Visa fullständig version : Tråden för oss som gillar fysik
Diskutera och fråga om saker som har med ämnet fysik att göra.
Jag börjar med att fråga om någon vet en bra sida där det står om historiken bakom dopplereffekten, när man kom på den, hur och av vem. Tro mej, jag har googlat men inte hittat det. Vill gärna ha någon sida med rätt mycke fakta.
Diskutera och fråga om saker som har med ämnet fysik att göra.
Jag börjar med att fråga om någon vet en bra sida där det står om historiken bakom dopplereffekten, när man kom på den, hur och av vem. Tro mej, jag har googlat men inte hittat det. Vill gärna ha någon sida med rätt mycke fakta.
http://en.wikipedia.org/wiki/%C3%9Cber_das_farbige_Licht_der_Doppelsterne_und_e iniger_anderer_Gestirne_des_Himmels
http://en.wikipedia.org/wiki/%C3%9Cber_das_farbige_Licht_der_Doppelsterne_und_e iniger_anderer_Gestirne_des_Himmels
Tackar.
Gillar och gillar.. Partikeldynamiken är rätt joppig. Kommer kräva rejält med slit.
Den mest grundläggande läran, men ändå den vi vet minst om. Ett exempel: Tid och rum, ganska viktiga saker eller? Men dess mest grundläggande egenskaper är fortfarande ett mysterium för oss, vi kan ej föreställa oss att de skulle ha ett slut, ej heller kan vi föreställa oss oändligheten!
En annan skön sak är att de kunskaper vi har ter sig rätt paradoxala. Alltså Klassisk mekanik gentemot kvantmekaniken, verkligheten verkar fungera helt jävla annorlunda om vi zoomar in lite !
Den mest grundläggande läran, men ändå den vi vet minst om. Ett exempel: Tid och rum, ganska viktiga saker eller? Men dess mest grundläggande egenskaper är fortfarande ett mysterium för oss, vi kan ej föreställa oss att de skulle ha ett slut, ej heller kan vi föreställa oss oändligheten!
Tala för dig själv. :D
En annan skön sak är att de kunskaper vi har ter sig rätt paradoxala. Alltså Klassisk mekanik gentemot kvantmekaniken, verkligheten verkar fungera helt jävla annorlunda om vi zoomar in lite !
Nej, det fungerar likadant på "vår nivå" som när man zoomar in. Vissa av effekterna syns bara inte om man inte tittar på nära håll.
Tala för dig själv. :D
Nej, det fungerar likadant på "vår nivå" som när man zoomar in. Vissa av effekterna syns bara inte om man inte tittar på nära håll.
Det handlar inte om vad som "syns" eller inte, det råder allmän konsensus ang. att "våra" fysiska lagar inte gäller på subatomär nivå.
Och det samma trodde jag gällde ang. "slutet på rymden", men om du har någon skön förklaringsmodell så säg mig :D
Det handlar inte om vad som "syns" eller inte, det råder allmän konsensus ang. att "våra" fysiska lagar inte gäller på subatomär nivå.
Det är samma lagar som gäller på subatomär nivå som på makronivå. Däremot kan man använda förenklade modeller på makronivå som man inte kan använda på mindre system.
Den mest grundläggande läran, men ändå den vi vet minst om. Ett exempel: Tid och rum, ganska viktiga saker eller? Men dess mest grundläggande egenskaper är fortfarande ett mysterium för oss, vi kan ej föreställa oss att de skulle ha ett slut, ej heller kan vi föreställa oss oändligheten!
Jäkligt bra sagt egentligen. Man kan inte föreställa sig ett slut på universum, men heller inte begreppet oändligheten. Själv tror jag egentligen på ett cykliskt universum som då skulle vara oändligt men på samma gång har jag svårt att smälta att oändligheten existerar.
Vad menar ni med föreställa sig? Visualisera i huvudet?
Vad menar ni med föreställa sig? Visualisera i huvudet?
Ungefär, ja. Att tänka sig.
Jaha. Det är ju inte så svårt att få sig på konceptet oändlighet, men försöker man visualisera en oändlig mängd så får man naturligtvis problem.
jaha. Det är ju inte så svårt att få sig på konceptet oändlighet, men försöker man visualisera en oändlig mängd så får man naturligtvis problem.:d
Ashenshugar777
2010-04-13, 19:29
Bara jag som tänkte på fysik som i kroppar? xD
Jag har en liten utmaning till forumets fysiker:
Förklara hur metaller kan ha ett refraktionsindex, och hur man på enklast sätt tar reda på det för en specifik metall.
Jag har en liten utmaning till forumets fysiker:
Förklara hur metaller kan ha ett refraktionsindex, och hur man på enklast sätt tar reda på det för en specifik metall.
Vad är det du inte förstår? Vad skiljer en metall från t.ex. kvarts?
Tja, jag kan se ljus passera genom kvarts men har aldrig stött på genomskinlig koppar eller brons.
Jag har en kvantfysisk fråga som jag har funderat på.
Är det verkligen korrekt att kalla självlysande färg för fluorescerande färg, eller bör det vara fosforescerande färg?
När jag läste fysikalisk kemi fick vi lära oss att fluorescens är en följd av deexcitation från ett singlettexciterat tillstånd och varar bara så länge belysningen varar. Fosforescens sker å andra sidan från ett "förbjudet" triplettexciterat tillstånd och ljuset sänds därför ut under längre tid.
Om det är så att det borde vara fosforescerande färg, varför säger man inte det? Vad har jag fått om bakfoten här?
Jaha. Det är ju inte så svårt att få sig på konceptet oändlighet, men försöker man visualisera en oändlig mängd så får man naturligtvis problem.
Visualisera ett oändligt antal Loket Olsson, eller kanske Mona Sahlin, så ter sej en oändlig mängd rymd inte så stort längre.
Tja, jag kan se ljus passera genom kvarts men har aldrig stött på genomskinlig koppar eller brons.
...och vad är ljus?
Snej :D
Andy.da.wohoo
2010-04-13, 20:08
...och vad är ljus?
Snej :D
Syftar du på att det finns ljus som t ex Ultraviolett och Infrarött som vi inte kan se?
Jag har en kvantfysisk fråga som jag har funderat på.
Är det verkligen korrekt att kalla självlysande färg för fluorescerande färg, eller bör det vara fosforescerande färg?
När jag läste fysikalisk kemi fick vi lära oss att fluorescens är en följd av deexcitation från ett singlettexciterat tillstånd och varar bara så länge belysningen varar. Fosforescens sker å andra sidan från ett "förbjudet" triplettexciterat tillstånd och ljuset sänds därför ut under längre tid.
Om det är så att det borde vara fosforescerande färg, varför säger man inte det? Vad har jag fått om bakfoten här?
Det beror på färgen. Finns både fosforescerande färg och fluorescerande färg. Den första fortsätter lysa efter att man slutat bestråla den, den andra lyser endast vid bestrålning (med t.ex. UV-ljus). Så har jag förstått det i alla fall.
Syftar du på att det finns ljus som t ex Ultraviolett och Infrarött som vi inte kan se?
Ljus är elektromagnetisk strålning. Det för oss synliga ljuset ligger mellan ~400-700 nm i våglängd. Om ett material är transparent för denna våglängd ser det "genomskinligt" ut för oss, men andra material kan vara transparenta för andra våglängder, t.ex. gammastrålning eller röntgenstrålning.
...och vad är ljus?
Elektromagnetisk strålning.
Scratch89
2010-04-13, 20:15
Kan man med säkerhet säga att ljusets hastighet är den absoluta maximala hastigheten?
Det beror på färgen. Finns både fosforescerande färg och fluorescerande färg. Den första fortsätter lysa efter att man slutat bestråla den, den andra lyser endast vid bestrålning (med t.ex. UV-ljus). Så har jag förstått det i alla fall.
Fast det var ju typ det jag skrev.
Jag tänker alltså på t.ex nödutgångslinjer som fortsätter lysa efter man släckt ljusen. Borde inte det vara fosforescerande färg?
Elektromagnetisk strålning.
Vad är då problemet med att ha refraktionsindex för ämnen som inte "ser genomskinliga" ut?
Fast det var ju typ det jag skrev.
Jag tänker alltså på t.ex nödutgångslinjer som fortsätter lysa efter man släckt ljusen. Borde inte det vara fosforescerande färg?
Jo. Som jag förstått det iaf. Vem säger att det är flourescerande?
Kan man med säkerhet säga att ljusets hastighet är den absoluta maximala hastigheten?
Jag tror inte det finns något som förbjuder det (inte säker alls). Beror väl lite på vad man menar med hastighet också, man kan ju alltid fuska.
Jo. Som jag förstått det iaf. Vem säger att det är flourescerande?
Jag tycker jag hör detta med jämna mellanrum.
Får agera besserwisser nästa gång det dyker upp. :)
Kan man med säkerhet säga att ljusets hastighet är den absoluta maximala hastigheten?
Nja, men relativitetsteorin faller om den inte är det.*
*Med reservation för missuppfattning.
Vad är då problemet med att ha refraktionsindex för ämnen som inte "ser genomskinliga" ut?
"Problemet" är att, som jag förstått det, metall reflekterar ljus, och att även ljus med kort våglängd brukar ha svårt att passera genom metall.
"Problemet" är att, som jag förstått det, metall reflekterar ljus, och att även ljus med kort våglängd brukar ha svårt att passera genom metall.
Ja så är det väl generellt sett, men viss strålning passerar ändå. Det finns ju en anledning till att man använder just bly och inte t.ex. aluminium för skydd mot röntgenstrålning.
Andy.da.wohoo
2010-04-13, 20:39
Jag tror inte det finns något som förbjuder det (inte säker alls). Beror väl lite på vad man menar med hastighet också, man kan ju alltid fuska.
Fuska? Hurdå?
Fuska? Hurdå?
Om man med hastighet menar tiden det tar att passera mellan två punkter så skulle man ju kunna tänka sig att man kan öppna ett maskhål och passera från en punkt i rymden till en annan utan att faktiskt färdas hela sträckan. Men det är inte direkt säkert om det ens går. :P
Om man med hastighet menar tiden det tar att passera mellan två punkter så skulle man ju kunna tänka sig att man kan öppna ett maskhål och passera från en punkt i rymden till en annan utan att faktiskt färdas hela sträckan. Men det är inte direkt säkert om det ens går. :P
Faller inte relativitetsteorin om inte ljusets hastighet är den maximala?
Faller inte relativitetsteorin om inte ljusets hastighet är den maximala?
Hmm... hur menar du då? Vilken av dem? Är inte så insatt i relativitetsteori.
Faller inte relativitetsteorin om inte ljusets hastighet är den maximala?
Jo. Inget färdas snabbare än ljuset än den teorin. Alla formlar bygger på det ex. E=mc2 där c är ljusets hastighet och även en konstant.
Med en Alcubierre drive kan man färdas snabbare än ljuset, dock inte lokalt.
Jo. Inget färdas snabbare än ljuset än den teorin. Alla formlar bygger på det ex. E=mc2 där c är ljusets hastighet och även en konstant.
Vad är det i relativitetsteorin (speciella?) som förbjuder det? Att färdas snabbare än ljuset alltså, inte att accelerera till och över ljusets hastighet.
Eller låt mig tillägga en sak. ALLA formler bygger såklart inte på det. Jag menar: Väldigt många formler har konstanten c i sig och symboliserar den högsta möjliga hastighet.
Inget förbjuder det men Einstein som är hjärnan bakom teorin kunde inte bevisa något annat och ingen annan hittils heller. Exempel är väl LHC i Cern där man ska krocka atomkärnor och deras främsta delmål är att nå ljusets hastigheter och når inte upp dit med ett av världens mest påkostade fysikprojekt.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljusets_hastighet
http://sv.wikipedia.org/wiki/Relativitetsteori
Inget förbjuder det men Einstein som är hjärnan bakom teorin kunde inte bevisa något annat och ingen annan hittils heller. Exempel är väl LHC i Cern där man ska krocka atomkärnor och deras främsta mål är att nå ljusets hastigheter och når inte upp dit med ett av världens mest påkostade fysikprojekt.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljusets_hastighet
http://sv.wikipedia.org/wiki/Relativitetsteori
Nej, men LHC är en accelerator så det är väl ändå inte så konstigt? Om inget förbjuder det så är det inget som förbjuder det. Alltså bör man enligt relativitetsteorin kunna färdas snabbare än ljuset? Eller?
Nej, men LHC är en accelerator så det är väl ändå inte så konstigt? Om inget förbjuder det så är det inget som förbjuder det. Alltså bör man enligt relativitetsteorin kunna färdas snabbare än ljuset? Eller?
Nej, inte enligt just relativitetsteorin. Den utgår helt från att inget färdas snabbare än ljuset. Jag är ingen jättepåläst partikelfysiker så jag vet inte om något direkt förbjuder att andra föremål kan färdas snabbare än ljuset i andra teorier.
Dra igång en stafh-teori och bevisa felet i relativitetsteorin. Glöm inte att nämna mitt namn när du tar emot nobelpris:thumbup:
Nej, inte enligt just relativitetsteorin. Den utgår helt från att inget färdas snabbare än ljuset. Jag är ingen jättepåläst partikelfysiker så jag vet inte om något direkt förbjuder att andra föremål kan färdas snabbare än ljuset i andra teorier.
Dra igång en stafh-teori och bevisa felet i relativitetsteorin. Glöm inte att nämna mitt namn när du tar emot nobelpris:thumbup:
Wat. Vad är det i relativitetsteorin som förbjuder det då?
Be my guest att leta upp svaret på den fråga :) Säg till när du har det.
Det kan hända att man någon gång i plugget fick höra svaret på den frågan men det är inget jag kan erinra mig just nu. Bara att: "Ljusets hastighet (betecknas c) är egentligen två olika hastigheter: 1) den högsta möjliga hastigheten enligt relativitetsteorin, en grundläggande egenskap hos rumtiden. 2) hastigheten för elektromagnetisk strålning, baseras på elektriska och magnetiska egenskaper hos ett medium."
shut teh face
2010-04-13, 21:32
Ljuset är självklart inte snabbast, både Chuck Norris och Jack Bauer kan överstiga denna hastighet
Ljuset är självklart inte snabbast, både Chuck Norris och Jack Bauer kan överstiga denna hastighet
:thumbup:
Scratch89
2010-04-13, 22:12
Oj vilken debatt jag drog igång. :)
Det jag kommer ihåg från gymnasiefysiken ang. ljusets hastighet, är att man enligt formlen E = mc^2 tydligen får upp att ju snabbare man åker, desto närmare ljusets hastighet, desto starkare exponentiellt växer också massan. Hastigheten kommer alltså att gå oändligt nära ljushastigheten, och massan kommer bli oändligt stor.
Det där stämmer väl ändå inte, E = mc^2 säger ju ingenting om föremål som färdas med olika hastigheter öht. Den betecknar ju bara den energi som finns lagrad i ett föremål med massan m, typ?
Tittade lite på wikipedia och det verkar som att det inte går att färdas snabbare än ljuset på det "konventionella sättet" enligt speciella relativitetsteorin. Lite överkurs för mig dock.
http://en.wikipedia.org/wiki/Special_relativity#Causality_and_prohibition_of_mo tion_faster_than_light
phpoker: That's right.
Massan växer inte i formeln, ljusets hastighet är en konstant. Energin i föremålet däremot ändrar sig beroende på m.
Andy.da.wohoo
2010-04-13, 22:34
Det där stämmer väl ändå inte, E = mc^2 säger ju ingenting om föremål som färdas med olika hastigheter öht. Den betecknar ju bara den energi som finns lagrad i ett föremål med massan m, typ?
Dedär är en förenklad variant av den.
E = 1/(sqrt(1-v^2/c^2) * mc^2
Där man ser att när v närmar sig ljusets hastighet så kommer det gå mot noll, och energin som krävs är oändlig.
Har jag rätt eller fel?
Dedär är en förenklad variant av den.
E = 1/(sqrt(1-v^2/c^2) * mc^2
Där man ser att när v närmar sig ljusets hastighet så kommer det gå mot noll, och energin som krängs är oändlig.
Har jag rätt eller fel?
Rätt. Scratch har också rätt i att (den relativistiska) massan ökar med hastigheten.
Vad händer med ljuset ifall det färdas i en oval fiberkabel?
EDIT: tog bort länken.
Scratch89
2010-04-14, 06:33
Hur menar du?
Hur menar du?
Precis det jag skrev, vad händer med en ljussignal (en mod kan vi säga) som färdas i en oval fiber?
Jag har Fysik B-prov om ett par veckor. 150 mustiga poäng. Just nu gillar jag inte fysik *gah!*
Precis det jag skrev, vad händer med en ljussignal (en mod kan vi säga) som färdas i en oval fiber?
Samma sak som händer i en cirkulär fiber skulle jag gissa.
Samma sak som händer i en cirkulär fiber skulle jag gissa.
Jag upptäckte att jag ställde frågan lite klumpigt formulerat och utan info men tanken var densamma.
Hur som helst tycker jag detta fenomen är intressant :)
http://cc.ee.ntu.edu.tw/~kpho/u3470/pen.pdf
Man kan säga kort och gott att ljuset rör sig på två plan
http://southport.jpl.nasa.gov/cdrom/sirced03/cdrom/DOCUMENT/HTML/TEACHERS/MODULE02/MOD2SEA7.GIF
Och är inte fibern rund kommer dessa två våglängder gå ifrån varandra tillslut.
Ursäkta min urkassa förklaring men det var så länge sen jag läste detta, men jag kommer ihåg att det var intressant då. Allt finns i första länken.
Aha, det var så du menade. Det där gäller bara när man vill multiplexa data med två specifika polarisationer ("vanligt" ljus är inte polariserat).
Man skickar alltså två signaler samtidigt genom att polarisera dem olika, och mottagaren kan sedan särskilja polariseringarna. Om fiberns geometri är olika längs de olika polarisationsaxlarna så kommer alltså de olika signalerna propagera på olika sätt.
Aha, det var så du menade. Det där gäller bara när man vill multiplexa data med två specifika polarisationer ("vanligt" ljus är inte polariserat).
Man skickar alltså två signaler samtidigt genom att polarisera dem olika, och mottagaren kan sedan särskilja polariseringarna. Om fiberns geometri är olika längs de olika polarisationsaxlarna så kommer alltså de olika signalerna propagera på olika sätt.
Det var bättre uttryckt :D
Scratch89
2010-04-14, 18:59
Jag har Fysik B-prov om ett par veckor. 150 mustiga poäng. Just nu gillar jag inte fysik *gah!*
Äsch då, det är inte så svårt. Elläran gick inte så bra för mig, men det är för att det är så ofantligt tråkigt. Det är sällan man behöver formler som har fler än fyra variabler, och uppgifterna brukar vara upplagda så att man i princip har allting man behöver.
Har också slutprov snart. Ska nog gå. Gjorde labbprov för ett par veckor sedan.
Andy.da.wohoo
2010-04-14, 19:22
Det enda problemet jag har med Fysik är att se likheterna mellan formlerna. har man en formel med exempelvis R (resistans) okänd ska man minnas att R = U/I och byta ut R mot U/I och sedan fortsätta på samma vis för att lyckas lösa uppgiften ifråga.
Grottmannen
2010-04-14, 20:24
Är mäkta intresserad av Foucalts pendel, och nu vill jag veta lite mer om uppbyggnaden av den, hur fungerar den, hur tillverkas den etc. etc. Om det finns någon vänligt sinnad person som kan förklara i lite lättare ordalag så skulle jag uppskatta det!
Äsch då, det är inte så svårt. Elläran gick inte så bra för mig, men det är för att det är så ofantligt tråkigt. Det är sällan man behöver formler som har fler än fyra variabler, och uppgifterna brukar vara upplagda så att man i princip har allting man behöver.
Mjo de nationella proven brukar ju generellt vara enklare än de vanliga men det är mycket som sitter långt inne just nu :P Potentialvandringar och elläran lär nog bli det som jag failar på också men men.
Mjo de nationella proven brukar ju generellt vara enklare än de vanliga men det är mycket som sitter långt inne just nu :P Potentialvandringar och elläran lär nog bli det som jag failar på också men men.
Vilken del håller du på med nu? Du kan ju alltid fråga här på brädan om det är något du vill veta innan provet så finns det säkert någon som kan svara.
Vilken del håller du på med nu? Du kan ju alltid fråga här på brädan om det är något du vill veta innan provet så finns det säkert någon som kan svara.
Har precis börjat repetera magnetiska fält. Inga större problem som kommit upp än men det lär komma så kommer nog tillbaka och frågar då :thumbup:
Scratch89
2010-04-15, 09:35
Det som jag aldrig fattade med elläran var när man räknade ut spänning/ström/motstånd över enskilda komponenter i kretsen. Jag förstod aldrig riktigt grejen. En spänning är ju en spänning och borde vara konstant överallt, osv, men tydligen inte.
Det som jag aldrig fattade med elläran var när man räknade ut spänning/ström/motstånd över enskilda komponenter i kretsen. Jag förstod aldrig riktigt grejen. En spänning är ju en spänning och borde vara konstant överallt, osv, men tydligen inte.
Varför skulle spänningen vara konstant överallt? Glöm inte ohms lag, om strömmen ändras genom en komponent så ändras spänningen över den också.
Scratch89
2010-04-15, 09:58
Men varför ändras strömmen?
Men varför ändras strömmen?
Det beror väl på? Man kanske har en strömkälla som man kan reglera t.ex.?
Andy.da.wohoo
2010-05-26, 19:07
Har lite svårt för enheten Wh, wattimme alltså. Vad är det? Hur funkar det? Vilken färg har det? Fattar den inte alls. Kan någon försöka förklara?
Wattimme är mycket lättare än vad det låter.
Watt är alltså enheten för effekt, alltså energi(Joule)/tid(Sekund).
Alltså om du har en apparat som drar 1 watt, så förbrukar den 1 joule per sekund.
Wattimme är en enhet för energi, så många joule som apparaten ovan drar under en timme.
1(Joule/sek)*60(-> min)*60(-> timme). Alltså är en Wh = 360 joule.
Andy.da.wohoo
2010-05-26, 19:19
Wattimme är mycket lättare än vad det låter.
Watt är alltså enheten för effekt, alltså energi(Joule)/tid(Sekund).
Alltså om du har en apparat som drar 1 watt, så förbrukar den 1 joule per sekund.
Wattimme är en enhet för energi, så många joule som apparaten ovan drar under en timme.
1(Joule/sek)*60(-> min)*60(-> timme). Alltså är en Wh = 360 joule.
Okej. Men när man får frågan "hur många kWh använder spisplattan under dessa 10 minuter?" så blir det helt konstigt i huvudet igen. Kan man använda en Wh på mindre än en timme? :Virro
Jens.Andersson
2010-05-26, 19:21
Okej. Men när man får frågan "hur många kWh använder spisplattan under dessa 10 minuter?" så blir det helt konstigt i huvudet igen. Kan man använda en Wh på mindre än en timme? :Virro
Kan man uttrycka minuter i timmar?
Okej. Men när man får frågan "hur många kWh använder spisplattan under dessa 10 minuter?" så blir det helt konstigt i huvudet igen. Kan man använda en Wh på mindre än en timme? :Virro
1 timme = 60 minuter. 10 minuter är alltså 10/60 = 1/6 timme. Så, ja.
Andy.da.wohoo
2010-05-26, 19:27
Kan man uttrycka minuter i timmar?
1 timme = 60 minuter. 10 minuter är alltså 10/60 = 1/6 timme. Så, ja.
Känns jättekonstigt just nu, jag ska göra några uppgifter med Wh, uppdaterar hur det känns efteråt.
EDIT: Fast ju mer jag funderar på det så känns det mer och mer logiskt.
Jens.Andersson
2010-05-26, 19:32
Känns jättekonstigt just nu, jag ska göra några uppgifter med Wh, uppdaterar hur det känns efteråt.
EDIT: Fast ju mer jag funderar på det så känns det mer och mer logiskt.
Det är inte konstigare än detta:
Peter åker bil i 70 km/h
Hur långt åker han på 30 min?
Samma koncept.
Scratch89
2010-05-26, 19:35
Fast kWh är ett jävligt löjligt begrepp, och används väl egentligen bara när man ska prata om kostnader för energiförbrukning.
Scratch89
2010-05-26, 19:37
Andy, sen får du se till att inte blanda ihop W*s och W/s.
Jens.Andersson
2010-05-26, 19:41
Andy, sen får du se till att inte blanda ihop W*s och W/s.
Vad blir W/s? Någon sorts ändring av watten över tid? När används det?
En acceleration av energi.
Jens.Andersson
2010-05-26, 20:12
En acceleration av energi.
Jo det blir det ju kommer bara inte ihåg själva "watt per sekund" begreppet.
Fast kWh är ett jävligt löjligt begrepp, och används väl egentligen bara när man ska prata om kostnader för energiförbrukning.
Eller elproduktion, t.ex. "Vattenfall investerar 40 miljarder i ökad produktion av förnybar el, främst vindkraft, som är tänkt att ge totalt 10 TWh till 2016."
Energi är väl inte ett så löjligt begrepp, eller missar jag nåt?
Eller elproduktion, t.ex. "Vattenfall investerar 40 miljarder i ökad produktion av förnybar el, främst vindkraft, som är tänkt att ge totalt 10 TWh till 2016."
Energi är väl inte ett så löjligt begrepp, eller missar jag nåt?
SI-enheten är Joule.
Jens.Andersson
2010-05-26, 20:41
"Vattenfall investerar 40 miljarder i ökad produktion av förnybar el, främst vindkraft, som är tänkt att ge totalt 10 terajoule på 3600 sekunder till 2016."
"Vattenfall investerar 40 miljarder i ökad produktion av förnybar el, främst vindkraft, som är tänkt att ge totalt 10 terajoule på 3600 sekunder till 2016."
wat
W = J/s
1 Wh = 3600 J
Alltså:
"Vattenfall investerar 40 miljarder i ökad produktion av förnybar el, främst vindkraft, som är tänkt att ge totalt 36 PJ till 2016"
Andy.da.wohoo
2010-05-26, 20:53
Eller elproduktion, t.ex. "Vattenfall investerar 40 miljarder i ökad produktion av förnybar el, främst vindkraft, som är tänkt att ge totalt 10 TWh till 2016."
Energi är väl inte ett så löjligt begrepp, eller missar jag nåt?
Just dedär säger mig inte alls mycket. Det låter mycket för att det innehåller Terra. Säger mig inte vad det betyder i verkligheten.
Jens.Andersson
2010-05-26, 21:07
wat
W = J/s
1 Wh = 3600 J
Alltså:
"Vattenfall investerar 40 miljarder i ökad produktion av förnybar el, främst vindkraft, som är tänkt att ge totalt 36 PJ till 2016"
Ja självfallet, ursäkta. Men vad jag försökte visa, och då misslyckades med, var att visa att det är väldigt ofördelaktigt att representera alstrad energi i joule då alla maskiner är angivna i Wh.
Ja självfallet, ursäkta. Men vad jag försökte visa, och då misslyckades med, var att visa att det är väldigt ofördelaktigt att representera alstrad energi i joule då alla maskiner är angivna i Wh.
Maskiner brukar väl ändå vara märkta med W? :D
Men jag förstår vad du menar, det är knepigt med enheter som hänger kvar på gamla meriter. De värsta är väl mmHg och PSI.
"Trycket som uppkommer av att gravitationskraften verkar på 454 gram vid havsnivå över en yta på 6,45 cm^2" :Virro
SI-enheten är Joule.
Ja, men Wh av olika slag är ändå en vettig enhet. Det jag inte förstod var varför den skulle vara sämre än någon annan. Speciellt inom elbranschen används den flitigt.
Blir smågalen på en uppgift.. Jag måste förstå den fel helt enkelt.
En bil är parkerad i en backe som lutar 15 grader mot horisontalplanet. Tyngdkraften på bilen är 12 kN.
Tyngdkraften G kan delas upp i två komposanter. Komposanten Gv är vinkelrät mot backens plan och komposanten Gp är parallell med backen plan. Bestäm storleken av Gv respektive Gp.
Jag tänkte att det skulle vara lite enkel trigonometri, men jag förstår nog inte frågan rätt. Hur tänka?
Blir smågalen på en uppgift.. Jag måste förstå den fel helt enkelt.
En bil är parkerad i en backe som lutar 15 grader mot horisontalplanet. Tyngdkraften på bilen är 12 kN.
Tyngdkraften G kan delas upp i två komposanter. Komposanten Gv är vinkelrät mot backens plan och komposanten Gp är parallell med backen plan. Bestäm storleken av Gv respektive Gp.
Jag tänkte att det skulle vara lite enkel trigonometri, men jag förstår nog inte frågan rätt. Hur tänka?
Jag tycker det låter rätt tänkt.
Gp, resp Gv är alltså inte 12kN*sin(15) och 12kN*cos(15)?
Xtreme-G
2010-05-26, 21:38
Det ÄR enkel geometri.
Gv = mg cos 15 grader (plan backe så är hela kraften uppåt => cos)
Gp = mg sin 15 grader (90 grader backe aka stup så är hela kraften nedåt => sin)
Det går att hitta trianglar för att se detta men jag brukar oftast bara föreställa mig extremfallen 0 och 90 grader och se vilken hur det skulle bli och därefter dra slutsatsen om det ska vara sinus eller cosinus.
Såklart inte först men jag har ju lite förklaring om hur jag tänker så jag postar.
BAAAH! Har haft miniräknaren på radianer!!
Jaha, det var ju en timme åt helvete. :D
Jo, det var så simpelt som det verkade..
Andy.da.wohoo
2010-05-26, 21:49
Grejen med kWh förstår jag nog nu.. Nu är det snarare grejen med totalreflektion för ljus jag har lite svårt i. Men det skiter jag i, imorgon är det jag, formelboken och min kära TI-84a mot kursprovet i Fysik A! :D
Scratch89
2010-05-26, 22:14
Grejen med kWh förstår jag nog nu.. Nu är det snarare grejen med totalreflektion för ljus jag har lite svårt i. Men det skiter jag i, imorgon är det jag, formelboken och min kära TI-84a mot kursprovet i Fysik A! :D
Vad är det du inte förstår med totalreflektion? Om du har tillgång till att lysa genom en glasbit eller liknande så kommer du se det jäkligt tydligt. Du kan ju även slå in det på miniräknaren (öka siffran bara tills det blir error).
Nu kommer jag inte ihåg exakt, men om sin är 90 grader eller mer så blir det en totalreflektion (då värde för sin 90 och över inte är definierat).
Kom ihåg att det bara kan ske om strålen går från optiskt tätare till tunnare.
(då värde för sin 90 och över inte är definierat).
Jo? sin 90 = 1, sin 120 = 1/sqrt2 etc.
Scratch89
2010-05-26, 22:19
Jo? sin 90 = 1, sin 120 = 1/sqrt2 etc.
Men just när man pratar om det här så har jag för mig att man bara definierat första kvadranten från enhetscirkeln. Usch, jag kommer inte ihåg. Varför blir det då error/ej definierbart, och därav totalreflektion?
EDIT: Jag kanske menar sinus för värden större än 1...
Men just när man pratar om det här så har jag för mig att man bara definierat första kvadranten från enhetscirkeln. Usch, jag kommer inte ihåg. Varför blir det då error/ej definierbart, och därav totalreflektion?
EDIT: Jag kanske menar sinus för värden större än 1...
Alt 1. Du tänker på tangens, som inte är definierad för 90 grader. sinus är definierad för alla tal.
Alt 2. sin x förekommer i nämnaren till nån optikrelaterad funktion, varför funktionen som helhet inte är definierad när vinkeln än 0 eller 180 grader (då sin x = 0).
Edit* nevermind, såg inte ovanstående poster.
Scratch89
2010-05-27, 05:18
Alt 2. sin x förekommer i nämnaren till nån optikrelaterad funktion, varför funktionen som helhet inte är definierad när vinkeln än 0 eller 180 grader (då sin x = 0).
Så är det nog. Enligt den snällaste lagen i fysiken:
http://upload.wikimedia.org/math/0/2/3/023d99dbd1393425fa72cd7a7484924b.png
Xtreme-G
2010-05-27, 09:38
Så är det nog. Enligt den snällaste lagen i fysiken:
http://upload.wikimedia.org/math/0/2/3/023d99dbd1393425fa72cd7a7484924b.png
Haha, "Snells brytningslag". ;)
Var skämtet avsiktiligt?
Vi härledde den i elektromagnetismen för två veckor sedan. Kul att ha sett men inget jag bemödar mig att lära mig.
Giljotinen
2010-05-27, 17:33
Ska räkna ut halveringstiden av ett radioaktivt ämne. Efter 13.5 dygn återstår ~22% av ämnet. Har inga formler och kommer inte ihåg hur man ska göra men vet att den är simpel. Någon som kan hjälpa mig?
0,22=0,5^(13,5/t)
Lös ut t.
0,22=0,5^(13,5/t)
Lös ut t.
Du ska använda logaritmer. Göra om 0,22 till basen 10 och det samma med 0,5. Jag ska se om jag kan fixa det snart.
En polare hade detta problemet som han frågade mej om eftersom jag läst fysik A som han håller på med:
Till en spänningskälla med konstant polspänning 10,0 V kopplas i serie två resistorer med resistanterna 20 kOhm och 80 kOhm. En voltmeter kopplas över 80 kOhm-resistorn. Dess mätområde är 10,0 V och inre resistans 200 kOhm. Vad visar voltmetern?
Nu råkar det vara så att elektronik inte är min starkaste sida och jag har glömt det mesta om elektronik under fysik b kursen. Någon som kan hjälpa till?
http://moraslipservice.se/fys1.jpg
[/IMG]
Först räknar vi ut vilken hastighet elektronen får. Hastigheten innan det elektriska fältet är noll.
q * U = 1/2*mv^2 <=> v = rotenur(2qU/m)
Elektronen går in i fältet och kraften kommer med riktas vinkelrätt mot hastigheten varpå en cirkelrörelse uppkommer i enlighet med figuren.
F = mv^2/r = qvB <=> r = mv^2/qvB = mv/qB
Sätt in v enligt tidigare beräkning:
r = m/qB*rotenur(2qU/m) = 1/B*rotenur(2Um/q)
Är inte 100 på att det är rätt.
b) Hur lång tid? Kraften verkar hela tiden vinkelrätt mot hastigheten så ingen förändring av farten sker. Elektronen åker pi*R med hastigheten vi räknat ut. s = vt lös ut t sätt in.
PS: det finns en fysiktråd
Hmm.
http://upload.wikimedia.org/math/a/d/7/ad7c8514c0c80a810dc9e65590c96a9b.png
I mitt fall:
U = 100 V
B = 2 mT
Q = elektronens laddning (?) = 1.60218x10^-19
v = ljusets hastighet = ~2.99 x 10^8
E = elektrisk fältstyrka (?) = mg/Q
m = elektronens massa = 9.1x10^-31
mg/Q = (9.1x10^-31*9.82)/1.60218x10^-19 = 5.57753x10^-11
Sätta in alla värden i denna:
http://upload.wikimedia.org/math/a/d/7/ad7c8514c0c80a810dc9e65590c96a9b.png
Blir:
http://www4c.wolframalpha.com/Calculate/MSP/MSP659019ahh2303f7ebi4g00002dh48g45e867b7gf?MSPSto reType=image/gif&s=12&w=339&h=22
F= 9.58104... x 10^-14
Hur får jag sedan fram radien? Hela Lorentz-formeln känns obekant för mig i Fysik B så därför kan jag den ej.
Fortsätter med frågeställningen här!
13,5*log(0,5)/log(0,22)
Om jag minns mina logaritmer rätt.
Först räknar vi ut vilken hastighet elektronen får. Hastigheten innan det elektriska fältet är noll.
q * U = 1/2*mv^2 <=> v = rotenur(2qU/m)
Elektronen går in i fältet och kraften kommer med riktas vinkelrätt mot hastigheten varpå en cirkelrörelse uppkommer i enlighet med figuren.
F = mv^2/r = qvB <=> r = mv^2/qvB = mv/qB
Sätt in v enligt tidigare beräkning:
r = m/qB*rotenur(2qU/m) = 1/B*rotenur(2Um/q)
Är inte 100 på att det är rätt.
b) Hur lång tid? Kraften verkar hela tiden vinkelrätt mot hastigheten så ingen förändring av farten sker. Elektronen åker pi*R med hastigheten vi räknat ut. s = vt lös ut t sätt in.
PS: det finns en fysiktråd
I det första fetstilta har du använt rörelseengeriformeln (?) medan i andra har du nästan använt den, fast istället för delat med 2 har du delat med r.
Hur kommer det sig?
Och hur får du till sambandet q * U =1/2*mv^2 ?
Fortsätter med frågeställningen här!
Du har hastigheten v. Med hjälp av den kan du sätta två samband lika med varandra, nämligen E=qvb och E= mv^2/r
Sätt dem lika med varandra så får du:
mv/r=qb <=> r=m*sqrt(2qu/m)/qb (1)
m= 9.1x10^-31
v= sqrt(2qu/m)
q= 1,602*10^-19
b= 2*10^-3
u= 100
Sätt in värdena i (1).
I det första fetstilta har du använt rörelseengeriformeln (?) medan i andra har du nästan använt den, fast istället för delat med 2 har du delat med r.
Hur kommer det sig?
Och hur får du till sambandet q * U =1/2*mv^2 ?
Den första ekvationen är för att få ut den rätlinjiga hastigheten på väg in mot fältet hastigheten. Den andra för att få ut centripetalkraften väl inne i fältet.
Xtreme-G
2010-05-27, 19:44
q * U =1/2*mv^2 är energi. Potentiell energi som ska bli till rörelseenergi.
F = mv^2/r är att kraften ska ge en centralrörelse (cirkelrörelse) med radien r enligt uppgiften.
Jag är så glad att Fysik B är över. Såhär i efterhand är det faktiskt kul med fysik.
Tackar för alla förklaringar!!!
Sista kollen nu: jag får svaret r=100000 m efter knappat in det flera gånger i räknaren. Är detta inte åt helvete högt? Har jag knappat in fel?
Någon som kan prova skriva in i samma uträkning som har här ovan och se om de får samma siffra?
Enligt:
V = sqrt(2QU/m) = 3.52*10^13 m/s
r = MV/QB = 100000 m
Tackar för alla förklaringar!!!
Sista kollen nu: jag får svaret r=100000 m efter knappat in det flera gånger i räknaren. Är detta inte åt helvete högt? Har jag knappat in fel?
Någon som kan prova skriva in i samma uträkning som har här ovan och se om de får samma siffra?
Enligt:
V = sqrt(2QU/m) = 3.52*10^13 m/s
r = MV/QB = 100000 m
Jag tror Einstein hade haft något att säga om den där hastigheten. :D
Kolla att du har använt rätt konstanter i uträkningen.
q = 1,602*10^-19
m = 9,1*10^-31
U = 100
Scratch89
2010-05-27, 21:18
Whoa, det var ingen dålig hastighet som sagt. :D
0,22=0,5^(13,5/t)
Lös ut t.
Är det den här formeln du använder?
N=N0 (1/2)^(t/T(1/2))
där N0 är start antalet.
Då blir det såhär:
T(1/2) = t / ( lg(N/N0) / lg(1/2) )
Tackar för alla förklaringar!!!
Sista kollen nu: jag får svaret r=100000 m efter knappat in det flera gånger i räknaren. Är detta inte åt helvete högt? Har jag knappat in fel?
Någon som kan prova skriva in i samma uträkning som har här ovan och se om de får samma siffra?
Enligt:
V = sqrt(2QU/m) = 3.52*10^13 m/s
r = MV/QB = 100000 m
Som stafh sa, är du säker på att du har rätt konstanter?
sqrt(2*1.60218*10^-19*100/9.1094*10^-31)=5934032
Dock så verkar det svaret också vara väldigt högt.
2% av C låter väl rätt rimligt? Ska väl till en 10% eller så innan man måste blanda in relativitet.
Som stafh sa, är du säker på att du har rätt konstanter?
sqrt(2*1.60218*10^-19*100/9.1094*10^-31)=5934032
Dock så verkar det svaret också vara väldigt högt.
Helvete vad rörigt jag får allt till. Givetvis har du rätt angående hastigheten!
V = http://www4c.wolframalpha.com/Calculate/MSP/MSP11719ahiac4aa7dbbcb00003e376h3h0hgf01f9?MSPStor eType=image/gif&s=27&w=167&h=61
sqrt((2*(1.60218*10^-19)*(100))/(9.1094*10^-31))
r = MV/QB = http://www4c.wolframalpha.com/Calculate/MSP/MSP373919ahi22e4707cc5c000039045g0dd1g1ec88?MSPSto reType=image/gif&s=31&w=169&h=42
r = 0.0168451 m
Nu tror jag fan jag har fått det helt rätt :D
JuzupWilkosz
2010-05-27, 22:08
Juzups fysik
http://farm1.static.flickr.com/225/504949795_7a19cabace.jpg
minimalist
2010-05-28, 21:01
"En meterstav, som väger 0,12 kg, är rörlig kring sin ena ändpunkt. I den andra änden hänger en vikt på 0,50 kg. Staven hålls i vågrätt läge av en dynamometer, som är fäst i stavens mitt. Vad visar dynamometern?"
Nationellt Fy A prov på onsdag, och jag verkar helt ha glömt bort hur man löser uppgifter av denna typ.
minimalist
2010-05-28, 22:11
Vad lätt det var kom jag på nu :)
Xtreme-G
2010-05-28, 22:18
Antag att stångens längd är L och massan m samt den påhängda massan M.
Frilägg staven (punkterna är bara utfyllnad)
.............2
.............|
==============
|...........|..........|
1...........3..........4
Ett försök att rita ut krafterna. Stången sitter fast till vänster och kan ta upp krafter i alla rikningar här endast lodrät gående krafter är intressant. Vi inför ett koordinatsystem där x ökar uppåt i figuren.
Krafterna på stången i positiv x-riktning är:
1. -N
2. F
3. -mg
4. -Mg
För att stången inte ska falla nedåt måste krafterna i x-riktning summera till 0
-N+F-mg-Mg = 0 (1)
För att stången inte ska snurra runt fästet åt något håll måste momentet kring godtycklig punkt i stången vara 0. Välj stångens mittpunkt (det funkar bra i detta fallet), moment = kraft*hävarm. Välj tex medsols som referensriktning
-N*L/2 + Mg*L/2 = 0 (2)
Sökt kraft är F
(1) => F = mg + Mg + N
(2) => N = Mg
F = mg + 2Mg
F= g(0,12+2*0,5) = 11 N
Giljotinen
2010-05-29, 13:43
Skulle behöva lite hjälp ifall någon orkar!
Ett magnetfält på 0.3 mT passerar genom en spole med 12 000 varv.
Spolens area är 16 cm^2.
Magnetfältet avtar till 0,05 mT på 0,2 s.
Hur stor spänning induceras i spolen?
Skulle behöva lite hjälp ifall någon orkar!
Ett magnetfält på 0.3 mT passerar genom en spole med 12 000 varv.
Spolens area är 16 cm^2.
Magnetfältet avtar till 0,05 mT på 0,2 s.
Hur stor spänning induceras i spolen?
e=N*deltaB*A/deltat
e=12000*(0,0003-0,00005)*0,0016/0,2
Giljotinen
2010-05-30, 14:57
Tack! Har nationellt prov i fysik B imorgon och det är några uppgifter som jag undrar om:
Katoden i en vakuumfotocell har utträdesenergin 2.48 eV. Den belyses med ljus av våglängden 0.46*10^-6 meter.
a) Hur stor rörelseenergin får de frigjorda elektronerna?
b) Hur stor spänning krävs för att hejda dem?
c) Bestäm den största våglängd som ljuset kan ha och ändå slå ut elektroner från katoden.
Samt
En betapartikel avböjs i en cirkulär bana med radien 3.7 cm när den kommer in i ett mag. fält på 120 mT. Bestäm partikelns hastighet.
Skulle uppskatta ifall någon kan hjälpa mig med dessa två uppgifter.
kalle_kula
2011-01-11, 17:52
Jag läser lite om elektrisk potential och har en fundering..
Om man har en punkt där potentialen är noll, vad kan man då säga om det elektriska fältet i den punkten?
Mitt svar än så länge är att man inte kan säga något om det elektriska fältet.. Är jag rätt eller fel ute?
Jag läser lite om elektrisk potential och har en fundering..
Om man har en punkt där potentialen är noll, vad kan man då säga om det elektriska fältet i den punkten?
Mitt svar än så länge är att man inte kan säga något om det elektriska fältet.. Är jag rätt eller fel ute?
Eftersom nollpunkten för potential definieras godtyckligt så skulle jag säga att du är rätt ute. Men. Det brukliga är att definiera nollpunkten på ett oändligt avstånd ifrån laddningarna, fast om det är så just nu vet vi inte.
kalle_kula
2011-01-11, 18:04
Eftersom nollpunkten för potential definieras godtyckligt så skulle jag säga att du är rätt ute. Men. Det brukliga är att definiera nollpunkten på ett oändligt avstånd ifrån laddningarna, fast om det är så just nu vet vi inte.
Just ja. I en elektronisk krets brukar man välja jordpunkten som nollpunkt va?
Om man istället typ vänder på min första fråga. Om fältstyrkan i en punkt är noll, vad kan man då säga om potentialen?
Jag stötte på dessa frågor i fysikboken.
Just ja. I en elektronisk krets brukar man välja jordpunkten som nollpunkt va?
Om man istället typ vänder på min första fråga. Om fältstyrkan i en punkt är noll, vad kan man då säga om potentialen?
Jag stötte på dessa frågor i fysikboken.
1. Det verkar stämma. Har inte stött på det nyligen så jag lovar inget, men kika här http://www.ts.mah.se/utbild/el7910/F%F6rel%E4sning1.pdf
2. Då är potentialen också noll. Utan något elektriskt fält så har vi ingen potential.
kalle_kula
2011-01-11, 18:34
1. Det verkar stämma. Har inte stött på det nyligen så jag lovar inget, men kika här http://www.ts.mah.se/utbild/el7910/F%F6rel%E4sning1.pdf
2. Då är potentialen också noll. Utan något elektriskt fält så har vi ingen potential.
Det låter rimligt :) Tack för hjälpen! Det är svårt att komma vidare med sina tankar när man sitter själv med en bok bara. Lätt att bli lite osäker på saker.
eternallord
2011-01-11, 18:42
Har tenta i Termodynamik och Atomfysik i morgon, wish me luck! :)
Har tenta i Termodynamik och Atomfysik i morgon, wish me luck! :)
Termon klarade jag men fattade verkligen inte hur man fick fram allt och om atomfysik är det jag tror det är så är det lilla jag läst om det om inte mer obegripligt.
Har tenta i Termodynamik och Atomfysik i morgon, wish me luck! :)
Lycka till! Läser du teknisk fysik?
David Brent
2011-01-25, 18:18
Usch, nu har det låst sig riktigt :/ Om en kula med tyngden 7,2 N och diameten 4 cm hänger i ett 8 cm långt snöre mot en vägg, där man kan bortse från friktionen. Skall man göra komposanter av tråden för att få fram normalkraften från väggen? Samt spännkraften i tråden.
Usch, nu har det låst sig riktigt :/ Om en kula med tyngden 7,2 N och diameten 4 cm hänger i ett 8 cm långt snöre mot en vägg, där man kan bortse från friktionen. Skall man göra komposanter av tråden för att få fram normalkraften från väggen? Samt spännkraften i tråden.
Paint, plz.
FBD FBD FBD FBD!
Kraftjämvikt, ev. momentjämvikt. Lös ekvationerna.
Sundsarn
2011-02-16, 19:27
Hej Kolofysiker!
Jag söker en idé till ett experiment rörande impuls- och energiöverföring. Det är nämligen så att jag ska själv utforma en extrauppgift till min 3-dygnslabb och har lite idétorka.
Grunduppgiften består i att försöka åstadkomma en nästintill elastisk stöt i en dimension resp. två dimensioner. Använder mig av en luftskena med tillhörande ryttare för det endimensionella fallet samt ett luftbord med metallpuckar för det tvådimensionella fallet.
Jag har funderat på att försöka dra några slutsatser av farorna med att ha lösa objekt liggandes bakom huvudkuddarna i en personbil vid en frontalkrock genom att göra motsvarande beräkningar för ett löst objekt på en av ryttarna.
Vad säger ni, har ni någon galet bra idé? Viss möjlighet finns det till att bygga saker om så krävs. :)
Edit: Ber om ursäkt om detta går under "läxhjälp", även om man nu inte har läxor efter gymnasiet direkt...
Frumpish
2011-02-16, 21:14
Hej Kolofysiker!
Jag söker en idé till ett experiment rörande impuls- och energiöverföring. Det är nämligen så att jag ska själv utforma en extrauppgift till min 3-dygnslabb och har lite idétorka.
Grunduppgiften består i att försöka åstadkomma en nästintill elastisk stöt i en dimension resp. två dimensioner. Använder mig av en luftskena med tillhörande ryttare för det endimensionella fallet samt ett luftbord med metallpuckar för det tvådimensionella fallet.
Jag har funderat på att försöka dra några slutsatser av farorna med att ha lösa objekt liggandes bakom huvudkuddarna i en personbil vid en frontalkrock genom att göra motsvarande beräkningar för ett löst objekt på en av ryttarna.
Vad säger ni, har ni någon galet bra idé? Viss möjlighet finns det till att bygga saker om så krävs. :)
Edit: Ber om ursäkt om detta går under "läxhjälp", även om man nu inte har läxor efter gymnasiet direkt...
Hehe, är det igors 3dygnslabb du snackar om? Har själv uppgift 1 om harmoniska oscillationer, verkar ju riktigt ballt!
Farorna vid krock låter ju skitbra, han snackade ju dock om att göra någon jämförelse med molekylkollisioner mot väggar och mot varandra med det där lufthockeybordet, antog att han kanske ville att man skulle göra något sådant som extrauppgift?
Det gäller att sikta på gratis glass *popcorn*
Sir Anselm
2011-02-17, 14:48
Jag har en fundering, vet inte om den är helt puckad egentligen, men jag kan inte släppa den. Så här:
1 m3 "vanlig" luft väger 1,13kg.
1 dm3 vatten väger 1kg
Så min tanke är att teoretiskt borde man kunna ta en ballong med luft, dra den nedåt med en tyngd tills den tryckts ihop till en volym där luftens egna vikt blir större än vattnets. Då den alltså borde sjunka. Eller? Hur djupt skulle det behöva vara? Finns det några fysikaliska faktorer som förhindrar ett sådant scenario?
eternallord
2011-02-17, 14:57
Lycka till! Läser du teknisk fysik?Tack tack! Tentan gick bra, vart två poäng från en 4a, men men, bara glad att jag klarade den. Bryr mig faktiskt inte nämnvärt om jag går igenom hela utbildningen med bara treor :D
Jag läser Elektroteknik, så jag har läst Mekanik, Termo- och Atomfysik. Vi kan läsa Nano också, men det är valfritt (och inte särskilt troligt för min del :p )
Termon klarade jag men fattade verkligen inte hur man fick fram allt och om atomfysik är det jag tror det är så är det lilla jag läst om det om inte mer obegripligt.
Vissa grejer är jättelogiskt, andra, som rotationsnivåer, frihetsnivåer och sånt blir jag mest förbannad på *grr27*
Jag har en fundering, vet inte om den är helt puckad egentligen, men jag kan inte släppa den. Så här:
1 m3 "vanlig" luft väger 1,13kg.
1 dm3 vatten väger 1kg
Så min tanke är att teoretiskt borde man kunna ta en ballong med luft, dra den nedåt med en tyngd tills den tryckts ihop till en volym där luftens egna vikt blir större än vattnets. Då den alltså borde sjunka. Eller? Hur djupt skulle det behöva vara? Finns det några fysikaliska faktorer som förhindrar ett sådant scenario?
Rent instinktivt så känns det som det väl borde avstanna när luften når samma densitet som vattnet, och då varken längre vilja flyta upp eller sjunka ner.
Och drar man den längre ner och sen släpper så lär väl trycket av luften trycka bort vattnet så att den går mot samma densitet igen.
Jag har en fundering, vet inte om den är helt puckad egentligen, men jag kan inte släppa den. Så här:
1 m3 "vanlig" luft väger 1,13kg.
1 dm3 vatten väger 1kg
Så min tanke är att teoretiskt borde man kunna ta en ballong med luft, dra den nedåt med en tyngd tills den tryckts ihop till en volym där luftens egna vikt blir större än vattnets. Då den alltså borde sjunka. Eller? Hur djupt skulle det behöva vara? Finns det några fysikaliska faktorer som förhindrar ett sådant scenario?
Började räkna på ideala gaslagen tills jag insåg att vid den densitet du vill uppnå upphör förmodligen den lagen att gälla.
Du måste ju iaf dra ner luftballongen så djupt att volymen minskar väldigt mycket, typ till en dm3, vilket ju är en tusendel av luftens ursprungliga volym.
På detta djup bör ju även vattnets densitet öka på grund av ökat tryck.
I vilket fall så kanske luften vid detta tryck övergår från gasform till flytande eller iaf delvis flytande (där är ju olika gaser i luft).
Största problemet som jag ser det är väl att även vattnets egen densitet borde kunna öka rätt rejält av detta..
Juzups fysik
http://farm1.static.flickr.com/225/504949795_7a19cabace.jpg
Jag gillar´t :thumbup:
Och tydligen hon i bakgrunden också :D
Vatten räknas i vanliga fall som en inkompressibel vätska, men som du påtalar så är det ju knappast tal om ett vanligt fall.
Jag har en fundering, vet inte om den är helt puckad egentligen, men jag kan inte släppa den. Så här:
1 m3 "vanlig" luft väger 1,13kg.
1 dm3 vatten väger 1kg
Så min tanke är att teoretiskt borde man kunna ta en ballong med luft, dra den nedåt med en tyngd tills den tryckts ihop till en volym där luftens egna vikt blir större än vattnets. Då den alltså borde sjunka. Eller? Hur djupt skulle det behöva vara? Finns det några fysikaliska faktorer som förhindrar ett sådant scenario?
Jag tror det skulle gå, som sagt så är vatten inkompressibel eller ses iaf som så. Trycket ökar väl med ungefär 1 bar per 10 meter. Om vi utgår från att vattnet inte komprimeras trots att udda fenomen kanske kan uppstå om vi pratar 1000 bar så kan du nog dra ner ballongen och och när vattnet och ballongen med luft får samma densitet bör den ligga kvar på samma plats, förutsatt att inga strömmar eller annat stör.
Finns det någon hemsida där man kan läsa om intressanta experiment och framsteg? Eller bok? Har redan läst "stjärnor och äpplen som faller"-Ulf Danielsson och tyckte den var bra! Vill inte läsa forskningsrapporter utan mer lekmannamässigt/medelavancerat språk!
Finns det någon hemsida där man kan läsa om intressanta experiment och framsteg? Eller bok? Har redan läst "stjärnor och äpplen som faller"-Ulf Danielsson och tyckte den var bra! Vill inte läsa forskningsrapporter utan mer lekmannamässigt/medelavancerat språk!
A brief history of time (http://en.wikipedia.org/wiki/A_Brief_History_of_Time) kanske?
Ja det kanske vore något! Någon hemsida med lite intressanta saker? inte wiki! :)
Fick ingen respons i dumma frågor tråden så jag hoppas nu på er
Vart hittar man en bra DIY på en crookes tube?
"En liten boll kastas iväg från en balkong på 7,0 m höjd. Kastvinkeln är 60 grader upp från horisontalled. Bollen landar på ett garagetak på 2,5 m höjd efter 1,6 s. Luftmotståndet försummas."
1) När är bollen som högst?
Hade det varit ett symmetriskt kast så hade det ju varit när tiden var 1,6/2 men nu vet jag inte hur jag ska göra.
"En liten boll kastas iväg från en balkong på 7,0 m höjd. Kastvinkeln är 60 grader upp från horisontalled. Bollen landar på ett garagetak på 2,5 m höjd efter 1,6 s. Luftmotståndet försummas."
1) När är bollen som högst?
Hade det varit ett symmetriskt kast så hade det ju varit när tiden var 1,6/2 men nu vet jag inte hur jag ska göra.
Gjorde ett försök:
y-koordinaten som en funktion av tid är
y = (v*sin(theta))*t-1/2*g*t^2
sen sätter jag balkongen som (0,0) i mitt koordinatsystem, då ska bollen sjunka 4,5 meter och då kan jag lösa ut v
-4,5= (v*sin(60))*1,6-1/2*g*(1,6)^2
v ~ 5,814 m/s
För att hitta max så deriverar jag y med avseende på t
dy/dt = v*sin(theta) - gt
5,814*sin(60)-g*t=0
t ~ 0,513s
Svar: bollen är som högst efter 0,513 sekunder, den är då ungefär 8,3 meter upp. (Hoppas det blev rätt)
Gjorde ett försök:
y-koordinaten som en funktion av tid är
y = (v*sin(theta))*t-1/2*g*t^2
sen sätter jag balkongen som (0,0) i mitt koordinatsystem, då ska bollen sjunka 4,5 meter och då kan jag lösa ut v
-4,5= (v*sin(60))*1,6-1/2*g*(1,6)^2
v ~ 5,814 m/s
För att hitta max så deriverar jag y med avseende på t
dy/dt = v*sin(theta) - gt
5,814*sin(60)-g*t=0
t ~ 0,513s
Svar: bollen är som högst efter 0,513 sekunder, den är då ungefär 8,3 meter upp. (Hoppas det blev rätt)
Det är helt rätt. "theta" har jag aldrig hört talas om innan. Hur gjorde du för att få fram de 8,3 meterna?
eternallord
2011-03-03, 20:20
theta är den grekiska bokstaven θ som i regel används som bokstav för grader.
theta är den grekiska bokstaven θ som i regel används som bokstav för grader.
Jahaja, då vet man. Tackar.
Hur gjorde du för att få fram de 8,3 meterna?
När jag hade tiden kunde jag sätta in alla värden i :
y = (v*sin(theta))*t-1/2*g*t^2
och då fick jag ungefär 1,3 meter. Eftersom bollen var 7 meter upp så adderade jag bara det värdet.
Hade precis prov i fysik b. Fick denna uppgift:
"Två parallella metallplattor laddas genom att man åstadkommer ett överskott på 2 * 10^5 elektroner på den högra plattan och ett lika stort underskott på den vänstra plattan. Mellan plattorna har man ett material så att kapacitansen blir 40 pF.
1) Hur stor spänning är det mellan plattorna?
2) Om plattorna är 4,0 cm ifrån varandra, hur stort blir det elektriska fältet mellan plattorna?
3) Vad är potentialen 1,0 cm från den högra plattan om den är noll mittemellan plattorna?"
Chansade på att att U = Q/C = ((2*10^5)*1,602*10^-19)/40*10^-12 men det kändes inte rätt. Nån smartare person som förstår sig på det hela?
Jag kan inte mycket om fysik, så jag ställer följande fråga:
Är tiden "densamma" överallt i universum? Vi har ju det här fenomenet att tiden går långsammare inuti en farkost som färdas i superhöga hastigheter relativt en observatör som står stilla. Hur fungerar då jämförelsen mellan olika solsystem, mellan olika galaxer? Om universum nu expanderar i en accellererande fart, vad blir skillnaden för en galax/solsystem/planet som befinner sig nära expansionsfronten, jämfört med samma typ av objekt längre in mot centret (jag antar att ett sådant måste finnas).
Jens.Andersson
2011-04-22, 18:49
Jag kan inte mycket om fysik, så jag ställer följande fråga:
Är tiden "densamma" överallt i universum? Vi har ju det här fenomenet att tiden går långsammare inuti en farkost som färdas i superhöga hastigheter relativt en observatör som står stilla. Hur fungerar då jämförelsen mellan olika solsystem, mellan olika galaxer? Om universum nu expanderar i en accellererande fart, vad blir skillnaden för en galax/solsystem/planet som befinner sig nära expansionsfronten, jämfört med samma typ av objekt längre in mot centret (jag antar att ett sådant måste finnas).
Nej allting expanderar utåt, ifrån varandra. Skrev detta tidigare i någon tråd, man brukar jämföra
det med en 2D värld som lever på en ballong. Om då blåser upp ballongen så sprids
alla prickar på ballongen ifrån varandra och det finns inget "centrum" på ballongens yta.
eternallord
2011-04-22, 18:51
^ Osäkerheten till hur tid fungerar kvarstår dock. Dels handlar det om definitionen om vad tid faktiskt är och dels okunskap och hur det beter sig i universum.
Viktigt:
Har ni som är lite insatta i fysik några rekommendationer på en bra bok för en som aldrig läst mer än högstadiefysik? Jag skulle vilja ha något att läsa under sommaren, som täcker det upp till fysik B och kanske lite mer. Matematiken är inget problem, så om boken innehåller mycket sånt så är det inga problem, så länge det hjälper förståelsen.
eternallord
2011-06-01, 20:13
Den här använde vi på tekniskt basår för att läsa in Fysik A och B. Löjligt billigt pris nu, den är en utdaterad upplaga (vilket inte spelar någon roll, de gör nya upplagor vartannat år för att tjäna pengar, innehållet är i regel närpå identiskt):
http://www.bokus.com/bok/9780471663157/physics/
johanhej
2011-06-01, 20:17
Bahir hur kan du inte ha läst mer fysik än högstadienivå?
Pluggar du inte på LTH?
Bahir hur kan du inte ha läst mer fysik än högstadienivå?
Pluggar du inte på LTH?
Nej, på naturvetenskapliga fakulteten, ren matematik ;)
Den här använde vi på tekniskt basår för att läsa in Fysik A och B. Löjligt billigt pris nu, den är en utdaterad upplaga (vilket inte spelar någon roll, de gör nya upplagor vartannat år för att tjäna pengar, innehållet är i regel närpå identiskt):
http://www.bokus.com/bok/9780471663157/physics/
Den där verkar bara introducera vektorbegreppet och inget mer, särskilt som den användes på tekniskt basår innehåller den nog inte mycket matte.
Den här använder grundläggande analys och tar upp all grundläggande fysik:
http://www.amazon.com/University-Physics-Modern-12th/dp/0321501217/ref=sr_1_1?s=books&ie=UTF8&qid=1306958111&sr=1-1
eternallord
2011-06-01, 21:01
Den där verkar bara introducera vektorbegreppet och inget mer, särskilt som den användes på tekniskt basår innehåller den nog inte mycket matte.
Den här använder grundläggande analys och tar upp all grundläggande fysik:
http://www.amazon.com/University-Physics-Modern-12th/dp/0321501217/ref=sr_1_1?s=books&ie=UTF8&qid=1306958111&sr=1-1
Givetvis finns det fylligare böcker, men är det lämpligt om man inte läst någon gymnasiefysik? Introducera efter vadå? Hur mycket fysik läste man egentligen på högstadiet (inte en retorisk fråga, jag kommer genuint inte ihåg, känns som det var i princip ingenting "på riktigt")?
Inget var nog "på riktigt", så minns jag det också.
Hursom, gymnasiematten blir extreeemt trubbig pga att man inte "kan" använda fina begrepp som skalärprodukt, vektorprodukt etc. Istället för att säga "här använder man den metoden" så blir det en massa text istället, the horror :(
eternallord
2011-06-01, 21:10
Det är väldigt sant. Sen lär ju Bahir ha lättare att ta till sig mer av teorin osv med tanke på att han är äldre och läst andra tuffa kurser innan.
Fysik-böcker har dock oavsett "svårighetsgrad" en tendens att vara en studie i ordbajs. Den vi använde för mekanik-, vågor-, atom- och termofysiken här på LTH väger bokstavligen över 3,5kg, rena mardrömmen att bära runt på.
Den där verkar bara introducera vektorbegreppet och inget mer, särskilt som den användes på tekniskt basår innehåller den nog inte mycket matte.
Den här använder grundläggande analys och tar upp all grundläggande fysik:
http://www.amazon.com/University-Physics-Modern-12th/dp/0321501217/ref=sr_1_1?s=books&ie=UTF8&qid=1306958111&sr=1-1
I haz it. Jag kan tyvärr inte säga att den inspirerar till läsning. Formatet är fruktansvärt osmidigt också.
Om du har läst lite matte skulle jag nog välja Feynmans böcker. Innehåller lite av varje
http://en.m.wikipedia.org/wiki/The_Feynman_Lectures_on_Physics
Postat via en mobil enhet
Fick en skoluppgift och tänkte be om lite hjälp. hehe.
Det är två ladningar Q1 och Q2, man ska rita en figur som visar elektriska krafterna som verkar på Q1 och Q2, hur skulle denna figur kunna se ut? Jag är helt lost :((
Xtreme-G
2011-06-08, 12:41
Lika laddning repellerar och motsatt laddning attraherar. Krafter ritar som pilar från angreppspunkten, dvs partiklarna. Titta på Colombs lag, krafterna är alltid lika stora på vardera laddning.
En 250ml burk Red Bull ställs in i frysen, där det är x grader, x < 0. Hur lång tid tar det för vätskan att förvandlas (lol) till is?
Xtreme-G
2011-06-08, 13:00
Man kan approximera Red Bull med vatten osv för att få ut hur mycket energi som krävs. Sedan kan man väl anta att det är konstant temperatur i frysen. Det icketriviala är ju att värmen kommer övergå genom både ledning, strålning och konvektion. Därmed blir det väldigt svårt att uppskatta.
Samt för att krydda till det lite extra så kan man räkna med mpembaeffekten (en varmare vätska fryser ibland snabbare än en kallare vätska).
Det tar längre än en halvtimme iaf. Men det skulle vara kul att veta, om man gör lite förenklingar borde det gå att lösa med gymnasiefysikmetoder, sån däringa värmekapacitet eller vad det nu heter.
När man använder coulumbs lag, ska man ta hänsyn till om laddninagarna är positiva eller negativa? Eller ska man bara räkna med storleken?
Kanske känns obvious men villvara säker :P
Gabriel174
2011-06-08, 16:59
När man använder coulumbs lag, ska man ta hänsyn till om laddninagarna är positiva eller negativa? Eller ska man bara räkna med storleken?
Kanske känns obvious men villvara säker :P
Missminner jag inte mig sa min fysiklärare att det inte behövs. Alltså, du behöver inte ta med ett minustecken för den negativa. Rätta mig om jag har fel.
Har vi några som pysslar med fysik på lite högre nivå än den gymnasiala? Kanske på ett pedagogiskt sätt kan förklara denna nyhet?
http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/universum-bestar-av-vibrerande-strangar
Nyheten handlar om Stringskonferensen i Uppsala som börjar imorrn (finally!). Strängteorin är inte nyheten i sig, här finns info: http://en.wikipedia.org/wiki/String_theory
Så jävla illa att Hawking inte kommer. Aja Brian Greene är ju grym han med.
I haz it. Jag kan tyvärr inte säga att den inspirerar till läsning. Formatet är fruktansvärt osmidigt också.
I haz it 2, första jag gjorde var att spilla kaffe över den så att alla 1600 sidor fastnade ihop. Fail. Finns förresten i dubbelutgåva med 20 kapitel i varje så man slipper halva vikten.
MasterChief
2011-08-12, 06:39
Lyssna på Wittens långa föreläsning om supersymmetri inom strängteori som han höll i Uppsala i april. Även om han inte säger en mening som jag förstår så kan jag inte låta bli att lyssna. Det är som en slags verbal konst.
Det första han säger är att han ska inte bli så teknisk utan bara ge en översikt. :D
http://media.medfarm.uu.se/flvplayer/strings2011/video10
Det finns många fler videor i högerkolumnen. Där finns bland annat även Brian Greenes som är en betydligt bättre talare. Givetvis förstår jag ingenting av han heller.
Lyssna på Wittens långa föreläsning... Brian Greenes som är en betydligt bättre talare.
Witten går helt sonika inte att lyssna på, sämst berättarröst, tyvärr.
MasterChief
2011-08-12, 06:56
Witten går helt sonika inte att lyssna på, sämst berättarröst, tyvärr.
Ja, han är hopplös. :D
Det är ju det som delvis är charmen eftersom jag inte behöver fatta något. Jag blir så fascinerad av komplexiteten.
Jag har stött på ett problem i Strömningslära som jag inte får rätt på:
Det handlar om en "siphon"
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e1/Lappo.svg/220px-Lappo.svg.png
Den nedre hinken existerar inte i uppgiften. Punkt A är på vattenytan i den övre hinken och punkt B är precis där vattnet strömmar ut ifrån röret. Rörets diameter är 0,075 m => Arean=0,0045 m^2. Avståndet från vattenytan upp till där röret kröks är 1,2 m och avståndet därifrån till utloppet i punkt B är 3,6 m. Friktionsförlusten mellan punkt A till punkt B är 0,6(V^2)/2. Där V är vattnets flödeshastighet. Det står även att avståndet ifrån vattenytan till där röret hämtar vatten ifrån den övre hinken är 1,2 m, men jag vet inte om det är nödvändig fakta. Det man ska få fram är Vattnets flöde, alltså hastigheten*arean på röret. Jag har börjat med att ställa upp ekvationen:
P,out/(densiteten) + (V,out^2)/2 + g*z,out=P,in/(densiteten) + (V,in^2)/2 + g*z,in + Friktionsförlusten
Där z är höjden, P är trycket, g är gravitationen och V är hastigheten. Out/in är punkt B respektive A.
Jag har antagit i uppgiften att hastigheten är lika i båda punkterna, alltså är (V,out^2)/2=(V,in^2)/2. Även att trycket är detsamma vid båda punkterna eftersom båda borde ha atmosfärstrycket. Detta är jag mer osäker på eftersom trycket samtidigt borde vara högre ju längre ned man kommer. Då får jag fram at höjdskillnaden*g=friktionsförlusten där höjdskillnaden är 2,4 m. Alltså 23,5=0,6(V^2)/2. Vilket skulle ge V=8,9 m/s vilket i sin tur ger att massflödet Q=V*A=0,04 (m^3)/s vilket blir 40 liter/s. I facit står det att svaret ska bli 25 liter/s.
En fundering som jag har angående denna uppgiften är också varför dom skriver friktionsförlusten som 0,6*(V^2)/2. Varför inte direkt skriva 0,3*V^2 istället? Jag har också kollat på flera uppgifter där det står på liknande sätt. Men det står ingenting om det i boken och det har inte nämnts på någon föreläsning. Jag misstänker att det är någonting där som jag missuppfattat.
Väldigt tacksam om någon tar sej tiden att hjälpa mej med detta för det är fler uppgifter som bygger på samma fenomen.
Brickhead
2011-11-10, 21:55
En simpel fråga jag grubblade över
Om en blå låga är varmare än en gul/ljus låga. Hur kommer det sig att solen är gul och om man har en tex. en vanlig svetsarlåga som är blå och solen gul, när solen är så mycket varmare?
Känner mig riktigt trög varför jag inte vet
petersson
2011-11-10, 22:42
En simpel fråga jag grubblade över
Om en blå låga är varmare än en gul/ljus låga. Hur kommer det sig att solen är gul och om man har en tex. en vanlig svetsarlåga som är blå och solen gul, när solen är så mycket varmare?
Känner mig riktigt trög varför jag inte vet
Jag kan inget om svetslågor men jag tror inte att solens yttertemperatur är mer än 5000-6000 grader celsius. Hur varm är en svetslåga?
Scratch89
2011-11-10, 22:44
En simpel fråga jag grubblade över
Om en blå låga är varmare än en gul/ljus låga. Hur kommer det sig att solen är gul och om man har en tex. en vanlig svetsarlåga som är blå och solen gul, när solen är så mycket varmare?
Känner mig riktigt trög varför jag inte vet
Det handlar väl också om vilket ljus som strålar ut när väte slås ihop till helium, vågar jag chansa på.
hugok: Friktionsförlusten i ett rör beror på fler faktorer än hastigheten; även råheten och längden. Den där friktionsförlusten gäller bara specifikt i den uppgiften eller?
edit: räknar jag bort friktionen (v = (2gh)^0,5) får jag 31,5 liter/s. Så det är konstigt att du får 40 l/s.
Jag har stött på ett problem i Strömningslära som jag inte får rätt på:
Det handlar om en "siphon"
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e1/Lappo.svg/220px-Lappo.svg.png
Den nedre hinken existerar inte i uppgiften. Punkt A är på vattenytan i den övre hinken och punkt B är precis där vattnet strömmar ut ifrån röret. Rörets diameter är 0,075 m => Arean=0,0045 m^2. Avståndet från vattenytan upp till där röret kröks är 1,2 m och avståndet därifrån till utloppet i punkt B är 3,6 m. Friktionsförlusten mellan punkt A till punkt B är 0,6(V^2)/2. Där V är vattnets flödeshastighet. Det står även att avståndet ifrån vattenytan till där röret hämtar vatten ifrån den övre hinken är 1,2 m, men jag vet inte om det är nödvändig fakta. Det man ska få fram är Vattnets flöde, alltså hastigheten*arean på röret. Jag har börjat med att ställa upp ekvationen:
P,out/(densiteten) + (V,out^2)/2 + g*z,out=P,in/(densiteten) + (V,in^2)/2 + g*z,in + Friktionsförlusten
Där z är höjden, P är trycket, g är gravitationen och V är hastigheten. Out/in är punkt B respektive A.
Jag har antagit i uppgiften att hastigheten är lika i båda punkterna, alltså är (V,out^2)/2=(V,in^2)/2. Även att trycket är detsamma vid båda punkterna eftersom båda borde ha atmosfärstrycket. Detta är jag mer osäker på eftersom trycket samtidigt borde vara högre ju längre ned man kommer. Då får jag fram at höjdskillnaden*g=friktionsförlusten där höjdskillnaden är 2,4 m. Alltså 23,5=0,6(V^2)/2. Vilket skulle ge V=8,9 m/s vilket i sin tur ger att massflödet Q=V*A=0,04 (m^3)/s vilket blir 40 liter/s. I facit står det att svaret ska bli 25 liter/s.
En fundering som jag har angående denna uppgiften är också varför dom skriver friktionsförlusten som 0,6*(V^2)/2. Varför inte direkt skriva 0,3*V^2 istället? Jag har också kollat på flera uppgifter där det står på liknande sätt. Men det står ingenting om det i boken och det har inte nämnts på någon föreläsning. Jag misstänker att det är någonting där som jag missuppfattat.
Väldigt tacksam om någon tar sej tiden att hjälpa mej med detta för det är fler uppgifter som bygger på samma fenomen.
Det är när du ansätter V1=V2 som det blir tokigt. Tänk på att cisternens tvärsnittsarea är mycket större än rörets, vilket gör att hastigheten som ytan sjunker med är väldigt låg. Man brukar sätta V1=0 i den här typen av uppgifter.
hugok: Friktionsförlusten i ett rör beror på fler faktorer än hastigheten; även råheten och längden. Den där friktionsförlusten gäller bara specifikt i den uppgiften eller?
edit: räknar jag bort friktionen (v = (2gh)^0,5) får jag 31,5 liter/s. Så det är konstigt att du får 40 l/s.
JAg tror att det är specifikt för uppgiften. Att det liksom gäller för rörets längd. Det står såhär i uppgiften: "If the friction loss between A and B is 0.6*(V^2)/2, where V is the velocity of flow in the siphon, determine the flowrate involved.
V ska vara (V=0,6*2*g*h)^0,5. Det är 0,6 med, det är den jag är väldigt fundersam över varför dom skriver 0,6*(V^2)/2 istället för helt enkelt 0,3*V^2.
Det är när du ansätter V1=V2 som det blir tokigt. Tänk på att cisternens tvärsnittsarea är mycket större än rörets, vilket gör att hastigheten som ytan sjunker med är väldigt låg. Man brukar sätta V1=0 i den här typen av uppgifter.
Fast vad jag förstår så ska punkten A vara på ythöjden fast inuti röret så att säga. Pricken pekar visserligen utanför röret, men det finns inga mått på hinken så det skulle inte gå att räkna ut dess Volymminskning.
Fast vad jag förstår så ska punkten A vara på ythöjden fast inuti röret så att säga. Pricken pekar visserligen utanför röret, men det finns inga mått på hinken så det skulle inte gå att räkna ut dess Volymminskning.
Pricken ligger där av en anledning. :) Om du istället väljer en punkt inne i röret kan du inte heller säga P1=P2. Däremot på vattenytan, inte i röret gäller P(atm). Dessutom blir förlusttermen felaktig eftersom den måste syfta på hela rörlängden.
Och som jag skrev, man antar vanligtvis att ytarean är så mycket större än rörets tvärsnittsarea att V1 (alltså hastigheten som ytan sjunker med) är försumbar. Jag ser inte hur du ska kunna lösa uppgiften utan detta antagande.
Låg och försökte sova, men jag kunde inte släppa den här karamellen. Jag tänker mig följande:
Friktionsfritt fall:
v = (2gh)^0,5 (potentiell energi = rörlig energi -> mgh = mv^2)
gh = v^2 / 2
För fallet med friktion, addera din friktionsterm:
gh = vattenrörelse + friktionsenergi = v^2 / 2 + 0,6 v^2 / 2 (det är nog därför de har två i nämnaren)
gh = 9,81 * 2,4 = 23,5 = 1,6 v^2 / 2 = 0,8 v^2
23,5/0,8 = v^2
v = 5,42 m/s
Q = 5,42 m/s * 0,0045 m^2 = 24,4 l/s
Det är inte 25 l/s men det är så jag tänker mig.
Pricken ligger där av en anledning. :) Om du istället väljer en punkt inne i röret kan du inte heller säga P1=P2. Däremot på vattenytan, inte i röret gäller P(atm). Dessutom blir förlusttermen felaktig eftersom den måste syfta på hela rörlängden.
Och som jag skrev, man antar vanligtvis att ytarean är så mycket större än rörets tvärsnittsarea att V1 (alltså hastigheten som ytan sjunker med) är försumbar. Jag ser inte hur du ska kunna lösa uppgiften utan detta antagande.
Tack så mycket för hjälpen. Jag kunde inte riktigt köpa att trycket skulle vara annorlunda inuti röret jämfört med utanför röret om det är vatten på båda sidorna och de är kopplade till varandra. Däremot provade jag att sätta att hastigheten i läget A var försumbar som du skrev. Det gav rätt svar, med exakta värden (i boken står värdena i engelska mått så jag fick konvertera dem och få lite avrundningsfel först) blev lösningen då:
g*(höjdskillnad)=(V^2)/2+0,6(V^2)/2
=>g*(höjdskillnad)=0,8V^2
=>V=(g*höjdskillnad/0,8)^2
=>V=5,468m/s
=>Q=0,0249368(m^3)/s
I facit står det att svaret ska vara 0,025(m^3)/s så det är ju i princip samma.
Låg och försökte sova, men jag kunde inte släppa den här karamellen. Jag tänker mig följande:
Friktionsfritt fall:
v = (2gh)^0,5 (potentiell energi = rörlig energi -> mgh = mv^2)
gh = v^2 / 2
För fallet med friktion, addera din friktionsterm:
gh = vattenrörelse + friktionsenergi = v^2 / 2 + 0,6 v^2 / 2 (det är nog därför de har två i nämnaren)
gh = 9,81 * 2,4 = 23,5 = 1,6 v^2 / 2 = 0,8 v^2
23,5/0,8 = v^2
v = 5,42 m/s
Q = 5,42 m/s * 0,0045 m^2 = 24,4 l/s
Det är inte 25 l/s men det är så jag tänker mig.
Ja det är precis rätt det med! Om man tar de exakta värdena som man får av att konvertera foot och inches till meter :D Tack!
De exakta värdena i engelska enheter är:
Rörets diameter= 3 inches
Höjdskillnaden= 8 ft
Skönt att det blev rätt. Jag kände mig rätt säker på min sak så det hade varit pinsamt om det var helt fel. Men med en femma i strömningslära så borde väl en del ha fastnat.. Även om det rinner av en kvickt också ;)
Stevebc-modellen ser jag inte riktigt som kosher, även om den funkade den här gången. Att utgå från Bernoullis ekv. är alltid klokt.
Skönt att det blev rätt. Jag kände mig rätt säker på min sak så det hade varit pinsamt om det var helt fel. Men med en femma i strömningslära så borde väl en del ha fastnat.. Även om det rinner av en kvickt också ;)
Stevebc-modellen ser jag inte riktigt som kosher, även om den funkade den här gången. Att utgå från Bernoullis ekv. är alltid klokt.
Härligt med femma! :thumbup:
Stevebc-modellen känns mer generell för fysik i allmännhet, medans Bernoulli är mer inriktat på strömningslära i sig. Det är alltid bra att försöka koppla ihop olika fenomen i samma formler även om det kanske inte skulle funkat på liknande uppgifter i strömningslära så bygger ändå bernoulli till stor del på kinetisk och potentiell energi.
minimalist
2011-11-21, 19:44
Äsch, jag har ingen aning hur jag ska göra, min bok behandlar ju inte ens området... Behöver hjälp med lite FyB.
http://img641.imageshack.us/img641/8995/41864140.jpg (http://imageshack.us/photo/my-images/641/41864140.jpg/)
Hur beräknar man potentialen i punkten P, både då S är sluten och då S är öppen, om man har alla motståndens värden samt U från spänningskällan?
Såg nu att spänningskällan är felvänd. Minus skall vara plus, och plus skall vara minus.
minimalist
2011-11-21, 19:56
Idé om hur man kanske kan göra när S är öppen. Beräkna strömmen Med I = U/(R1 + R2)
Använda det i för att beräkna Up (potentialen i P) med Up = (R2 + R4)I
Är jag någosånär rätt ute?
Är R1/2/3/4 lika stora? Alltså lika stort motstånd?
minimalist
2011-11-21, 20:10
Är R1/2/3/4 lika stora? Alltså lika stort motstånd?
Nope. R1 är 993ohm, R2 = 5340ohm, R3 = 10100ohm och R4 = 500ohm
Om S är öppen är Up=U. Pga ingen ström genom R4 innebär inget spänningsfall över R4.
Om S är stängd. Räkna ut totala strömmen I0=U/R där 1/R=1/(R1+R2)+1/(R3+R4). Räkna sedan ut strömmen genom R4 (dvs I4) med I0=I2+I4 samt I2*(R1+R2)=I4*(R3+R4). Till sist har du Up= U-R4*I4. (Finns andra metoder också, men denna är enklast (enligt mig).)
Äsch, jag har ingen aning hur jag ska göra, min bok behandlar ju inte ens området... Behöver hjälp med lite FyB.
http://img641.imageshack.us/img641/8995/41864140.jpg (http://imageshack.us/photo/my-images/641/41864140.jpg/)
Hur beräknar man potentialen i punkten P, både då S är sluten och då S är öppen, om man har alla motståndens värden samt U från spänningskällan?
Såg nu att spänningskällan är felvänd. Minus skall vara plus, och plus skall vara minus.
Googla kirshows lagar (osäker på stavningen) så kan du lösa alla statiska problem rätt lätt.
Om man pumpar vatten i en krets och sedan sätter dit smalare slangar, så kommer ju hastigheten att öka om man fortfarande pumpar runt samma volym per tidsenhet. Säger man då att flödeshastigheten har ökat, eller blir det missvisande eftersom flödet är detsamma och man måste helt enkelt säga att vattnets hastighet har ökat?
Skulle kalla det för strömningshastighet.
Control_61
2012-02-10, 16:12
Jag håller på med en ganska enkel labb för Fysik A, men efter att ha trott mig glassa igenom den så håller jag nu på att bli lite galen eftersom jag inte får ihop det.
Den handlar om energiomvandling när man släpper en studsboll från höjden 1,5m. Efter studs 1 når den 0,95m, studs 2 0,7m etc.
Jag har beräknat energin före och efter studsen och alla siffror verkar stämma.
mgh = mv^2 / 2 då det rör sig om fritt fall. Jag har beräknat hastigheterna före och innan studs etc.
Det jag inte får ihop är energiförlusten i procent. Den är efter studs 1: 36%, studs 2: 26%, studs 3: 29%.
Energi "förloras" ju hela tiden, men jag trodde jag skulle få se ett mönster av minskad procentuell energiförlust efter varje studs. Varför gör jag inte det?
Förlusten i höjd har ju minskat från 55cm efter första studsen till 15cm efter sista studsen.
Jag håller på med en ganska enkel labb för Fysik A, men efter att ha trott mig glassa igenom den så håller jag nu på att bli lite galen eftersom jag inte får ihop det.
Den handlar om energiomvandling när man släpper en studsboll från höjden 1,5m. Efter studs 1 når den 0,95m, studs 2 0,7m etc.
Jag har beräknat energin före och efter studsen och alla siffror verkar stämma.
mgh = mv^2 / 2 då det rör sig om fritt fall. Jag har beräknat hastigheterna före och innan studs etc.
Det jag inte får ihop är energiförlusten i procent. Den är efter studs 1: 36%, studs 2: 26%, studs 3: 29%.
Energi "förloras" ju hela tiden, men jag trodde jag skulle få se ett mönster av minskad procentuell energiförlust efter varje studs. Varför gör jag inte det?
Förlusten i höjd har ju minskat från 55cm efter första studsen till 15cm efter sista studsen.
Delen/heleten, alltid.
Control_61
2012-02-11, 08:11
Så långt är jag med.
Det som jag inte får ihop är att den procentuella energiförlusten inte har något mönster i förhållande till antalet studsar.
Efter studs 1 förlorade den en viss procentmängd, efter studs 2 en annan etc. Andelen förlorad energi i % är lite upp och ned. Jag räknade med att energiförlusten i procent kanske skulle vara som störst efter den första studsen och sen minska hela tiden.
Jag har lite funderingar kring Bernoullieffekten och astma.
Vid astma är luftvägarna trånga vilket medför att luften måste färdas snabbare om man vill andas samma mängd luft som någon med större luftvägar. Rörelseenergin ökar på bekostnad av tryckenergin som trycker luftvägarna utåt. Minskad tryckenergi ger större benägenhet för luftvägarna att falla ihop och bli ännu trängre.
Stämmer detta?
Det jag undrar lite är varför tryckenergin egentligen minskar, utöver det faktum att den ökade rörelseenergin såklart måste omvandlas från någonting. Vissa har försökt förklara det med att om hastigheten är högre så kommer luftmolekylerna att färdas längre per tidsenhet och på så vis inte hinna studsa lika många gånger mot luftvägarna per längdenhet. Om det nu är så, så tänker jag att den ökade rörelseenergin borde väga upp för den minskade "studsfrekvensen" och fortfarande ge lika mycket tryck utåt, men det går kanske inte ihop? Någon som kan förklara på ett pedagogiskt sätt?
Sen undrar jag hur luftvägarnas stelhet borde påverka det hela. Jag tänker mig att desto stelare luftvägar, desto mindre benägenhet att falla ihop. Det var dock någon som försökte övertyga mig om att stelare luftvägar ger större benägenhet att falla ihop, till en viss gräns då luftvägarna blir så stela att det öht inte går. Finns det någon sådan brytpunkt?
Tankar? :)
sp123ltd1
2012-04-18, 11:48
Eftersom min lärare inte kan lära ut så söker jag tröst här på kolozzeum!
Hur räknar man ut U-värdet på en vägg som består utav olika material och lager? Tex en husvägg som först har en ytterpanel, sedan isolering, sedan en mittbalk och sedan mer isolerling och till sist en innepanel. Någon som kan förklara hur man ska göra för att få det rätt? :)
U som i värmegenomgångskoefficienten?
I såfall gäller 1/U = [summan av](bj/kj)
Där bj är bredden på lager j och kj är värmekonduktiviteten för lager j.
Jag har lite funderingar kring Bernoullieffekten och astma.
Vid astma är luftvägarna trånga vilket medför att luften måste färdas snabbare om man vill andas samma mängd luft som någon med större luftvägar. Rörelseenergin ökar på bekostnad av tryckenergin som trycker luftvägarna utåt. Minskad tryckenergi ger större benägenhet för luftvägarna att falla ihop och bli ännu trängre.
Stämmer detta?
Det jag undrar lite är varför tryckenergin egentligen minskar, utöver det faktum att den ökade rörelseenergin såklart måste omvandlas från någonting. Vissa har försökt förklara det med att om hastigheten är högre så kommer luftmolekylerna att färdas längre per tidsenhet och på så vis inte hinna studsa lika många gånger mot luftvägarna per längdenhet. Om det nu är så, så tänker jag att den ökade rörelseenergin borde väga upp för den minskade "studsfrekvensen" och fortfarande ge lika mycket tryck utåt, men det går kanske inte ihop? Någon som kan förklara på ett pedagogiskt sätt?
Tankar? :)
Det finns en ekvation som heter bernouillis ekvation, där jag är osäker på stavningen. Den beskriver precis det du säger om att rörelsenergi blir tryckenergi. Går man tillbaka i teorin så hamnar man i kontinuitets och momentumekvationer, dessa säger 2 saker.
Massflöde ut - massaflöde in = förändring i massa
Samt att
F=m*a
Det är det som i slutändan ger tryckvarationen :D
Sen kan man grotta till det ännu värre med diverse energisamband *gah!*
S
sp123ltd1
2012-04-18, 12:47
U som i värmegenomgångskoefficienten?
I såfall gäller 1/U = [summan av](bj/kj)
Där bj är bredden på lager j och kj är värmekonduktiviteten för lager j.
Men det gäller väll bara för ett lager? Hur gör man när man ska addera flera U-värden?
Men det gäller väll bara för ett lager? Hur gör man när man ska addera flera U-värden?
1/U = 1/u1+1/u2 osv
Vilket är exakt samma sak som olegh skrivit fast mindre generellt. Var bara säker på att du har fått värmegenomgångstalet och inte värmekonduktiviteten given.
Det finns en ekvation som heter bernouillis ekvation, där jag är osäker på stavningen. Den beskriver precis det du säger om att rörelsenergi blir tryckenergi. Går man tillbaka i teorin så hamnar man i kontinuitets och momentumekvationer, dessa säger 2 saker.
Massflöde ut - massaflöde in = förändring i massa
Samt att
F=m*a
Det är det som i slutändan ger tryckvarationen :D
Sen kan man grotta till det ännu värre med diverse energisamband *gah!*
S
Och om man vill förklara utan att använda formler? :)
Och om man vill förklara utan att använda formler? :)
Jag vet inte riktigt hur man ska förklara det annars :D Men enligt bernouillis princip är energin längs en flödeslinje konstant (ökar hastighet minskar trycket) för att energi inte kan förstöras, bara omvandlas.
Jag vet inte riktigt hur man ska förklara det annars :D Men enligt bernouillis princip är energin längs en flödeslinje konstant (ökar hastighet minskar trycket) för att energi inte kan förstöras, bara omvandlas.
Bleh! Typiskt fysiker att sitta och tro att de är så smarta när de sitter och räknar med sina formler när de egentligen inte vet hur saker och ting hänger ihop. ;)
Mjo, det fattar jag också, men hur? :)
Bleh! Typiskt fysiker att sitta och tro att de är så smarta när de sitter och räknar med sina formler när de egentligen inte vet hur saker och ting hänger ihop. ;)
Mjo, det fattar jag också, men hur? :)
Jag vet inte riktigt vad du är ute efter för förklaring, att tryckenergin minskar vid ökad hastighet är en följd av att massan är konstant samt att newtons lagar anses gälla.
Men försök nr 2.
Något accelererar när man påverkar det med en kraft;
Tryck = kraft/area;
En partikel eller en liten del av en volym påverkas av tryck från olika håll, är dessa tryck olika så kommer partikeln totalt sätt att utsättas för en kraft. Utsätts en partikel för en kraft så kommer den accelerera, så områden med lågt tryck kommer få en högre hastighet då partikeln accelereras åt det hållet.
Kan ses som att en skillnad i tryck accelererar fluiden.
Fysiker *gah!* Jag är fan en ingenjörsstudent :D
Fysiker *gah!* Jag är fan en ingenjörsstudent :D
Som outsider är jag lite nyfiken: sysslar inte ingenjörer med fysik? Teknisk fysik är fysik, maskinteknik är fysik, elektroteknik är fysik. Eller?
Som outsider är jag lite nyfiken: sysslar inte ingenjörer med fysik? Teknisk fysik är fysik, maskinteknik är fysik, elektroteknik är fysik. Eller?
Det är nog en definitionsfråga, jag kommer använda en dator 100% av tiden och inte använda mina teoretiska kunskaper direkt, utan kanske mer ha dom i bakhuvudet för att förstå resultaten. Man kan säkert kalla det för att vara fysiker men jag har någon fix idé om att fysiker utforskar teorin på ett renare sätt.
(Läser maskinteknik)
http://sv.wikipedia.org/wiki/Precession
Kallas det fortfarande precession om båda ändarna på rotationsaxeln rör sig i cirkelbanor, med en mittpunkt på axeln fix i rummet?
http://sv.wikipedia.org/wiki/Precession
Kallas det fortfarande precession om båda ändarna på rotationsaxeln rör sig i cirkelbanor, med en mittpunkt på axeln fix i rummet?
Skulle verkligen uppskatta lite input här :)
minimalist
2013-01-30, 18:22
Skulle behöva lite hjälp med två statikuppgifter.
Den första är 2.18a i första länken. Jag vill ta ett moment runt hörnet som hjulet skall över, problemet är bara att jag inte får fram det horisontella avståndet mellan kanten och hjulets centrum. Har man bara det så skall det inte vara några problem att beräkna F från momentet och sätta normalkraften vid hjulets lägre stödpunkt som 0 om jag inte har gjort någon tankevurpa.
http://postimage.org/image/jbnzq5n9z/
Andra är 2.22b. Här kommer jag knappt någon vart känns det som. Spännkraften i linan är m*g, men i övrigt känns det inte som att jag får fram något vettigt.
http://postimage.org/image/5i3rjyztl/
horisontella avståndet mellan kanten och hjulets centrum.
Borde vara sqrt(0.32^2 - 0.2^2) =~ 0.2498m
Rita bara en triangel i cirkeln och kör pythagoras
minimalist
2013-01-30, 18:47
Borde vara sqrt(0.32^2 - 0.2^2) =~ 0.2498m
Rita bara en triangel i cirkeln och kör pythagoras
Tack, nu känner jag mig dum :)
b) var klurig! Jag skulle nog ställa upp det som att summan av alla moment kring den vänstra fästpunkten ska vara noll. Momentet från gravitationskraften borde väll bli -4mgcos(Φ)*L/2 [läs: kraften -4mg gånger horisontella avståndet från masscentrum till fästpunkten cos(Φ)*L/2]. Linan var knepig däremot. Var för länge sen jag gjorde det här tyvärr...
Men något i stil med m*g*L*något sinustjafs
b) var klurig! Jag skulle nog ställa upp det som att summan av alla moment kring den vänstra fästpunkten ska vara noll. Momentet från gravitationskraften borde väll bli -4mgcos(φ)*L/2 [läs: kraften -4mg gånger horisontella avståndet från masscentrum till fästpunkten cos(φ)*L/2]. Linan var knepig däremot. Var för länge sen jag gjorde det här tyvärr...
Men något i stil med m*g*L*något sinustjafs
Nuuu kom jag på det!
Momentet kring vänstra fästpunkten från snöret blir då
mgL*sin(¤)
där vinkeln ¤ är (180-φ)/2
Eftersom triangeln är liksidig ges vinkeln mellan plankan och linan av vinkelsumman (180) - φ (som sökes) genom 2 (2 lika stora kvarstående vinklar).
Så allt som allt:
-4mgcos(φ)*L/2 + mgL*sin((180-φ)/2) = 0.
Lös ut φ.
Hoppas det var förståeligt, och jag hoppas att jag inte har svamlat ihop det hela... men jag tror det blir rätt.
minimalist
2013-01-31, 11:37
Tack som tusan :)
Baskagge
2013-02-08, 15:00
Har en ellära-uppgift jag skulle behöva lite hjälp med, har försökt ett tag utan att få rätt svar som ska vara 76 ohm. Borde vara hyfsat simpelt men jag får ändå inte rätt svar. Man ska flytta om "v-kopplingen" R och 4R och sedan bara lägga ihop resistorerna.
https://www.dropbox.com/s/xtiszlqd5q2uwtd/Photo%202013-02-08%2000%2013%2017.jpg
För serie R= R1+R2 ...+Rn
Parallell R= 1/R1+1/R2...+1/Rn
sen är det bara att börja pilla.
Baskagge
2013-02-08, 16:09
För serie R= R1+R2 ...+Rn
Parallell R= 1/R1+1/R2...+1/Rn
sen är det bara att börja pilla.
Ja det vet jag ju så klart, men kretsen ska möbleras om innan man man börjar pilla och jag får det inte rätt ändå. Det är hur man flyttar om R och 4R som jag behöver hjälp med.
Baskagge
2013-02-08, 16:49
Problemet löst. Hade slarvat och blandat ihop siffrorna lite.
Andy.da.wohoo
2013-02-18, 00:02
Jag känner mig helt efterbliven. Visst är ekvationen för värmefaktorn till en värmepump som följande:
Vf= Tvarm/(Tvarm-Tkall)?
Jag har iallafall en fråga som lyder
En värmepump tar värme från uteluften. Värmepumpens praktiska värmefaktor visar sig bli hälften av det teoretiskt högsta värdet. Beräkna värmepumpens praktiska värmefaktor för följande två fall:
a) Uteluftens temperatur är -20grader C och värmepumpen lämnar varmvatten med temperaturen 50grader C
b) Uteluftens temperatur är 0grader C och värmepumpen lämnar varmvatten med temperaturen 40grader C
Svar:
a) 2,3 b) 3,9
Jag fattar verkligen inte, följer jag den formlen jag gav tidigare så får jag helt fel svar. Vad ska jag göra som jag uppenbarligen missar?
Andy.da.wohoo
2013-02-18, 00:54
Glöm det, jag glömde konvertera temperaturen till Kelvin...
petersson
2013-02-19, 22:45
När jag läste en kurs elektromagnetism och gick på föreläsningarna för en kurs i relativitetsteori fick jag lära mig att den magnetiska kraften inte är en egen kraft utan en rörelsekonsekvens/relativistisk effekt.
Förklaringen till detta är att växelverkningar tar tid och att laddningar i rörelse (t.ex. elektroner som rör sig i en ledare) ger upphov till effekten. Magnetisk kraft är alltså en försvagning av den elektriska kraften.
Är detta något ni andra som läst lite grundläggande fysik på högskola eller universitet känner igen? Jag är lite nyfiken eftersom jag aldrig stött på det i någon gymnasiebok eller i "University Physics" som var litteraturen till elektromagnetismkursen.
LoveMachine
2013-02-20, 09:32
Det låter lite konstigt i mina öron och elektromagnetism är ändå nära relaterat med min forskning. Det du skriver stämmer i stort men jag tror att du antingen missuppfatta det som sagt eller att läraren varit lite klumpig i formuleringen.
Elektriska krafter och magnetiska krafter är mycket riktigt relatrade. Man kan säga att det är olika sidor av samma mynt. Det är därför mer formellt talar om elektromagnetism. De har därför samma kraftbärare (är det det man säger på svenska?), fotonen. Det stämmer också att strömmar ge upphov till magetiska fält. Ur Maxwells ekvationer (http://en.wikipedia.org/wiki/Maxwell%27s_equations) så kan man läsa ut de olika beroendena mellan magnetiska och elektriska fält. Där kan man se att ett magnetiskfält som förändras över tid ger upphov till ett elektriskt fält, men även att ett elektrisk fält som förändras över tiden kan ge upphov till ett magnetiskt fält.
Om du ser på tredje ekvationen i diffrentialform så finns det ju mycket riktigt ett minustecken inblandat. Men man kan inte tala om att den elektriska eller magnetiska kraften försvagas av sin motpart. Man kan väldigt förenklat tala om att repsektive fält försvagas. Styrkan på dessa magnetiska kraften är en försvagning av den elektriska. På ett fundamentalt plan så är denna kraft konstant. Det vill säga att dess kopplingskonstant inte bara är välbestämd utan också konstant. Men krafterna som den elektromagnetismen ger upphov till är sedan beroende på en massa yttre omständigheter som inte är kopplat till de "två" krafternas kopplingar till varandra.
petersson
2013-02-20, 10:53
Det låter lite konstigt i mina öron och elektromagnetism är ändå nära relaterat med min forskning. Det du skriver stämmer i stort men jag tror att du antingen missuppfatta det som sagt eller att läraren varit lite klumpig i formuleringen.
Elektriska krafter och magnetiska krafter är mycket riktigt relatrade. Man kan säga att det är olika sidor av samma mynt. Det är därför mer formellt talar om elektromagnetism. De har därför samma kraftbärare (är det det man säger på svenska?), fotonen. Det stämmer också att strömmar ge upphov till magetiska fält. Ur Maxwells ekvationer (http://en.wikipedia.org/wiki/Maxwell%27s_equations) så kan man läsa ut de olika beroendena mellan magnetiska och elektriska fält. Där kan man se att ett magnetiskfält som förändras över tid ger upphov till ett elektriskt fält, men även att ett elektrisk fält som förändras över tiden kan ge upphov till ett magnetiskt fält.
Om du ser på tredje ekvationen i diffrentialform så finns det ju mycket riktigt ett minustecken inblandat. Men man kan inte tala om att den elektriska eller magnetiska kraften försvagas av sin motpart. Man kan väldigt förenklat tala om att repsektive fält försvagas. Styrkan på dessa magnetiska kraften är en försvagning av den elektriska. På ett fundamentalt plan så är denna kraft konstant. Det vill säga att dess kopplingskonstant inte bara är välbestämd utan också konstant. Men krafterna som den elektromagnetismen ger upphov till är sedan beroende på en massa yttre omständigheter som inte är kopplat till de "två" krafternas kopplingar till varandra.
Tack för svaret! Jag kan börja med att säga att jag inte ge mig på att försöka motargumentera dig :) Jag är endast ute efter att se om någon annan känner igen förklaringsmodellen.
Läraren utgick från det allra enklaste exemplet med två minusladdningar och en observatör (Ber om ursäkt för de krattiga skisserna)
Fall 1. observatör och båda laddningarna är alla i vila i förhållande till varandra.
Nu blir en enligt observatören en repellerande kraft mellan laddningarna. Storleken på kraften beror av laddningarnas storlek och avståndet mellan dem som kraftbärarna måste färdas. Kraftbärarna färdas med ljusets hastighet. Även om den är hög så tar växelverkningen tid.
Fall 2. laddningarna är i rörelse i förhållande till observatören.
Enligt observatören blir nu den repellerande kraften mindre än i fall 1 (i figuren är kraftpilarna kortare i fall 2 än i fall 1).
Förklaringen är att växelverkningar tar tid.
Laddningarna hinner flytta sig en bit till höger, kraftbäraren från den nedre laddningen behöver färdas längre sträcka för att nå den övre laddningen jämfört med fall 1 och kraften blir svagare. Samma sak gäller också kraftbäraren från den övre laddningen.
Det uppstår alltså inte en magnetisk kraft som är motriktad den elektriska utan det är den elektriska kraften som försvagas.
Hoppas det går att förstå hur jag menar. Jag är medveten om att det går att rita och förklara bättre.
http://s11.postimage.org/upa2ccpib/laddningar_i_r_relse.jpg
LoveMachine
2013-02-20, 12:13
Aha då ser jag hur du menar. Inget jag funderat över ärligt talat då de flesta fälten jag jobbar med är betydligt mer makroskopiska och utslätade. Det är en intressant frågeställning som jag måste fundera lite på. Det skalar ju med hastigheten vilket stämmer med ett inducerat magnetfält. Har nog mest att göra med i vilken ände av maxwells lagar man börjar i och i vilket koordinatsystem.
Edit: Lite google-fu säger samma sak. Det handlar om vilket koordinatsystem man väljer att se det hela från. Vilket är rimligt med tanke på att det är en metod vi använder inom mitt område är att se skaer ur deHoffmann-Teller frame. Det är ett koordinatsystem där man rör sig i den hastighet som gör att man kan ignorera såmycket av det elektriska fältet som möjligt och behandla situationen som rent magnetisk.
Tap3worm
2013-02-20, 19:35
Halloj!
Har en inte allt för svår mekanik 1(kinematik i detta fall) uppgift som jag kört fast lite på!
Vore gött om man kunde få lite vägledning! :-)
http://img.tapatalk.com/d/13/02/21/2e7u4a7a.jpg
6.47 på bilden!
Förstår inte riktigt hur man ska nyttja radien...
Svaret ska bli 4kg(h-y)/(1+4ky)^(3/2)!
Tack på förhand!
Tapeworm
Tap3worm
2013-02-20, 20:34
edit:
Lyckades lösa det! Vi har inte gått igenom detta än, men löste det genom att centripetalaccelerationen = v^2/r ! Piece of cake! (när man kom på hur man skulle göra ;-))
En sak jag funderat på ett tag är huruvida slumpen existerar i fysiken eller om alla fenomen som verkar slumpmässiga sker pga någon sorts signaler. Jag har hört att det ska finnas något fenomen som skulle ske helt slumpmässigt, men ajg har svårt att greppa det. Är det någon som är mer insatt i ämnet som vet hur det förhåller sej?
Hoppas jag inte ställer en fråga som redan varit uppe...
Men, och det här rör antagligen Tesla, finns det ett fenomen varvid när en ström passerar genom ett medium, att ytterligare ström alstras ur omgivningen?
T ex om man skickar en ström genom en koppartråd så skapas ett magnetfält runtomkring (det vet vi redan) men samtidigt så induceras ström i själva tråden (t ex via omvandling av värme från luften till elektrisk ström).
Jag är självklart medveten om att en stor del el går till spillo via värmeutveckling pga resistans i tråden/kretsen/whathaveyou.
Men min fråga är alltså ifall el på något vis kan alstras ur omgivningen pga att magnetfältet t ex kan "dra" energi ur omgivningen och "inducera" i tråden som en (pytte)liten boost i elektrisk ström.
Min fråga är inte om det är praktiskt tillämpbart. Frågan är enbart om fenomenet existerar eller om det hela är "bull" (jag erkänner, jag har varit på youtube och härjat :D)
En sak jag funderat på ett tag är huruvida slumpen existerar i fysiken eller om alla fenomen som verkar slumpmässiga sker pga någon sorts signaler. Jag har hört att det ska finnas något fenomen som skulle ske helt slumpmässigt, men ajg har svårt att greppa det. Är det någon som är mer insatt i ämnet som vet hur det förhåller sej?
Atomer som sönderfaller anses vara slumpmässig. Dvs när det sker. Googla schrödingers cat. I kvantfysik är det mesta slumpmässigt och man man bara tala om sannolikheten att en partikel befinner sig på plats A eller plats B.
Hoppas jag inte ställer en fråga som redan varit uppe...
Men, och det här rör antagligen Tesla, finns det ett fenomen varvid när en ström passerar genom ett medium, att ytterligare ström alstras ur omgivningen?
T ex om man skickar en ström genom en koppartråd så skapas ett magnetfält runtomkring (det vet vi redan) men samtidigt så induceras ström i själva tråden (t ex via omvandling av värme från luften till elektrisk ström).
Jag är självklart medveten om att en stor del el går till spillo via värmeutveckling pga resistans i tråden/kretsen/whathaveyou.
Men min fråga är alltså ifall el på något vis kan alstras ur omgivningen pga att magnetfältet t ex kan "dra" energi ur omgivningen och "inducera" i tråden som en (pytte)liten boost i elektrisk ström.
Min fråga är inte om det är praktiskt tillämpbart. Frågan är enbart om fenomenet existerar eller om det hela är "bull" (jag erkänner, jag har varit på youtube och härjat :D)
Det låter som bull! :P att värme, oordnad energi, skulle bli ström, ordnad energi låter konstigt.
Vad är det för yt-klipp?
Det låter som bull! :P att värme, oordnad energi, skulle bli ström, ordnad energi låter konstigt.
Vad är det för yt-klipp?
Sett flera stycken. De flesta är uppenbara fake:s. Men hypotesen verkar vara att man kan alstra så pass mycket ström för att där ska bli en större vinst än förlust om man bar har tillräckligt hög spänning och tillräckligt hög frekvens.
I denna funderar jag på om kapacitorerna kan spara energi så pass länge att lampan kan drivas ett bra tag innan energin tar slut (det är en lågenergilampa och jag vet inte hur mycket energi som kan rymmas i dessa kapacitorer). Eller om det är så att elektrisk energi "induceras" i spolen av själva strömmen som redan är där, så att ny energi tillkommer under tiden den ursprungliga energin förbrukas:
v=q6MX7iguf-Q
PoEXCweMxhk
Den här har jag för mig var intressant också. Jag minns tyvärr inte exakt hur det var uppbyggt. Det var ett tag sen jag såg dem:
3mrsWjt3tRU
Sett flera stycken. De flesta är uppenbara fake:s. Men hypotesen verkar vara att man kan alstra så pass mycket ström för att där ska bli en större vinst än förlust om man bar har tillräckligt hög spänning och tillräckligt hög frekvens.
I denna funderar jag på om kapacitorerna kan spara energi så pass länge att lampan kan drivas ett bra tag innan energin tar slut (det är en lågenergilampa och jag vet inte hur mycket energi som kan rymmas i dessa kapacitorer). Eller om det är så att elektrisk energi "induceras" i spolen av själva strömmen som redan är där, så att ny energi tillkommer under tiden den ursprungliga energin förbrukas:
Ja strömmen kommer att oscillera mellan spolen och kondensatorerna, det är en ström med avtagande styrka vilket kan lysa lampan en stund. Men det är ju inget som tas från luften utan förändringar i magnetfältet inuti spolen pga avtagande ström vilket då inducerar en ström osv osv.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.