Visa fullständig version : Hälsopromotion i GBG / hälsopedagogprogrammet Sthlm
Hej nån som vet vad de största skillnaderna är mellan dessa två program? är det ena bättre än det andra? Nån som har egna erfarenheter? Glad för alla tips o fakta! :)
Lillstadspojken
2010-03-13, 16:02
Här finns lite att läsa om hälsopromotionprogrammet: http://www.ihgu.gu.se/utbildning/halsopromotionprogrammet/ och här står lite mer utförligt om vad hälsopedagogprogrammet är: http://www.studentum.se/Haelsopedagogprogrammet_13707.htm. Inga egna erfarenheter men har barndomsvän som läste på GIH och han stortrivdes med alla lärare och elever. Bra skola med andra ord.
Är det två dåliga värdelösa program ??! verkar så konstigt att ingen här har nå kunskap om dessa program eller själv gått på nåt av dem????!! ?/
WHITEFOLKS
2010-03-14, 14:52
Det är nog väldigt få som har gått båda programmen.
Du frågade ju om en jämförelse mellan programmen.
Man kan också vänta mer än 24 h innan man börjar skrika efter svar.
vad får man för examen?
Läs utbildningsplanen på både utbildningarna så får du ju se om man får exakt samma examen eller inte. Angående studietiden så har jag då ingen aning om hur skolorna prioriterar dessa två program, men det borde nog framgå om man kikar på om de bidriver någon forskning inom ämnena på respektive skola. Mycket forskning brukar oftast vara ett tecken på att det är hög kvalitet även på "lägre" nivå.
Sen passar det ju heller inte för alla att gå på skolor där utbildningingen man tänkt gå ges hög prioritet. Jag själv föredrar hellre (och lär mig bättre) av att få mycket egen tid till studierna och läsa själv och reflektera än att ha föreläsning 8-17 varje dag. Medans vissa föredrar att ha föreläsningar varje dag. Allt beror ju på vad man själv har för preferenser och hur man själv lär sig.
Scratch89
2010-03-14, 17:28
Jag gick två år på Kost- och Friskvårdsprogrammet här i Göteborg, som det hette innan det bytte namn till Hälsopromotion. Såhär i efterhand var det två år totalt bortkastade. Den näringslära och fysiologi som jag lärde mig där hade jag lätt kunnat lära mig själv eller genom att läsa naturvetenskapliga basåret (som jag läser nu).
Rent gerenellt så försöker programmet att vara massor, men ändå inte lyckas vara något. Vi läste mer näringslära än läkarna, mer fysiologi än sjuksköterskorna osv, men vi blev ändå inget av det. Lägg till nån stresskurs, någon beteendevetarkurs, och dessutom en hel termin med "idrottsvetenskap" som i praktiken innebar en sociolog som stod och skulle definiera ordet hälsa enligt trettio olika filosofer och akademiker. Man skulle kunna skrota hälften av kurserna och lägga till ordentliga kurser inom anatomi och klinisk nutrition, t.ex.
Det absolut största problemet, större än många av de flumkurserna vi läste, är att man inte "blir något". Du får en examen i kost- eller idrottsvetenskap, och det är omöjligt att konkurrera med t.ex dietister och sjukgymnaster som har många liknande kurser men som har sin yrkestitel.
Om du har tänkt att arbeta med hälsa eller liknande tycker jag att du ska satsa på en stark vårdutbildning och sedan ta dig därifrån. Jag tänker främst på läkare eller sjukgymnast, men även utbildningar som sjuksköterska skulle funka.
Dock måste jag faktiskt ge lite beröm; kursen i fysiologi är troligen den bästa och roligaste kurs jag läst. Näringsläran var okej, även fast det mesta bara var sifferrabblande från SLV.
Scratch89
2010-03-14, 17:31
Sen får jag väl lägga till: En tredjedel av klassen bestod av folk som aldrig tränade. Alls. Någonsin. Det verkade som de mest gick där för att lära sig själva hur man skulle banta bort sina mammakilon, eller hur man på bäst sätt fick bort ångesten av sitt fredagskvällshetsätande. Det drog ner helhetsintrycket ordentligt.
Jag gick två år på Kost- och Friskvårdsprogrammet här i Göteborg, som det hette innan det bytte namn till Hälsopromotion. Såhär i efterhand var det två år totalt bortkastade. Den näringslära och fysiologi som jag lärde mig där hade jag lätt kunnat lära mig själv eller genom att läsa naturvetenskapliga basåret (som jag läser nu).
Rent gerenellt så försöker programmet att vara massor, men ändå inte lyckas vara något. Vi läste mer näringslära än läkarna, mer fysiologi än sjuksköterskorna osv, men vi blev ändå inget av det. Lägg till nån stresskurs, någon beteendevetarkurs, och dessutom en hel termin med "idrottsvetenskap" som i praktiken innebar en sociolog som stod och skulle definiera ordet hälsa enligt trettio olika filosofer och akademiker. Man skulle kunna skrota hälften av kurserna och lägga till ordentliga kurser inom anatomi och klinisk nutrition, t.ex.
Det absolut största problemet, större än många av de flumkurserna vi läste, är att man inte "blir något". Du får en examen i kost- eller idrottsvetenskap, och det är omöjligt att konkurrera med t.ex dietister och sjukgymnaster som har många liknande kurser men som har sin yrkestitel.
Om du har tänkt att arbeta med hälsa eller liknande tycker jag att du ska satsa på en stark vårdutbildning och sedan ta dig därifrån. Jag tänker främst på läkare eller sjukgymnast, men även utbildningar som sjuksköterska skulle funka.
Dock måste jag faktiskt ge lite beröm; kursen i fysiologi är troligen den bästa och roligaste kurs jag läst. Näringsläran var okej, även fast det mesta bara var sifferrabblande från SLV.
En examen i idrottsvetenskap får du inte. Det är en 3-årig utbildning.
Nu när du förresten nämde att utbildningen var 2-årig, vad är egentligen meningen med dessa? Man får som du säger ingen riktig examen och man är inte behörig till att plugga vidare på ett masterprogram. Som du säger: total waste of time.
Det står ju klart och tydligt att man får en kandiatexamen i idrottsvetenskap eller kostvetenskap beroende på vilken inriktning man läser. Dessutom är den 3-årig, antar att Scratch hoppade av efter 2a.
Vad man sedan har för glädje av den examen vet jag inte, antar att det är lite samma situation som för de som läser idrottsvetenskapsprogrammet, stenhård konkurrens om de få jobb som finns.
Det står ju klart och tydligt att man får en kandiatexamen i idrottsvetenskap eller kostvetenskap beroende på vilken inriktning man läser. Dessutom är den 3-årig, antar att Scratch hoppade av efter 2a.
Vad man sedan har för glädje av den examen vet jag inte, antar att det är lite samma situation som för de som läser idrottsvetenskapsprogrammet, stenhård konkurrens om de få jobb som finns.
Stämmer nog på båda punkterna=).
Scratch89
2010-03-14, 18:16
Ame har rätt. Jag hoppade av efter två år och läser nu Naturvetenskapligt Basår för att söka in till Läkarprogrammet sen med hjälp av högskoleprovet.
Det var just jobbfronten som gjorde att jag hoppade av. Som sagt så läser man lite dietistkurser, lite sjukgymnastkurser osv, men man blir varken eller. Om man vill jobba på gym så tar de hellre folk som har en helgkurs eller någon som betalat tiotusentals kronor för en PT-examen. Tragiskt men sant.
Ame har rätt. Jag hoppade av efter två år och läser nu Naturvetenskapligt Basår för att söka in till Läkarprogrammet sen med hjälp av högskoleprovet.
Det var just jobbfronten som gjorde att jag hoppade av. Som sagt så läser man lite dietistkurser, lite sjukgymnastkurser osv, men man blir varken eller. Om man vill jobba på gym så tar de hellre folk som har en helgkurs eller någon som betalat tiotusentals kronor för en PT-examen. Tragiskt men sant.
Hmm. Och jag som håller på med just idrottsvetenskapliga programmet=). Läst ungefär 1 år. Min plan har dock alltid varit att plugga masterprogram och satsa på att doktorera. Men kanske är bättre att hoppa på sjukgymnastik utbildning eftersom jag tror man kvalificerar för samma masterprogram då.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.