creperiet
2009-12-16, 17:55
Hade en liten PM-konversation med Fetknoppen som jag tänkte lägga ut ifall någon vill tillägga något.
Tänk dig två renodlade fibrer, fiber A som är en renodlad långsam typ I fiber, och B som är en renodlad snabb typ 2X fiber.
1. Om tung, explosiv styrketräning bedrivs under en period, där A rekryteras en hel del, borde detta ge upphov till en transformation till typ 2A, eller åtminstone viss omkodning till 2A-myosin. Om denna träningsperiod följs av en detrainingperiod/lättare period, vad blir fiber A's öde? Går den tillbaka till sin ursprungliga form typ I, eller följer den "lagen" om att vilan genererar en snabbare typ? D v s I -> 2A -> 2X, eller I -> 2A -> I?
2. Under distansträning/långvarig lågintensiv träning rekryteras knappast många typ 2X fibrer, d v s fiber B förblir "orörd". Hur kan denna träning då generera en fiberkonvertering 2X -> 2A (ev. -> I), som den uppenbarligen gör? För att fiber B ska transformeras måste väl det till stimuli av just den specifika fibern?
Är det andra signalmekaniser inblandade?
Fråga 1: Det är flera olika faktorer som styr kodningen av myosin och jag orkar inte gå igenom alla. Rent generellt är det dock nästan omöjligt att göra en typ-1-fiber till 2A. Högfrekventa nervsignaler kodar förvisso för 2X-myosin, men då en typ-1-fiber aldrig får vila (kopplas in direkt du ställer dig upp och rör på dig) så kommer den nästan all vaken tid att få lågfrekventa nervsignaler, vilket kodar för typ-1-myosin. Man har i försök sett att man kan bygga om en 2X-fiber till typ-1, men det omvända har man aldrig helt och fullt lyckats åstadkomma.
Loading and Chronic low-frequency electrical stimulation, kodar för typ-1-myosin. Unloading and phasic high-frequency electrical stimulation, leder till avkodning för 2X-myosin i cellkärnan och efter en tid omvandlas typ-1-muskelfibern delvis till 2A och man kan också finna viss andel 2X-myosin i den.
Svar på din första fråga är att tung styrketräning ger signal till uthålliga fibrer att omvandlas till ex 2A-fibrer, men omvandlingen sker inte fullständigt eftersom du arbetar med typ1-fibrer vid vardagliga sysslor. Fibern kommer alltid att innehålla mycket typ-1-myosin. Om du efter en tung träningsperiod blir fullständigt inaktiv så fortsätter omvandlingen tills fibern helt och hållet är en 2X-fiber. Ofta blir effekter av tung styrketräning delvis bestående. Det innebär att du för en lång tidsperiod av ditt liv kommer att ha en något explosivare muskel efter en tidsperiod av styrketräning. Endast om du medvetet börjar fokusera på konditionsidrott kommer den att återgå till typ-1-fiber (sanningen är inte riktigt så enkel som jag beskriver här ovan, men nästan).
Svar på fråga två:
När du bedriver låg/högintensiv konditionsträning kommer du att uppnå muskeltillväxt på typ-1-fibrer, men inte mycket. Däremot kommer framför allt högintensiv konditionsträning att koppla in 2A-fibrer, vilka då sakta men säkert pga nervinpulsernas karaktär och arbetsbelastningen omvandlas till typ-1-fibrer. Detta ger i sin tur en klart svagare muskel (typ-1 är ca 50% svagare än 2A). Vardagligt arbete kommer då att kräva ett kraftigare påslag från CNS, vilket gör att tidigare nästan alltid inaktiva 2X-fibrer kommer att tvingas till arbete, och detta arbete gör då att dessa omvandlas till 2A-fibrer. Denna process kan fortgå nästan i det oändliga, och hos elitidrottare som springer 10 000 meter har man därför sett att muskeln ofta består av mer än 80% typ-1-fibrer.
Vi tittar på det här stycket igen:
"Loading and Chronic low-frequency electrical stimulation, kodar för typ-1-myosin. Unloading and phasic high-frequency electrical stimulation, leder till avkodning för 2X-myosin i cellkärnan och efter en tid omvandlas typ-1-muskelfibern delvis till 2A och man kan också finna viss andel 2X-myosin i den."
Här har du svar på många frågor om fiberomvandling.
Loading (belastning) och extremt långvariga lågfrekventa nervimpulser är ju fullt förenligt med vanligt muskelarbete, och därför kan man rakt av omvandla en muskel med majoritet av 2X-fibrer till nästan uteslutande typ-1-fibrer.
Unloading och högfrekventa nervimpulser är däremot inte förenligt. Unloading innebär ju att muskeln inte får någon signal alls från CNS. Så snart den får en högfrekvent impuls är ju detta orsakat av en belasning (loading) och då är formeln för omvandling från typ-1 till 2X inte uppfylld. Mot bakgrund av detta förstår man varför det är ganska enkelt att göra en explosiv muskel uthållig, medan det omvända förvisso kan ske, men inte alls i samma utsträckning.
Forskning på elitkraftidrottare visar också mycket riktigt att dom mest extrema idrottarna, som vinner ex VM i tyngdlyftning, har ca 50 % typ-2-fibrer (2A OCH 2X tillsammans). Då ska man vara medveten om att det kräver mycket tankeverksamhet att designa träningen på ett sådant sätt att man lyckas komma så långt i muskelfiberomvandlingen. Det är helt enkelt förbannat svårt pga den omöjliga ekvation jag beskriver här ovan.
Dom mest extrema uthållighetsidrottarna har däremot 80-90% typ-1-fibrer, men deras omvandling är mycket enklare. Man kommer dit förr eller senare i livet bara genom att träna stora totala träningsvolymer, och genom att variera låg/medel/högintensiv konditionsträning.
Det här blev ett extremt långt svar och jag ber om ursäkt om jag bara rör till det för dig. Hoppas i alla fall att det kan vara till någon hjälp.
Tänk dig två renodlade fibrer, fiber A som är en renodlad långsam typ I fiber, och B som är en renodlad snabb typ 2X fiber.
1. Om tung, explosiv styrketräning bedrivs under en period, där A rekryteras en hel del, borde detta ge upphov till en transformation till typ 2A, eller åtminstone viss omkodning till 2A-myosin. Om denna träningsperiod följs av en detrainingperiod/lättare period, vad blir fiber A's öde? Går den tillbaka till sin ursprungliga form typ I, eller följer den "lagen" om att vilan genererar en snabbare typ? D v s I -> 2A -> 2X, eller I -> 2A -> I?
2. Under distansträning/långvarig lågintensiv träning rekryteras knappast många typ 2X fibrer, d v s fiber B förblir "orörd". Hur kan denna träning då generera en fiberkonvertering 2X -> 2A (ev. -> I), som den uppenbarligen gör? För att fiber B ska transformeras måste väl det till stimuli av just den specifika fibern?
Är det andra signalmekaniser inblandade?
Fråga 1: Det är flera olika faktorer som styr kodningen av myosin och jag orkar inte gå igenom alla. Rent generellt är det dock nästan omöjligt att göra en typ-1-fiber till 2A. Högfrekventa nervsignaler kodar förvisso för 2X-myosin, men då en typ-1-fiber aldrig får vila (kopplas in direkt du ställer dig upp och rör på dig) så kommer den nästan all vaken tid att få lågfrekventa nervsignaler, vilket kodar för typ-1-myosin. Man har i försök sett att man kan bygga om en 2X-fiber till typ-1, men det omvända har man aldrig helt och fullt lyckats åstadkomma.
Loading and Chronic low-frequency electrical stimulation, kodar för typ-1-myosin. Unloading and phasic high-frequency electrical stimulation, leder till avkodning för 2X-myosin i cellkärnan och efter en tid omvandlas typ-1-muskelfibern delvis till 2A och man kan också finna viss andel 2X-myosin i den.
Svar på din första fråga är att tung styrketräning ger signal till uthålliga fibrer att omvandlas till ex 2A-fibrer, men omvandlingen sker inte fullständigt eftersom du arbetar med typ1-fibrer vid vardagliga sysslor. Fibern kommer alltid att innehålla mycket typ-1-myosin. Om du efter en tung träningsperiod blir fullständigt inaktiv så fortsätter omvandlingen tills fibern helt och hållet är en 2X-fiber. Ofta blir effekter av tung styrketräning delvis bestående. Det innebär att du för en lång tidsperiod av ditt liv kommer att ha en något explosivare muskel efter en tidsperiod av styrketräning. Endast om du medvetet börjar fokusera på konditionsidrott kommer den att återgå till typ-1-fiber (sanningen är inte riktigt så enkel som jag beskriver här ovan, men nästan).
Svar på fråga två:
När du bedriver låg/högintensiv konditionsträning kommer du att uppnå muskeltillväxt på typ-1-fibrer, men inte mycket. Däremot kommer framför allt högintensiv konditionsträning att koppla in 2A-fibrer, vilka då sakta men säkert pga nervinpulsernas karaktär och arbetsbelastningen omvandlas till typ-1-fibrer. Detta ger i sin tur en klart svagare muskel (typ-1 är ca 50% svagare än 2A). Vardagligt arbete kommer då att kräva ett kraftigare påslag från CNS, vilket gör att tidigare nästan alltid inaktiva 2X-fibrer kommer att tvingas till arbete, och detta arbete gör då att dessa omvandlas till 2A-fibrer. Denna process kan fortgå nästan i det oändliga, och hos elitidrottare som springer 10 000 meter har man därför sett att muskeln ofta består av mer än 80% typ-1-fibrer.
Vi tittar på det här stycket igen:
"Loading and Chronic low-frequency electrical stimulation, kodar för typ-1-myosin. Unloading and phasic high-frequency electrical stimulation, leder till avkodning för 2X-myosin i cellkärnan och efter en tid omvandlas typ-1-muskelfibern delvis till 2A och man kan också finna viss andel 2X-myosin i den."
Här har du svar på många frågor om fiberomvandling.
Loading (belastning) och extremt långvariga lågfrekventa nervimpulser är ju fullt förenligt med vanligt muskelarbete, och därför kan man rakt av omvandla en muskel med majoritet av 2X-fibrer till nästan uteslutande typ-1-fibrer.
Unloading och högfrekventa nervimpulser är däremot inte förenligt. Unloading innebär ju att muskeln inte får någon signal alls från CNS. Så snart den får en högfrekvent impuls är ju detta orsakat av en belasning (loading) och då är formeln för omvandling från typ-1 till 2X inte uppfylld. Mot bakgrund av detta förstår man varför det är ganska enkelt att göra en explosiv muskel uthållig, medan det omvända förvisso kan ske, men inte alls i samma utsträckning.
Forskning på elitkraftidrottare visar också mycket riktigt att dom mest extrema idrottarna, som vinner ex VM i tyngdlyftning, har ca 50 % typ-2-fibrer (2A OCH 2X tillsammans). Då ska man vara medveten om att det kräver mycket tankeverksamhet att designa träningen på ett sådant sätt att man lyckas komma så långt i muskelfiberomvandlingen. Det är helt enkelt förbannat svårt pga den omöjliga ekvation jag beskriver här ovan.
Dom mest extrema uthållighetsidrottarna har däremot 80-90% typ-1-fibrer, men deras omvandling är mycket enklare. Man kommer dit förr eller senare i livet bara genom att träna stora totala träningsvolymer, och genom att variera låg/medel/högintensiv konditionsträning.
Det här blev ett extremt långt svar och jag ber om ursäkt om jag bara rör till det för dig. Hoppas i alla fall att det kan vara till någon hjälp.