan.
Att försöka göra ett nytt försök med en person som ser en som en vän, som har släppt känslorna, som har varit otrogen och träffat en ny karl. Jag spelar hellre på oddset på att HV71 vinner SM-guld, även om det känns otroligt/omöjligt så är det högre odds än att lyckas få en lycklig relation här.
shadowfire
2010-04-23, 12:30
Tycker du han ska kasta 5 år åt helvete för en dålig period, lite dåliga val, osäkerhet, förvirring? Livet är inte svart och vitt. Det är mer komplicerat än så.
Jag tror det här är lättare att förstå om man själv någon gång har gjort fel i ett förhållande, kanske varit otrogen och sedan ångrat sig som ett as efteråt.
Nej, till TS: börja lev som singel och sen gör du allt du kan för att få dig själv att framstå som så attraktiv partner som möjligt för henne, blir det nått med henne igen och du Vill det, så är det det ultimata. I värsta fall har du redan hoppat över typ en halvlivstid av självömkan, nedstämdhet och illamående. Du har inget att förlora.
Han har precis blivit bedragen, förd bakom ljuset, brädad och fått veta att känslorna för TS är på vänskapsnivå.
Låt se nu, vem vill inte bli bedragen, förd bakom ljuset, brädad och få veta att känslorna är på vänskapsnivå TVÅ gånger och dessutom av samma person? Det är ju det du gamblar med i ditt resonemang. Du påminner mig om div tjejkompisar som har hängt kvar vid män som har misshandlat dem o slagit dem gul o blå. Precis samma resonemang. "Det kan bli bra".... "kasta inte bort"... "det kan gå att förändra"... fasiken, kurage tack!
Det finns andra människor man kan träffa o bli lycklig med och 5 år är inte bortkastat - det är erfarenheter som TS kan dra lärdom om och som kan hjälpa honom till ett ännu bättre liv framgent.
Christyle
2010-04-23, 12:48
http://www.youtube.com/watch?v=FXr8TdtQ_Hs
Säkerligen jävligt bitter nu, trots ett schysst biceps/triceps-pass, men det känns som att gamla hederliga TKU har så rätt så:
<object width="480" height="385"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/H1TuO2Z9H14&hl=sv_SE&fs=1&"></param><param name="allowFullScreen" value="true"></param><param name="allowscriptaccess" value="always"></param><embed src="http://www.youtube.com/v/H1TuO2Z9H14&hl=sv_SE&fs=1&" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="480" height="385"></embed></object>
shadowfire
2010-04-23, 16:46
Säkerligen jävligt bitter nu, trots ett schysst biceps/triceps-pass, men det känns som att gamla hederliga TKU har så rätt så:
:thumbup::bow:
Vad fan gör man egentligen när allt bara återgår till skit igen? Varje gång jag ser mitt ex logga in på MSN vill jag bara skriva, men inser att det kommer bara bli skit utav det och att jag kommer må sämre. Av en slump så visade syrran hennes Facebook där hon tydligen fortfarande står som "förlovad," fastän hon är inne där flera gånger varje dag. Visst fan kan det finnas flera skäl till att hon inte ändrat och det är väl inte världens största bekymmer - men ändå. I samma veva såg jag även killen som hon hånglat med: En blek, smygfet kille som syrran skrattade duktigt åt för att han var så ful (hon är aldrig så ytlig annars.)
Tankarna går fram och tillbaka. Emellanåt får jag som någon slags jävla super-intelligens och funderar på om det inte är så att det jag mest saknar med henne är just tryggheten. Att man vet hur allt ligger till, att man har struktur i sin vardag. Tex. att vi ska ses någon gång i helgen så jag vet att jag blir inte själv, kan spela lite innan jag drar till henne. Det kanske är helt enkelt det jag saknar - men jag känner ändå att jag saknar henne för allt annat också. Jag älskar fortfarande henne och det känns nästan sjukt.. Det kändes verkligen förr som att vi förstod varandra på flera plan. Hon kunde även pusha mig inför grejer jag tyckte var jobbiga och jag typ pushade henne också, kanske hjälpte henne att tänka över något innan hon agerade.
Ja, vad säger man.. Nu känns det så jävla patetiskt att sitta här och skriva igen men helgen har verkligen varit skit, bortsett från när man haft kul med någon kompis ett tag. Det är svårt att finna något kul, även om dem ställer upp och så. Men jag känner ändå att det är skönt att få ut skiten nu - ingen behöver svara på det. Jag inser själv hur tjatig jag börjar bli men jag mår verkligen inte bra.. Allt är skit i grunden.
Ta bort henne som vän på facebook och blockera på msn. Du kommer bara sitta och facebook stalka henne iaf :D
Ta bort henne som vän på facebook och blockera på msn. Du kommer bara sitta och facebook stalka henne iaf :D
jag har aldrig haft någon Facebook - tack och lov.
Kruxet med MSN är att jag kan fan inte blockera någon, såvida det inte är någon asiatisk tjej som försöker blåsa mig på pengar genom fejk-striptease. Det går fan bara inte, så jag får väl skylla mig själv..
shadowfire
2010-04-25, 11:45
jag har aldrig haft någon Facebook - tack och lov.
Kruxet med MSN är att jag kan fan inte blockera någon, såvida det inte är någon asiatisk tjej som försöker blåsa mig på pengar genom fejk-striptease. Det går fan bara inte, så jag får väl skylla mig själv..
Du behöver inte blocka, deletea henne bara. Just do it.
Sluta plåga dig själv nu, eller så lägg ner martyrsnacket o skyll dig själv. Nu är jag trubbig, men du väljer vad du vill utsätta dig själv för.
Sedan se till o göra lite saker i ditt liv nu, du har för mkt fritid och för mkt tid att tänka. Aktivera dig. Åk bort o kröka till det med ngn avlägsen polare, ut o träna, gå med i en frimärkssamlarklubb eller vad som. Aktivera dig.
Ta bort henne som vän på facebook och blockera på msn. Du kommer bara sitta och facebook stalka henne iaf :D
+1 så gjorde jag.
Christyle
2010-04-25, 12:19
GROTESK Du ska aldrig behöva säga att du börja bli tjatig vi på Kolo är bra lyssnare o hjälper dig så gott vi kan o det skulle va bra om du ofta skrev här så att vi ser hur du har det skriv gärna av dig varje gång du har nåt att säga håll oss uppdaterade du ska aldrig hålla nåt inne ge inte upp bror:thumbup:
Hade en riktigt jävla skitig dröm och fick ett "återfall." Drömmen var något i stil med att exet kom hit för att umgås och så framgick det att hon plötsligt umgicks med riktiga ligister och annat pack. Att hon hade barn med flera olika och att skolan typ gått åt helvete. Hon var som någon helt annan och jag hade fortfarande känslor för henne.. Konstigt nog så kändes drömmen så jävla verkligen. Den gick från att man var glad att träffa henne till skit när hon berättade och sen vet jag inte vad det blev..
Jag vaknade iaf runt 5 på morgonen och kunde inte hålla tillbaka ångesten och tårarna. Vet inte vad som flög i mig men jag kände mig tvungen att skicka ett SMS till henne.. Skrev något i stil med att hon inte skulle förstöra sitt liv som i drömmen och att jag fortfarande fanns här och saknade henne.. Fy fan, nu känner jag mig så jävla dålig.
Pratade med hennes syster och frågade om hon hade nytt nummer nu när hon bytt mobil. Hon har tydligen 2 nummer, vilket jag inte visste, men använder fortfarande det gamla.. Så ja, hon måste ha läst det.. Men inget svar såklart. JAG HATAR DENNA SKITEN.
Vad fan är det för mening med livet om det enda som betyder något har gått förlorat? Jag menade verkligen det när jag sa det förr att hon var mitt allt, jag känner verkligen så. Allt annat är ju bara skitsaker i slutändan. Pengar? Man kan alltid få pengar och dem betyder fan ingenting i grunden. Träningen? Jag hade lätt kunnat offra mig träning för att få vara med henne. Fritid? är ju hellre med henne än sitter vid datorn och spelar.. Skit är vad det är.
Jag vaknade iaf runt 5 på morgonen och kunde inte hålla tillbaka ångesten och tårarna. Vet inte vad som flög i mig men jag kände mig tvungen att skicka ett SMS till henne.. Skrev något i stil med att hon inte skulle förstöra sitt liv som i drömmen och att jag fortfarande fanns här och saknade henne.. Fy fan, nu känner jag mig så jävla dålig.
Ouch.
Du behöver inte blocka, deletea henne bara. Just do it.
Sluta plåga dig själv nu, eller så lägg ner martyrsnacket o skyll dig själv. Nu är jag trubbig, men du väljer vad du vill utsätta dig själv för.
Sedan se till o göra lite saker i ditt liv nu, du har för mkt fritid och för mkt tid att tänka. Aktivera dig. Åk bort o kröka till det med ngn avlägsen polare, ut o träna, gå med i en frimärkssamlarklubb eller vad som. Aktivera dig.
Denne man talar sanna ord! Bort på msn och sen ut och börja leva! Svårt som fan, men det är bara att göra.
Denne man talar sanna ord! Bort på msn och sen ut och börja leva! Svårt som fan, men det är bara att göra.
Det är det som är skiten. Jag inser emellanåt att jag gör bara saken värre när jag tex. SMS:ar och mår dåligt, eller som när jag skrev på MSN för att vi kom in på "gammalt." Men ändå kan jag liksom inte komma ur det.. Ibland vill jag inte ens komma ur detta och bara glömma. Hon är fan verkligen mitt allt och jag vill inte vara utan henne. Så jag slits verkligen i stycken av verkligheten, framtiden och hopp. ibland önskar jag tom. att alla tre demoner bara ska göra ett sista ryck och slita mig istycken så jag slipper allt.
Men om jag verkligen vill få tillbaka henne, få henne att älska mig igen, hur fan ska jag göra? För jag kan verkligen inte bara ge upp detta..
Det är det som är skiten. Jag inser emellanåt att jag gör bara saken värre när jag tex. SMS:ar och mår dåligt, eller som när jag skrev på MSN för att vi kom in på "gammalt." Men ändå kan jag liksom inte komma ur det.. Ibland vill jag inte ens komma ur detta och bara glömma. Hon är fan verkligen mitt allt och jag vill inte vara utan henne. Så jag slits verkligen i stycken av verkligheten, framtiden och hopp. ibland önskar jag tom. att alla tre demoner bara ska göra ett sista ryck och slita mig istycken så jag slipper allt.
Men om jag verkligen vill få tillbaka henne, få henne att älska mig igen, hur fan ska jag göra? För jag kan verkligen inte bara ge upp detta..
Om det ens är möjligt så kan du inte göra ett dugg. Tiden är det enda som kanske får henne att inse att ni passade bäst ihop. Men nu pratar vi om ett par år och under tiden finns det absolut inget du kan göra! Möjligtvis kan du bli mångmiljonär och köra en bil värd 3 miljoner, för tro det eller ej, tjejer föredrar killar med makt/pengar/pondus/självförtroede & kontroll - sist nämnda som du dock inte visar.
Annars finner jag att denna tråd gått ur kontroll, helvete detta händer alla minst en gång någon gång i livet. Jävla surt om det inte skulle göra det eftersom det är dessa saker som får oss att växa samt skaffa perspektiv.
Mvh
Yllegarn
2010-04-26, 10:13
Det är det som är skiten. Jag inser emellanåt att jag gör bara saken värre när jag tex. SMS:ar och mår dåligt, eller som när jag skrev på MSN för att vi kom in på "gammalt." Men ändå kan jag liksom inte komma ur det.. Ibland vill jag inte ens komma ur detta och bara glömma. Hon är fan verkligen mitt allt och jag vill inte vara utan henne. Så jag slits verkligen i stycken av verkligheten, framtiden och hopp. ibland önskar jag tom. att alla tre demoner bara ska göra ett sista ryck och slita mig istycken så jag slipper allt.
Men om jag verkligen vill få tillbaka henne, få henne att älska mig igen, hur fan ska jag göra? För jag kan verkligen inte bara ge upp detta..
Så som många har sagt det innan...
Bryt helt nu.
Det är slut, det som var är inte mer.
Skicka ett sista SMS, "Tack för tiden! Hoppas det går bra för dig!" och sedan raderar du hennes nummer, hennes systers nummer och alla andras nummer som har koppling till henne.
Fyll din tid med annat. Och då menar jag inte, "sup skallen av dig varje onsdag, fredag, lördag..." utan testa en ny sport? Ta dykarcertifikat? Gör något nytt som du inte vågat/kunnat göra innan, åk utomlands. Vandra i fjällen i två veckor själv/ med närmsta vännerna och så vidare...
Det kommer få dina tankar på annat och du kommer komma i kontakt med nya sociala miljöer, träffa nya människor, möta andra tankar och inte vara fast i det "lunk" som var ditt(ert) liv innan. Du kommer att inse att hon visserligen kommer vara en del av dig för alltid, men hon kommer inte vara en del som är nödvändig för att du ska fungera.
Vad fan är det för mening med livet om det enda som betyder något har gått förlorat? Jag menade verkligen det när jag sa det förr att hon var mitt allt, jag känner verkligen så. Allt annat är ju bara skitsaker i slutändan. Pengar? Man kan alltid få pengar och dem betyder fan ingenting i grunden. Träningen? Jag hade lätt kunnat offra mig träning för att få vara med henne. Fritid? är ju hellre med henne än sitter vid datorn och spelar.. Skit är vad det är.
Vill först bara beklaga den tråkiga sitsen du hamnat i och hoppas du snart mår bättre.
Det är förståeligt att du mår som du gör just nu när din värld kastats över ända och inegt är sig likt. precis som du säger så är pengar,träning mm vad det är och något som allena inte gör en lycklig. Det är däremot livsfarligt att hänga upp sin lycka på en enda person. Livet är för bräckligt och osäkert för detta. Speciellt i den ålder och sits ni befinner er i. Försök hitta andra saker i livet som gör dig lycklig. Även om ditt utgångsläge just nu är att du mår skit och är ledsen så kommer du inom sinom tid må bättre och lära dig uppskatta olika saker i livet. Försök hitta saker hos dig själv som du gillar och aktiviteter som du uppskattar och bryr dig om.
Det händer alla någon gång att saker och ting förändras i deras liv och jag tror att det är vid dessa händelser som det är viktigt att bygga upp en bra grund. Som redan sagt, att hänga upp allting på en enda annan person är riskabelt.
Du konstaterade att träningen är meningslös? Nu kanske inte jag skal lpredika då jag själv har ett uppehåll från träning pga andra värderingar men om träningen är en aktivitet som normalt sett ger dig lycka tycker jag du skall fortsätta med den. återuppta gamla hobbies och intressen som gav dig lycka. Fundera över nya hobbies och riktningar ditt liv kan ta. Det är oerhört lätt att stirra sig blind på händelsen som varit och hur situationen är just nu. När du är 40 år kommer du troligen komma ihåg denna period som en jobbig men lärorik period av ditt liv och du har upplevt mängder av andra fina och tråkiga stunder efter detta. Att klara sig genom livet helt utan tråkigheter är få förunnat. Försöka att ta lärdom av detta och sedan när allt är bättre så värdesätt de fina minnena och stunderna. Allt kommer bli bättre med tiden och du, det är helt ok att tillåta sig vara ledsen. Se till att få ur dig de värsta känslorna och få ett avslut på det hela. Fram till dess får du böla bäst du vill. Se det även som så att var glad att du upptäckte detta nu medan du är ung. Tänk om ni levt ihop med barn etc i 10 år til loch att det sedan uppdagats. Nu har du ju alla möjligheter i världen.
Lycka till!
Som mangs säger, tänk om du hade hunnit få barn och varit med henne i 10 år? Det hade varit mycket svårare då kan jag säga.
Nu är det som att du fått en ny chans på livet, kanske låter hårt, men nu kan du börja om. Vissa får inte den chansen och får leva bittra resten av livet.
Nu kanske du tror att ni hade det perfekt, precis som jag trodde, men tyvärr måste hon också tro det för att det ska vara perfekt.
Hon har tagit en del av dig och stampat på det och lämnat dig, jag lovar och svär på mina barns liv att du kommer inom några månader att må bra och inte vara jävligt glad.
Egentligen behöver du inte göra ett piss, det kommer av sig själv. Du kommer märka att du har tid för annat, du har tid för dig själv att inser saker som förut var frågetecken. Ingen känner sig själv till max, man närmar sig bara det.
Jämför med mig, 11 år ihop, 9 år gift, 2 barn, och släkt på alla håll som jag förlorade på en enda dag. Nu har jag inte förlorat mina barn men du förstår vad jag menar.
Jag mådde inte dåligt, det är för lätt ord, jag vet inte vad jag mådde, allt jag läste på Kollo hjälpte då jag läste, men skiten låg djupt och störde hela tiden. Det gick över, det betyder inte att jag är unik, det kommer gå över för dig också.
Att du inte har barn gör allt så mycket enklare, du behöver bara ta ett bestämt beslut och avsluta. Du behöver sedan börja leva vilket du kan göra i din takt, du känner dig bäst.
Jag har bara en enda tanke kvar som jag inte kan få bort i skallen, och det är HUR mina svärföräldrar kunde sluta snacka/bry sig efter 11 år, det är nästan så jag skrattar. Men även det skiter jag i egentligen, du mår bäst av att dumpa allt, och sätta nya mål.
Att du har svårt att sova/äta och sånt skit kan du sluta bry dig, sånt fixas av sig själv tro mig. MEN om du inte släpper och ältar kommer du aldrig gå vidare.
Du förstör för dig själv, hon har en annan så tänk hur mycket hon sitter och grubblar över dig nu!! Förmodligen inte mycket om alls. Hårt men jag är så, jag skiter i hur det känns, jag vet att du mår dåligt, du måste sluta tänka på henne nu och gå vidare.
Gör inte som jag gjorde, dumma saker, gå vidare bara, du har inte gjort fel, behöver inte känna skam, behöver inte oroa dig att ballen inte funkar osv du är ung och aktiv så sätt igång.
Ut med dig och lev livet innan det är försent, så här tänker jag som fyller 31 så jag vet att det inte är försent för dig.
Skärp dig, ge fan o smsa och tänka negativt...glöm henne du är värd någon bättre. Du kommer hitta någon som du kommer älska ännu mer tro mig...
OCH som älskar dig tillbaka...vet inte vad mer jag ska säga för att hjälpa dig, tänker inte sitta här och säga att jag känner dig och vet exakt vad du går igenom, men om någon gör det så är det väl jag som genomgått skiten nyligen.
Doctor Snuggles
2010-04-26, 15:55
Vem var det som fucking radbröt? Vem var det?
Gabber - fixa dina radbrytningar, omedelbums. Sjukt irriterande att försöka läsa vad du skriver annars.
robztr14
2010-04-26, 15:58
h8pnKJyjP6c
Om det ens är möjligt så kan du inte göra ett dugg. Tiden är det enda som kanske får henne att inse att ni passade bäst ihop. Men nu pratar vi om ett par år och under tiden finns det absolut inget du kan göra! Möjligtvis kan du bli mångmiljonär och köra en bil värd 3 miljoner, för tro det eller ej, tjejer föredrar killar med makt/pengar/pondus/självförtroede & kontroll - sist nämnda som du dock inte visar.
Annars finner jag att denna tråd gått ur kontroll, helvete detta händer alla minst en gång någon gång i livet. Jävla surt om det inte skulle göra det eftersom det är dessa saker som får oss att växa samt skaffa perspektiv.
Mvh
Det där är ju så mycket BS att det stinker. Det går att få tillbaka vem som helst, med relativt lätta medel (för en del). Bara att lägga lite saker såsom integritet, ärlighet och självrespekt åt sidan "for the greater good".
Det där är ju så mycket BS att det stinker. Det går att få tillbaka vem som helst, med relativt lätta medel (för en del). Bara att lägga lite saker såsom integritet, ärlighet och självrespekt åt sidan "for the greater good".
Det är om flicka i fråga dumpar dig på grund av dessa saker. I detta fall är det troligtvis för att hon tror att gräset är grönare på andra sidan och inte haft någon spänning eller kärlek med/för honom senaste tiden. Om det då gått så långt att hon blivit intresserad i någon annan, då kan du kämpa för allt i världen, det kommer inte fungera. Det är hon som måste genom erfarenheter lista ut vad hon vill ha, var det bättre förut eller inte?
Det där är ju så mycket BS att det stinker. Det går att få tillbaka vem som helst, med relativt lätta medel (för en del). Bara att lägga lite saker såsom integritet, ärlighet och självrespekt åt sidan "for the greater good".Va?
Det låter snarare som ett recept för att hamna i samma situation igen. Om det är någon här som ska lägga självrespekt åt sidan är det flickan. Vår man Grotesk är den som ska stå rakryggad och kräva respekt i situationen, inte ge den.
Men du har en poäng. Han kan få tillbaka henne, men... jag hade inte velat få tillbaka någon om det 1. var på bekostnad av de extremt viktiga nämnda principerna (integritet, ärlighet och självrespekt) och 2. en tjej av den här kalibern.
Va?
Det låter snarare som ett recept för att hamna i samma situation igen. Om det är någon här som ska lägga självrespekt åt sidan är det flickan. Vår man Grotesk är den som ska stå rakryggad och kräva respekt i situationen, inte ge den.
Men du har en poäng. Han kan få tillbaka henne, men... jag hade inte velat få tillbaka någon om det 1. var på bekostnad av de extremt viktiga nämnda principerna (integritet, ärlighet och självrespekt) och 2. en tjej av den här kalibern.
Tro mig, tankarna går fram och tillbaka angående detta. Vi sågs faktiskt igår och "umgicks" (dvs. gick en promenad på 5minuter och stod sedan still och pratade skit, vilket självklart var trevligt.)
Just då kände jag att jag ska fan börja umgås med henne och visa henne vad hon gått miste om, men emellanåt vet jag faktiskt inte.. Jag saknar det vi hade som fan och hon är en underbar tjej som även hon kan göra fel ibland. Men vill jag ha ett nytt försök som kanske också skiter sig? Bra fråga. Kanske inser man då för alltid att det inte funkar eller så blir det bara skitliv igen. Hon ville verkligen ses igår när jag föreslog det, hon hade knappt tid men tog sig tid. I slutet sa hon något skumt också efter att jag sagt något i stil med: "jag får börja umgås med dig och skämma bort dig med presenter så du tar tillbaka mig.. Eller nae, det finns väl ingen chans att vi blir ihop igen? Haha" Hennes svar blev något i stil med: "Säg inte det, man vet ju aldrig" och log emot mig.
Trots allt så kändes det faktiskt schysst att träffas igår, vi snackade skit, skrattade och hade oss precis som förr. Jag känner att jag mår lite bättre idag och ja, jag vet inte allt..
Nitrometan
2010-04-27, 08:36
Fan. Det kommer att bli sju resor värre om du inte bryter helt med henne.
Fram och tillbaka. Ihop och isär.
Det kommer att slita sönder dig.
Dumpa henne.
shut teh face
2010-04-27, 08:44
Det han gör nu, kommer bli jobbigare, om han inte får henne. Men risken finns ändå att han får henne tillbaka, så jag tycker inte att ni ska säga till honom och bryta helt, han verkar vilja ta chansen att bli tillsammans igen.
Jag har varit i samma situation och jag gjorde som honom, och jag fick tillbaka henne, och vi är ihop 4 år senare idag, och ska ha barn. Men det var inte känslorna som var borta, jag hade varit dum. :D
Men ändå, kämpa för henne om du vill det! Det finns inga rätt eller fel, det handlar inte om din heder eller dylikt, vill man ha något får man ta en risk och kämpa för det.
Det han gör nu, kommer bli jobbigare, om han inte får henne. Men risken finns ändå att han får henne tillbaka, så jag tycker inte att ni ska säga till honom och bryta helt, han verkar vilja ta chansen att bli tillsammans igen.
Jag har varit i samma situation och jag gjorde som honom, och jag fick tillbaka henne, och vi är ihop 4 år senare idag, och ska ha barn. Men det var inte känslorna som var borta, jag hade varit dum. :D
Men ändå, kämpa för henne om du vill det! Det finns inga rätt eller fel, det handlar inte om din heder eller dylikt, vill man ha något får man ta en risk och kämpa för det.
Jag berättade ju igår om min 7:a på 200kg i Skivstångsshrugs, hon måste väl blivit kär nu igen? Skämtåsido.. Jag känner att "försöker" jag nu så har jag iaf försökt, emellanåt känns det nu bara som att jag har gett upp alldeles för tidigt. Hon är ingen bitch eller liknande utan en väldigt fin tjej, som även dem kan bli förvirrade och göra misstag. Jag tror fortfarande att hela situationen med mycket plugg, enligt henne dålig med tid för att träffa vänner/familj, ingen träning, vill ha ny bil, skadan osv. påverkat mycket. Men ja, innerst inne är jag säkert en idiot som försöker. Dock känner jag att jag vågar ta chansen, gå långsamt framåt och visa henne vad hon missat. Funkar det inte så kommer jag väl få lipa mig igenom åtskilliga veckor men då kan jag känna iaf att jag försökt..
shut teh face
2010-04-27, 09:17
Det handlar om personlighet, jag är typen som skulle göra som du förmodligen. Men vissa vill i egenskap av att vara man och manlig, gå därifrån med huvudet högt. Jag tycker inte man måste göra det sistnämnda bara för att. Men du gör som du vill. Även om chansen är 2-3% så är det en chans, som det inte är fel att ta. Sen kommer vissa säga att du ändå ska försvinna ur hennes liv så att hon får större längtan, men jag vet inte. Du får ta det lugnt, det är ju uppenbarligen hon som vill träffas.
Däremot kan du sluta med dessa ångest/impuls sms. :)
Det handlar om personlighet, jag är typen som skulle göra som du förmodligen. Men vissa vill i egenskap av att vara man och manlig, gå därifrån med huvudet högt. Jag tycker inte man måste göra det sistnämnda bara för att. Men du gör som du vill. Även om chansen är 2-3% så är det en chans, som det inte är fel att ta. Sen kommer vissa säga att du ändå ska försvinna ur hennes liv så att hon får större längtan, men jag vet inte. Du får ta det lugnt, det är ju uppenbarligen hon som vill träffas.
Däremot kan du sluta med dessa ångest/impuls sms. :)
Ja det är just det man tänkt också, om man ska ta upp kontakten redan nu och umgås smått osv. eller vänta. Jag känner att jag kan vinna/förlora på bägge hållen. Det blir ändå inte att vi kan snacka/ses så mycket i veckan då hon pluggar lagom tills jag ska jobba och så. Det sista jag vill nu är att gå för fort fram.
Ohja, dem är slut, tro mig.. Vad jag förstod skulle hon höra av sig igår efter ridningen som slutar runt tio men det gjorde hon aldrig. Jag antar hon var för trött eller så missuppfattade jag, men jag gav mig fan på att aldrig skicka ett SMS ifall. Jag uppfattade det som sagt som att hon ville höra av sig och jag vill ju inte skicka ett SMS när hon sover, ifall man kanske väcker henne. Det gör ju inte något bättre.
NickeSthlm
2010-04-27, 12:13
1. Sluta leta ursäkter för hennes beteende.
2. Ta hand om dig själv. Ge dig själv lite tid och framför allt: klipp helt med tjejen, det gör det så mycket lättare för dig att gå vidare.
3. Låt killen V vara. Det är din fd tjej som hade ansvar för erat förhållande och respekterar hon inte det mer än vad hon gjort så är hon inget att ha. Hon hade ett val när hon hamnade i den situationen hon hamnade i under filmkvällen. Hon valde redan där bort dig och var glad för att hon lagt korten på bordet så att du fick något att ta ställning till.
4. Det kommer nya tjejer. Ge dig själv lite tid att gå vidare och må bra nu så ska du se. Det låter jävligt klyschigt men vore det inte lagen om alltings jävlighet om ditt ex var den enda tjejen som passade ihop med dig?
Jag håller på dig... Lider med dig för den skiten du går igenom nu och hoppas att du har ett gäng polare som kan få dig att tänka på annat ett tag!
Det är om flicka i fråga dumpar dig på grund av dessa saker. I detta fall är det troligtvis för att hon tror att gräset är grönare på andra sidan och inte haft någon spänning eller kärlek med/för honom senaste tiden. Om det då gått så långt att hon blivit intresserad i någon annan, då kan du kämpa för allt i världen, det kommer inte fungera. Det är hon som måste genom erfarenheter lista ut vad hon vill ha, var det bättre förut eller inte?
Vad dillar du om. Det är så fel. Det är ju i det här fallet OM NÅGOT som det går att få tillbaka henne och leva lyckliga i alla sina dagar eller några.
Nej, till Grotesk, jag har sagt det förr och jag säger det igen.
Börja lev som singel och sen gör du allt du kan och lite till för att få dig själv att verka så intressant och åtråvärd som möjligt, win-win situation. Antingen blir det inte ni igen för du klarar inte av trycket med att hålla en fasad, och då har du redan gått vidare. Eller så blir det ni igen och då blev ni glada.
Fan. Det kommer att bli sju resor värre om du inte bryter helt med henne.
Varför det? Det finns inget som säger det. Han har ju redan vart på botten. Kan bara bli bättre.
Fram och tillbaka. Ihop och isär.
Varför det? Dom va ihop 5 år, hon tappa intresset. Sen av diverse omständigheter blev det som det blev, big fucking deal. Ska han kasta bort ALLT, inte så hon gått och blivit ihop med karln och är gravid med hans bäbisar. Livet är inte svart och vitt, det är ingen hollywood film.
Det kommer att slita sönder dig.
Fan han får ju visa lite mental cojones, han har inget att förlora i det här läget. HON som hade varit söndersliten vid det här laget om han spelat sina kort rätt från början.
Dumpa henne.
Han är redan dumpad. Av henne. Ändå vill hon träffas och ses, hör av sig hittan och dittan. Umgås lite. Pratar lite. Osäker på vad fan hon gjort. Det är ett guldläge om han verkligen innerst inne vill bli tillsammans med henne igen.
Att vara tillgänglig förstör helt minsta anstymmelse till chans att vinna henne tillbaka.
Nitrometan
2010-04-27, 14:44
Gpajpen: det är möjligt att du har en poäng, men baserat på mina erfarenheter tror jag inte att det är en bra idé.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.