Visa fullständig version : Inbördeskrig i Sverige?
130kg finsk sisu
2010-03-14, 19:17
Satt nyss och läste en bok om vårt inbördeskrig/frihetskrig 1918. Tanken slog mej, var det aldrig nära ett inbördeskrig nångång under 1900-talet i Sverige? Hur var det under och efter händelserna i Ådalen? Var kommunisterna (ej sossar) nära att göra revulution nån gång?
Sen en följd fråga. Tror ni att Sverige och övriga västeuropa är förevigt befriat från det värsta av krig? dvs inbördeskrig?
("Vägen till Tammersfors" som jag läste idag var en skrämmande läsning.)
Hade det inte varit för socialdemokraterna och liberalerna så absolut. Nära nog ändå.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Hunger-_och_milit%C3%A4rdemonstrationerna_1917
Detta är väl typ så allvarligt som det blev, om jag förstått rätt. Iaf var rädslan hos politikerna som störst då av naturliga skäl, och det bidrog nog väldigt mycket till att allmän rösträtt kom för män och kort därefter även för kvinnor. I och med det försvann iaf risken för något uppror med starkt folkligt stöd.
Ådalen tycker väl jag är lite av ett undantag som bekräftar regeln. Att den händelsen fick stor uppmärksamhet och ändå inte ledde till någen större upptrappning tyder ju på att det var relativt lugnt i Sverige vid det laget.
Det kommer garanterar bli inbördeskrig i delar av Europa de närmsta 30åren. Den flykting och invandringspolitik som förs runt om i Europa just nu skapar för stora motsättningar mellan folk i samma land och gör egentligen ingen glad. Man ser missnöjet bla i hur främlingsfientligapartier går framåt i i stort sett alla länder. Snart blir motsättningarna så stora att krig/gerillakrigföring kommer att komma. Förmodligen mkt tidigare i ändra länder än i Sverige, länder som har närmare både i tid och mentalt att ta till vapen.
Jag vet inte riktigt.
Dock så stod det ju i NSD (Norrländska Social Demokraten) i veckan om att några militärer (på order från högre ort) hade sprängt en byggnad där en kommunistik tidning tröck upp sina tidningar. Så nog var det ju heta känslor i af.
130kg finsk sisu
2010-03-14, 19:47
http://sv.wikipedia.org/wiki/Hunger-_och_milit%C3%A4rdemonstrationerna_1917
Detta är väl typ så allvarligt som det blev, om jag förstått rätt. Iaf var rädslan hos politikerna som störst då av naturliga skäl, och det bidrog nog väldigt mycket till att allmän rösträtt kom för män och kort därefter även för kvinnor. I och med det försvann iaf risken för något uppror med starkt folkligt stöd.
Ådalen tycker väl jag är lite av ett undantag som bekräftar regeln. Att den händelsen fick stor uppmärksamhet och ändå inte ledde till någen större upptrappning tyder ju på att det var relativt lugnt i Sverige vid det laget.
Intressant. Det var nog nära då försvarsledningen inte litade på sina egna trupper. Att skyddskårer och arbetarråd ställdes upp så är ju ruskigt likt händelserna i Finland.
Det kommer garanterar bli inbördeskrig i delar av Europa de närmsta 30åren. Den flykting och invandringspolitik som förs runt om i Europa just nu skapar för stora motsättningar mellan folk i samma land och gör egentligen ingen glad. Man ser missnöjet bla i hur främlingsfientligapartier går framåt i i stort sett alla länder. Snart blir motsättningarna så stora att krig/gerillakrigföring kommer att komma. Förmodligen mkt tidigare i ändra länder än i Sverige, länder som har närmare både i tid och mentalt att ta till vapen.
Jag är beredd att hålla med till viss del och till en annan inte. Tror inte det kommer bli inbördes krig i olika länder utan tror mer på att majoriteten av folket länder kommer motsätta sig globaliseringen som pågår.
130kg finsk sisu
2010-03-14, 19:48
Det kommer garanterar bli inbördeskrig i delar av Europa de närmsta 30åren. Den flykting och invandringspolitik som förs runt om i Europa just nu skapar för stora motsättningar mellan folk i samma land och gör egentligen ingen glad. Man ser missnöjet bla i hur främlingsfientligapartier går framåt i i stort sett alla länder. Snart blir motsättningarna så stora att krig/gerillakrigföring kommer att komma. Förmodligen mkt tidigare i ändra länder än i Sverige, länder som har närmare både i tid och mentalt att ta till vapen.
Vilka länder tror du ligger närmast då?
Tjaa. När Rysland föll och Finlande blev självständigt så fick de ett inbördeskrig på halsen. Inte så konstigt eftersom komunisterna slogs mot tsarens anhängare i grannlandet. Vi i Sverige skickade en expeditionsstyrka till Åland:em:
Ska det bli inbördeskrig lär det krävas minst två jämnstarka falanger.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Hunger-_och_milit%C3%A4rdemonstrationerna_1917
Detta är väl typ så allvarligt som det blev, om jag förstått rätt. Iaf var rädslan hos politikerna som störst då av naturliga skäl, och det bidrog nog väldigt mycket till att allmän rösträtt kom för män och kort därefter även för kvinnor. I och med det försvann iaf risken för något uppror med starkt folkligt stöd.
Ådalen tycker väl jag är lite av ett undantag som bekräftar regeln. Att den händelsen fick stor uppmärksamhet och ändå inte ledde till någen större upptrappning tyder ju på att det var relativt lugnt i Sverige vid det laget.
Intressant. varför lärde man sig inte mer om detta i skolan?
EDIT: Menar givetvis. varför lärde man sig inte om detta i skolan?
130kg finsk sisu
2010-03-14, 19:51
ÄVen 1918 stred svenska frivilligkåren på den vita sidan. Mängder av svenska officierare utbildade skyddskårerna.
Ni har ju en blockpolitik som delar folket men vad skulle den frågan vara som utlöser ett inbörderskrig? Har mycket svårt att se.
Mitt tips i västeuropa är endera Frankrike pga integrationsproblemen eller Italien pga Berlusconiproblemen.
Det var la rätt på G med uppror i sverige under början av 1900-talet. Har ju Amalthea och det där, kunde nog ha blivit mer och spridits fler "ringar på vattnet" som resulterat i revolution hos arbetarklassen.
von huff
2010-03-14, 20:00
Finska inbördeskriget var hemskt, det gock inte att lita på nån och man kunde bli skjuten av grannen=/
The Somberlain
2010-03-14, 20:02
Tror inte att den kommunistiska rörelsen i Sverige någonsin var så stor som dess mediala uppmärksamhet ibland kan ge intryck av.
Det närmaste var nog under andra världskriget.
Kommunisterna var ganska så svaga men hade en del sabotage för sig, bl a sprängattentatet mot permissionstågen.
Höger var starkare men det var ganska så splittrat eftersom en hel del inte tyckte om nazismen utan bara var tyskvänliga/långt åt höger. De rena nazisterna var också väldigt splittrade i sig då det fanns flera olika partier.
Vägen till ett rent inbördeskrig skulle däremot troligen varit tvunget att gå via någon stormakt och som gett mer stöd till "sin sida" för det fanns ingen stor etablerad grupp som ville störta den sittande regeringen. Ett problem var också att ett så stort antal var inkallade så om man inte fick med sig försvaret inklusive soldaterna var det ganska så döfött.
ÄVen 1918 stred svenska frivilligkåren på den vita sidan. Mängder av svenska officierare utbildade skyddskårerna.
Ni har ju en blockpolitik som delar folket men vad skulle den frågan vara som utlöser ett inbörderskrig? Har mycket svårt att se.
Mitt tips i västeuropa är endera Frankrike pga integrationsproblemen eller Italien pga Berlusconiproblemen.Frankrikes politik under Sarkozys styre blir mer och mer som Italiens. Folk har inget förtroende för honom efter hans ökade maktmissbruk, men som i Italien verkar det inte finnas någon "bättre" kandidat.
Integrationsproblemen skiljer sig åt i olika delar av landet. I Paris och Marseille är den värst, medan Toulouse har klarat sig bra. Kan bero på stadens välfärd av industrin och skolorna. Det som Frankrike lättare kommer undan med än Sverige är att invandrarna i princip talar språket flytande, och kommer inte från krigsdrabbade länder. Det är inga stora flyktingströmmar utan ofta folk som söker ett rikare land att jobba i eller utbilda sig i. Däremot är det extremt många invandrare här, om vi räknar en-två generationer tillbaka. Det problemet har ju inte Sverige där invandrarna fortfarande är relativt få till antalet. Båda länder har dock ett högt skattetryck och en stor offentlig sektor gemensamt, då Frankrike i princip byggt sitt system på vårt. Med hög arbetslöshet och (för) hög invandring blir det kostsamt.
Annars har ju Frankrike det bättre ställt än Italien, med kriminaliteten och den organiserade brottsligheten tänker jag på då. Förutom Korsika kanske, som är en riktigt sjuk ö.
Tror framtida inbördeskrig i Europa kommer fortsätta ha etnicitet och religion som grund, Balkankrigen skedde inte för längesen och Tjetjenien/Georgien med omkringliggande regioner är fortfarande stabilt. Tror Vitryssland är för "auktoritärt" för att drabbas av inbördeskrig, och Ukraina verkar ha klarat sina politiska konflikter på ett fredligt sätt. Tror det fortsatta problemområdet kommer vara just Kaukasus.
Däremot är det extremt många invandrare här, om vi räknar en-två generationer tillbaka. Det problemet har ju inte Sverige där invandrarna fortfarande är relativt få till antalet.
Sverige har drygt 1 miljon invandrare och då räknar man bara första generationen.
Wiki säger att Frankrike har runt 5 miljoner vilket är en lägre andel än Sverige har. Frankrike har också ganska många som kommer från fd kolonier dvs folk som bodde i det som då var Frankrike men när kolonierna blev fria flydde "hem".
Utan att ha funderat för det för länge tror jag inte det blir några nya konflikter. Sen kan gamla konflikter blossa upp igen, konflikter som är många hundra år gamla. Det vissa är inne på med invandringen kommer aldrig att gå så långt då majoriteten ändå integreras ganska bra. Det kan gå långsammare än man vill men det sker. Även i Sverige, till stor del i alla fall.
Sverige har drygt 1 miljon invandrare och då räknar man bara första generationen.
Wiki säger att Frankrike har runt 5 miljoner vilket är en lägre andel än Sverige har. Frankrike har också ganska många som kommer från fd kolonier dvs folk som bodde i det som då var Frankrike men när kolonierna blev fria flydde "hem".
Vad mer ska du räkna? Är man född här kan man omöjligtvis invandra. Vilken dum term "andra generationens invandrare". Och att folk fortsätter att använda den.
Visst har vi haft inbördeskrig. Men det var lääääänge sen. Men Gustaf Vasa satte ju stopp för det
Tror inte att den kommunistiska rörelsen i Sverige någonsin var så stor som dess mediala uppmärksamhet ibland kan ge intryck av.
Där tror jag du har rätt! Dock var nog däremot arbetarrörelsen _väldigt_ stark i början av 1900-talet.
Jockefoten
2010-03-14, 21:05
Visst har vi haft inbördeskrig. Men det var lääääänge sen. Men Gustaf Vasa satte ju stopp för det
Kriget mellan Erik XIV och Johan III
Sigismundkriget 1595-98.
Klubbekriget 1596-97
Snapphanekriget 1675-79
Dalupproret 1743
Det kommer garanterar bli inbördeskrig i delar av Europa de närmsta 30åren. Den flykting och invandringspolitik som förs runt om i Europa just nu skapar för stora motsättningar mellan folk i samma land och gör egentligen ingen glad. Man ser missnöjet bla i hur främlingsfientligapartier går framåt i i stort sett alla länder. Snart blir motsättningarna så stora att krig/gerillakrigföring kommer att komma. Förmodligen mkt tidigare i ändra länder än i Sverige, länder som har närmare både i tid och mentalt att ta till vapen.
Raskrig eller? Fr o m nu lär man ju ta dina inlägg seriöst, nawt.
Utan att ha funderat för det för länge tror jag inte det blir några nya konflikter. Sen kan gamla konflikter blossa upp igen, konflikter som är många hundra år gamla. Det vissa är inne på med invandringen kommer aldrig att gå så långt då majoriteten ändå integreras ganska bra. Det kan gå långsammare än man vill men det sker. Även i Sverige, till stor del i alla fall.
Vad mer ska du räkna? Är man född här kan man omöjligtvis invandra. Vilken dum term "andra generationens invandrare". Och att folk fortsätter att använda den.
Är andra generationens kulturberikare en bättre term?
Dämpar du inte invandringsproblemen lite väl? År för år blir problemen större i istort sett alla västländer och invandringen fortsätter att öka år för år. Varför skulle problemen inte fortsätta eskalera?
Ser man tendenser på en glimrande integration i något land?
Raskrig eller? Fr o m nu lär man ju ta dina inlägg seriöst, nawt.
Ras, religion, pengar, whatever. Situationen ser ju inte ut att bli stabilare någonstans, eller? Var isf? Eller jag kanske är allt för mkt av en domedagsprofet.
Är andra generationens kulturberikare en bättre term?Nej. Etnicitet funkar bra.
Ras, religion, pengar, whatever. Situationen ser ju inte ut att bli stabilare någonstans, eller? Var isf? Eller jag kanske är allt för mkt av en domedagsprofet.
Töntigt. Inte ett skit kommer hända, men fjantar som dig lever livet i tron om att det bara är lugnet före stormen, och dör i förtid av stressframkallad hypertoni.
Fan, trodde jag hann radera mitt inlägg?
Iaf, ingen term som funkar särskilt bra heller såklart.
Scratch89
2010-03-14, 21:41
Jag tror på snapphanarnas starka comeback inom en snar framtid.
Kommer tyvärr inte kunna ta dom på allvar efter att ha sett tv-serien Snapphanar för ett par år sedan. Mina förväntningar blev inte bara krossade, de blev urinerade på och bespottade.
Kommer tyvärr inte kunna ta dom på allvar efter att ha sett tv-serien Snapphanar för ett par år sedan. Mina förväntningar blev inte bara krossade, de blev urinerade på och bespottade.
Det var självklart statlig propaganda för att förlöjliga motståndarsidan.
Scratch89
2010-03-14, 21:55
Hur lätt är det att ta skåningar på allvar generellt?
Eller göteborgare.
No wait, I... I'm sorry.
jag tror på snapphanarnas starka comeback inom en snar framtid.
+1
Är andra generationens kulturberikare en bättre term?
Ja! Kulturberikare är populär hos främlingsfientligt folk. Beror på vad man vill ge för sken. Men det vore mer korrekt ändå med tanke på att deras kultur kan vara problematisk.
Dämpar du inte invandringsproblemen lite väl? År för år blir problemen större i istort sett alla västländer och invandringen fortsätter att öka år för år. Varför skulle problemen inte fortsätta eskalera?
Ser man tendenser på en glimrande integration i något land?
Inbördeskrig måste vara det värsta som kan hända. Att jag inte tror på det betyder att jag inte tror på det absolut värsta scenariot.
Jag ser hur barnen från kulturer som är väldigt olika den svenska ändå är långt närmare den svenska kulturen än deras föräldrar. Sen kan man snacka om att det går för långsamt, att det kommer kräva ytterliggare någon generation o.s.v. men det betyder inte att jag tror på att något våldsamt kommer att hända. Att det är svårt att se förbättringar kan bero på att vi har ett ständigt flöde in och flödet ut (d.v.s. integrerade individer) kanske inte är tillräckligt stort. Förmodligen säger man stopp till slut p.g.a ekonomiska skäl än att man är rädd för en våldsam konflikt.
Vem ska göra uppror då? Somalierna? Utlänningar/invandrare är ingen homogen grupp. Jag ser inte vad jag har gemensamt med random somalier t.ex.
Ras, religion, pengar, whatever. Situationen ser ju inte ut att bli stabilare någonstans, eller? Var isf? Eller jag kanske är allt för mkt av en domedagsprofet.
För att det skall bli inbördeskrig krävs att de har någon form av makt/vapen/organisation också. Dessutom skall man ha att alla är villiga att slåss för samma sak också; det är ju inte direkt så att random bosnier kommer vara villig att döda för att arabisk kultur. Då jag gissar att det är framför allt det du är orolig för?
Fast visst förändras europa och många utav de värderingar vi ser som självklara kommer förmodligen förändras. Men det är vägen vi valt.
Jag tror på snapphanarnas starka comeback inom en snar framtid.
Tss, de kan få skåne så slipper vi gräva bort det.
För övrigt så tvivlar jag på att det i dagsläget eller inom en snar framtid skulle bryta ut någon större revolution i Sverige. Möjligtvis upplopp och stenkastning men inget som vattenslangar och kravallpolis inte skulle kunna ta hand om.
Sverige har till skillnad från många andra länder inga nämnvärt stora händelser som sammansvärjar folket till en enhet. Iaf inte för de generationer som idag är vid liv i Sverige. Vi har inga stora krig, katastorfer eller dylikt som fört oss samman som folk utan vi har uppfostrats till att bli globala medborgare.
Någon nämnvärd nationalism finns det ju inte hellet mycket kvar av. Svenska nationaldagen som för övrigt, formellt inte varit nationaldag, särskilt lång tid är det många svenskar som knappt vet när den infaller eller varför den firas och oftast firas den bara för att det är en ursäkt att bli redlös.
Jag tror iaf att det lär behövas något ganska extremt för att det svenska folket ska fogas samman och revoltera.
The Somberlain
2010-03-14, 22:13
Där tror jag du har rätt! Dock var nog däremot arbetarrörelsen _väldigt_ stark i början av 1900-talet.
Javisst, men att vilja förbättra arbetsvillkoren genom skapandet av fackförbund osv (något S var en drivande kraft bakom) är dock inte det samma som att vilja ta makten i ett land genom revolution.
När jag talar om kommunister, syftar jag på "extremvänstern" och inte sossar och "vänsterfolk i övrigt".
pragmatist
2010-03-14, 22:25
Faktum är att det finns väldigt få exempel på inbördeskrig i etablerade demokratier, däremot innebär en demokratiseringsprocess en ökad risk för inbördeskrig, vilket ju Finland kan anses vara ett exempel på, ett annat kan vara situationen på Balkan under 1990-talet. Demokrati brukar också vara ett väldigt hållbart politiskt system när det väl "bitit sig fast", vilket talar starkt emot sannolikheten för inbördeskrig i de flesta europeiska länder.
130kg finsk sisu
2010-03-14, 22:26
Tss, de kan få skåne så slipper vi gräva bort det.
För övrigt så tvivlar jag på att det i dagsläget eller inom en snar framtid skulle bryta ut någon större revolution i Sverige. Möjligtvis upplopp och stenkastning men inget som vattenslangar och kravallpolis inte skulle kunna ta hand om.
Sverige har till skillnad från många andra länder inga nämnvärt stora händelser som sammansvärjar folket till en enhet. Iaf inte för de generationer som idag är vid liv i Sverige. Vi har inga stora krig, katastorfer eller dylikt som fört oss samman som folk utan vi har uppfostrats till att bli globala medborgare.
Någon nämnvärd nationalism finns det ju inte hellet mycket kvar av. Svenska nationaldagen som för övrigt, formellt inte varit nationaldag, särskilt lång tid är det många svenskar som knappt vet när den infaller eller varför den firas och oftast firas den bara för att det är en ursäkt att bli redlös.
Jag tror iaf att det lär behövas något ganska extremt för att det svenska folket ska fogas samman och revoltera.
Ursäkta men jag förstår inte ditt resonemang. Du menar i.o.m att svenskar inte är nationalistiska så är det en förutsättning för att det inte skulle bli inbördeskrig? Att man inte är nationalistiska och ser upp till andra samlande faktorer såsom t.ex politiska inriktningar är väl en förutsättning för inbördeskrig?
Nu tror jag förvisso att Sverige är ett av de sista länder i europa som skulle ha inbördeskrig. Mest beroende på den höga levnadsstandard och relativt rättvisa samhälle ni har. Men ditt resonemang köper jag inte.
130kg finsk sisu
2010-03-14, 22:28
Faktum är att det finns väldigt få exempel på inbördeskrig i etablerade demokratier, däremot innebär en demokratiseringsprocess en ökad risk för inbördeskrig, vilket ju Finland kan anses vara ett exempel på, ett annat kan vara situationen på Balkan under 1990-talet. Demokrati brukar också vara ett väldigt hållbart politiskt system när det väl "bitit sig fast", vilket talar starkt emot sannolikheten för inbördeskrig i de flesta europeiska länder.
Finns det något exempel på inbördeskrig i en (befäst) demokrati?
Finland kan räknas som nån slags demokrati f.o.m 1905 då man fick allmän rösträtt. Trots att man stod under Tsaren. Men en riktig demokrati blev vi nog först efter frihetskriget 1918. Eller 1991 då man slapp Sovjets skugga över det politiska livet.
Finns det något exempel på inbördeskrig i en (befäst) demokrati?
Finland kan räknas som nån slags demokrati f.o.m 1905 då man fick allmän rösträtt. Trots att man stod under Tsaren. Men en riktig demokrati blev vi nog först efter frihetskriget 1918. Eller 1991 då man slapp Sovjets skugga över det politiska livet.
Vad räknar du som inbördeskrig? Om du menar typen amerikanska inbördeskriget ligger väl exemplen rätt långt tillbaka, men Spanien 1936 finns ju.
Dessutom - man har ju en rätt inskränkt syn på både inbördeskrig och invandring om man tror att det kommer att sluta med nån slags stand-off mellan etniska svenskar å ena sidan, och en blandning av afrikaner/latinamerikaner/ryssar/araber å andra sidan.
Ursäkta men jag förstår inte ditt resonemang. Du menar i.o.m att svenskar inte är nationalistiska så är det en förutsättning för att det inte skulle bli inbördeskrig? Att man inte är nationalistiska och ser upp till andra samlande faktorer såsom t.ex politiska inriktningar är väl en förutsättning för inbördeskrig?
Nu tror jag förvisso att Sverige är ett av de sista länder i europa som skulle ha inbördeskrig. Mest beroende på den höga levnadsstandard och relativt rättvisa samhälle ni har. Men ditt resonemang köper jag inte.
Jag menar att nationalism är en ganska grundläggande faktor för att ett inbördeskrig ska bryta ut, ja. Det finns som sagt många olika grupper i Sverige, var av många som sagt är invandrare eller har invandrarbakgrund. Om man inte känner någon identitet eller någon nämnvärd samhörighet till det land man bor i mer än att man råkar vara född eller bo där så tror inte jag att det ger särskilt goda förutsättningar för ett inbördeskrig. Sen beror det ju precis som du säger också på en rad andra faktorer som väger in en hel del också.
Faktum är att det finns väldigt få exempel på inbördeskrig i etablerade demokratier, däremot innebär en demokratiseringsprocess en ökad risk för inbördeskrig, vilket ju Finland kan anses vara ett exempel på, ett annat kan vara situationen på Balkan under 1990-talet. Demokrati brukar också vara ett väldigt hållbart politiskt system när det väl "bitit sig fast", vilket talar starkt emot sannolikheten för inbördeskrig i de flesta europeiska länder.
Balkan-konflikten är en gammal konflikt som kanske har sin början av Ottomanska rikets invasion av Balkan och mer specifikt slaget vid Kosovo Polje. I första hand mellan turkar och serber och i andra hand mellan serber och andra grupper (muslimer och katoliker). På det kan man lägga till att Jugoslavien var en sammanslagning av nationer som kanske aldrig borde ha slagits ihop.
Poängen är i alla fall att den konflikten inte bör vara en blixt ur klar himmel om man har koll på sin Balkan-historia.
Eftersom vi inte alls har liknande problem lokalt är jag inte orolig för en liknande utveckling.
Javisst, men att vilja förbättra arbetsvillkoren genom skapandet av fackförbund osv (något S var en drivande kraft bakom) är dock inte det samma som att vilja ta makten i ett land genom revolution.
När jag talar om kommunister, syftar jag på "extremvänstern" och inte sossar och "vänsterfolk i övrigt".
Jaha okej. :) Mm men många blandar gärna ihop de där begreppen. Typ allt till vänster om miljöpartiet är kommunister.
Balkan-konflikten är en gammal konflikt som kanske har sin början av Ottomanska rikets invasion av Balkan och mer specifikt slaget vid Kosovo Polje. I första hand mellan turkar och serber och i andra hand mellan serber och andra grupper (muslimer och katoliker). På det kan man lägga till att Jugoslavien var en sammanslagning av nationer som kanske aldrig borde ha slagits ihop.
Poängen är i alla fall att den konflikten inte bör vara en blixt ur klar himmel om man har koll på sin Balkan-historia.
Eftersom vi inte alls har liknande problem lokalt är jag inte orolig för en liknande utveckling.
Vad är det ottomanska riket?
Vad är det ottomanska riket?
Samma som Osmanska Riket.
Torsk_ole
2010-03-14, 23:22
Vad är det ottomanska riket?
http://sv.wikipedia.org/wiki/Osmanska_riket
The Somberlain
2010-03-15, 00:15
Vad berodde det Finska Inbördeskriget på egentligen? Att enbart måla upp ett scenario där kommunistgrupper ("De Röda") slogs mot icke-kommunister ("De Vita"), är väl att göra det lite väl Svart/Vitt. Således, vad var den egentliga orsaken till kriget?
Vad berodde det Finska Inbördeskriget på egentligen? Att enbart måla upp ett scenario där kommunistgrupper ("De Röda") slogs mot icke-kommunister ("De Vita"), är väl att göra det lite väl Svart/Vitt. Således, vad var den egentliga orsaken till kriget?
http://en.wikipedia.org/wiki/Finnish_Civil_War
Vad mer ska du räkna? Är man född här kan man omöjligtvis invandra. Vilken dum term "andra generationens invandrare". Och att folk fortsätter att använda den.
Jag vet men det används trots det i officiella sammanhang och det har ju som du skriver nedan viss betydelse vilka man räknar. Jag håller fö med om hela stycket.
Jag ser hur barnen från kulturer som är väldigt olika den svenska ändå är långt närmare den svenska kulturen än deras föräldrar. Sen kan man snacka om att det går för långsamt, att det kommer kräva ytterliggare någon generation o.s.v. men det betyder inte att jag tror på att något våldsamt kommer att hända. Att det är svårt att se förbättringar kan bero på att vi har ett ständigt flöde in och flödet ut (d.v.s. integrerade individer) kanske inte är tillräckligt stort. Förmodligen säger man stopp till slut p.g.a ekonomiska skäl än att man är rädd för en våldsam konflikt.
Nitrometan
2010-03-15, 07:42
Typ allt till vänster om miljöpartiet är kommunister.
Vänster om miljöpartiet? Det är väl bara AFA?
130kg finsk sisu
2010-03-15, 11:18
tycker wikilänken är objektiv och bra. själv kommer jag från en region där 95% var vita så jag har lite andra subjektiva åsikter kring kriget. För mej och för många andra var inbördeskriget ett frihetskrig. Man stred först och främst för att upprätta ett självständigt Finland. De röda ville ansluta sig till Sovjetunionen. såren är nu 92 år senare relativt läkta, numera diskuterar man kriget mycket objektivt.
The Somberlain
2010-03-15, 11:59
De röda ville ansluta sig till Sovjetunionen.
Dessa måste väl ändå ha varit i hopplös minoritet, b.la. med tanke på att den förrysknings-politik som Ryska Imperiet körde i Finland mot slutet av 1800-talet, var mycket impopulär och bredde väl snarare på den Finska nationalismen.
Jag tror att det kommer bli inbördeskrig mellan en politiskt korrekt sida och en politiskt INkorrekt sida.
Nitrometan
2010-03-15, 13:33
PK mot PI?
Verkar icke troligt.
130kg finsk sisu
2010-03-15, 13:42
Dessa måste väl ändå ha varit i hopplös minoritet, b.la. med tanke på att den förrysknings-politik som Ryska Imperiet körde i Finland mot slutet av 1800-talet, var mycket impopulär och bredde väl snarare på den Finska nationalismen.
PRE-1917 var den finska självständighetssträvandet stark både på vänster och högerhåll. T.o.m något starkare på vänsterkanten. Men ryska revulotionen svängde på detta.
PRE-1917 var den finska självständighetssträvandet stark både på vänster och högerhåll. T.o.m något starkare på vänsterkanten. Men ryska revulotionen svängde på detta.
Var inte ganska många av dom finska kommunisterna för ett självständigt Finland med? Ett kommunistiskt Finland, men inte någon del av Soviet med andra ord.
130kg finsk sisu
2010-03-15, 15:59
Ja före revulutionen. Men efter Lenins erkännande av självständigheten hade man tänkt sig ett kommunistiskt Finland med Sovjet som skötte utrikes och försvarspolitiken. I mina ögon i praktiken en del av Sovjetunionen.
Före revulutionen var alla samhällslager förutom gammelfinnarna för självständighet.
(det fanns 2 konservativa partier ny- och gammelfinnar. nyfinnarna var ivriga självständighetspåivrare. Liksom svenska folkpartiet och socialdemokraterna.)
PK mot PI?
Verkar icke troligt.
Jag hade nästan gjort revolution om Mona Sahlin blev statsminister så;)
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.