Smärtbarriär vid konditionsträning

[Dorn]

När jag är ute och springer mår jag dåligt i början, känner att benen tar stryk och att andningen blir påfrestande som satan. Efter ett tag när jag kutade idag så kände jag att all smärta och all andningsproblem hade försvunnit, jag kände mig inte ens trött och bara fortsatte springa, har aldrig känt såhär förr.
Är det jag som är störd eller existerar den för er andra också?

[fibre]

du blev av med syreskulden?

[Spud]

är det inte det som kallas för att man kommer in i "andra andningen" ?

[Megatuttarna]

Originally posted by Dorn
När jag är ute och springer mår jag dåligt i början, känner att benen tar stryk och att andningen blir påfrestande som satan. Efter ett tag när jag kutade idag så kände jag att all smärta och all andningsproblem hade försvunnit, jag kände mig inte ens trött och bara fortsatte springa, har aldrig känt såhär förr.
Är det jag som är störd eller existerar den för er andra också?

Kanske käkat massa järn på sistone? Det kan "tippa" över så man känner att det blir mkt lättare p g a ökad produktion av röda blodkroppar

[Andyh]

fick ngt liknande i våras när jag sprang. jobbigt som satan den första minuten sen sprang jag typ en kvart utan att känna ngt, svettades inget, andades normalt. sen stannade jag och då helt plötsligt blev jag sjukt andfådd och svetten bara rann av mig. helt sjukt. kan nämna att min kondition var/är svinkass så att springa 15min va inget jag brukade göra så lätt.

[Solros]

När jag kör styrketräning kan jag få något liknande ibland.

Säg att jag står med ex bicepscurl, och sliter som fan för att få upp den sista reppen, musiken dånar som fan å polaren skriker på mig. Då fastnar man ju i det berömda läget halvvägs uppe. Så står man där men stången rör sig inte.

Då kan jag få att allt liksom "försvinner" jag hör ingen musik, ser typ ingenting, och känner inte att det gör ont i armarna...
och sedan när jag vaknar till så har jag gjort det sista repet och lägger ner stången på golvet.

Händer ibland, vet inte hur man ska beskriva det riktigt.
En väldigt konstig känsla är det, inget jag kan "frambringa" själv utan den kommer när den känner för det...

[Sundblad]

Dorn:

Har samma upplevelser (kanske). De första tre-fem minutrarna är fördj**liga; benen stumnar och man flåsar som en astmatisk pensionär. Sedan... ...nada, bara att springa på. Jag brukar därför köra fem minuters uppvärmningsjogg och sedan stanna och stretcha ur benen. Efter det är det bara att köra.

.: Sundblad :.

[mangs]

Det är som sagt det som kallas andra andningen. När man väl kommit dit kan man springa på hur länge som helst känns det som, det är riktigt bekvämt men för eller senare börjar man känna sig trött och seg i kroppen. Dock antar jag att ingen här på forumet springer så långt :booty: :D

[Dorn]

Mangs: när jag tränar kör jag hårt som satan, annars skiter jag i att träna. Jag brukar kuta runt en mil, beroende på hastigheten.

Men jag har aldrig känt såhär innan. Har även haft en tanke på att det kanske är ens undermedvetna som spökar, som automatiskt försöker ge upp, och göra det så bekvämt för kroppen som möjligt, sen efter ett tag när man fortsätter så släpper de där tankarna.

Aja en del av er hade vettiga teorier, känns skönt att höra att jag inte är ngt jävla specialfall.